Magnus Jacobsson

Lade fram en motion · i går

Etablering av ett nytt fängelse i Åmål

Motion 268

Motion till riksdagen 2026/27:268 av Magnus Jacobsson (KD) Etablering av ett nytt fängelse i Åmål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att etablera en ny kriminalvårdsanstalt i Åmåls kommun och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kriminalvården befinner sig i en ansträngd situation med en hög beläggningsgrad och där platser på häkten och anstalter inte räcker till för att möta behoven. Under mandatperioden 2022–2026 har Kristdemokraterna och regeringen vidtagit flera åtgärder för att ge Kriminalvården goda förutsättningar för att expandera och utöka sin kapacitet för att kunna möta en ökad beläggning. Detta genom rekordstora ekonomiska anslag och en långsiktig plan för utbyggnad av anstalts- och häktesverksamheten. I Kriminalvårdens kapacitetsrapport för 2026–2035 uppger myndigheten att platssituationen har förbättrats något under det senaste året. Samtidigt konstaterar myndigheten att de framtida behoven fortsatt är omfattande. Under de kommande tio åren planerar Kriminalvården att bygga ut anstalts- och häktesverksamheten med cirka 11 000 fasta platser. Det innebär mer än en dubblering av antalet fasta platser jämfört med idag. Med detta följer också ett ökat personalbehov i anstalt, häkte, frivård och transportverksamhet. Det kan dessutom finnas anledning att tro att platsbehoven kommer att öka ytterligare med tanke på redan genomförda och kommande reformer som träder i kraft. Det handlar exempelvis om skärpningar av flera olika straffskalor, förlängda preskriptionstider och skärpta regler för villkorlig frigivning. På kort sikt har Kriminalvården hanterat platsbristen genom åtgärder såsom att skapa fler bostadsrum med två fasta platser i varje cell. Detta kan lösa de kortsiktiga behoven men det kommer inte att lösa de långsiktiga behoven av ytterligare anstaltsplatser. Risken för ordningsstörningar ökar dessutom med två intagna per fängelsecell, vilket påverkar både intagna och personal negativt. Åmåls kommun står redo att vara med och bidra till en lösning på platsbristen genom att etablera en kriminalvårdsanstalt där. Kommunen har under en längre tid arbetat med att uppfylla Kriminalvårdens ska-krav och det finns en bred politisk enighet i frågan lokalt med en enig kommunstyrelse som är för en etablering. Åmål är en lämplig etableringsort av flera skäl. Kommunen ligger i en region där förutsättningarna för personalförsörjning och utbildning är mycket goda och där det finns väl etablerade samarbeten med närliggande kommuner och regioner. Det finns en stark utbildningstradition och ett antal framstående utbildningsinstitutioner med högskolor, folkhögskolor och yrkeshögskolor. Infrastruktur och kommunikationer är väl utbyggda och den starka traditionen inom industri och verkstad ger mycket goda förutsättningar för Åmål att bidra till verksamhetsinnehållet för de intagna. Att etablera en kriminalvårdsanstalt i Åmål hade stärkt hela Dalsland genom att stimulera ökad utveckling och sysselsättning, samtidigt som det bidrar till att lösa platsbristen nationellt. En etablering stöds även av de närliggande kommunerna, Fyrbodals kommunalförbund, Region Värmland, Västra Götalandsregionen och länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland I maj 2026 beslutade Kriminalvården om en utredning med en förstudie om möjligheten att bygga en ny anstalt i Åmåls kommun. I utredningen ska Kriminalvården undersöka om den tomt som kommunen erbjudit myndigheten är fullgod för att bli anstalt, och om kommunen på lång sikt kan försörja anstalten med kompetens. Detta är ett första och viktigt steg mot en etablering av en ny anstalt i Åmåls kommun. Frågan ska bevakas och regeringen bör verka för att etableringen av en ny anstalt blir verklighet. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · i går

Skydd för kristna i världen

Motion 260

Motion till riksdagen 2026/27:260 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) Skydd för kristna i världen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för kristna i världen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska agera för att hädelselagar och dödsstraff på grund av konvertering, annan religionsförföljelse och annat förtryck motverkas via samarbete inom EU och FN och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att motverka förföljelse av kristna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stärka konvertiters rättigheter i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommer återkommande rapporter om hur kristna minoriteter förföljs i olika delar av världen. Detta är tyvärr inget nytt. Historiskt har islamiska kungariken angripit kristna områden och tagit slavar. Även under och i slutet av första världskriget genomförde Osmanska riket flera angrepp gentemot kristna, vilket bland annat kom att resultera i folkmordet på kristna armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker. I den muslimska delen av världen har övergrepp och förföljelse gentemot kristna varit ständigt återkommande, vilket har gjort att i områden som tidigare hade en kristen majoritetsbefolkning, exempelvis Nineveslätten i Irak och delar av Syrien, så är den kristna befolkningen idag i minoritet. Vi ser tyvärr samma utveckling i delar av Afrika där islamistiska grupper angriper kristna byar och samhällen. Vi får också rapporter om att den nya islamistiska regimen i Afghanistan har påbörjat utrensningar av kristna som lever i landet. Detta är djupt tragiskt då många som har konverterat till kristendomen tidigare har utvisats till landet med hänvisning till ett dåvarande godtagbart säkerhetsläge. Vid sidan av de övergrepp som sker gentemot den kristna minoriteten i den muslimska delen av världen ser vi även en liknande utveckling i Indien. Det kommer fler och fler rapporter om hur hindunationalister angriper såväl kristna som muslimer. Även här får det som konsekvens att kristna och muslimer känner sig tvingade att lämna sina hem. I Sovjetunionen samt övriga länder med kommunistiska regimer förföljdes kristna. Idag ser vi att denna historia upprepar sig även i Ryska federationen där enbart ortodoxa kyrkan och delar av islam accepteras av staten. Andra kristna inriktningar än den ortodoxa kyrkan utsätts för systematisk förföljelse och man anklagas ofta för att vara utländsk agent som vill omstörta det ryska samhället. I Nordkorea har förföljelsen av kristna pågått ända sedan landet blev en kommunistisk diktatur, och i grannlandet Kina har förföljelsen av kristna och muslimer skett i olika omgångar. Just nu ökar förtrycket gentemot minoriteter i Kina, vilket särskilt har uppmärksammats i och med förföljelsen av den muslimska minoritetsgruppen uigurerna. Det riktar sig dock även i stor skala gentemot kristna och kristnas egendom. Sverige är ett fritt land med gott anseende inom FN, och vi har därför möjlighet att lyfta dessa frågor på ett trovärdigt sätt. Kristna är idag världens mest förföljda minoritet. Det är därför viktigt att Sverige agerar inom FN och EU för att stärka skyddet av kristna i världen samt att uppmärksamma och påminna om den förföljelse som äger rum. Vi måste som land stå upp för den kristna minoriteten och agera för att den ges ett adekvat skydd tillsammans med möjligheten att leva i fred och frihet i hela världen. I FN-stadgan avseende de mänskliga rättigheterna framgår följande av artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Vidare står det i artikel 18: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.” I artikel 19 står det: ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” Alla länder som har anslutit sig till FN har således i någon form anslutit sig till dessa grundläggande principer. Trots det vet vi att det sker brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna i många länder som har anslutit sig till FN-stadgan. Det är fullständigt oacceptabelt att den enskildes rätt till religionsfrihet inte respekteras. Sverige bör därför agera inom EU och FN för att dokumentera övergrepp gentemot religiösa minoriteter samt vidta åtgärder i form av fördömanden, översyn av handelsavtal, strategiska bojkotter med mera för att på så sätt tydliggöra att det inte är acceptabelt att enskilda länder väljer att förfölja enskilda medborgare och inte följa den internationella rätt som de själva har ställt sig bakom genom att bli medlemmar i FN. Till och med i Sverige finns en upplevelse av att det blir svårare att vara kristen. Kristna förskolor och skolor ifrågasätts trots att de har rätt att existera i enlighet med bland annat Europakonventionen. Vi ser också hur Sida har förändrat förutsättningarna för kristna organisationer som arbetar med bistånd. Tidigare fanns en samverkan, men under senare år har det blivit allt svårare att samverka mellan kyrkliga biståndsorganisationer och Sida. Regeringen bör arbeta tillsammans med kyrkliga organisationer för att motverka förföljelse av kristna samt för att motverka att kristna får det svårare att utöva sin tro i Sverige. Open Doors visar i sin World Watch List 2026 att mer än 388 miljoner kristna världen över lever under höga nivåer av förföljelse och diskriminering på grund av sin tro. I de 50 länder där förföljelsen är som allra värst lever över 315 miljoner kristna under mycket hög eller extrem förföljelse. I den senaste rapporten framgår det att 4 849 kristna dödades på grund av sin tro och att 3 632 kyrkor och andra kristna byggnader attackerades. Situationen är särskilt allvarlig i Afrika söder om Sahara, där 93 procent av de dokumenterade dödsfallen inträffade. Sverige behöver göra mer för att motverka förföljelsen av kristna. Det behövs därför en samlad handlingsplan med konkreta åtgärder för att förebygga och motverka förföljelse, diskriminering och våld mot kristna, såväl i Sverige som internationellt. Även i Sverige finns problem för konvertiter vid den rättsliga prövningen avseende uppehållstillstånd. Ruth Nordström och hennes advokatbyrå Människorättsadvokaterna har vid flera tillfällen haft fall som överprövats och vunnit i Europadomstolen och FN. En rapport från Sveriges kristna råd visar att konvertiters asylprövning har stora problem utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Nämndemän och domstolar fattar olika beslut i likvärdiga ärenden. Dessa exempel gör att vi ifrågasätter om Sverige har en rättssäker process. Det är positivt att regeringen har tillsatt Dan Ericsson som konvertitsamordnare men enligt vår mening behöver vi göra ännu mer för att säkerställa konvertiternas säkerhet. Regeringen måste därför tillsätta en utredning i syfte att stärka konvertiters rättigheter i asylprocessen. Magnus Jacobsson (KD) Paul Sabo (KD) Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · i går

Digital vapenlicens

Motion 254

Motion till riksdagen 2026/27:254 av Magnus Jacobsson (KD) Digital vapenlicens Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten ska ges i uppdrag att skyndsamt införa digitala vapenlicenser som ett komplement till nuvarande papperslicenser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi lever i en alltmer digitaliserad värld men samtidigt finns det myndigheter som, av olika skäl, inte fullt ut använder de digitala möjligheter som finns. Ett sådant exempel är vapenlicenser. Idag får du ut din vapenlicens på ett papper som är en värdehandling. Det är i dagsläget inte möjligt att få licensen som en digital handling i en digital brevlåda. Både av säkerhetsskäl och praktiska skäl borde vapenlicenser samt därtill hörande andra licenser digitaliseras. Det skulle underlätta vid kontroller, vapenköp, köp av ammunition, övning på skjutbanor, kontroll inom jaktlag med mera. Av 14 kap. 3 § första stycket vapenförordningen (2026:409) följer att huvudregeln är att den som har tillstånd att inneha skjutvapen är skyldig att ha med sig tillståndsbeviset (vapenlicensen) när denne medför vapnet, eller när någon annan som har lånat vapnet medför det i tillståndshavarens närvaro. Av andra stycket samma paragraf följer dock vissa undantag. Om tillståndshavaren medför ett skjutvapen som är avsett för jakt eller målskytte, får han eller hon i stället för ett bevis om innehavstillstånd visa upp ett jaktkort eller medlemskort som intygar medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 3 kap. 1 § 2 vapenlagen (2026:408). Kortet ska vara försett med en anteckning av en tjänsteman vid Polismyndigheten eller av två trovärdiga personer som intygar att det bevis om innehavstillstånd som gäller för vapnet har visats upp för dem. Genom att införa digitala vapenlicenser kommer vapenägare alltid att ha tillgång till sin licens i sin smartphone. Det är något som skulle underlätta både för den enskilde och vid kontroller av myndigheter och andra aktörer. Rent tekniskt vore det inte svårt att hantera detta via digitala brevlådor. Polismyndigheten bör därför få i uppdrag att skyndsamt ta fram ett digitalt system för införande av digitala vapenlicenser, i ett första skede som komplement till nuvarande system med vapenlicenser i pappersform (papperslicenser). Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · i går

Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, folkhögskolornas och kommunens roll

Motion 253

Motion till riksdagen 2026/27:253 av Magnus Jacobsson (KD) Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, folkhögskolornas och kommunens roll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över förutsättningarna att förändra Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, folkhögskolornas och kommunens roll i förhållande till personer som befinner sig i utanförskap samt för de som är arbetslösa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Jag träffar ofta enskilda som upplever att man hamnar i kläm mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen avseende ersättning vid sjukdom och arbetsträning. I dag har vi tre olika parter (kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan) som på olika sätt hanterar de personer som fastnar i sjukdom. Ett sätt att komma åt detta kan vara att Arbetsförmedlingen lyfter över flera av sina arbetsuppgifter till kommunerna samt till Försäkringskassan. På så sätt får kommunerna ett större ansvar, vilket de kan kombinera med det arbete som kommunerna redan gör inom vuxenutbildningen, arbetsmarknadsavdelningarna och försörjningsstödet. Många kommuner har organiserat sig i en arbetsmarknads- och utbildningsnämnd, vilket gör att dessa kommuner är väl förberedda för att ta över ett utökat arbetsmarknadsansvar ifrån staten. Mindre kommuner som har svårt att ta över ett stort statligt ansvar avseende integration, arbetsmarknad och utbildning kan organisera sig i samordningsförbund eller i kommunalförbund. Det finns därför egentligen inget praktiskt skäl till varför denna förändring inte kan genomföras. I övrigt skulle Försäkringskassan kunna ta över det försäkringsansvar som Arbetsförmedlingen har. På så sätt kommer vi att minska de kontakter som en person i utsatt läge behöver ha för att komma in på arbetsmarknaden. Vi stärker även den kommunala möjligheten att vidta åtgärder som underlättar för enskilda att komma in i utbildning eller jobb. En annan ordning som behöver förändras är arbetsförmedlingens relation till Folkhögskolorna. Idag finns medel avsatta för yrkesutbildning som hanteras av arbetsförmedlingen men dessa medel kan inte folkhögskolorna använda sig av trots att dessa ofta har bra metoder för att få arbetslösa personer in i utbildningar som leder till arbete. Här behöver vi öppna upp Arbetsförmedlingens regelverk så att medel som avses för utbildning samt yrkesutbildning även är sökbara för folkhögskolorna. En sådan förändring hade underlättat för många som idag står utanför arbetsmarknaden att få ett jobb och bli en del av samhället. Jag föreslår att regeringen ser över förutsättningarna att förändra Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och kommunernas roll i förhållande till personer som befinner sig i utanförskap samt för de som är arbetslösa. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · i går

Kålvik som ett utvecklingsområde för havsbaserad vindkraft

Motion 252

Motion till riksdagen 2026/27:252 av Magnus Jacobsson (KD) Kålvik som ett utvecklingsområde för havsbaserad vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta processen vid etablering av en djuphamn avsedd för montering av havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Strömstads kommun har tillsammans med ett flertal lokala och nationella företag i Sverige och Norge påbörjat arbetet med att utveckla Medby 1:22 m.fl. (Kålvik) i Strömstads kommun, Västra Götalands län till en djuphamn i syfte att möjliggöra byggnation samt sammansättning av vindkraftverk för havsbaserad vindkraft. Kålvik ligger väldigt bra till då man har förhållandevis korta avstånd till havs om man skall etablera en park i Storbritannien, Norge, Danmark eller Sverige. Man har också närhet till E6:an vilket gör att man kan ta emot varor som behövs vid sammansättningen både ifrån havet och ifrån land. Stora delar av Europa jobbar just nu med att försöka minska sina CO2-utsläpp och då är havsbaserad vindkraft en teknik som kan lösa en del av våra fossilfria elbehov. Skall man etablera havsbaserade vindkraftsparker måste dessa vindkraftverk sättas samman någonstans. En sådan sammansättningsanläggning måste ligga nära havet, och hamnen måste ha ett sådant djup att man kan bygga vindkraftverket först på land och därefter i vattnet. Kålvik har dessa förutsättningar då det tidigare varit ett hamnområde där man varit med och byggt en av de oljeriggar som idag används av Norge. Kålvik har tidigare varit utpekat som ett riksintresse för hamnverksamhet, men efter att man avslutat hamnverksamheten har även riksintresset avvecklats. Nu när det finns ett intresse av att återigen bedriva hamnverksamhet på Kålvik vore det bra om detta område ännu en gång blir ett riksintresse för hamnverksamhet. Länsstyrelsens samlade bedömning, diarienummer 15656-2024, visar att det finns en hel del olika nationella intressen som berörs när man skall etablera en hamn. Regeringen behöver därför underlätta för havsbaserad vindkraft genom att se vilka riksintressen som skall väga tyngst vid etablering av exempelvis en sammansättningshamn. Här finns en kommun som i samverkan med näringslivet vill bidra till att skapa förutsättningar för fossilfri el, och därför är det viktigt att vi på nationell nivå underlättar för dessa processer. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Röstade Ja · för 2 dagar sedan · KU4 punkt 1

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)

Röstade med majoriteten

Bifall — 284 ja mot 61 nej

Ja 284Nej 61Avstår 0Frånvarande 4

Röstade Ja · för 2 dagar sedan · FöU2 punkt 2

Votering FöU2

Röstade med majoriteten

Bifall — 315 ja mot 30 nej

Ja 315Nej 30Avstår 0Frånvarande 4

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Skyddsjakt i stadsplanerat område

Motion 215

Motion till riksdagen 2026/27:215 av Magnus Jacobsson (KD) Skyddsjakt i stadsplanerat område Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jakt i stadsplanerat område och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fler och fler kommuner får allt större problem med vildsvin som etablerar sig i stadsmiljö. Förutom att dessa djur skadar enskildas egendom i form av trädgårdar samt kommunala parker så finns det även en risk att personer som inte är vana med vilda djur kommer till skada då dom exempelvis hamnar mellan en sugga och hennes kultingar. Många kommuner har varit dåligt förberedda för dessa problem, och även om man upphandlar en kommunal jägare som äger att hantera jakten i stadsmiljö fungerar det inte överallt. Det finns också ett problem med att få avsättning av det kött som produceras vid en mer aktiv och planerad jakt. Det är kommunen som ansvarar för jakten, men det är den enskilde som får sin mark förstörd, och här uppstår en gråzon där den enskilde inte kan freda sin mark. Kommunen har egentligen enbart ansvar för den kommunala marken. Avseende det senare borde lagstiftningen ses över så att kommunen får ansvaret för all jakt avseende vilda djur i stadsplanerat område. För att underlätta för kommunerna bör man skapa en mer förenklad upphandlingsform där man kan samverka med lokala jaktlag. Jägare som jagar i stadsmiljö borde få en utbildning som motsvarar den som man har när man är eftersöksjägare samt en grundutrustning med varningsskyltar som berättar att här pågår jakt samt kontakt med polis, vilket gör att omgivningen vet att jakt pågår. Denna typ av ”skyddsjaktsjägare” skall kunna åberopas av den enskilde markägaren via kommunen så att man på ett skyndsamt sätt kan komma till rätta med de skador som framför allt vildsvin förorsakar på tomter och i parker. Vidare bör det finnas ett förenklat upphandlingssystem som gör att kommuner kan samverka med lokala slakterier avseende att lämna in viltkött och där jägaren får betalt för köttet samtidigt som kommunen kan använda det i exempelvis skol- och äldreomsorgsbespisningen. För att lösa de problem som finns idag behöver vi arbeta med fler metoder än enbart skjutvapen. Lagstiftningen bör vara utformad på ett sådant sätt att det är förhållandevis enkelt att sätta upp vildsvinsfällor i stadsplanerat område, vilket gör att man kan skjuta av en hel familj som förorsakar skador i ett område. Vid sidan av de problem som uppstår för markägare så kommer förbättrad stadsjakt leda till färre trafikolyckor, vilket ökar trafiksäkerheten samtidigt som tryggheten ökar för dem som är ute och rör sig på kommunernas vandrings- och joggingleder. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Förtroendeuppdrag och sjukskrivning

Motion 214

Motion till riksdagen 2026/27:214 av Magnus Jacobsson (KD) Förtroendeuppdrag och sjukskrivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att delta i det politiska arbetet även om man har en längre sjukskrivning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering En grundidé i det demokratiska samhället är att alla skall kunna delta i den demokratiska processen utifrån likvärdiga grunder. I sak torde alla partier vara överens om denna princip, men i det praktiska livet skapar vi ibland lagar som får som konsekvens att inte alla kan delta på ett likvärdigt sätt. Jag har vid flera tillfällen samtalat med personer som har en situation där man är mer eller mindre heltidssjukskriven. När dessa personer samtalar med Försäkringskassan avseende att sitta med i en nämnd eller i ett annat politiskt förtroendeuppdrag där deras erfarenhet av hur Sverige hanterar sjukskrivningar kan vara en viktig erfarenhet så får de beskedet att så länge man är sjukskriven så får man inte delta i ett ”arbete” som ger en intäkt utan att man riskerar att få sin sjukdom omprövad samt att man kan riskera att få hela sin sjukersättning indragen. Detta kan givetvis vara logiskt utifrån ett strikt ekonomiskt perspektiv och om man betraktar ett förtroendeuppdrag som ett arbete, men utifrån ett demokratiskt perspektiv innebär detta att personer som är sjukskrivna förhindras att delta i den demokratiska processen. Att det i detta fall finns en målkonflikt är uppenbart, men regeringen borde utreda hur man kan skapa en ordning som gör att en långtidssjukskriven person kan delta i det politiska arbetet utan att det får orimliga konsekvenser för dennes långvariga sjukdom och rätt till ersättning vid sjukfrånvaro. Att engagera sig politiskt kan vara ett sätt för en långtidssjuk person att få en meningsfull sysselsättning som också bidrar till att det allmänna hälsotillståndet förbättras, vilket i sig kan leda till att man över tid kan återgå till den ordinarie arbetsmarknaden. Men oavsett själva hälsotillståndet är det ett demokratiskt problem att personer som är långtidssjukskrivna blockeras ifrån att kunna delta som fritidspolitiker i kommuner och regioner. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Stärkande av Sveriges krisberedskap

Motion 213

Motion till riksdagen 2026/27:213 av Magnus Jacobsson (KD) Stärkande av Sveriges krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi ska dra nytta av Sveriges jägare för att stärka Sveriges förmåga att klara längre kriser samt konflikter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka eftersöksjägarnas rättsskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Finland är Finlands Jägarförbund medlem i den så kallade KOVA-kommissionen (https://www.martha.fi/artikel/marthaforbundets-beredskapsarbete-ar-alltid-aktuellt) som ska förbereda Finlands befolkning för hur man ska kunna klara sig själv i 72 timmar vid en större kris eller katastrof. Utöver jägarna finns ett stort antal ideella organisationer med i den finska KOVA-kommissionen och man arbetar på ett brett sätt för att stärka landets civila krisberedskapsförmåga. För att stärka landets försvarsförmåga har man uppmuntrat till byggnation av fler skjutbanor vilket gör att fler personer lär sig att hantera vapen på ett säkert sätt. Man har också tagit initiativ till att förstärka landets förmåga att få fram protein vid krig eller annan större katastrof genom att stödja de jaktföreningar som bygger nya och mer hälsoriktiga slaktbodar samt kylanläggningar. Målet är att man skall ha ca 3 000 av denna typ av mindre anläggningar i hela landet vilket dels förbättrar kvalitén på viltköttet vid ordinarie jakt, dels öppnar upp för möjligheten att slakta andra djur och förse den lokala befolkningen med hälsosam mat om de större kommersiella anläggningarna av någon anledning är utslagna. Sverige bör hämta inspiration från Finland och underlätta för nya skjutbanor även i Sverige samt införa ett liknande bidrag som uppmuntrar till bättre och moderna slaktbodar/kylrum. Vid sidan av detta behöver vi också arbeta mer tillsammans med jägare och sportskytteklubbar för att öka Sveriges försvarsförmåga. AR-15-beslutet är därför olyckligt då det har skadat förtroendet för politiken i ett läge där vi behöver mer samverkan för att över tid stärka Sveriges förmåga att hantera stora kriser och konflikter. Vi måste också arbeta mer med attitydförändringar. Det händer att eftersöksjägare hotas och får sin utrustning skadad när man arbetar längs med våra vägar. Ett sätt att öka skyddet för våra eftersöksjägare är att även dom får samma förstärkta rättsskydd som uniformerad personal, ex. väktare, har. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Stärkning av den svenska skärgården

Motion 212

Motion till riksdagen 2026/27:212 av Magnus Jacobsson och Magnus Berntsson (båda KD) Stärkning av den svenska skärgården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska skärgården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur de gula färjorna fungerar samt finansieras och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt SCB bor ca 93 000 personer på öar, och vi har ca 540 öar utan fast broförbindelse. Den största av dessa är Gotland med ca 61 000 invånare. Många kommuner och regioner har tillsammans med Skärgårdarnas Riksförbund arbetat för att det skall finnas en nationell skärgårdsstrategi. Även inom EU har det funnits ett aktivt arbete där man via EU-fonder har bidragit till finansiering av regionala skärgårdsstrategier. Regeringen bör arbeta fram en nationell skärgårdsstrategi avseende infrastruktur, förskola, skola, vård, matdistribution samt nationell och internationell säkerhet. Utifrån en nationell strategi kan sedan regioner och kommuner utarbeta mer lokala strategier vilket underlättar för de som bor på en ö samtidigt som utvecklingen av öarna förenklas i framtiden. En fråga som dock måste hanteras skyndsamt är färjetrafiken med de gula färjorna som har stora problem vilket vi bland annat har noterat på västkusten när enskilda färjor går sönder och det inte finns andra färjor att sätta in i reserv. Det finns också lokal kritik avseende hur gula färjan sätter sina tidtabeller utan dialog med de som berörs. Regeringen behöver se över hur dessa färjor finansieras över tid samt hur man kan skapa en bättre driftsäkerhet och en starkare närhet till de boende som är beroende av dessa färjor för att klara sin vardag. Magnus Jacobsson (KD) Magnus Berntsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · 16 okt 2026

Stärkt äganderätt och regelförenkling för landsbygdens fastighetsägare

Motion 58

Motion till riksdagen 2026/27:58 av Carl Wiktor Svensson och Magnus Jacobsson (båda KD) Stärkt äganderätt och regelförenkling för landsbygdens fastighetsägare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den privata äganderätten och rådigheten för ägare av mindre bostadsfastigheter på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera plan- och bygglagen (PBL) för att öka flexibiliteten och garantera rätten att välja mellan renovering och rivning utanför detaljplan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reformering av aktuell lagstiftning i syfte att ge myndigheter och berörda större möjlighet att motverka ”ödehus” och ”ödetomter” som skapar olägenhet för omgivningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en striktare proportionalitetsbedömning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansieringen av allmänna bevarandeintressen på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges landsbygd, glesbygd och före detta bruksorter präglas i hög grad av enklare bostadsbebyggelse uppförd under perioden 1930–1960. Detta rör sig ofta om prefabricerade småstugor eller så kallade typhus. Byggnaderna uppfördes med den tidens standard, vilket inte sällan innebär virke av lägre kvalitet och fasader av eternit. Energieffektiviteten i dessa hus ligger långt under dagens byggkrav, vilket resulterar i mycket höga uppvärmningskostnader. Eftersom arbetsplatserna ofta har försvunnit från närområdet krävs dessutom i regel två bilar per hushåll. Med dagens bränslepriser krävs en betydande inkomst bara för att täcka pendlingskostnaderna. Hyresmarknaden för dessa fastigheter är mycket begränsad och konsekvensen har blivit att många hus idag står tomma, obebodda och misskötta. I vissa fall utvecklas sådana ödehus och ödetomter till en olägenhet för omgivningen, utan att myndigheter eller andra berörda har tillräckliga möjligheter att få till stånd nödvändiga åtgärder. Det finns därför skäl att utreda hur lagstiftningen kan reformeras för att ge myndigheter och berörda större möjligheter att motverka ödehus och ödetomter. Samtidigt har urbaniseringen drivit upp fastighets- och tomtpriser i större städer medan värdena på landsbygden har sjunkit. Den som vill bygga ett nytt hus i en naturskön landsbygdsmiljö möter i regel kalla handen hos bankerna. Eftersom läget är avgörande för marknadsvärdet lånar bankerna inte ut 3 miljoner kronor till ett hus som efter färdigställande värderas till 1,5 miljoner kronor, trots att byggkostnaden är densamma oavsett var i landet man bygger. I detta svåra marknadsläge uppstår stora problem när enskilda fastighetsägare vill städa upp i landskapet och ansöker om rivningslov. Trots att fastigheter ligger utanför detaljplanerat område och inte omfattas av några områdesbestämmelser eller rivningsförbud, väljer kommuner och länsstyrelser att avslå ansökningar. Myndigheterna motiverar avslagen med att byggnaderna ingår i regionala kulturminnesvårdsprogram, ligger inom riksintressen för kulturmiljövården eller anses ha ett ”samhällshistoriskt, socialhistoriskt och miljömässigt värde”. Myndigheterna gör bedömningen att det allmänna bevarandeintresset väger tyngre än det privata intresset av rivning av ekonomiska skäl. Ett avslag på en ansökan om rivningslov är dock ett mycket stort ingripande i den privata äganderätten. Det krävs väl utförda avvägningar för att säkerställa att sådana beslut är proportionerliga. Allmänna intressen för att bevara bebyggelse måste noggrant vägas mot att den enskilde inte drabbas av oproportionerliga ekonomiska kostnader för att underhålla byggnader som inte har potential att bära sig ekonomiskt. Proportionalitetsbedömningen behöver därför skärpas så att allmänna bevarandeintressen inte tillåts väga tyngre än den enskildes ekonomiska bärkraft. För att säkerställa ett rättssäkert system och ge Sveriges landsbygd rimliga förutsättningar krävs lagändringar och nya riktlinjer. Den som äger, ärver eller förvärvar ett mindre hus på landsbygden måste ha den faktiska rådigheten över husets och tomtens framtid, vilket inkluderar rätten att välja mellan renovering och rivning. Den privata äganderätten och rådigheten för ägare av mindre bostadsfastigheter på landsbygden behöver därför stärkas. Plan- och bygglagen (PBL) bör reformeras för att öka flexibiliteten och säkerställa rätten att välja mellan renovering och rivning utanför detaljplan. Myndigheternas prövningar måste i betydligt högre grad präglas av proportionalitetsprincipen. I de fall där en byggnad anses så pass värdefull att den till varje pris måste bevaras för det allmännas intresse, bör staten erbjuda byggnadsminnesförklaring. På så sätt ges fastighetsägaren möjlighet att finansiera framtida renoveringar och underhåll med statligt ekonomiskt stöd från Riksantikvarieämbetet, snarare än att kostnaden vältras över på den enskilde. Carl Wiktor Svensson (KD) Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

223 anföranden i debatten Hos riksdagen

Talade i kammaren · 14 okt 2026 · Västra Götalands läns norra

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Jag har haft förmånen att under väldigt lång tid, ända sedan runt 2000, kunna besöka Ukraina. Jag har varit där vid ett antal tillfällen och hållit föredrag för ungdomar som har drömt om demokrati och frihet och om att få bli en del av Europa. Jag var där inför den orangea revolutionen. Jag hade förmånen att befinna mig där en hel vecka under Euromajdan. Jag var också i Ukraina ett par dagar innan den stora ryska eskaleringen.

Under alla dessa resor och i alla dessa sammanhang har jag träffat framför allt unga människor i olika politiska partier, från vänster till alltför mycket höger. Jag har haft förmånen att få prata med dem om hur Sverige är byggt, om hur vi är organiserade och om vårt lokala demokratiska system. Det har funnits ett stort intresse. Det jag upplever i Ukraina är att man har en dröm. Man har till och med ett begrepp för den: the European man – och då inte man i bemärkelsen kön utan människa, den europeiska människan. Man drömmer om att få vara en del av något större som står för fred och frihet.

Jag har därför också haft förmånen, även om det är en obehaglig förmån, att vara med när vi i denna kammare i hundraprocentig enighet, med undantag för den första omröstningen, ställt upp på de olika försvarspaketen till Ukraina. Jag vill berömma oss själva för det, för det är inte alla länder i Europa som klarar av det. Framför allt klarar inte USA av det, apropå tidigare inlägg om den internationella rätten. Den här kammaren har dock stått upp tillsammans när det gäller de fruktansvärda övergrepp som pågår.

Samtidigt, fru talman, är min upplevelse att Sverige, Europa och Nato generellt går in med för lite och för sent. Någonstans borde vi ha lärt oss, och inte bara av andra världskriget. Min mamma jobbade i Migrationsverket när vi hade den fruktansvärda situationen på Balkan. Jag har många vänner från Balkan varav många, framför allt kvinnor, har kunnat vittna om fruktansvärda sexuella övergrepp och hur nära och kära mördats av de serbiska förbanden. Vi ser nu exakt samma situation i Ukraina.

Jag har om och om igen, både här i kammaren, i form av motioner och i inlägg på sociala medier, försökt säga att vi borde göra mer. Jag var tidigt ute och pratade om att skicka Jas. Då fick jag höra att det var orimligt. I dag har vi äntligen ett sådant avtal.

Fru talman! Det finns sju åtgärder som jag menar att vi skulle behöva vidta, som vi behöver driva och som jag hoppas blir europeisk politik.

Stoppa alla ryska turist- och affärsvisum till Europa.

Stänga Östersjön och Svarta havet för all handel med Ryssland.

Upprätta en flygförbudszon över Ukraina. Det har vi tidigare gjort i andra konflikter, och det borde vi kunna göra även här.

Sätta in fredsbevarande trupp mellan Ukraina och Vitryssland – eller Belarus som man också kan säga, men jag väljer medvetet Vitryssland eftersom det just nu är en regim där som jag inte står bakom. Enligt internationell rätt har man rätt att begära stöd och hjälp. EU eller Nato skulle mycket väl kunna ställa förband på ukrainsk sida som skyddar mot Belarus. Det skulle sänka förmågan att hota.

Skydda ukrainsk sjöfart i Svarta havet så att vi klarar handeln.

Säkerställa ett långsiktigt militärt stöd.

Säkerställa ett långsiktigt civilt stöd.

Vi måste göra mer, och vi måste göra det nu.

Fru talman! För övrigt anser jag att Putins regim må förgöras.

(Applåder)

Se mer

Lade fram en motion · 13 okt 2026

En ny modell för beskattning av vägtrafiken

Motion 32

Motion till riksdagen 2026/27:32 av Magnus Jacobsson och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) En ny modell för beskattning av vägtrafiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en ny modell för fordons- och bränslebeskattning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den nuvarande bränslebeskattningen bör avvecklas till förmån för en ny bränsle- och fordonsbeskattning som väger in fordonets bränsle, ålder och trängsel. I dagsläget beskattas vägtrafikens negativa klimat- och miljöpåverkan samt vägslitage huvudsakligen när bränslet tankas. Priset tas ut direkt vid bränslepumpen. En nackdel med detta system är att kostnaden blir olika för olika fordon beroende på var de tankar sin diesel. Det snedvrider särskilt konkurrensen för tung trafik där den som tankat diesel i ett annat land, där drivmedelspriset är lägre, får en lägre körkostnad per mil på de svenska vägarna. Ett ytterligare problem, som debatteras i Norge bl.a., är att fordons- och bränslebeskattningen kommer minska varefter fler personer väljer att köra med elfordon. Med dagens moderna teknik kan vi skapa en modell som är avsevärt mer rättvis än dagens modell. Om varje fordon har en uppkoppling till ett digitalt trafikövervakningssystem kan man betala skatt månadsvis utifrån vilken zon fordonet har befunnit sig i. Fördelen med detta är att vi kan komma bort från dagens överbeskattning av landsbygden samtidigt som vi kan få till en mer styrande beskattning i våra storstäder där trängseln samt miljöbelastningen är som störst. Vi kan också arbeta med olika typer av beskattning vid olika tider på dygnet vilket skulle skapa en större styrning via själva beskattningen. Vägtrafiken kommer således bli mer likvärdig flyget och järnvägen där de ”bästa” avgångstiderna har ett högre värde än de avgångar då resetrycket är lägre. Den användningsstyrda beskattningen har sin grund i gps-styrd teknik, som redan idag används av många företag som följer sina fordon via olika former av digitala system. När tekniken appliceras måste värnandet om förarens integritet beaktas. Utöver det vi redan lyfter fram kan vi konstatera att Danmark är på väg att införa ett liknande system, att Tyskland redan använder sig av denna modell och att Norge håller på att titta på en liknande lösning. Det är därför viktigt att Sverige inte halkar efter i denna utveckling. Utifrån ovanstående argument yrkar vi för att en utredning tillsätts för en ny modell av fordons- och bränslebeskattning som tar hänsyn till vilken miljöbelastning fordonets körande har i hela trafiksystemet. Den nya modellen bör ta hänsyn till stad och landsbygd, trängsel, tid på dygnet samt fordonens miljöpåverkan. Beskattningsmodellen får heller inte leda till högre transportskatter och kan med fördel först införas inom de tunga godstransporterna och därefter utökas till att även omfatta personbilar. Magnus Jacobsson (KD) Camilla Rinaldo Miller (KD)

Se mer

Lade fram en motion · 13 okt 2026

Farligt gods i hamn och på land

Motion 31

Motion till riksdagen 2026/27:31 av Magnus Jacobsson (KD) Farligt gods i hamn och på land Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regler för farligt gods och tillkännager detta för regeringen. Motivering När man bedriver hamnverksamhet får man problem med hanteringen av farligt gods, eftersom dagens lagstiftning skiljer sig åt beroende på om godset befinner sig på en båt, i hamnen, på en lastbil eller på ett tåg. Samma gods befinner sig således i olika juridiska lägen beroende på var i transportprocessen man befinner sig. På väg utanför hamnen är det polisen, medan Kustbevakningen ansvarar för gods som står uppställt för export på hamnområdet före lastning. Ombord är det Transportstyrelsen och för importerat gods på hamnområdet är det polisen. För gods på tåg inom hamnområdet är det Transportstyrelsen som hanterar reglerna. Även utanför hamnområdet är det Transportstyrelsen som hanterar reglerna, medan Trafikverket och transportföretaget hanterar själva transporten. Hamnen har ett hanteringssätt där IMDG (sjöregler) tillämpas på terminalen enligt IMO:s regler, men saknar därtill möjlighet att tillämpa detta med juridiskt stöd. De flesta av dessa regleringar hanteras av statliga myndigheter, vilket gör att det borde vara möjligt att ta fram ett regelverk som är likvärdigt oavsett om godset befinner sig på en båt, en lastbil, ett tåg eller i hamnen. Genom att se över dessa regler och göra dem likvärdiga så underlättar vi för import och export samt för hanteringen av farligt gods i hamnarna. Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn av reglerna för farligt gods. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · 28 sep 2026

Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem

Motion 1

Motion till riksdagen 2026/27:1 av Magnus Jacobsson (KD) Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har två beskickningar i Israel. Den ena ligger i Tel Aviv och den andra ligger i Jerusalem. Ambassaden i Tel Aviv representerar Sverige i Israel och för dialog med den israeliska regeringen samt bevakar och främjar svenska intressen i landet. Generalkonsulatet i Jerusalem ansvarar för Sveriges officiella kontakter med den palestinska myndigheten. Detta är en besynnerlig ordning. Jerusalem är Israels huvudstad, och genom denna beskickningsstruktur signalerar Sverige att man har en närmare relation till den palestinska myndigheten än till Mellanösterns enda fungerande demokrati, Israel. Sverige har alltid argumenterat för fred där båda parters intressen ska respekteras. Det är därför anmärkningsvärt att man via de beskickningar som man har etablerat i Israel signalerar någonting annat. Efter den 7 oktober och Hamas vedervärdiga angrepp och massaker gentemot civila israeler har det blivit än viktigare för Sverige att visa att man står bakom Israel som land. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter att hoppas och arbeta för en framtida fred där alla etniciteter och trosinriktningar kan leva, sida vid sida. När Berlinmuren föll och Tyskland återförenades valde Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland att etablera ett gemensamt ambassadkomplex i Berlin. Syftet med denna etablering var att visa på den fred som vi i Norden har uppnått under de senaste 200 åren. Sverige bör ta initiativet till att etablera ett liknande ambassadkomplex i Jerusalem, där vi, tillsammans med våra nordiska grannar, kan visa på de fördelar som finns när grannar lever i endräkt och arbetar tillsammans. Sveriges ambassad i Israel ska ligga i Jerusalem. Detta är en avgörande förutsättning för att kunna uppnå en rättvis fred för alla i konflikten. Sverige har idag en ambassad i Tel Aviv samt ett generalkonsulat i Jerusalem. Det finns ingen anledning att ha två beskickningar i samma land, och då Sveriges ambassad snarast bör flyttas till Jerusalem är det lämpligt att man på sikt avvecklar generalkonsulatet i Jerusalem. När samordning av verksamheten på den kommande ambassaden i Jerusalem har ägt rum så bör denna beskickning hantera konsulära ärenden som berör personer som bor såväl i Israel som på Västbanken och i Gaza. Det finns således ingen anledning att upprätthålla två olika enheter när det är fullt möjligt att samla all verksamhet på en och samma fysiska plats. Magnus Jacobsson (KD)

Se mer

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 303 ja mot 44 nej

Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 306 ja mot 41 nej

Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 215 ja mot 131 nej

Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3