Emmy Ahlstedt

Motion till riksdagen 2026/27:108 av Emmy Ahlstedt (C) Ersättningsmodell och marksnål teknik vid markintrång Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för årlig ersättning vid markintrång och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnad av nätinfrastruktur ska ske med teknik som minimerar markintrång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sverige behöver arbeta för den gröna omställningen och en snabbare elektrifiering. Våra företag kommer behöva förbruka mer el för att klara sin tillväxt, och hela transport­sektorn står mitt i ett skifte från fossilt till elektrifierat. Att bygga ut nätinfrastrukturen är därför nödvändigt och kommer kräva stora investeringar. Det statliga affärsverket Svenska kraftnät anger i sin egen nätutvecklingsplan för perioden 2026–2035, att ca 2 900 km nya stamnätsledningar behöver tillkomma. Det betyder att många tusen hektar mark kommer inskränkas, begränsas och kanske tas helt ur produktion. Dessa intrång drabbar väldigt många, inte minst jord- och skogsägare, och protesterna och motståndet har varit stort i flera av affärsverkets projekt de senaste åren. I Blekinge och Kalmar län har projekten Hemsjö–Nybro–Ekhyddan t.ex. försenats med flera år just på grund av att markägare inte accepterar hur Svenska kraftnät nekar användning av marksnål teknik och att den ersättning som betalas ut inte bättre återspeglar den årliga värde- och inkomst­förlust som drabbar fastigheten. En ledningsgata är mellan 50 och 70 meter bred. Beroende på fastigheternas olika skiften kan en sådan ledningsgata göra marken i princip värdelös. För ett nedgrävt alternativ skulle samma gata kunna minska till cirka 17 meter i bredd varför mindre mark behöver tas i anspråk. Den ersättning som idag betalas är 125 procent av marknadsvärdeminskningen plus ev. virkesvärden baserade på rådande skogsnorm. Även om ersättningen förväntas öka från 125 till 150 procent så löser det inte den grundläggande problematiken kring att marken får ett sämre värde och att många markägare ser att ett årligt arrende är att föredra. Att dagens system med luftledningar och en otillräcklig ersättningsmodell skapar stort missnöje ute i bygderna står klart. Det leder till fler överklaganden, längre projekttider och i förlängningen ökade kostnader för Svenska kraftnät som dessutom genom höjda nätavgifter kan vältras över på elkonsumenterna i slutledet. Att det förfarande som finns nu inte är samhälls­ekonomiskt hållbart, med nätutbyggnad, för tidig avverkning av skog och misstro i bygderna, har oberoende utredningar tidigare visat. Riksrevisionen bekräftar också detta genom en tydlig rekommendation till regeringen i en granskningsrapport från 2023 angående att Svenska kraftnät behöver ges i uppdrag att säkerställa samhälls­ekonomiskt motiverade åtgärder. För att vi ska komma igång med vår elektrifiering på allvar behöver vi lösa upp de flaskhalsar som finns. Vi behöver därför utreda hur en årlig och acceptabel ersättningsmodell kan se ut samtidigt som Svenska kraftnät ges i uppdrag att använda marksnål teknik vid ledningsbyggande. Emmy Ahlstedt (C)

Motion till riksdagen 2026/27:107 av Emmy Ahlstedt (C) Krav på solpaneler på kommersiella fastigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda krav på solpaneler på kommersiella fastigheter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver mer energi. Ett sätt att få fram mer energi vore att följa Frankrikes exempel med kravställning på solpaneler på alla nya kommersiella fastigheter (lag i Frankrike sedan 2015) och vissa parkeringar (lag i Frankrike sedan 2022). Det vore också ett sätt att undkomma problematik med etableringar på jordbruksmark eftersom den inhemska livsmedelsproduktionen måste prioriteras. Med tanke på att det finns ett energibehov i Sverige och att Frankrike har hittat en framkomlig väg bör det utredas om liknande krav kan ställas i Sverige. Emmy Ahlstedt (C)

Motion till riksdagen 2026/27:105 av Emmy Ahlstedt (C) Åtgärder för fler deltidsbrandmän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur räddningstjänstpersonal i beredskap kan bli fler och tillkännager detta för regeringen. Motivering ”Är du intresserad av att bli deltidsbrandman? Vi söker hela tiden nya deltids­brandmän.” Så står det på Räddningstjänst Sydosts webbplats. Systemet med deltidsbrandmän, eller räddningstjänstpersonal i beredskap, är en bärande del av räddningstjänsten i landet. Av totalt cirka 16 000 brandmän är omkring 11 000 deltidsbrandmän. Två tredjedelar av de svenska brandmännen är deltids­brand­män på mindre orter och i glesbygd. MCF konstaterar att om svensk räddningstjänst ska kunna leva upp till målet att i hela landet bereda människor skydd mot olyckor, måste personalförsörjningen av deltidsbrandmän fungera. Räddningstjänsterna har numera ett mycket brett uppdrag. Förutom att rycka ut när det brinner så larmas de till hjärtstopp, trafikolyckor, suicid, miljöräddning med mera. Dessutom ska de identifiera sprängladdningar och minor samt leta efter skadade och döda i raserade byggnader i både fred och krig. Utmaningarna att ta klivet att bli deltidsbrandman beskrivs som många. Den som är intresserad får inte bo eller arbeta längre än ca 5 minuter från brandstationen, ersättningen för att riskera liv och binda upp familjer är låg, den utbildning som krävs har få platser och är dessutom dyr för räddningstjänsterna. En deltidsbrandmans ordinarie arbets­givare får inte heller någon ersättning för att en anställd måste rycka ut under arbetstid. En stor majoritet av de svenska räddningstjänsterna har svårt att rekrytera och/eller behålla sina deltidsbrandmän. Tidigare var det alltid lång kö till de olika ansökningarna för att bli brandman – idag får räddningstjänsterna leta efter lämpliga aspiranter. Runt en tredjedel av landets räddningstjänster har haft så stora svårigheter att de tvingats ändra sin planerade bemanning på grund av bristen på personal och därför behöver det utredas vilka åtgärder som kan vidtas för att fler ska vilja och kunna bli deltids­brandmän. Emmy Ahlstedt (C)

Motion till riksdagen 2026/27:33 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) med anledning av skr. 2025/26:288 Riksrevisionens rapport om statens styrning av kommunernas myndighetsutövning som avser LSS Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i insatser enligt LSS och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionen har granskat statens regelgivning, stöd och tillsyn av kommunernas myndighetsutövning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions­hindrade, förkortad LSS. Den övergripande slutsatsen är att statens arbete inte har varit effektivt. Tillämpningen av LSS brister i både likvärdighet och kvalitet. Konsekvensen är att människor med funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till och behov av. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Trots detta leder rapporten inte till några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Det är anmärkningsvärt, eftersom problemen är välkända och LSS har urholkats under lång tid. Det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning om behovsbedömningarna för personlig assistans. Riksrevisionens granskning visar dock att bristerna även omfattar flera andra LSS-insatser. Det gäller bl.a. bostad med särskild service för vuxna, biträde av kontaktperson, daglig verksamhet och korttidstillsyn. Även statens tillsyn och kunskapsstyrning behöver förbättras. Myndigheternas arbete har varit långsamt och otillräckligt. Myndigheten för delaktighet föreslog redan förra året en ny nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken, men regeringen har fortfarande inte fattat beslut om en sådan plan. Den översyn av bestämmelserna i LSS som Riksrevisionen föreslår skjuts på framtiden. Sammantaget är regeringens åtgärder otillräckliga. Centerpartiet anser att regeringen behöver agera tydligare och snabbare för att åter­upprätta intentionerna i LSS. Personer med funktionsnedsättning ska kunna få ändamåls­enliga insatser av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Regeringen bör därför skyndsamt vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens förslag. Arbetet bör särskilt inriktas på en mer likvärdig tillämpning, förbättrad tillsyn och kunskapsstyrning samt högre kvalitet i samtliga berörda LSS-insatser. I arbetet bör en samlad översyn av bestämmelserna i LSS ingå. Christofer Bergenblock (C) Emmy Ahlstedt (C) Muharrem Demirok (C)

Motion till riksdagen 2026/27:5 av Emmy Ahlstedt (C) Vab för att behandla psykisk ohälsa tidigt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna som Försäkringskassan följer för att bevilja vab för barn över 12 år bör ses över och tillkännager detta för regeringen. Motivering Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. I Kalmar län har över 20 procent av alla flickor mellan 13 och 17 år kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, jämfört med 13 procent 2016. På bara fem år har antalet barn som ska få behandling hos BUP fördubblats. Allt pekar på att vi måste jobba mer med förebyggande insatser för att vända utvecklingen och att barnen också måste få hjälp tidigt när ohälsan sätter in. De senaste åren har första linjen för barn och ungas psykiska hälsa utvecklats och etablerats i regioner landet över. Det är dit familjer i första hand ska vända sig för att få hjälp när ett barn inte mår bra. I första linjen träffar familjen ofta psykolog eller kurator. I nuläget beviljas inte vab för att ta barn till vårdbesök av detta slag. Det blir därför en ekonomisk fråga om barnet kan komma till behandling i god tid. Det är också motsägelsefullt att vårdbesök som i ett tidigt skede kan behandla psykisk ohälsa hos barn försvåras. Försäkringskassans regler för att bevilja vab för barn över 12 år bör ses över med syfte att underlätta för familjers besök i vården för att tidigt behandla psykisk ohälsa. Emmy Ahlstedt (C)

Motion till riksdagen 2026/27:4 av Emmy Ahlstedt (C) Ölandsbron Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera beredskapsplaner kopplat till Ölandsbron, exempelvis genom att se över behovet av beredskapsfärjor och andra transportlösningar i syfte att skapa en redundans till dagens förbindelse och påbörja ett visionsarbete för framtidens infrastruktur över Kalmarsund, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ölandsbron är inte bara en vacker väg över sundet, den är en kritisk pulsåder för Öland och det närliggande fastlandet. Trots detta saknas i dagsläget en fungerande plan för vad som händer om bron stängs av under en längre tid, skadas allvarligt eller utsätts för sabotage. Vi står utan till exempel beredskapsfärjor och utan en uppdaterad strategi för den rådande hotbilden i vår omvärld. Vintern 2025/26 förekom två stopp på Ölandsbron som kommit att fungera som varningsklockor som vi inte längre kan ignorera. Konsekvenserna av längre stopp på Ölandsbron blir snabbt akuta för hela Kalmar län. Vården drabbas: Över 300 medarbetare på Länssjukhuset i Kalmar – drygt 10 procent av personalstyrkan – bor på Öland. Utan dem stannar vården. Livsmedelsförsörjningen hotas: En mycket stor del av länets och i vissa segment landets produktion av mjölk, kyckling, grönsaker och nötkött sker på Öland. Dessa varor måste kunna transporteras för att nå konsumenternas bord. Produktionen i den gröna näringen på ön förutsätter likaså en kontinuerlig logistik med fastlandet (bränsle, personal etc.). Säkerheten sviktar: Vid sabotage eller tekniska fel står vi i dagsläget handfallna utan alternativa transportvägar. Trafikverket ger signaler om att det är viktigt att prioritera en lösning som håller även i ett skärpt säkerhetsläge och har själva pekat på behovet av beredskapsfärjor som skulle kunna stå till förfogande för öst- och västkusten. Trafikverket har en underhållsplan för Ölandsbron som sträcker sig fram till 2075. Det är bra, men nu är det dags att påbörja visionsarbetet för framtidens infrastruktur över Kalmarsund. Det är dags att koppla ett helhetsgrepp kring Ölandsbron genom uppdaterade beredskapsplaner som speglar dagens hotbild uppdrag till Trafikverket att se över behovet av beredskapsfärjor längs kusterna uppstart av visionsarbete för framtidens behov av transportinfrastruktur över Kalmarsund. Emmy Ahlstedt (C)