Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.
Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.
Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.
Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.
Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Vi har egentligen i grunden en stor samsyn. Men i och med att vi behöver mer kapital in handlar det väl om att lyckas med detta och göra de rätta prioriteringarna.
Som jag också lyfte upp: När man hållit på i 40 år med en del viktiga, självklara investeringar inser var och en att det går åt fruktansvärt mycket resurser i planeringen. Detta måste vi komma bort ifrån så att vi jobbar smartare.
Fru talman! Det är en klok fråga. Det ligger ju mycket pengar i infrastrukturen. Det ser vi i hela planen. Till slut hamnar man i att man ställer saker och ting mot varandra. Båda dessa satsningar anser jag är viktiga. Båda delarna ska fram, absolut!
Jag tycker, precis som jag lyfte här tidigare, att just alternativ finansiering är en väg framåt som vi måste prova i lite större utsträckning där kalkylen är positiv. Då handlar det i grunden egentligen om mer pengar in i systemet. Men har vi plus i kalkylen kan man absolut gå den vägen.
Sedan har vi lärt oss många andra saker för att optimera den järnväg vi har. Det kan vara att få ökad hastighet på godsjärnvägen för att ytterligare optimera den räls vi har. Vi ska göra vad vi kan för att optimera den struktur vi har.
Men det är inget snack: När vi släpper på mer trafik från Europa måste vi fatta de här besluten så att det inte kommer att se ut som i Tyskland, med konvojer av lastbilar i två filer. Det är ingen rolig syn.
Fru talman! Då vill jag också passa på att tacka, även regeringssidan. En hel del av de beslut som fattas och som vi ibland kan vara kritiska mot rättas ju också till. Stationsläget i Linköping tycker jag fick ett bra avslut. Där var jag orolig att det gick fel väg, men till slut blev det ett klokt beslut. På något sätt hjälps vi åt att hitta bra lösningar tillsammans.
Fru talman! Debatt i infrastrukturfrågor verkar vara väldigt spännande. Vi har hört mycket klokskap här i dag, och lika mycket klokskap har vi hört i utskottet under den här perioden, som är intressant att se.
Det är dock tufft att vara Jönköpingsbo eller att komma från Jönköpings län. Speciellt tufft är det att vara moderat eller kristdemokrat, för de får inte alltid sina beslut att gå den rätta vägen. Det finns undantag; riksväg 40 är alldeles utmärkt. Den gillar vi.
Vi har dock behov av fler stambanor. Det blev stopp i Jönköping, men nu pratar vi nya stambanor igen. Dem kan vi debattera i Almedalen nästa vecka. Det är samma moderater som har fått gå med på stopp för den struktur som vi behövde. Detta är en prioriteringssak som man måste göra; jag säger inte annat.
Det är precis som vi har diskuterat här: Mycket av pengarna går till underhåll. När så mycket går till underhåll tycker jag att man måste tänka nytt och tänka på alternativ finansiering. Jag tycker att det har varit lite för lite diskussion i dag om just alternativ finansiering. Varför kan vi inte, när en kalkyl ser positiv ut, släppa lite på det här och försöka få in lite mer av alternativ finansiering?
En av de delar som man blir förvånad över är fortfarande Örnsköldsvik, rondellen på E4:an och den förbifart som man har jobbat med i 40 år. Det är extremt dålig luft i Örnsköldsvik. Detta borde ha varit åtgärdat, men man har alltså jobbat med det i 40 år och fortsätter att jobba med det. Det blir liksom inget stopp. Här finns möjligheter med alternativ finansiering, och här finns möjlighet att släppa fram det kapital som skulle kunna se till att det här blir färdigt.
Min vädjan till regeringen, oavsett vilken regering vi får, är att försöka få det här till ett ja. Den här regeringen klarade inte av det, men vi måste få det till ett ja.
Detta verkar alltså ha ramlat ur planen, liksom de flaskhalsar vi har i Jönköpings län. En åtgärd där skulle också ha varit bra för att få järnvägen att rulla på ett effektivare sätt.
Att plocka bort saker och ting ur planen över huvud taget är ett sätt att minska möjligheten för en effektiv och bra planering för kommuner och regioner. Som jag ser det är det lika dumt som att ta bort permanenta uppehållstillstånd. Detta är ju något som egentligen är definitivt, och borde vara definitivt, och när man börjar plocka bort de här delarna blir planeringsmöjligheterna betydligt sämre. Här tycker jag att vi borde tänka till för att få en bättre struktur i våra investeringsbeslut.
Fru talman! Jag vill tacka för den här tiden i trafikutskottet. Jag vill också tacka utskottets ordförande Ulrika Heie, som lärt mig mycket och ibland också talat om vad jag ska göra och inte göra.
Herr talman! Jag tackar för svaret. Kan man utifrån det förvänta sig att regeringen även granskar en enskild affär, som det handlar om här, i den konkurrensutsatta tryckeribranschen? Annars krävs det nästan ett svar på varför man ska ge sig in på en väl fungerande marknad som också är ganska tuff. Det måste finnas starka skäl.
Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.
Regeringen har under senare år tydligt uttalat principen att staten inte bör äga bolag där det saknas tydliga skäl för ägandet. Denna hållning kom bland annat till uttryck vid försäljningen av Bilprovningen 2024.
Mot denna bakgrund finns det skäl att granska varför staten genom Postnord fortsatt äger tryckeriet Postnord Strålfors på en konkurrensutsatt marknad, utanför kärnuppdraget om samhällsomfattande posttjänst.
Min fråga är: Varför ska staten äga ett tryckeri och samtidigt acceptera att ett statsägt bolag bedriver en offensiv förvärvsstrategi på en marknad där privata aktörer sedan länge verkat under konkurrens?
Herr talman! Vi debatterar i dag MJU23 Förenklingar i jaktlagstiftningen.
När man läser det här betänkandet funderar man på om man ska kalla det förenkling eller modernisering. Man ser inte så mycket förenklingar i betänkandet.
Det som är väldigt bra med det här är att vi får större möjlighet att bedriva jakt på säl. Men det kommer lite sent. Om man lyssnar på fiskarna får man höra att många av de mindre aktörerna har gått över till annan teknik än nät och den typen av enklare teknik. Även på de små båtarna har man gått över till bottentrål i många fall. Detta är på grund av problematiken med både säl och skarv. Med den här förändringen kommer det att finnas möjlighet att fortsätta med nät, men det här kommer lite fem i tolv.
I utskottet fick vi i dag en indikation om att Tjeckien lyssnat på Sveriges ingångar om en skarvförvaltning, något som även fiskarna vill få till.
Detta är två positiva saker som går i en riktning som gör att näringen får det klart bättre. Det blir alltså ett ja när det gäller säljakt.
Däremot tycker jag att det vore rimligt att få återkoppling om effekterna av den här förändringen, det vill säga hur fisket kommer att förändras och hur mycket säl som kommer att skjutas med den nya lagstiftningen. Den återkopplingen vore lämplig för att förstå det som vi beslutar om.
Nästa del rör sekretess, något som vi absolut inte borde behöva diskutera, men eftersom rovdjursfrågan är så känslig vore det lämpligt att få in detta i lagstiftningen. Även där är det alltså ett tydligt ja från Centerpartiet.
Märkning av djur för forskningsändamål, vilket också finns med i betänkandet, är också helt okej, bara det inte stör jakten och medför risk för olyckor för dem som ska utföra märkningen. Det gäller att det här görs på lämpliga tider.
Den del som man kanske reagerar mest på och som kan bli fel är den som handlar om att följa skadade djur in på annans mark. Vi har i dag redan en rutin för detta, där vi i jaktlagen kommer överens om hur vi hanterar en situation med ett skadat djur.
I betänkandet beskriver man att det är lämpligt att ta kontakt med ett annat jaktlag. Det som kan hända med den här skrivningen och förändringen är att jägarna inte lyssnar på ordet lämpligt. Skulle de inte göra det finns det risk att både ett, två och tre lag kommer ut samtidigt. Återigen ser jag en risk för olyckor, och man vill inte ha skjutolyckor vid jakt. Som jag ser det får man nog tänka till lite när det gäller hur man ska uttrycka det här så att man fångar upp de här delarna. Det här är egentligen ingen förenkling utan mer en gränsförändring i lagstiftningen.
Det viktiga när man gör förändringar är att få genomslag och en förståelse i hela jägarkåren, och den är stor. Redan i dag finns ganska mycket diskussioner om detaljer, om vad som gäller och inte gäller och om hur man hanterar lagstiftningen. Här gäller det att vara jättetydlig med hur delarna om eftersök av djur kommer att se ut så att de får önskad effekt.
Motion till riksdagen
2025/26:4164
av Ulrika Heie m.fl. (C)
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att öka kapaciteten på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta förtroendet för transportpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det när planer som denna tas fram också ska göras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av intermodalitet och av att alla delar av transportsystemet samverkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska nå klimatmålet för transporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategier för flygets och sjöfartens omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen bör ges högre prioritet i kommande planer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den nationella planen för transportinfrastrukturen är ett viktigt dokument. Planen lägger grunden för hur vi rustar, bygger och planerar för framtiden. De satsningar som görs på infrastrukturen behöver avspegla det Sverige vi vill se framåt. För Centerpartiet är det en självklarhet att infrastrukturen ska bidra till att utsläppen går ned, att jobben blir fler och att hela Sverige fungerar.
Centerpartiet har länge drivit på för ett Sverigelyft, med massiva satsningar på infrastruktur de kommande decennierna. Dessa satsningar borde redan ha påbörjats, och mycket av det som regeringen inte mäktar med att hantera i den nationella plan man nu lagt fram hade vi redan kunnat vara på gång att göra om det funnits ett större fokus på framtiden och de investeringar som Sverige behöver. I stället har regeringen under mandatperioden hållit emot och bl.a. stoppat planerna på nya stambanor. Delar av dessa stambanor lyfts nu återigen in i planeringen. Men man tar inte tag i helheten, varför den påtagliga kapacitetsbristen på svensk järnväg kvarstår. Förr eller senare kommer nya stambanor att behöva byggas. Tyvärr kommer det då troligen att bli dyrare än vad det hade behövt vara eftersom regeringen avvisat den medfinansiering från EU som hade varit möjlig.
På samma sätt hade regeringen också kunnat få fler investeringar gjorda om man varit mer aktiv med att driva på för alternativ finansiering av större projekt. För vissa insatser aviserar man nu i planen att alternativ finansiering ska till, men det är inte tillräckligt. Det råder ingen tvekan om att det finns viktiga projekt där intresset redan är stort för att bygga inte minst järnväg i samverkan med näringslivet. Tyvärr har alldeles för lite skett i den frågan. Besked behöver komma kring den utredning som genomförts, och inspiration kan hämtas från våra grannländer. Tempot behöver öka. Regeringen behöver skyndsamt göra ett omtag och återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering.
Totalförsvarets behov är mot bakgrund av omvärldsläget och Sveriges Natomedlemskap av största vikt. Vi noterar och välkomnar att regeringen i vissa delar gått fram med förslag om investeringar i transportinfrastruktur som är prioriterade för det militära försvaret. Av de 50 miljarderna till följd av den blocköverskridande överenskommelsen om försvarets finansiering beräknas ca 30 gå till infrastrukturen. Dock läggs mycket av satsningarna på vägar och befintlig infrastruktur, och det behov av bl.a. fler fasta väst-östliga förbindelser som pekats ut som nödvändiga för försvaret tar man inte fullt ut hänsyn till.
Regeringens huvudsakliga prioritering är vägarna. Det är bra att man i den nationella planen slår fast att den stora underhållsskulden i vägnätet ska byggas bort. Det kommer att öka såväl framkomligheten som trafiksäkerheten i stora delar av landet. Följden av regeringens stora satsningar på att underhålla främst vägnätet får följden att de nya investeringarna får stå tillbaka. Givetvis är inte statens tillgångar oändliga, och ska mer göras så kommer det också att kosta mer. Men som vi redan tidigare framhållit från Centerpartiets sida, när vi presenterat våra förslag om ett Sverigelyft, så behöver satsningarna öka och infrastrukturen prioriteras. Ökade investeringar skulle dessutom kunna leda till att vi kan färdigställa hela stråk i stället för att som regeringen fortsätta ”snuttifiera” investeringarna. Det säger sig självt att det är när hela Ostkustbanan moderniserats, när hela Norrbotniabanan byggts, när hela Västkustbanan åtgärdats, när hela den nya järnvägen mellan Stockholm och Oslo är på plats – det är då den sortens järnvägar fullt ut levererar i form av samhällsekonomisk nytta. De korta sträckor längs vissa av dessa och andra järnvägar som regeringen har med i planen kommer inte att bli lika lönsamma som om man hade sett till att ta ett helhetsgrepp. Självklart behöver prioriteringar göras, och det är ett digert arbete att planera för framtidens transportinfrastruktur, men vi hade väntat oss en mer framåtsyftande produkt från regeringen än den plan man nu redovisat. Vi är heller inte helt övertygade om att regeringen i sina redovisade satsningar i planen i alla delar gjort rätt prioriteringar. Vi menar framför allt att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att bygga ihop Sverige och öka kapaciteten på svensk järnväg. På samma sätt bör man också, likt hur man tagit sig an vägarna, presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad. För att klara allt detta är det, som nämnts, nödvändigt att där det är lämpligt också överväga alternativ finansiering av investeringarna. Vi menar därtill att regeringen bör hörsamma Centerpartiets förslag och tillsätta en infrastrukturberedning som likt Försvarsberedningen kan arbeta för en långsiktig och sammanhållen planering av de totala behoven av transportinfrastruktur.
En viktig uppgift för politiken måste vara att återupprätta förtroendet för transportpolitiken. Den Sverigeförhandling som genomfördes och låg till grund för den av regeringen slopade satsningen på nya stambanor blev i slutändan ett gigantiskt svek från statens sida. I flera kommuner följde man sina åtaganden och har bl.a. byggt bostäder vars värde inte kan väntas vara detsamma som om den järnväg de skulle ligga i anslutning till hade byggts. Också i denna nationella plan är det tydligt att regeringen varit mer frikostig med sina löften om vad som ska åstadkommas än vad man nu avser att genomföra. Det påverkar givetvis kommunsektorns och medborgarnas förtroende för staten. Det är nödvändigt att regeringen för dialog med de kommuner som på olika sätt drabbats av statens svikna löften.
Av regeringens skrivelse framgår att man gör omprioriteringar som innebär att 10 projekt får stå tillbaka till förmån för 27 nya. Noteras kan att endast 1 av dessa 27 nya projekt som regeringen fogat till planen återfinns norr om Stockholm. Det understryker hur regeringen återigen misslyckas med att se till hela landets behov. Därtill kan man ifrågasätta prioriteringen mot bakgrund av totalförsvarets behov då norra Sverige på många sätt är i stort behov av infrastruktur för försvarets och det civila försvarets behov. Till denna fråga hör också länsplanerna. Under den senaste tioårsperioden kan det konstateras att dessa minskat som andel av de totala satsningarna på infrastrukturen. Det behöver i dialogen med kommuner och regioner skickas tydliga signaler om att det finns en helhetssyn. Vi menar att när planer som denna tas fram ska det också genomföras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet i planeringen. Långsiktiga lösningar för rimliga priser när det gäller trafiken till Gotland måste på plats. På samma sätt är det viktigt att säkerställa nattågstrafiken till Norrland.
Sammantaget måste alla delar av transportsystemet samverka. Det behövs intermodalitet i systemet som gör att mer gods kan transporteras till hamn med järnväg. Sjöfarten spelar en oerhört viktig roll för helheten, också för totalförsvaret. Det behövs redundans i hamnkapaciteten, bl.a. för att Sverige ska klara vår försörjning vid höjd beredskap eller krig. Därför behövs en uttalad hamnstrategi inom ramen för den långsiktiga infrastrukturplanering som måste till. Också flyget behöver bli en integrerad del i ett framtida transportsystem med minskande utsläpp.
Ytterligare en brist i regeringens skrivelse, och ett exempel på ovanstående, är att man inte i tillräcklig utsträckning tar höjd för de effekter som en färdig tunnelförbindelse under Fehmarn Bält kan väntas få. Vissa satsningar i södra Sverige görs, men det är väl känt att det behövs fler insatser än de som här planeras. Ett omtalat exempel är förbindelsen Helsingborg–Maria. Överlag är det svårt att se att den ökade trafik, inte minst när det gäller gods, som Fehmarn Bält-förbindelsen antas generera kommer ”få plats” i det svenska transportsystemet. Konstateras kan att man genom stora investeringar på kort tid kraftigt förstärkt det danska transportsystemet, och det gör att det är i Sverige som kapacitetsbristerna riskerar få de största konsekvenserna. Det är inte önskvärt att alla dessa ökande godsmängder och andra transporter som är att vänta ska vältras över på vägnätet.
Den grundläggande uppgiften för planeringen av transportinfrastrukturen är att se till så att människor och gods kan transporteras från punkt A till punkt B så effektivt som möjligt. Men transportsystemet är samtidigt en av nycklarna för att sänka utsläppen och klara den gröna omställningen. Det behövs högre ambitioner om vi ska klara detta. Utgångspunkten måste vara att Sverige ska nå klimatmålet för transporter. Regeringen måste förtydliga hur man avser att lösa den uppgiften.
På klimatområdet efterfrågar Centerpartiet alltjämt tydliga strategier för flygets och sjöfartens omställning. Det handlar om att öka tillgången till svenskt och fossilfritt bränsle, men även för flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i elektrifieringen. Beroendet av importerat fossilt drivmedel är allt annat än riskfritt; den senaste tidens händelser har med all önskvärd tydlighet visat just detta. Sverige kan mer, och vi måste göra mer. För flygets del behövs också långsiktiga förutsättningar för att öka resandet inom den upphandlade flygtrafiken. Av Trafikverkets tolv upphandlade linjer i inrikestrafiken är fem nu nedläggningshotade. Nedläggning skulle riskera att slå hårt mot bygder som redan har bristande kommunikationer. Elflyg på kortare sträckor kan fylla en viktig funktion och är ett bra exempel på hur vi kan utveckla förutsättningarna i hela landet.
För att återvända till vägnätet så är det positivt att anslagen till enskilda vägar ökat över tid. Vi kan dock konstatera att ytterligare behov finns. Klimatförändringarna riskerar att få allvarliga konsekvenser inte minst för det enskilda vägnätet. Vi har redan sett exempel på det, bl.a. till följd av de allvarliga skyfallen i bl.a. Västernorrland häromåret. Detta understryker att den nationella planen behöver lägga större fokus på klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall och liknande naturkatastrofer.
Såväl enskilda som statliga och kommunala vägar är flitigt använda av cyklister, och cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen. Behovet av fler lokala och regionala cykelbanor ökar. Det gynnar klimatet, miljön och hälsan samt minskar trängseln i våra städer. En stor del av de beslut som rör cykeltrafik sker lokalt eller regionalt, men den nationella nivån måste aktivt föra dialog och skapa förutsättningar för regionalt och kommunalt samarbete. Staten behöver dock vara aktiv också i byggandet av cykelinfrastruktur och det behövs lagändringar så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg.
I den nationella planen är det tydligt att regeringen nedprioriterat forskningen. Enskilda företrädare för regeringssidan har till och med ifrågasatt om forskningen på området är nödvändig eller ens önskvärd. Detta är naturligtvis allvarligt och det förstärker bilden av en regering som saknar visioner och som inte bygger och investerar för framtiden. En annan del av samma problematik är givetvis också att regeringen under mandatperioden valt att öka vårt beroende av fossila drivmedel, något som i sin tur också får säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige. I kommande nationella planer behöver forskningen få en högre prioritering.
Sverige kan mer. Vi behöver ett sammanhållet transportsystem för framtiden. Väg, järnväg, sjöfart och luftfart med sänkta utsläpp behöver komplettera varandra och skapa goda transportmöjligheter för såväl människor som gods i hela landet. På så sätt kan transportsystemet bidra till växande och stärkta arbetsmarknadsregioner, fler jobb, sänkta utsläpp och ökad tillväxt i svensk ekonomi. För att minska behoven av flygresor behövs också ett arbete för att bygga samman Sverige med våra grannländer. Det skulle dessutom vara mycket viktigt för tillväxten i våra gränsregioner. Därtill skulle det på allvar bidra till de behov som finns ur ett totalförsvarsperspektiv. På det här området menar vi att regeringen har en läxa att göra. Samarbetet om infrastruktur inom Norden behöver bli starkare.
Ulrika Heie (C)
Anders Karlsson (C)
Daniel Bäckström (C)
Madeleine Atlas (C)
Motion till riksdagen
2025/26:4145
av Helena Lindahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett sammanhållet paket med produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska redogöra för vilka principer och skogsbruksåtgärder som i framtiden ska kräva samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I proposition 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk lägger regeringen fram ett antal förslag som syftar till att förenkla för Sveriges skogsägare. Regeringen föreslår bl.a.
att kopplingen i förordningen om anmälan för samråd mellan en avverkningsanmälan enligt skogsvårdslagen och en anmälan för samråd enligt miljöbalken bör tas bort
att markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs ska begränsas och sättas i relation till fastighetens värde
att Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till mark- och miljödomstol i stället för till förvaltningsdomstol
att fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades
att Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.
Samtliga dessa förslag ligger i linje med Centerpartiets politik och är i grunden efterlängtade förslag.
Förslagen härstammar från skogsutredningens delbetänkande (SOU 2024:91), som var en gedigen utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka äganderätten och främja ett aktivt och hållbart skogsbruk. För Centerpartiet är ett aktivt skogsbruk avgörande för Sveriges ekonomi, klimatomställningen och en levande landsbygd. Förenklade och förutsägbara regler är därför en grundpelare i Centerpartiets skogspolitik.
Trots det är Centerpartiet kritiska till att propositionen är otillräcklig och att regeringen inte har prioriterat skogsfrågorna så mycket som den borde under innevarande mandatperiod. Inte minst det sena tillsättandet av skogsutredningen har lett till att regeringen inte har kunnat ta tillvara skogsutredningens alla bra förslag och bedömningar på ett tillfredsställande och sammanhållet sätt. Mest slående är att regeringen endast hunnit med att behandla en bråkdel av utredningens bedömningar och förslag från slutbetänkandet (SOU 2025:93). Dessa ska i stället i stor utsträckning beredas vidare, vilket får till följd att centrala förslag för att öka produktionen och klimatnyttan skjuts på en oviss framtid. Detta gäller bl.a. förslag om att införa ett bredare mått för skogens samlade klimatnytta, en förändrad syn på naturvårdsavsättningar och miljöhänsyn, inklusive skydd för fåglar, lösningsförslag för miljökvalitetsmålet Levande skogar, ett nytt nationellt forskningsprogram om skogsskötsel m.m.
Centerpartiet hade överlag förväntat sig att propositionen skulle innehålla ett mer sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder från slutbetänkandet som kombinerar rådgivning, investeringar och modern skogsskötsel. I stället får skogsägarna vänta, och svenskt skogsbruk lämnas utan de verktyg som behövs för att möta samhällets krav på minskat gas- och oljeberoende. Ska Sverige klara av att ersätta fossilbaserade drivmedel och material med förnybara och inhemskt producerade alternativ så måste vi också vara beredda att öka den hållbara tillväxten och uttaget från våra skogar. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ett sammanhållet paket av produktionshöjande åtgärder för svenskt skogsbruk.
Ett flagrant exempel på att regeringen inte prioriterat skogsfrågorna är hanteringen av den förändrade samrådsplikten. Att ta bort kopplingen mellan en avverkningsanmälan och en anmälan för samråd är i grunden en reform som Centerpartiet kan sympatisera med eftersom den har potential att minska onödig byråkrati. Men regeringens genomförande framstår som ett hafsverk som riskerar att skapa stor osäkerhet för landets skogsägare.
Regeringen föreslår att ändringen ska genomföras först när det finns regelverk och myndighetsvägledning på plats som förtydligar vilka åtgärder som framöver ska omfattas av krav på samråd enligt miljöbalken. När den förordningen och vägledningen har arbetats fram framgår däremot inte, så i praktiken är det ingen som vet när reformen kommer att träda i kraft. Ännu mindre kan någon svara på vilka konsekvenserna blir av reformen i och med att regeringen inte kan redogöra för vilka skogsbruksåtgärder som i framtiden faktiskt ska kräva ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Man överlämnar helt till Skogsstyrelsen att ta fram nya allmänna råd, men utan att ge några politiska riktlinjer.
Detta är enligt Centerpartiet ett oacceptabelt sätt att hantera lagstiftning som direkt påverkar enskildas äganderätt och rättssäkerhet. Flera remissinstanser, däribland Skogsstyrelsen själva, har pekat på risken för ökad otydlighet. Utan en tydlig lista eller vägledning från regeringen lämnas skogsägaren i ett rättsligt vakuum, med risken att antingen anmäla för mycket i onödan eller, ännu värre, omedvetet bryta mot lagen. Detta är motsatsen till ett tydligt och förutsägbart regelverk. Regeringen bör därför snarast redogöra för vilka principer och vilka typer av åtgärder som i framtiden ska utlösa samrådsplikten så att det går att ta ställning till hela förslaget. Allt annat är ett ansvarslöst och rättsosäkert förfarande.
Helena Lindahl (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Motion till riksdagen
2025/26:4139
av Rickard Nordin m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöprövningsmyndigheten ska ha ett bredare uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med de ytterligare förslag som behövs för att den nya miljöprövningsmyndighetens roll ska bli stark och tydlig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Regeringen har i propositionen lagt fram förslag för att inrätta en ny myndighet för miljöprövning. Syftet att skapa en mer effektiv, förutsägbar och rättssäker tillståndsprocess är välkommet och nödvändigt för att Sverige ska klara klimatomställningen och stärka vår konkurrenskraft. Vi delar ambitionen att förenkla för företag som vill utvecklas eller etablera sig i Sverige.
Propositionen är dock alltför svag. Man plockar bara ut en liten skärva av Miljötillståndsutredningen (SOU 2024:98), gör inga helhetsreformer av tillståndsprocesserna och ger dessutom inte myndigheten det helhetsansvar den bör ha.
Ett för snävt uppdrag för den nya myndigheten
Regeringens förslag innebär att den nya miljöprövningsmyndigheten i ett första skede endast ska ta över de uppgifter som i dag handläggs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Miljötillståndsutredningens ursprungliga och mer långtgående förslag var att skapa en helt ny, samlad prövningsorganisation som även skulle överta den prövning som i dag sker i första instans hos mark- och miljödomstolarna.
Att, som regeringen föreslår, genomföra reformen stegvis och initialt ge myndigheten ett begränsat uppdrag riskerar att cementera en fragmentiserad struktur och skapa nya administrativa gränsdragningar. Flera remissinstanser har under beredningen av förslaget avrått från en stegvis implementering och i stället förordat att all prövning flyttas till den nya myndigheten. Regeringen drar bara ut på tiden med den här lösningen.
Genom att från start ge Miljöprövningsmyndigheten ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna, skapas en myndighet med den samlade expertis och det helhetsgrepp som krävs för att på allvar förkorta handläggningstiderna och öka förutsägbarheten. Att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans är en central del av reformen som inte bör skjutas på framtiden.
Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att Miljöprövningsmyndigheten ges ett bredare och mer samlat ansvar än vad som aviseras i propositionen, i linje med Miljötillståndsutredningens förstahandsförslag.
Kontaktpunktsfunktion
Parallellt med inrättandet av den nya myndigheten har Sverige, för att implementera EU:s förordningar om kritiska råmaterial och nettonollindustri, utsett sex olika länsstyrelser till att agera som ”kontaktpunkter” för strategiska projekt. Dessa kontaktpunkter ska underlätta och samordna tillståndsprocessen för projektägare.
Denna lösning går stick i stäv med ambitionen om att skapa ”en dörr in” för verksamhetsutövare. Det är inte logiskt att inrätta en nationell expertmyndighet för miljöprövning men samtidigt placera den viktiga lotsfunktionen för de mest strategiska industriprojekten på regional nivå hos ett antal länsstyrelser.
För att skapa ett genuint sammanhållet och effektivt system bör ansvaret som nationell kontaktpunkt samlas hos den nya miljöprövningsmyndigheten. Det är en bredare roll man bör ha även bortom implementeringen av nämnda förordningar, där myndigheten agerar som en enkel kontaktväg och har ett tydligt serviceuppdrag där man arbetar tillsammans med näringslivsaktörer för att förenkla inför ansökningar och under processer.
Avsaknad av reformer av övriga tillståndsprocessen
Att den nya myndigheten inrättas utan att man går vidare med andra viktiga delar av Miljötillståndsutredningen är mycket svagt agerat av regeringen. Myndighetens roll blir mycket svagare och oklar utan tillhörande systemreformer.
Utredningen innehöll flera delar där den nya myndighetens position skulle bli mycket tydligare om de hade genomförts samtidigt, exempelvis att processen ska börja med att sökande begär ett yttrande från myndigheten om vad som krävs i ansökan. I dag görs ansökan först och så måste man komplettera om detaljer har missats, vilket kräver att den sökande gissar sig till kraven.
Att korta instanskedjan vid överklagande och att förändra vilka myndigheter som har överklaganderätt av miljötillståndsbeslut och ur vilka aspekter de får väcka talan hade också varit naturliga reformer att genomföra tillsammans med införandet av en ny myndighet.
Att regeringen inte lyckats hantera dessa exempel och i stället inför den nya myndigheten i ett vakuum utan att ens vara nära att lägga fram övriga lagförslag visar på att tillståndsfrågan är lågt prioriterad och att man saknar förmågan att gå vidare med de konstruktiva och bra förslag utredningen presenterat.
Lokal förankring
Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten och förflyttning av ansvar från bl.a. länsstyrelserna innebär en centralisering jämfört med dagens situation. För att undvika riskerna det innebär behöver den nya myndigheten säkerställa att det finns arbetssätt och rutiner för att fånga upp lokala perspektiv i bedömningarna så att man har kännedom om det lokala näringslivet och den regionala utvecklingen i sitt arbete.
Rickard Nordin (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Anders Karlsson (C)
Anders Ådahl (C)
Motion till riksdagen
2025/26:4113
av Helena Lindahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:230 Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga reglerna för återbetalning av ersättning så att återkrav endast ställs när det är skäligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med besked om när de nya ersättningsreglerna träder i kraft och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet välkomnar att regeringen slutligen lägger fram en proposition som syftar till att reglera rätten till ersättning när artskyddet inskränker pågående markanvändning. För Centerpartiet är det väsentligt att äganderätten värnas, och därför ska ersättning alltid utgå till de markägare som får sin markanvändning avsevärt försvårad. En enskild skogsägare ska kunna vara stolt över sin skog med höga naturvärden och inte lida ekonomiskt av att ha förvaltat sin mark. För att uppnå detta anser Centerpartiet i grunden att intrångsersättningen borde vara högre än de 125 procent som gäller i dag och i stället uppgå till 150 procent, men propositionen ska ändå ses som ett nödvändigt och efterlängtat steg för att stärka äganderätten för Sveriges tusentals skogs- och markägare. Frågan har varit akut under en lång följd av år, och Centerpartiet har i riksdagen konsekvent drivit på för att åstadkomma just den förändring som nu föreslås. Den rättsosäkerhet som uppstått i spåren av en alltmer oförutsägbar och oproportionerlig tillämpning av artskyddsförordningen är ovärdig en rättsstat. Det är därför bra att regeringen nu agerar, även om det har tagit alldeles för lång tid.
Propositionen är ett steg i rätt riktning, men den lämnar flera frågor obesvarade och löser inte grundproblemet. För att skapa ett verkligt hållbart och förutsägbart system som balanserar miljöhänsyn med en stark äganderätt och ett aktivt brukande i hela landet, krävs ytterligare åtgärder.
Reformera artskyddet för att minska behovet av ersättning
Propositionens fokus ligger på att kompensera för skada som redan uppstått. Det är nödvändigt, men det primära målet måste enligt Centerpartiet vara att reformera artskyddet så att färre markägare över huvud taget hamnar i en situation där deras pågående markanvändning avsevärt försvåras. Dagens situation har blivit orimlig. Enskilda skogsägare som vårdat sin mark och skapat höga naturvärden straffas genom att få sin avverkning stoppad, ofta utan ersättning och efter långdragna och kostsamma processer. Myndigheters tillämpning har i praktiken inneburit att avverkningsanmälningar i det närmaste behandlas som tillståndsansökningar, där markägaren tvingas axla ett orimligt ansvar för att utreda förekomsten av skyddade arter.
När relativt vanliga arter som knärot, som förekommer på miljontals platser, kan stoppa ett ändamålsenligt skogsbruk är regelverket inte längre proportionerligt. Ersättning ska vara en sista utväg, inte systemets kärna. Regeringen måste därför gå vidare med en bredare reform av artskyddsreglerna, i linje med riksdagens tillkännagivande från 2022, där utgångspunkten bl.a. var att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra ett aktivt och hållbart jord- och skogsbruk.
Fler flexibla skyddsformer för ökad frivillighet
Regeringen skriver i propositionen att ersättningsfrågor i första hand bör lösas genom förhandling mellan parterna. Centerpartiet delar den uppfattningen. Frivillighet och dialog är grunden för en framgångsrik naturvård som respekterar äganderätten. Problemet är att de verktyg som staten har i dag ofta är för trubbiga. Att bilda ett naturreservat är t.ex. en mycket ingripande och ofta permanent åtgärd.
För att underlätta frivilliga överenskommelser behöver statens verktygslåda breddas. I promemorian som ligger till grund för propositionen nämns exempelvis förslag från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen om s.k. artskyddsavtal, en mer flexibel variant av naturvårdsavtal anpassad för just dessa situationer. Det är en idé som Centerpartiet anser att regeringen bör gå vidare med. Genom att utveckla fler och mer anpassade skydds- och ersättningsformer kan staten och markägaren hitta lösningar som är skräddarsydda för den specifika artens behov och den lokala kontexten, vilket ökar både effektiviteten och acceptansen.
Rättvisa och förutsägbara regler för återbetalning
Regeringen föreslår en möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning inom tio år om förutsättningarna ändras, exempelvis om en skyddad art försvinner från området. Centerpartiet ifrågasätter inte principen att staten ska kunna återkräva medel om grunden för ersättningen upphör, för att undvika överkompensation. Däremot skapar en tioårig osäkerhet en orimlig situation för den enskilda markägaren, vilket flera remissinstanser påpekat. Reglerna för återbetalning måste vara förutsägbara och präglas av skälighet. Ett återkrav får inte bli en oproportionerlig börda. Regeringen bör därför analysera Skogsstyrelsens förslag om att införa en möjlighet att tidsbegränsa dispensbeslut i de fall där en rådighetsinskränkning inte bedöms bli långvarig. Det skulle minska osäkerheten och göra systemet mer förutsägbart.
Centerpartiet anser också att markägaren bör ges större inflytande över hur ersättningen betalas ut. Möjligheten att välja mellan ett engångsbelopp och en årlig utbetalning, som diskuteras i propositionen, bör i görligaste mån utformas som en tydlig valmöjlighet för markägaren. Det ger den enskilde möjlighet att anpassa ersättningen efter sin egen ekonomiska situation och planering.
Regeringen måste ge besked om ikraftträdande
Det mest anmärkningsvärda med propositionen är att regeringen inte kan ge besked om när lagändringarna ska träda i kraft. Anledningen är att man nu, i ett sent skede, avser att anmäla förslaget till EU-kommissionen för att pröva dess förenlighet med statsstödsreglerna. Den rättsosäkerhet som markägare levt med har varit känd i många år. Att regeringen har dragit frågan i långbänk och först nu inser att en statsstödsprövning kan vara nödvändig är ett underbetyg enligt Centerpartiet. Remissinstanser påpekade detta redan i remissomgången av den underliggande promemorian.
För de skogs- och markägare som väntar på besked innebär regeringens senfärdighet en fortsatt ohållbar ovisshet. Regeringen måste därför skyndsamt slutföra processen med EU-kommissionen och omedelbart återkomma till riksdagen med besked om ett datum för ikraftträdande. Sveriges skogsägare förtjänar bättre än denna fortsatta osäkerhet.
Helena Lindahl (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Motion till riksdagen
2025/26:4110
av Martin Ådahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet
1.1 Jobben ska bli fler
1.1.1 Fler jobb med växande företag
1.1.2 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar
1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned
1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan
1.2.2 Låt industrin ta ledningen i omställningen
1.3 Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet
2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet
2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler
2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet
2.3 Reformtabell
3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken
3.1 Det ekonomiska läget
3.2 Jobben ska bli fler
3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent
3.2.2 Förenklade jobb
3.2.3 Skattefria sommarjobb
3.2.4 SAO-jobb
3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar
3.2.6 Studentmedarbetare
3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar
3.2.8 Integration
3.3 Utsläppen ska ned
3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler
3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar
3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet
3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften
3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna
3.3.6 Stärk Konkurrensverket
3.4 Välfärden ska fungera i hela landet
3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell
3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa
3.4.3 Ett matlyft för våra äldre
3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon
3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter
3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog
3.4.7 Rädda nattågen
3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar
3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket
3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler
3.4.11 Lys upp landsbygden
3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden
3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor
3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar
3.4.15 Kvinnors trygghet
3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst
4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna
4.1 Inriktning för framtida finansiering
4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet
Centerpartiets vårbudget möter de akuta problemen i svensk ekonomi, som nu förvärras av Irankrisen – arbetslösheten, fossilberoendet och köpkraften – men också åtgärder mot kriminalitet och psykisk ohälsa, samt för att stärka skolan, äldreomsorgen och föreningslivet.
1.1 Jobben ska bli fler
Europas tredje högsta arbetslöshet. Förstärk företag genom jobb-boost inriktad på att möjliggöra jobb i växande företag och med kraftfull satsning på utbildning.
1.1.1 Fler jobb med växande företag
Sänkta kostnader för att anställa med borttagen anställningsskatt: Ingen arbetsgivaravgift för de första tio anställda, för att anställa unga och långtidsarbetslösa. Sommarjobb ska bli skattefria för alla under 20 år.
Förenklade jobb för långtidsarbetslösa: En särskild anställningsform på 20 000 kronor i månaden utan vare sig inkomstskatt eller arbetsgivaravgift för att bryta bidragsberoende.
Skräddarsydd utbildning för alla svenskar
En kraftig kunskapsväxel genomförs så att alla ska kunna studera mitt i livet och växla till ett bristyrke, genom förstärkning av omställningsstudiestödet med sikte på att öka antalet platser på universitet och högskola.
Extra satsning på yrkesutbildning på alla nivåer med ökade resurser till yrkeslinjer på gymnasiet, yrkesvux, förlängning av kurser på yrkeshögskolan och handledare till lärlingar.
Ny studentmedarbetarmodell införs för att alla som studerar ska kunna börja arbeta och akademikerarbetslösheten ska minska.
Dessutom måste hushållens köpkraft värnas genom att minska kostnaderna för svenska matproducenter.
1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned
Sverige behöver påskynda både hushållens och industrins möjligheter att ställa om från fossilberoende.
1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan
Alla ska kunna byta till miljöbil. En miljöleasing gör det möjligt för hushållen att leasa ny eller begagnad elbil eller laddhybrid för så lite som 1 500 kronor i månaden med en rabatt på 2 000 eller köpa bil under 100 000 med miljöbonus på 50 000 kronor. Förslaget är dubbelt så stort och når fem gånger fler än regeringens förslag.
Låt industrin ta ledningen i omställningen
Ny satsning på ellastbilar som får kraftigt förstärkt bonus och på utbyggd laddinfrastruktur för både tunga transporter, bostadsrätter och hyresfastigheter.
För mer el i närtid måste hela fastighetsskatten på vindkraft tillbaka till kommuner där kraftverken byggs, kablarna byggas till havsvindkraft och konkurrensen stärkas.
Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet
Välfärdens kärna har blivit lidande när kärnverksamheter prioriterats bort av regeringen. Utöver kraftfulla sektorsbidrag som Centerpartiet lagt i ordinarie budget för 2026 presenteras nya satsningar.
Storsatsning på civilsamhället med 1 miljard till föreningsliv, idrott och återställda medel till folkbildningen, för bildning, jobbmöjligheter, integration och kampen mot kriminalitet bland unga.
Närvaro av synliga poliser i alla kommuner förstärks genom en särskild satsning på poliser i yttre tjänst.
Psykisk ohälsa bland unga motverkas genom en satsning på ungdomsmottagningar.
Stöd till frånvarande elever i skolan för att inte tappa undervisning och återkomma till klassrummet.
Bättre mat i äldreomsorgen med en satsning på lagad mat med bättre kvalitet på äldreboenden.
Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar.
Lys upp landsbygden genom att säkerställa vägbelysning i hela landet.
2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Kriget i Mellanöstern driver upp energipriserna och många andra råvarupriser samtidigt som osäkerheten ökar, vilket slår direkt mot svenska hushåll och företag. Sverige gick in i Irankrisen med en försvagad ekonomi, arbetslösheten har under Tidöpolitikens tre första år ökat med 100 000 personer och Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshetstal, medan tillväxten i tre år legat under EU:s genomsnitt. Kostnaden för arbetslösheten har urholkat finansieringen av välfärdens kärna, av skolan, vården och omsorgen, som lider i många delar av landet. Sverige har utvecklats sämre än omvärlden i brist på en kraftfull tillväxt- och företagspolitik. I stället har politiken präglats av höjda kostnader för företag att anställa.
Samtidigt har Sverige fastnat i fossilberoende som gör oss sårbara för just den typ av prischocker som nu drabbar västvärlden. Regeringen har tvärtom lagt ned många åtgärder för att minska Sveriges fossilberoende utan att ersätta dem med något, vilket gjort Sverige mer sårbart. Andelen nya fossilfria personbilar har stagnerat, och många familjer och företag har låsts fast i ett dyrt fossilberoende. Nu vaknar regeringen och varnar för att kriget i Mellanöstern kommer att få påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi, med risk för ransonering av drivmedel och inflationsrisker.
I vårt alternativ till vårbudget formar vi ett direkt svar på krisläget i svensk ekonomi som bryter med regeringens passivitet. Efter tre år av försämringar vill vi få till stånd en vändpunkt för arbetslösheten och säkra tillväxt efter många år av stillastående, samtidigt som vi gör en kraftfull insats här och nu för att hjälpa hushåll med små och medelstora inkomster att komma ur beroendet av fossila bränslen. Vi prioriterar bort felaktiga och meningslösa satsningar som återvandringsbidraget och prioriterar upp civilsamhället, samt kompletterar vår höstbudget med satsningar på viktiga eftersatta områden inom kärnan i samhällsuppdraget som frånvarande elever i skola, psykisk ohälsa, mat i äldreomsorgen och polisiär närvaro.
Det är dags att byta en misslyckad politik mot en som fungerar. Centerpartiets vårbudget är en plan för att ta itu med de verkliga problemen: att få fler människor i arbete, att påbörja en verklig klimatomställning och att se till att hela Sverige fungerar.
2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler
Medan arbetslösheten i EU faller, stiger den i Sverige. Vi har i dag en arbetslöshet på närmare 10 procent och en ungdomsarbetslöshet på runt 30 procent[1]. Redan före Irankrisen hade arbetslöshetsnivån under Tidöregeringen (från årsskiftet 2022/23 till årsskiftet 2025/26) stigit med ca 1,5 procentenheter och ca 100 000 personer. Gapet mot EU-genomsnittet har ökat till 150 000 personer. Arbetslösheten har spridits till nya grupper, även akademiker.
Arbetslösheten drabbar därmed i dag fler familjer och utgör en allt större kostnad för samhället. Regeringens svar har varit otillräckligt – i vårändringsbudgeten, ställda inför Irankrisens nya utmaning, har regeringen lagt motsvarande 65 kronor extra per arbetslös[2]. När företagens kompetensbehov kraftigt stiger och när unga saknar framtidstro har regeringen valt att prioritera dyra och ineffektiva förslag som återvandringsbidrag framför investeringar i jobb, utbildning och integration.
Medan regeringen har höjt skatterna på att anställa och försvårat för företag att växa, presenterar vi en kraftfull jobb-boost för Sverige som sänker trösklarna till arbetsmarknaden och gör det lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Vi gör det möjligt för företag att anställa fler genom att lyfta bort anställningsskatten
Vårt fokus är att göra det enklare och billigare att anställa. Vi föreslår i denna motion att arbetsgivaravgiften tas bort för de tio första anställda i ett växande småföretag och att den sänks permanent för lågavlönade, långtidsarbetslösa och unga. Vi prioriterar därför att ta bort anställningsskatten för de minsta företagen som skapar fyra av fem nya jobb, och för de grupper som minst förtjänar att bära straffskatten på anställningar. Vi lyfter också bort sjuklöneansvaret för småföretagen (som Alliansen tog bort och Tidöregeringen återinfört) som gör det svårare för småföretagen att anställa.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en reform från januariavtalet som Tidöregeringen valde att stoppa, varefter ungdomsarbetslösheten steg kraftigt under deras tre första år vid makten. I april 2026 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga igen, men bara tillfälligt i 18 månader över valet, och sänkningen är lägre än den tidigare. Denna sänkning är därför för kortsiktig för att ha en tillräcklig effekt på företagens jobbskapande. I denna motion föreslås att arbetsgivaravgifterna sänks för unga permanent och ordentligt. Det är så vi skapar verkliga jobb och vänder utvecklingen.
Dessutom vill Centerpartiet införa en nollskattemodell för alla under 20 år, med skattefria sommarjobb. Genom att slopa både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter gör vi det billigare för företag att erbjuda det första sommarjobbet eller extrajobbet, vilket ger unga en viktig fot in i arbetslivet som visat sig avgörande för att avvärja risken att hamna i arbetslöshet som ung.
Vi vill samtidigt fördubbla (och skattebefria) satsningen på SAO-jobb för unga (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Detta eftersom SAO-jobben visat sig så framgångsrika genom en kombination av insatser från civilsamhället, arbetsmarknadens parter och företag.
Förenklade jobb för att de som är långt ifrån arbetsmarknaden till slut ska komma in
Särskilt tufft är läget just nu för de som varit arbetslösa länge, där arbetslöshetstiden riskerar att förlängas ytterligare med den nya ekonomiska krisen. Med över 200 000 långtidsarbetslösa ligger Sverige i dag på en absolut rekordnivå sedan 1930-talet[3].
I dag finns för få möjligheter för långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och lämna bidragsberoende. Den typen av jobb existerar inte i tillräckligt stor utsträckning på svensk arbetsmarknad jämfört med länder på samma inkomstnivå. En del av detta är skatter och avgifter som lägger sig mellan den lön du får och vad arbetsgivaren betalar. En annan del är att den stora mångfald av subventioner som finns för att anställa långtidsarbetslösa ofta är komplicerade att sätta sig in i, och svåra att söka.
Därför gör Centerpartiet en satsning på att aktivt bryta långtidsarbetslösheten med en ny anställningsform, förenklade jobb, där en inkomst på 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och från arbetsgivaravgifter i två år. Därmed kan arbetsgivaren anställa en person för 20 000 kronor i månaden, där kostnaden för att anställa annars hade varit över 32 000 kronor för arbetsgivaren för samma nettoinkomst för den arbetande (beroende på nivå på den kommunala inkomstskatten).
Det skapar en snabb och värdig väg från utanförskap till egen försörjning.
Utbildningar för fler och för fler jobb: kunskapsväxeln och storsatsning på yrkesutbildning
Parallellt med satsningen på jobbskapande i växande företag gör vi en historisk satsning på utbildning. Det råder, trots den nya ekonomiska krisen, en fortsatt brist på arbetskraft i många yrken, på många platser i Sverige, där utbildning och vidareutbildning fortfarande är den trånga sektorn. Samtidigt pågår en snabb strukturomvandling i näringslivet med inte minst AI och grön ekonomi, som ställer krav på nya kompetenser. Därför vill Centerpartiet göra en kraftfull förstärkning av utbildning till bristyrken för att möta krisen: dels på möjligheten att vidareutbilda sig mitt i livet, kallad kunskapsväxeln, dels på yrkesutbildningar.
I reformpaketet kunskapsväxeln föreslås en kraftfull förstärkning av det som i dag kallas omställningsstudiestödet, där vuxna mitt i livet i dag ges möjlighet att studera vidare minst ett år för att förstärka sina kunskaper. I den nya satsningen kunskapsväxeln ingår snabbspår för bristyrken, minskad administration samt mer resurser och fler platser på högskola och universitet. Med kunskapsväxeln ska det gå både att växla om till bristyrken och att växla upp i kompetens inom sitt yrke för att fylla nya behov i samhället, inte minst inom AI.
Yrkesutbildningarna är samtidigt underdimensionerade i förhållande till behoven på nästan alla nivåer. Här vill vi möta den senaste krisen med förstärkning av yrkesutbildningar på alla nivåer där det går:
Lärlingsutbildningarna, med praktisk utbildning på arbetsplatsen, passar många elever som föredrar denna mer direkta yrkesutbildning. Här behöver stödet förstärkas till de personer som ansvarar för handledning och utbildning med ett särskilt handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar.
Yrkeshögskolan har byggts ut med framgång och mycket goda jobbresultat, men det finns fortfarande behov av att förlänga utbildningar samt att förlänga projektbaserade utbildningar.
Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Även här vill vi fortsätta förstärka resurserna.
Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken.
Effektiv och resultatorienterad integration med jobbsvenska
Arbete är den absolut viktigaste nyckeln till en fungerande integration. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på integration och presenterar i stället en politik som ställer krav men också ger verkliga möjligheter. Som en del av vår jobb-boost lägger vi fram vårt förslag om obligatoriskt nystartsår för den som är utrikesfödd och stått utanför arbetsmarknaden länge, samt att omvandla sfi till en arbetsplatsförlagd jobbsvenska. Detta skapar en snabb och effektiv väg in i både språket och arbetslivet, till skillnad från regeringens passiva och verkningslösa integrationspolitik.
2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet
Sverige var länge ett klimatföredöme. Vi bevisade att det går att kombinera stark tillväxt med minskade utsläpp. Nu har den utvecklingen havererat. Under denna mandatperiod har Tidöregeringen förvärrat för klimatomställningen och elektrifieringen i Sverige. De viktigaste styrmedlen för att minska utsläppen har tagits bort, samtidigt som man storsatsat på att subventionera fossila bränslen. Resultatet är en katastrof för klimatet och en ekonomisk fälla för svenska hushåll och företag. Utsläppen ökar kraftigt och inget av Sveriges klimatmål ser ut att nås. Elektrifieringen av bilparken hade en positiv utveckling förra mandatperioden, men nu med Tidöpartiernas politik har den tvärbromsat. Nya, gröna industrisatsningar som ska skapa framtidens jobb försenas eller läggs ned på grund av osäkra spelregler och brist på grön el.
I detta allvarliga läge presenterar Centerpartiet en krisplan för att vända utvecklingen. För att Sverige inte ska bli omsprunget krävs en politik som gör det möjligt och lönsamt rent ekonomiskt för vanliga hushåll och för företag att delta i omställningen och ökar tillgången på billig, ren el i hela landet. Samtidigt säkrar vi den avgörande svenska hemmamarknaden för grön teknik. Det är en politik som sänker kostnaderna, stärker konkurrenskraften och bryter det dyra och skadliga fossilberoendet.
Miljöleasing för 1 500 kronor i månaden för minst 100 000 hushåll som kan lämna fossilberoende
Regeringens politik har gjort det för dyrt för vanliga familjer att byta till en miljöbil. Deras elbilspremie är otillräcklig och krånglig och når bara ett fåtal. I april var det enbart 4 045 personer som ansökt om regeringens nya elbilspremie. Målet för regeringen är 20 000–25 000 hushåll som får premien i år, att jämföra med knappt 300 000 nya bilar som säljs varje år i Sverige. Det behövs krisåtgärder för att begränsa priseffekterna på hushåll, men dessa kan bara vara en kortsiktig lösning. För att ge många fler hushåll möjlighet att snabbt ta sig ur fossilfällan, med plötsligt rusande priser på drivmedel, föreslår Centerpartiet en miljöbilsbonus som är dubbelt så stor, till fem gånger fler.
För 1 500 kronor i månaden ska varje hushåll få möjlighet att leasa en ny eller begagnad miljöbil genom en kraftig subvention på 2 000 kronor i månaden. Det är en nästan dubbelt så stor subvention jämfört med regeringens. På så sätt blir det omedelbart billigare att köra på el än på diesel eller bensin. Vi föreslår även en bonus på 50 000 kronor för att köpa en ny eller begagnad elbil eller laddhybrid.
Vår modell möjliggör för minst 100 000 hushåll att leasa en ny eller begagnad miljöbil, fem gånger fler än med regeringens förslag. I sin vårändringsbudget, efter det att oljepriserna och priset vid pump rusat för svenska konsumenter, satsar regeringen bara ytterligare 100 miljoner på elbilspremien, motsvarande något tusental bilar. Vår satsning för 2026 är 2 miljarder så att 100 000 hushåll kan få chansen att byta redan 2026.
Med Centerpartiets förslag sänks trösklarna rejält och vi ser till att det inte bara är höginkomsttagare som kan lämna fossilberoendet bakom sig. Det är en rättvis politik som påskyndar omställningen på riktigt.
Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören så att företag slipper ligga ute med stora summor. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen.
Strategisk satsning på svenska ellastbilar och laddinfrastruktur
Vi presenterar även en storsatsning på ellastbilar. Sverige är världsledande på att tillverka lastbilar, men utvecklingen av eldrivna tunga transporter har tvärbromsat. Utan en stark hemmamarknad riskerar vi att bli omsprungna av bl.a. Kina, vilket hotar både klimatmålen och svenska jobb. Regeringens klimatpremie är ineffektiv med långa handläggningstider som slår hårdast mot små och medelstora företag och åkerier. Centerpartiet föreslår därför en storsatsning på klimatpremien för ellastbilar med 1 miljard kronor årligen. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen.
Elektrifieringen stannar om det inte finns laddplatser. För personbilar är problemet störst för de som bor i lägenhet, medan den tunga trafiken lider av en alarmerande brist på snabbladdare längs våra vägar. Regeringens politik missar målet genom att fokusera på fel saker. Vi föreslår därför en kraftfull nationell strategi för laddinfrastruktur i hela landet. Vi riktar om stöden från breda subventioner till kraftfulla investeringar i snabbladdning med hög effekt för tung trafik och att underlätta för bostadsrättsföreningar och hyreshus att installera laddboxar. Vår politik bygger bort räckviddsångesten och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen.
Rättvis ersättning till kommuner som bygger ut vindkraften och bygger kablarna till vindkraften till havs
För att klara industrins omställning och sänka hushållens elpriser behöver Sverige massivt mer ren el. Landbaserad vindkraft är det snabbaste och billigaste sättet att bygga ut produktionen, men projekt stoppas eftersom den lokala nyttan är för liten. Regeringens modell för ersättning är byråkratisk, osäker och otillräcklig.
Centerpartiet vill i stället införa en fullständig och permanent återföring av fastighetsskatten från vindkraften direkt till kommunerna. Vår rättvisa modell säkerställer att de värden som skapas stannar lokalt. Det stärker det kommunala självstyret, snabbar på tillståndsprocesserna och accelererar klimatomställningen i hela landet.
Samtidigt byggs inte de stora vindkraftsparkerna till havs, som i våra grannländer, som har potential att på kort tid tillföra mycket elkraft i både södra och norra Sverige. De stoppas i hög grad av Tidöavtalets förbud för Svenska kraftnät att finansiera anslutningar just till havsvind. Centerpartiet föreslår att förbudet upphävs och att anslutningarna finansieras för att öka tillgången på fossilfri el i närtid.
Ett stärkt konkurrensverk för lägre priser och rättvis konkurrens
En fungerande klimatomställning kräver fungerande marknader. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenter av högre priser och småföretag får svårare att utmana. För att säkerställa att hushåll och företag får ta del av fördelarna med den gröna omställningen, från lägre elnätspriser till rättvisa villkor för nya tekniker, presenterar vi i denna motion att vi vill förstärka Konkurrensverket. Genom att satsa 50 miljoner kronor på Konkurrensverket för utökad tillsyn och granskning ser vi till att spelreglerna följs. Att monopol inte får fri rätt att sätta överpriser på vanliga medborgare. Det är en investering i en starkare ekonomi, lägre kostnader för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag.
2.3 Reformtabell
miljoner kronor
Reformer
2026
2027
Jobben ska bli fler
Sänk kostnaderna att anställa, rejält och permanent
Sänkta arbetsgivaravgifter
6 900
13 750
Förenklade jobb
1 500
1 500
Skattefria sommarjobb inkl. SAO-jobb
1 150
1 800
Skräddarsy utbildning för varje svensk
Kunskapsväxeln
325
650
Storsatsning på yrkesutbildning (yrkeshögskolan, yrkesvux, yrkeslinjer och lärlingar med handledaravdrag)
275
500
Studentmedarbetare
25
50
Intensiv integration med jobbsvenska och ett nystartsår – nej till nedskärningar
367
500
Utsläppen ska ned
Miljöleasing för 1 500/mån. och bonus 50 000 så att alla kan byta till miljöbilar
2 000
5 000
Storsatsning på klimatpremie på ellastbilar
400
1 000
Laddinfrastruktur i hela landet – nej till att skära ned på Klimatklivet
200
400
Bygg kablarna: teknikneutral ersättning för anslutning till ny elproduktion
900
1 600
Fullständig återföring av vindkraftsskatt till kommunerna
43
85
Säkra marknaden för konsumenter och företag i omställningen
50
Välfärden ska fungera i hela landet
Skolfrånvaroteam enligt finsk modell
250
250
Satsa på ungas psykiska hälsa: förstärk ungdomsmottagningen
75
150
Ett matlyft för våra äldre
150
300
IVF även för syskonförsök
50
100
Säkra svensk mat i Irankrisen
Krisstöd med anledning av kostnadsutvecklingen inom jordbruket
500
Jordbruksavdrag för att sänka kostnaden för svenska bönder
800
Innovationsstöd bränsle från jord och skog
250
700
Hela Sverige ska fungera
Rädda nattågen
150
300
En svensk öpolitik för Gotlandstrafiken
250
500
Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar
76
151
Civilsamhället: Idrott, folkbildning och samlingslokaler
500
1 000
Lys upp landsbygden
25
50
Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser
Polisen ska finnas på alla gator och torg – och i alla kommuner
250
500
Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor
25
50
Ekokrim som kan jaga gängens pengar
315
1 322
Kvinnors trygghet (lämna-program, exitprogram prostitution, skyddade boenden)
80
165
Finansiering
2026
2027
Ny modell för a-kassan
4 000
7 600
Skattereduktion a-kassa
850
1 700
Slopat ränteavdrag fossila billån
750
1 500
Omprioritering arbetsmarknad
1 000
1 000
Borttaget skatteundantag för fossil gas
100
200
Landsbygdsfokuserat reseavdrag
400
800
Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter
528
1 490
Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen
100
125
Ekokrim från befintliga anslag
315
1 322
Avskaffat tvåbarnstillägg
650
1 300
Halverat flerbarnstillägg från barn tre
550
1 100
CSN-medel som brinner inne
100
200
Cigarettskatt på EU:s genomsnitt
568
1 160
Integration i stället för höjt återvandringsbidrag
738
950
Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan”
325
650
Folkräkning
103
225
Flaskhalsintäkter går in i teknikneutral ersättning för elanslutning
900
1 600
Aktier i Videberg AB
1 800
Strålsäkerhetsmyndigheten
183
Riktade och byråkratiska statsbidrag till skolan
152
Elektronisk fotboja till barn
35
Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år i stället för 10 000
300
900
Omprioritering inom Polismyndighetens anslag
250
500
Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanent
3 175
5 890
Satsningar på föreningslivet i stället för byråkratiskt fritidskort
396
792
Regeringens satsning på drivmedelsreserv fördubblas med biodrivmedel
250
750
Regeringens satsning på Gotland som vi fördubblar
125
Regeringens mycket begränsade arbetsmarknadspaket
32,5
Sommarjobb enligt regeringen som byts mot sommarjobb enligt C
250
Ställ om hela fordonsflottan, inte bara myndigheters
500
Regeringen drar ned på klimatpremien för ellastbilar 2026
120
Utvärdera
11
84
Ersätta regeringens otillräckliga satsning på SAO-jobben
30
Omprioriterat för vår satsning på kvinnors trygghet
20
Netto jfr med regeringen
725,5
465
3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken
3.1 Det ekonomiska läget
Den globala ekonomin befinner sig i en kritisk fas, präglad av ihållande geopolitiska spänningar, strukturella förändringar i världshandeln och en våg av osäkerhet på energimarknaderna. Efter en period av framgångsrik inflationsbekämpning från Riksbanken har kriget i Mellanöstern och dess effekter på energipriserna skapat nya inflationsrisker. Samtidigt fortsätter trenden mot geoekonomisk fragmentering, med ökade handelshinder och en omstöpning av globala leveranskedjor, vilket utgör ett hot mot tillväxt och produktivitet. Under de första månaderna av 2026 har finansmarknaderna varit exceptionellt volatila. De två huvudsakliga drivkrafterna bakom denna utveckling är eskaleringen av kriget i Mellanöstern som skapat en ny energiprischock samt den oförutsägbara handelspolitiken från USA:s administration under president Trump. Efter en kraftig förstärkning 2025 har den svenska kronan stabiliserats på en starkare nivå än tidigare, vilket i sig utmanar svenska exportföretags konkurrenskraft samtidigt som det bidragit till lägre inflation.
Svensk ekonomi befinner sig i en period av försiktig återhämtning efter många år av låg tillväxt. Regeringens bedömning i vårpropositionen för 2026 är att BNP-tillväxten kommer att vara 2,8 procent 2026. BNP-gapet bedöms enligt samma bedömning vara fortsatt negativt på –0,8 procent. Regeringens tillväxtprognos utgår från att konsumtionen ökar mot bakgrund av låg inflation och stigande reallöner, medan varuexporten återhämtar sig och inflationen förblir på låga nivåer.
Regeringens prognoser har dock konsekvent visat sig för positiva och mycket talar för att så blir fallet även för 2026. Finanspolitiska rådet noterade i sin granskning av budgeten för 2026 att regeringens dåvarande prognoser var ovanligt optimistiska jämfört med andra bedömare. Internationella valutafonden prognostiserar en svensk BNP-tillväxt på 2,0 procent för år 2026. De bedömer att faktorer som det internationella säkerhetsläget, osäker handelspolitik och långsammare produktivitetstillväxt dämpar den potentiella tillväxten.
Tillförsikten hos hushållen är fortsatt en nyckelfaktor. Efter att ha förbättrats under 2025 har hushållens konfidensindikator dämpats under inledningen av 2026, påverkad av den geopolitiska oron och högre energipriser.
Arbetsmarknaden präglas fortsatt av allvarliga strukturella problem, vilket i sig tyder på ett mindre potentiellt resursutnyttjande. Medan gapet mellan utrikes och inrikes födda i arbetslöshet gradvis minskat under 2020-talet har arbetslösheten spridits till nya grupper, kanske mest märkbart till akademiker.
Arbetslösheten förväntas enligt regeringens prognos i vårpropositionen ligga kvar på höga 8,4 procent under 2026, för att sedan sjunka till 7,8 procent 2027. Även om detta är en förbättring från toppen är det fortfarande mycket högt i en internationell jämförelse. Långtidsarbetslösheten växer och den strukturella arbetslösheten har stigit. Det kraftigt ökade antalet varsel i början på 2026 pekar dessutom på riskerna för att en redan svag arbetsmarknad försämras ytterligare i början av 2026.
Inflationsbilden för 2026 är komplex. Dels pressas inflationen uppåt av de höjda energipriserna till följd av kriget i Mellanöstern, dels kommer den tillfälligt sänkta momsen på livsmedel att ha en dämpande effekt. Sammantaget prognostiserar regeringen en inflation på endast 1,2 procent för 2026. Riksbanken, som lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i mars, ser den låga inflationen som en temporär effekt av skatteförändringarna och bedömer att det underliggande inflationstrycket stabiliseras kring målet. Penningpolitiken förväntas därför vara avvaktande under året.
Under mandatperioden har regeringens prognoser som regel varit för optimistiska och samtidigt har man fört en alltför expansiv och procyklisk konjunkturpolitik. Efter att regeringen presenterat sin vårändringsbudget och vårproposition för 2026, varnar de nu för att kriget i Mellanöstern kommer att få en påtaglig påverkan på svensk ekonomi med risk för en högre inflation och lägre BNP-tillväxt än vad de hade räknat med. I ett läge där det egentligen behövs långsiktiga strukturella åtgärder har i stället kortsiktiga efterfrågestimulanser genomförts. Finanspolitiska rådet har varnat för att den kraftiga expansionen, finansierad med underskott, utmanar det finanspolitiska ramverket.
I avsnitt 5 av denna motion beskrivs mer ingående hur våra bedömningar kring det ekonomiska läget påverkar vår syn på lämplig finanspolitik och följdeffekter för vårändringsbudgeten.
3.2 Jobben ska bli fler
Att skapa förutsättningar för fler jobb och en stark, växande ekonomi är bland de främsta av uppgifter för varje regering. Ändå är Tidöpartiernas facit dystert. Under denna mandatperiod har arbetslösheten tillåtits öka till rekordhöga nivåer. Arbetslösheten har ökat för alla grupper: unga, utrikes födda, inrikes födda, långtidsarbetslösa samt för högutbildade. Även akademikerarbetslösheten har ökat markant. För unga är mer än en fjärdedel arbetslösa och nu är ca 100 000 akademiker arbetslösa.[4]
Källa: Eurostat.
Samtidigt ser vi hur motorn i svensk ekonomi, småföretagen, hackar. Nyföretagandet har minskat och antalet konkurser har ökat. Detta är tydliga varningssignaler på ett företagsklimat som försämras. När företag inte vågar satsa, eller tvingas lägga ned, försvinner jobben och den framtida välfärden hotas.
Sveriges tillväxt har under lång tid varit bland de svagaste i hela EU. Resultatet är en ovanligt seg och utdragen lågkonjunktur, där regeringen har misslyckats med att få fart på tillväxten. Regeringens passivitet och brist på reformer för att stärka konkurrenskraften gör att svenska hushåll och företag får betala ett högt pris.
Källa: World Development Indicators.
Centerpartiet menar att nya jobb inte skapas genom politisk handlingsförlamning, utan genom ett dynamiskt företagsklimat där det lönar sig att driva företag, anställa och investera. Det är dags för en politik som på riktigt sätter jobben först och frigör den potential som finns hos Sveriges företagare och anställda.
3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent
En tydlig effekt av regeringens politik är att trösklarna till arbetsmarknaden förblir oacceptabelt höga. Medan arbetslösheten biter sig fast, särskilt bland unga och utrikes födda, misslyckas regeringen med att ge Sveriges företagare de långsiktiga förutsättningar som krävs för att de ska våga anställa och växa. Människor som kan och vill arbeta lämnas utanför och viktig tillväxtpotential går förlorad.
Samtidigt som regeringen fastnar i kortsiktiga arbetsmarknadsprogram och tillfälliga subventioner, är dess politik ett svek mot alla de jobbskapare som vill expandera och mot de människor som längtar efter ett jobb att gå till. Att lappa och laga med byråkratiska stöd i stället för att genomföra permanenta reformer skapar en osäkerhet som aktivt håller tillbaka viljan att anställa.
Ganska extremt i Sveriges arbetslöshetssituation är att Sverige fortfarande har en ren anställningsskatt på att anställa, den allmänna löneavgiften på i dag ca 40 procent av arbetsgivaravgiften, eller hela 12,6 procent av lönen, som även tas ut på att anställa de många grupper som nu har hög arbetslöshet, som unga och lågavlönade, och för att anställa långtidsarbetslösa.
Nu behövs en kraftfull och tydlig reform för fler jobb. Centerpartiet föreslår därför permanent och rejält sänkta kostnader för att anställa. Vår reform är riktad mot de grupper som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden och mot de små, växande företagen som skapar flest nya jobb.
Centerpartiet föreslår:
Ingen arbetsgivaravgift för växande småföretag: ingen arbetsgivaravgift för de tio första anställda i två år.
Permanent sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga och lågavlönade där anställningsskatten helt tas bort.
Ingen arbetsgivaravgift för att anställa långtidsarbetslösa i minst två år.
Dessa åtgärder är direkta investeringar i fler jobb och ett mer dynamiskt näringsliv. Det är en politik som flyttar fokus från bidrag till arbete och som frigör den enorma potential som finns hos Sveriges företagare. Regeringen ser på när arbetslösheten stiger. Vi väljer att agera med permanenta reformer som gör det lönsamt att anställa och ger fler chansen till ett eget arbete. I vårbudgeten för 2026 är Centerpartiets satsningar totalt 6,9 miljarder kronor för sänkta arbetsgivaravgifter.
3.2.2 Förenklade jobb
Antalet långtidsarbetslösa har ökat dramatiskt under Tidöregeringen till över 200 000 personer, det högsta antalet någonsin. Situationen var allvarlig redan före Tidöregeringen med en brist i Sverige på den typ av jobb utan utbildningskrav som finns i många andra länder och som ger bättre möjligheter att ta sig ur långtidsarbetslöshet. Avsaknaden av en offensiv tillväxt‑, företags- och utbildningspolitik har ytterligare förvärrat situationen. Nu har kriget i Mellanöstern skapat en ännu svårare arbetsmarknadssituation för dem som varit borta från arbetsmarknaden länge.
Samtidigt finns i Sverige många olika stöd för att få ut människor i arbete. Dagens system är en byråkratisk djungel av olika anställningsstöd, vilket höjer snarare än sänker trösklarna till arbetsmarknaden. Dessutom leder det till en enorm regelbörda både för arbetssökande och för företag. Därför vill Centerpartiet se över vilka anställningsstöd som är ineffektiva och bör göras om eller skrotas. Medan människor som kan och vill arbeta fastnar i bidragsberoende, misslyckas regeringen med att reformera ett system som är dyrt, krångligt och med risk för fusk. Regeringen talar om vikten av arbetslinjen, men deras passivitet är ett svek mot både de individer som står längst ifrån arbetsmarknaden och de företag som är villiga att anställa. För dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa, nyanlända och individer som uppbär försörjningsstöd, måste trösklarna på arbetsmarknaden sänkas.
För att många fler som varit arbetslösa länge ska få möjligheter att få ett första jobb krävs därför en ny form av anställning: förenklade jobb. Förslaget innebär att vi helt tar bort både arbetsgivaravgifter och inkomstskatt för den som anställs i två år motsvarande en inkomst på 20 000 kronor.
Före skatt motsvarar det i dag en kostnad för en arbetsgivare om 32 500 kronor, som med vårt förslag i stället bara behöver betala 20 000 kronor netto. Målet är att skapa en enkel och snabb väg från bidrag till egen försörjning, utan onödigt krångel. Det garanterar en lön som det går att leva på, helt utan krångel, samtidigt som det skapar en snabb och enkel väg från bidrag till egen försörjning. På så sätt kan många jobb som i dag inte blir gjorda med förslaget bli av, och många fler personer få en väg in på arbetsmarknaden.
Arbete ska alltid vara mer lönsamt än bidrag. Det är en politik som flyttar fokus från komplexa bidragssystem till enkla och kraftfulla incitament för arbete. Medan regeringen ser på när människor fastnar i utanförskap, väljer vi att agera med en konkret reform som gör det lönsamt att anställa och lönsamt att gå till jobbet. Målet är att skapa många fler jobb för långtidsarbetslösa och få ned bidragsberoendet.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 1,5 miljarder kronor[5].
3.2.3 Skattefria sommarjobb
En tydlig effekt av regeringens politik är att det första, avgörande steget in på arbetsmarknaden har blivit både dyrare och krångligare för Sveriges unga. Genom att avskaffa den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter har regeringen medvetet höjt kostnaden för att anställa unga, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög. Resultatet är att färre unga får chansen till sitt första sommarjobb eller extraknäck. Vi vet att det första jobbet är helt avgörande för risken att hamna i arbetslöshet senare, och för att få ett första jobb som vuxen.
Samtidigt som regeringen talar om arbetslinjen, är dess politik ett svek mot både de ungdomar som vill tjäna sina första egna pengar och de småföretagare som vill ge dem chansen. Att ersätta enkla regler med ett byråkratiskt lapptäcke av jämkningslappar och risk för kvarskatt, kombinerat med ryckiga och tillfälliga stöd, skapar en osäkerhet som gör att färre jobb erbjuds och att färre unga orkar ta dem.
Nu behövs en kraftfull, liberal jobbreform som på riktigt river trösklarna för unga. Centerpartiet föreslår därför en nollskattemodell för alla under 20 år. Vår dubbla jobbreform är enkel och träffsäker:
Slopa inkomstskatten helt för alla upp till 20 år.
Slopa arbetsgivaravgifterna helt för alla anställda upp till 20 år.
Denna åtgärd är en direkt investering i ungas framtid och ett kraftfullt vaccin mot utanförskap och kriminalitet. Det är en politik som gör det enkelt och lönsamt att arbeta, samtidigt som den radikalt sänker kostnaden för att erbjuda det första, avgörande jobbet.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 900 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 1,8 miljarder kronor årligen 2027 och 2028.
3.2.4 SAO-jobb
Unga i utsatta områden lämnas utan en verklig chans att få sitt första jobb. Medan kriminaliteten lockar med snabba pengar och en falsk gemenskap, misslyckas regeringen med att skala upp de initiativ som faktiskt fungerar för att erbjuda ett bättre alternativ. Resultatet är att talangfulla ungdomar förlorar framtidstron och dörren till arbetslivet stängs innan den ens hunnit öppnas.
Samtidigt som regeringen talar om vikten av att bryta utanförskapet, är dess satsning på beprövade modeller otillräcklig, inte minst de framgångsrika SAO-jobben (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Att erbjuda några få pilotplatser här och där skapar ingen systematisk förändring och sänder en signal om att man inte på allvar menar att ge alla unga samma chans.
Nu behövs en kraftfull reform, som ger unga ett verkligt alternativ till gatan, nästan som en jobbvärnplikt. Centerpartiet föreslår därför en fördubbling av regeringens satsning på SAO-jobb. Jämfört med regeringen satsar vi stort på att bygga en hållbar bro mellan skola och näringsliv som skapar framtidens arbetskraft och bryter segregationen. Det är en åtgärd som flyttar fokus från symboliska åtgärder till verkliga jobb som gör skillnad.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor i vårbudgeten 2026.
3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar
3.2.5.1 Storsatsning på omställningsstudiestödet
Centerpartiet förstår vikten av att satsa på en av Sveriges viktigaste framtidsreformer: möjligheten att vidareutbilda sig ett år mitt i livet med det s.k. omställningsstudiestödet. De tusentals människor som vill vidareutbilda sig får inte fastna i orimligt långa handläggningstider. Regeringen har inte gett myndigheterna de resurser och tydliga uppdrag som krävs. Resultatet är att individer som vill ställa om lämnas i ovisshet, och Sveriges konkurrenskraft hotas när kompetensväxlingen uteblir. Med de snabba globala ekonomiska skiften som pågår är behovet större än någonsin att kunna växla till nya kunskaper, inom nya yrken, men också inom sitt yrke. En osäkerhet skapas som gör att färre vågar ta steget att omskola sig och att den kompetens som arbetsgivare behöver inte kommer dem till hands.
Nu behövs en kraftfull reform som räddar omställningsförmågan. Centerpartiet föreslår därför reformpaketet kunskapsväxeln, en konkret plan för att säkra, bredda och vässa omställningsstudiestödet. Vi vill införa ett snabbspår för bristyrken och öka flexibiliteten för kortare, snabba kurser. Vi vill även inkludera fler egenföretagare i stödet och undanröja de administrativa hindren hos CSN och Försäkringskassan. Målet är att antalet individer som får chansen att utbilda sig mitt i livet och fylla bristyrken fördubblas.
Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges konkurrenskraft och i varje individs möjlighet att växa genom hela arbetslivet. Det är en politik som flyttar fokus från byråkratiska hinder till snabba resultat och egenmakt. Regeringen låter en avgörande framtidsreform fastna i byråkrati. Vi väljer att agera med en konkret plan som säkrar individernas och Sveriges omställningsförmåga.
Parallellt med att stärka omställningsmöjligheterna satsar Centerpartiet även på Sveriges universitet och högskolor i syfte att både öka träffsäkerheten och höja kvaliteten på utbildningar vid landets universitet och högskolor. Sverige står inför en akut kompetensbrist, inte minst inom välfärden och den gröna industrin. Vår satsning syftar till att både öka kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att fler får möjlighet att utbilda sig till de yrken där efterfrågan är som störst. Vi vill orientera dessa medel mot långsiktiga investeringar i kunskap inom strategiskt viktiga områden för Sverige. Det handlar dels om att höja takbeloppet på ingenjörsutbildningarna hos Chalmers och KTH så att fler kan studera till ingenjör, dels om att inom andra utbildningsområden höja ersättningen per student i syfte att öka kvaliteten och den lärarledda undervisningstiden.
Det handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft och se till att högre utbildning av hög kvalitet finns tillgänglig i hela landet. Genom att kombinera ett flexibelt omställningsstöd med en utbyggd och tillgänglig högre utbildning skapar vi ett robust system för livslångt lärande som möter både individens och samhällets behov.
För dessa ändamål satsar Centerpartiet 325 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 650 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.2.6 Studentmedarbetare
Sverige står inför en dubbel utmaning på arbetsmarknaden. Samtidigt som omkring 100 000 akademiker står utan arbete och många studenter upplever en alltmer osäker väg från studier till arbetsliv, rapporterar svenska företag om svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Denna obalans är ett slöseri med både individuell potential och samhällets investeringar i högre utbildning.
För att möta denna utmaning och stärka kopplingen mellan akademi och arbetsliv föreslår Centerpartiet att en ny modell för studentmedarbetare införs. Förslaget innebär en ny, särskild tidsbegränsad anställningsform för studenter vid universitet och högskola. Denna anställning ska vara knuten till den studerandes pågående utbildning och erbjuda en trygg och tydlig modell för kvalificerat deltidsarbete.
Ett centralt villkor i modellen är att arbetsuppgifterna ska vara relevanta för studentens utbildningsinriktning. I dag tvingas många studenter ta extrajobb som saknar koppling till deras framtida yrkesliv, vilket försvårar etableringen efter examen.
För att göra det enklare och mer attraktivt för företag att anställa studentmedarbetare föreslås en flexibel modell. Anställningsformen ska inte ge företrädesrätt till återanställning, vilket minskar risken för små och växande företag. Tydliga och enkla regler minskar den administrativa bördan, och för att ytterligare stimulera anställningar bör en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för denna anställningsform utredas.
Sverige har inte råd att slösa bort den kompetens och drivkraft som finns hos våra studenter. Genom att införa en modell för studentmedarbetare skapar vi en vinn-vinn-situation där studenter får en tydligare väg in på arbetsmarknaden, samtidigt som företagen säkrar sin framtida kompetensförsörjning.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026.
3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar
En tydlig effekt av regeringens politik är att Sveriges yrkeslinjer och yrkeshögskolor inte får de verktyg som krävs för att utbilda för framtidens mest avancerade jobb. Medan industrin skriker efter spetskompetens, misslyckas regeringen med att anpassa utbildningssystemet efter de verkliga behoven. Resultatet är att unga som vill satsa på en teknisk karriär möter en återvändsgränd, och Sveriges konkurrenskraft bromsas när kompetensbristen växer.
Samtidigt som regeringen talar om vikten av kompetensförsörjning, är dess passivitet ett svek mot både de unga som vill ha ett kvalificerat yrke och de innovativa företag som är beroende av deras kunskaper.
3.2.7.1 Förstärkning av yrkeslinjer på gymnasiet och av yrkesvux
Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Här vill vi fortsätta förstärka resurserna.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 125 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 200 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.2.7.2 Förläng yrkeshögskolans utbildningar
Att låta YH-systemet vara fast i en föråldrad struktur i stället för att ge det resurser att växa, skapar en osäkerhet som gör att färre vågar satsa på en yrkesutbildning och att företag tvingas se sig om efter kompetens utomlands. Nu behövs en kraftfull reform som höjer statusen och kvaliteten på yrkesutbildningarna. Centerpartiet föreslår därför en uppväxling av yrkeshögskolan. Vi vill
möjliggöra längre, mer avancerade tekniska utbildningar som leder till spetskompetens
ge yrkeshögskolorna bättre förutsättningar och resurser att utveckla utbildningar i nära samarbete med näringslivet
skapa tydligare karriärvägar och höja statusen för en YH-examen.
Dessa åtgärder är en direkt investering i svensk industri och i de unga som vill bygga sin framtid inom tekniska yrken. Det är en politik som flyttar fokus från otillräckliga ramverk till verklig kompetensförsörjning och framtidstro. Regeringen ser på när kompetensgapet växer. Vi väljer att agera med en konkret plan för att stärka yrkeshögskolan och säkra Sveriges plats som en ledande industrination.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.2.7.3 Stärk lärlingsutbildningen: inför ett handledaravdrag
En tydlig effekt av regeringens politik är att en av de mest effektiva vägarna till jobb – lärlingsutbildningen – inte får det stöd som krävs för att växa. Medan företag tvekar att ta den ekonomiska risken det innebär att utbilda en lärling, misslyckas regeringen med att skapa de incitament som skulle göra det lönsamt. Resultatet är att unga som vill lära sig ett yrke i praktiken utestängs från arbetsmarknaden, och Sveriges kompetensbrist förvärras.
Samtidigt som regeringen talar om vikten av arbetslinjen, är dess passivitet ett svek mot både de unga som behöver ett första jobb och de företag som vill bidra till kompetensförsörjningen. Att låta en bevisat effektiv utbildningsform stagnera på grund av bristande ekonomiska incitament, skapar en osäkerhet som gör att färre företag vågar ta steget att utbilda nästa generations arbetskraft.
Nu behövs en kraftfull reform som gör det lönsamt att investera i ungas framtid. Centerpartiet föreslår därför ett handledaravdrag. Vi vill sänka tröskeln för företag att anställa lärlingar genom ett direkt ekonomiskt avdrag. Vi vill att statusen för handledarskapet höjs för att säkra kvaliteten i utbildningen. På så vis vill vi skapa tusentals nya lärlingsplatser och ge fler en snabb och trygg väg in på arbetsmarknaden.
Vi måste matcha ungas potential med näringslivets behov. Det är en politik som flyttar fokus från passiva bidrag till aktiva incitament för jobb och lärande. En konkret reform som gör det lönsamt för företag att satsa på framtidens arbetskraft.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 75 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 150 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.2.8 Integration
Integrationen har under Tidöregeringen i princip helt satts på undantag. I stället för en politik som skapar jobb och integration har fokus legat på misstro, tonårs- och kompetensutvisningar och verkningslösa återvandringsbidrag. Regeringen skär ned på integrationssatsningar med 17 miljoner kronor för 2026. En väl fungerande integrationspolitik är helt avgörande för att få ned arbetslösheten. En stor del av de arbetslösa är födda utomlands och kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser är ofta skillnaden mellan att få och inte få ett arbete.
För Centerpartiet handlar integration om att ställa tydliga krav och samtidigt erbjuda en väg framåt. Den som anstränger sig, bidrar och gör rätt för sig ska också ges en trygg och tydlig väg in i samhället. Du ska kunna slita och studera, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär.
3.2.8.1 Nystartsår
En obligatorisk insats för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som bedöms ha arbetsförmåga. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv och kravfylld kombination av heltidsstudier i svenska och yrkeskunskaper. Utbildningen ska så långt som möjligt vara förlagd på en arbetsplats och kombineras med praktik, matchning och mentorskap. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande är ett krav för den som får sin försörjning från det offentliga, och den som vägrar delta kommer att få påtagligt lägre bidrag.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor 2026.
3.2.8.2 Jobbsvenska
Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots insatserna är det ca 70 procent som inte slutfört den sista kursen (kurs D) efter tre år. Centerpartiet vill göra om sfi till jobbsvenska med två tydliga spår: praktisk jobbsvenska och akademisk svenska. Den första för personer med kortare utbildningsbakgrund, i huvudsak förlagd på och anpassad till en arbetsplats, att lära sig språket på jobbet. Utbildningen kombineras med yrkesförberedelser och avslutas med ett certifikat som bevisar praktisk språkförmåga. Akademisk svenska är till för personer med längre utbildningsbakgrund, med fokus på fördjupad språkundervisning som förbereder för fortsatta studier eller högkvalificerade yrken.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 100 miljoner kronor 2026.
3.3 Utsläppen ska ned
Regeringen påstår sig presentera en vårändringsbudget som sänker utsläppen, men i själva verket är det en nedmontering av svensk klimatpolitik. Tidöpartiernas agerande är ansvarslöst och hotar inte bara vårt internationella föredöme, som är avgörande för att avvärja klimathotet, utan även svenska jobb och vår framtida konkurrenskraft. Medan regeringen talar om att nå klimatmålen, visar deras handlingar på raka motsatsen.
Konsekvenserna av regeringens politik är tydliga. Försäljningen av nya elbilar i Sverige ligger på låga nivåer omkring 30–40 procent, medan nyförsäljningen är drygt 80 procent i Danmark och nära 100 procent i Norge.[6] Vi tappar tempo i elektrifieringen av transportsektorn, vilket gör att vi fortsätter vara beroende av fossila bränslen. Regeringens oförmåga att införa en effektiv skrotningspremie för att få bort de äldsta bilarna från våra vägar är ett tydligt tecken på deras bristande ambition.
Källa: Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken.
Detta handlar inte bara om klimatet, det handlar om Sveriges framtida välstånd. Ett land som Sverige, som länge varit världsledande både i klimatomställning och i en tung industri som lastbilsbranschen, kan inte abdikera från ledartröjan. När vi tvekar satsar andra länder, som Kina, massivt på grön teknik, nya innovationer och elektrifiering. Vi riskerar att bli omsprungna, att våra svenska företag förlorar marknadsandelar och att jobben hamnar någon annanstans. Centerpartiet accepterar inte detta. För oss är det självklart: utsläppen ska ned, inte klimatambitionerna.
3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler
Regeringens elbilspremie är otillräcklig för att på riktigt få fart på omställningen, särskilt för hushåll som vill ställa om men inte har råd med de höga kostnaderna för el- och biogasbilar. För att göra klimatsmarta val tillgängliga för fler vill Centerpartiet införa en kraftigt förstärkt miljöbilsbonus där hushåll kan leasa en miljöbil med en subvention på 2 000 kronor i månaden – nästan dubbelt så mycket som regeringens elbilspremie om 1 300 kronor. Syftet är att sänka trösklarna rejält och göra det möjligt för vanliga familjer, inte bara höginkomsttagare, att välja bort fossila alternativ. Genom att både ge hushållen en konkret ekonomisk lättnad och samtidigt driva på den gröna infrastrukturen vill vi skapa en snabbare, bredare och mer rättvis omställning där Sverige minskar sitt fossilberoende på riktigt.
I april hade totalt 4 045 personer ansökt om den nya elbilspremien. Regeringens satsning omfattar 25 000–30 000 bilar under hela perioden 2026–2032. Centerpartiets bonus innefattar omkring 100 000–125 000 hushåll om året. Vårt förslag innebär nära en dubbelt så stor miljöbilsbonus, till fem gånger fler hushåll.
3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar
Sveriges gröna transportomställning befinner sig i ett kritiskt läge. Elektrifieringen av de tunga transporterna är helt avgörande för att nå våra klimatmål, men utvecklingen har tvärbromsat. Samtidigt som utsläppen från vägtransporterna fortsätter att vara en av våra största klimatutmaningar saknas i dag de tydliga och kraftfulla styrmedel som krävs för att företag ska kunna och vilja välja eldrivna lastbilar.
Detta sker i ett läge där Sverige är ett av världens ledande länder inom lastbilstillverkning. Våra företag har länge legat i framkant i utvecklingen av eldrivna tunga fordon, men nu riskerar vi att bli omsprungna av Kina som snabbt skalar upp både produktion och inhemsk efterfrågan. Utan en stark svensk hemmamarknad för ellastbilar blir det svårt för våra tillverkare att behålla sin position i den globala konkurrensen. Det är ett strategiskt misstag att låta denna marknad försvagas när den borde stärkas.
En tydlig konsekvens av dagens politik är att efterfrågan på eldrivna lätta och tunga lastbilar är svagare än den borde vara. Regeringens klimatpremie för ellastbilar har varit otillräcklig och ineffektiv. Systemet har präglats av krångliga regler, långa handläggningstider och omfattande administration. Energimyndigheten har tvingats lägga stora resurser på att anställa fler handläggare, men trots detta har endast en liten andel av ansökningarna beviljats. Ett stort antal företag väntar fortfarande på besked.
Därtill får en ellastbil inte beställas innan premien beviljats. Det innebär att särskilt små och medelstora företag tvingas ligga ute med stora summor eller helt avstå från att elektrifiera sin fordonsflotta. Det är en ordning som i praktiken försvårar omställningen för de aktörer som har minst ekonomiskt utrymme men störst behov av att minska sina driftskostnader och utsläpp.
Nu krävs en kraftfull och sammanhållen strategi för att vända utvecklingen. Sverige behöver en politik som stärker vår hemmamarknad för produktion och användning av ellastbilar. För att företag ska kunna ta steget till elektrifierade transporter måste klimatpremien reformeras i grunden. Handläggningstiderna måste kortas avsevärt, informationen måste vara tydlig och ansökningsprocesserna måste förenklas. Premien bör höjas och dessutom kunna betalas ut direkt till lastbilsleverantören, så att företag slipper ligga ute med stora belopp och kan fatta investeringsbeslut snabbare.
Med rätt styrmedel kan Sverige fortsätta vara en ledande kraft i den globala omställningen av tunga transporter. Utan dem riskerar vi att tappa både konkurrenskraft, innovationstakt och klimatnytta. Det är hög tid att stärka den svenska marknaden för ellastbilar och ge våra företag de förutsättningar de behöver för att leda utvecklingen.
Centerpartiet satsar 1 miljard kronor årligen på klimatpremien för ellastbilar, varav 400 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026.
3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet
Sveriges omställning till en fossilfri transportsektor står inför en avgörande utmaning, där fokus nu behöver läggas på den tunga trafiken. För att klara klimatmålen och säkra svensk konkurrenskraft måste vi elektrifiera de lastbilar som utgör en grundläggande del i vårt transportsystem. Utan en fungerande laddinfrastruktur för tung trafik stannar inte bara lastbilarna utan hela Sveriges gröna omställning.
För personbilar är det största hindret i dag tillgången på laddning för de som har parkeringsplats i anslutning till lägenheter, i bostadsrättföreningar och hyreshus, medan de som bor i villa har stöd för laddboxar med det gröna avdraget, som dessutom skulle stärkas med Centerpartiets politik.
För den tunga trafiken är situationen den rakt motsatta. Här finns en alarmerande brist på laddstationer med tillräckligt hög effekt, vilket skapar enorma vita fläckar på kartan längs våra viktigaste transportstråk och i anslutning till logistikcenter. Åkerier som vill investera i eldrivna lastbilar vågar inte, eftersom de inte kan garantera att transporterna kommer fram.
Regeringens politik är beklagligt kortsiktig och missar målet. Genom att ensidigt fokusera på det totala antalet laddstolpar, och ignorera det akuta behovet av hög effekt för tunga fordon, skapar man en falsk bild av framgång. Man löser ett problem som marknaden redan börjat hantera, medan den verkliga, systemkritiska flaskhalsen förblir olöst. Den livsviktiga tunga trafiken som binder ihop hela vårt land lämnas därhän.
Centerpartiet föreslår därför en kraftfull och framsynt nationell strategi för att bygga ut laddinfrastrukturen för tung trafik i hela landet. Vi vill skifta fokus i de statliga stöden från breda subventioner för personbilsladdning till kraftfulla, riktade investeringar i snabbladdning med hög effekt. Dessa ska prioriteras på platser där behoven är som störst: längs våra europavägar och riksvägar och vid de logistiknav som är avgörande för näringsliv och landsbygd.
Vår politik bygger bort räckviddsångesten för svensk åkerinäring och skapar förutsättningar för en snabb elektrifiering av hela transportsektorn. Det är en politik som stärker svensk konkurrenskraft, minskar utsläppen på riktigt och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen.
Därtill vill vi underlätta för bostadsrättsföreningar och hyreshus att erbjuda laddning på de parkeringsplatser som är knutna till boendet.
Centerpartiet utökar därför stödet till Klimatklivet med 400 miljoner kronor årligen, varav 200 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026.
3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften
Sverige har en enorm potential i havsbaserad vindkraft – en möjlighet att fördubbla vår elproduktion och säkra en fossilfri, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning för framtiden. Denna potential blockeras dock av regeringens kortsiktiga och ideologiskt drivna beslut. Genom ett direkt förbud mot att finansiera anslutningskablarna till havsbaserad vindkraft har regeringen effektivt satt stopp för en avgörande del av Sveriges gröna omställning.
Konsekvenserna är kännbara. Som en direkt följd av regeringens beslut har Vattenfall meddelat att man pausar projektet Kriegers flak – en vindkraftspark som ensam hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. För södra Sverige, som redan lider av effektbrist, är detta en ren förvärring. Nu hotas tusentals jobb, och hushåll och företag i södra Sverige står inför hotet om ännu högre elpriser, precis som Sydsvenska Handelskammaren varnat för.
Det mest anmärkningsvärda är att regeringen är bakbunden av Tidöavtalets ideologiska låsningar. Man har förbjudit användningen av Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter för detta ändamål. Detta trots att dessa intäkter, som uppgår till tiotals miljarder kronor, är specifikt avsedda för att bygga ut överföringskapacitet och minska just de regionala flaskhalsar som plågar södra Sverige.
Centerpartiet kan inte acceptera denna handlingsförlamning. Vi vägrar att låta svenska jobb och hushållens ekonomi offras på grund av politiskt spel. Därför avsätter vi i vår vårbudget 900 miljoner kronor för att säkerställa att anslutningskablarna till havsvindkraften byggs. Detta gör vi i väntan på ett ändrat och mer ansvarsfullt beslut kring användningen av flaskhalsintäkterna, så att hushåll och företag i södra Sverige snabbt får tillgång till den nödvändiga elproduktionen.
3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna
Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd är beroende av en snabb och storskalig utbyggnad av fossilfri elproduktion. För att klara industrins gröna omställning, sänka elpriserna för hushållen och skapa en svensk energisuveränitet behöver vi mer ren, svensk el. Utbyggnaden behöver ske på ett rättvist sätt så att de som bor där värdena skapas får ta del av utveckling. Därför vill vi återföra fastighetsskatten från elproduktion kommunalt, i ett första skede med vindkraften.
Landbaserad vindkraft är, tillsammans med solkraft, det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att möta det växande elbehovet. Samtidigt ser vi hur viktiga vindkraftsprojekt stoppas eller försenas av kommuner som använder sitt veto. En central anledning är att den lokala nyttan upplevs som för liten i förhållande till den påverkan som en etablering innebär för närmiljön.
Regeringen har visserligen identifierat problemet och infört ett ekonomiskt stöd till vindkraftskommuner, men deras modell är otillräcklig och byråkratisk och skapar inte den långsiktiga förutsägbarhet som krävs. Regeringens system bygger på ett tidsbegränsat anslag som kommunerna ska ansöka om via Energimyndigheten, vilket är något helt annat än en direkt och rättmätig del av skatteintäkterna.
Dessutom har regeringen höjt fastighetsskatten för vindkraftverk från 0,2 till 0,5 procent med syftet att uppnå teknikneutralitet, men låter de ökade intäkterna gå rakt in i statskassan i stället för att direkt gynna de samhällen som möjliggör produktionen.
Centerpartiet föreslår därför en mer rättvis modell. Vi vill att fastighetsskatten från vindkraft, fullt ut och permanent, ska återföras direkt till de kommuner där vindkraftverken är belägna. Detta ska inte ske via ett osäkert och ansökningsbaserat bidragssystem, utan som en direkt och automatisk överföring som stärker det kommunala självstyret och skapar verklig förutsägbarhet. För 2026 avsätter vi därför 455 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är en högre ambitionsnivå än regeringens anslag på 370 miljoner kronor.
Centerpartiet säkerställer att en större del av de värden som skapas också stannar lokalt. Genom att göra det lönsamt för kommuner att bidra till Sveriges energiförsörjning stärker vi rättvisan och snabbar på tillståndsprocesserna, frigör investeringar och accelererar klimatomställningen i hela landet.
3.3.6 Stärk Konkurrensverket
En välfungerande konkurrens är grunden för en dynamisk och innovativ ekonomi. Vi ser dock en oroväckande utveckling där marknader blir alltmer koncentrerade, priserna stiger och stora aktörer stärker sin makt på bekostnad av mindre. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenterna av högre priser och färre valmöjligheter. Samtidigt hämmas innovationen och småföretag får svårare att etablera sig och utmana de etablerade jättarna.
Regeringen talar ofta om vikten av fria marknader och starka konsumenter, men dess agerande speglar inte denna retorik. Det slår mot både de företag som vill konkurrera på rättvisa villkor och de hushåll som pressas av stigande levnadskostnader. Att låta en central tillsynsmyndighet som Konkurrensverket arbeta med otillräckliga resurser och ett otydligt mandat underminerar marknadens grundläggande spelregler. Det skapar en osäkerhet där överträdelser riskerar att gå oupptäckta och marknadsmissbruk kan fortsätta ostört.
Centerpartiet anser att det är hög tid att agera. För att vända utvecklingen och säkerställa en sund konkurrens i hela ekonomin krävs ett kraftfullt och proaktivt konkurrensverk. Vi föreslår därför en betydande förstärkning av Konkurrensverkets resurser. Med ett utökat anslag kan myndigheten intensifiera sin tillsyn, snabbare identifiera och ingripa mot konkurrensbegränsande beteenden och marknadsmissbruk samt genomföra fler djuplodande marknadsundersökningar.
En förstärkning av Konkurrensverket är en investering i en starkare ekonomi, lägre priser för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor 2026.
3.4 Välfärden ska fungera i hela landet
En trygg och tillgänglig välfärd är grunden i vårt samhällskontrakt. Varje medborgare ska kunna lita på att få vård i tid, att barnen får en bra skola och att äldreomsorgen finns där när den behövs. Men just nu knakar välfärden i fogarna över hela Sverige. Vårdköerna växer, personalen går på knäna och allt fler kommuner och regioner tvingas till smärtsamma nedskärningar i skola, vård och omsorg.
Regeringens svar på denna kris är helt otillräckligt. Resultatet av regeringens politik är skenande kostnader. Ansvaret vältras över på kommuner och regioner som tvingas välja mellan att höja skatten eller skära ned i kärnverksamheten.
Centerpartiet accepterar inte denna nedmontering. Till skillnad från regeringen väljer vi att prioritera resurser där de gör verklig skillnad. Vi ser att det krävs kraftfulla satsningar på att ge skolan och äldreomsorgen de förutsättningar de behöver för att klara sitt uppdrag, för att korta vårdköerna och stärka primärvården.
Våra satsningar krävs för att återupprätta förtroendet för välfärden. För oss är det en självklarhet att den service och trygghet som välfärden erbjuder måste finnas tillgänglig oavsett om du bor i en storstad, i en mindre tätort eller på landsbygden.
3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell
Problematisk skolfrånvaro är ett växande samhällsproblem som berövar unga deras framtidschanser. Forskningen är entydig: Frånvaro föder mer frånvaro och sänker en elevs framtidschanser. Varje missad lektion ökar tröskeln för att återvända, vilket inte bara leder till kunskapsförluster utan även till socialt utanförskap och psykisk ohälsa. När regeringen misslyckas med att presentera effektiva lösningar växer klyftorna och en hel generation riskerar att hamna efter.
Regeringens passivitet är ett svek mot de elever som inte vill, men framför allt mot den bortglömda grupp som har det svårt i skolan på grund av otrygghet, psykisk ohälsa eller svåra hemförhållanden. Forskningen visar att konsekvenserna av långvarig frånvaro inte bara är sämre betyg utan en ökad risk för psykisk ohälsa, arbetslöshet och ett livslångt utanförskap. Att inte agera kraftfullt mot detta är att acceptera att barns livschanser avgörs av vilket stöd de råkar få, i stället för vilket stöd de har rätt till.
Nu behövs en kraftfull reform som sätter stopp för detta. Centerpartiet föreslår därför att det införs en lagstiftning om skolfrånvaroteam, inspirerad av Finlands framgångsrika modell ”skolengagemang”. Teamen ska bestå av personal med kompetens från både skola och socialtjänst för att skapa en helhetssyn kring eleven. De ska arbeta uppsökande när en elevs frånvaro når 10 procent, ha kontakt med och ge tydligt stöd till vårdnadshavarna samt ha dialog med barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att bryta negativa mönster innan frånvaron blir långvarig och befäst.
Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges framtid och i varje individs möjlighet att nå sin fulla potential. Det är en politik som flyttar fokus från att passivt konstatera problem till att aktivt lösa dem med metoder som har ett starkt forskningsstöd. Medan regeringen väntar väljer vi att agera med en konkret, evidensbaserad plan som säkrar rätten till en fungerande skolgång och bryter det växande utanförskapet.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor årligen.
3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa
Psykisk ohälsa bland barn och unga är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och ett växande samhällsproblem som hotar en hel generations framtidstro och möjlighet att nå sin fulla potential. Andelen unga som rapporterar psykiska besvär som stress och ångest har ökat, och den psykiska hälsan är direkt kopplad till förmågan att klara skolan, skaffa ett jobb och forma sitt eget liv. När unga mår dåligt påverkas deras skolgång, vilket ökar risken för ofullständiga betyg och avhopp – en av de starkaste orsakerna till långtidsarbetslöshet och utanförskap. Att investera i tidiga och tillgängliga insatser för ungas psykiska hälsa är därför inte bara en fråga om vård utan en central del av en ansvarsfull ekonomisk politik och en förutsättning för att arbetslinjen ska fungera i praktiken. För Centerpartiet är det därför prioriterat att vända denna utveckling. Det handlar om att investera i våra unga och i Sveriges framtid, men framför allt är det en moralisk skyldighet. Varje barn som mår dåligt och varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället.
3.4.2.1 Förstärk ungdomsmottagningen
Att unga mår bra och får en trygg start i vuxenlivet är avgörande för Sveriges framtid. Ungdomsmottagningarna spelar här en ovärderlig roll som en låg tröskel in till vården för både fysisk och psykisk hälsa. Det är en populär och väletablerad vårdform som måste finnas tillgänglig för alla unga, oavsett var i landet de bor.
I dag ser vi hur en ung persons tillgång till stöd och vård styrs av postnummer och plånbok. Åldersgränser, öppettider och patientavgifter skiljer sig åt mellan regionerna, vilket skapar en oacceptabel ojämlikhet. Många unga vuxna hamnar mellan stolarna när de blir för gamla för ungdomsmottagningen men ännu inte hittat in i den vanliga primärvården. Samtidigt som den psykiska ohälsan skenar tvingas unga avstå vård på grund av kostnader, avstånd eller långa köer.
Regeringens svar på denna växande kris är splittrat och otillräckligt. I stället för den politiska handlingskraft som krävs här och nu, ägnar sig regeringen åt fler utredningar och strategier med oklara resultat. Deras politik misslyckas med att adressera de verkliga hinder som unga möter. Detta leder till att unga lämnas ensamma i en kritisk fas av livet, och den alarmerande psykiska ohälsan tillåts växa sig starkare.
Centerpartiet ser vikten av att sänka trösklarna till vården för att garantera att alla unga, oavsett var de bor eller vilken ekonomi de har, får tillgång till ett tryggt och kostnadsfritt stöd. Vi vill skapa en sammanhållen vårdkedja som inte lämnar någon mellan stolarna. Genom att investera i ungas hälsa bygger vi ett starkare och mer välmående Sverige för framtiden.
Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och sammanhållen modell för att sänka trösklarna och öka tillgängligheten till vården. Vi vill höja åldersgränsen för ungdomsmottagningar till 25 år i hela landet, säkerställa att besöken är helt kostnadsfria, garantera digital tillgänglighet dygnet runt och stärka första linjens psykiatri på mottagningarna. Även tillgängligheten ska förbättras, särskilt på landsbygden, med längre öppettider och mobila ungdomsmottagningar.
För detta ändamål avsätter vi 150 miljoner kronor årligen, varav 75 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026.
3.4.3 Ett matlyft för våra äldre
Maten vi serverar våra äldre ska vara en källa till glädje och livskvalitet, inte bara bränsle. En god och näringsrik måltid, serverad i en trivsam miljö, är en fråga om värdighet och en grundläggande rättighet i ett välfärdsland som Sverige. Det är en investering i hälsa som förebygger sjukdomar och sparar resurser i vården.
Verkligheten är tyvärr en helt annan. I dag lider alldeles för många äldre av undernäring. Uppskattningar visar att det kan röra sig om så många som varannan boende på våra äldreboenden. Detta leder till onödigt lidande, ökad risk för fallolyckor, infektioner och ett kraftigt försvagat immunförsvar. Kvaliteten på maten styrs i dag av var du bor, vilket skapar oacceptabla klyftor i hälsa och välmående mellan Sveriges äldre.
Regeringen har inget tydligt svar på denna tysta kris. Trots medvetenheten om hur vanligt undernäring är bland våra äldre har man inte tagit nödvändiga initiativ för att ge kommunerna rätt verktyg och resurser. Resultatet är att äldre med hemtjänst blir hänvisade till att beställa mikromat från affärerna eller att söndagssteken blir indragen på äldreboendet av besparingsskäl. Dessutom har vissa äldreboenden behövt begränsa eller sätta stopp för alkoholservering vid gemensamma aktiviteter. Vissa kommuner går före och gör ett fantastiskt arbete medan regeringen inte har insett hur viktig matfrågan är.
Centerpartiet föreslår därför ett matlyft för äldreomsorgen. För att ge kommunerna möjlighet att genomföra detta föreslår vi ökade generella statsbidrag med målet att våra äldre både ska må bra och känna livsglädje genom kvalitativ mat serverad i en trivsam miljö. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor på halvårseffekt 2026.
3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon
En tydlig effekt av regeringens splittrade politik är att vägen till föräldraskap förblir en fråga om plånbok, bostadsort och stelbenta regler. För allt fler ofrivilligt barnlösa utgör dagens system en onödig och smärtsam osäkerhet, där tillgången till vård är ojämlik och möjligheterna begränsas av en politik som inte hängt med i människors verklighet.
Regeringens satsning på att fördubbla antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex är ett välkommet och viktigt steg i rätt riktning, ett förslag Centerpartiet länge drivit. Men den är samtidigt ett typexempel på en politik som stannar halvvägs. Genom att exkludera behandling för dem som redan har ett barn skapar regeringen en orättvis och ologisk skiljelinje. Förslaget svarar inte alls upp mot den verklighet som många familjer möter, där drömmen om ett syskon antingen krossas eller tvingar fram privatekonomiska beslut som slår hårt mot hushållen.
Nu behövs en kraftfull och sammanhållen strategi för att på allvar göra familjebildning möjlig för fler. Centerpartiet föreslår därför en helhetslösning som gör fertilitetsvården mer tillgänglig och rättvis för alla. Vår politik går ut på att den utökade rätten till sex IVF-försök även ska omfatta dem som vill skaffa syskon, så att familjer kan växa på sina egna villkor. Vidare vill vi ersätta dagens stelbenta åldersgränser med individuella medicinska bedömningar och införa ett nationellt regelverk som säkerställer en likvärdig fertilitetsvård av hög kvalitet i hela landet.
Denna åtgärd är en investering i livskvalitet, jämlikhet och ett mer familjevänligt Sverige. Det är en politik som bygger ett samhälle där drömmen om familj inte krossas av ekonomiska eller byråkratiska hinder, utan där stödet finns där när människor behöver det – oavsett livssituation.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor extra för 2026 och 100 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Den eskalerande konflikten i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet har skapat en akut kostnadskris som slår med full kraft mot svensk livsmedelsproduktion. Priserna på avgörande insatsvaror som diesel och gödsel skenar, samtidigt som lönsamheten för våra bönder redan är pressad. Många bönder kommer att producera mat med förlust. Situationen är inte längre ett framtida hot, utan den hotar vår livsmedelsproduktion här och nu. Ökar kostnaderna för svenska matproducenter är risken att det antingen drabbar svenska matpriser eller att svenska bönder slås ut av konkurrenter som får stöd för att sänka sina kostnader.
Regeringens passivitet är oacceptabel. Medan de konstaterar att läget har ”påtaglig påverkan” på svensk ekonomi, upplever våra lantbrukare en fullskalig kris som riskerar att allvarligt påverka vår självförsörjning av livsmedel om inga politiska åtgärder vidtas.
Kostnadsutvecklingen mellan februari och april 2026 har lett till kraftigt höjda priser på insatsvaror, enligt LRF. Sammantaget ökade kostnadsnivån på diesel, kväve och soja med över 1,5 miljarder kronor mellan februari och april 2026. En växtodlare förlorar i dagsläget pengar på varje hektar brödvete som odlas. Detta är en ohållbar ekvation som, om den inte hanteras omedelbart, kommer att leda till minskad produktion, stigande matpriser och ett farligt ökat importberoende.
Att trygga den svenska matförsörjningen är en av våra viktigaste beredskapsfrågor. Centerpartiet har ett tydligt mål: Sverige ska producera minst 80 procent av den mat vi konsumerar. För att nå dit och för att säkra produktionen i detta akuta läge krävs politisk handlingskraft.
Centerpartiet föreslår därför ett kraftfullt krisstöd till Sveriges lantbrukare i form av ett direkt ekonomiskt stöd för att kompensera för de höga kostnaderna för insatsvaror. Detta är nödvändigt för att säkra likviditeten på gårdarna och ge bönderna mod att våga så och fortsätta producera mat till det svenska folket. Dessutom vill Centerpartiet att den nuvarande återbetalningen av dieselskatt ska förlängas. För att kompensera för de skenande kostnaderna för insatsvaror satsar Centerpartiet som en första åtgärd 500 miljoner kronor i år. Om omvärldsläget visar sig kräva det är vi redo att öka krisstödet ytterligare, precis som under torkan 2018 och energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Utöver det omedelbara krisstödet krävs långsiktiga åtgärder som sänker kostnadstrycket och stärker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. På sikt vill Centerpartiet därför se en permanent lösning genom ett teknikneutralt jordbruksavdrag.
Detta är inte enbart en fråga för bönderna, det är en fråga för hela Sveriges trygghet. Utan lönsamhet finns inga bönder, och utan bönder finns ingen svensk mat. Att i detta läge tveka är att spela ett högt spel med vår nationella försörjningsförmåga. Centerpartiet tar ansvar för att hela Sverige ska fungera, i vardag och i kris. Vi investerar i ett livskraftigt lantbruk som kan fortsätta leverera hållbar och säker mat till våra bord.
Medan regeringen talar om stärkt livsmedelsberedskap och vikten av inhemsk produktion, blundar den för den orättvisa som straffar svenska bönder. Lantbrukare bär inte bara vanliga företagarskatter, utan också en särskilt tung kostnadsbörda genom höga energi- och kapitalkostnader samt ett omfattande regelkrångel som andra företagare inte möter på samma sätt.
Samtidigt är regeringens passivitet ett svek mot både producenterna och konsumenterna. Sverige kan inte fortsätta beskatta matproduktionen som vilken annan näring som helst, utan att kompensera för unika kostnader som energi, kapitalbindning och en regelbörda som motsvarar uppemot 149 timmar per år. När regeringen underlåter att agera blir resultatet att lönsamheten urholkas och investeringar uteblir, vilket direkt hotar vår långsiktiga livsmedelsförsörjning.
Nu behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför ett jordbruksavdrag som sänker den orättvisa gårdsskatten och gör det mer lönsamt att producera mat i Sverige. Det stärker lönsamheten för gårdar som bär höga kostnader, förbättrar villkoren för investeringar och generationsskiften samt gör det mer attraktivt att hålla produktionen i Sverige.
För Centerpartiet är detta en nödvändig investering i en levande landsbygd, svensk konkurrenskraft och vår gemensamma trygghet. Genom att sänka den orättvisa gårdsskatten säkerställer vi inte bara bättre villkor för gårdarna, utan vi stärker också jobben, klimatet och Sveriges motståndskraft i kris. Det är en politik som går från ord till handling och som på allvar gör det mer attraktivt att odla, hålla djur och investera i svensk matproduktion.
För detta ändamål satsar vi 800 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog
Sveriges omställning till ett fossilfritt transportsystem kräver att vi tar tillvara hela landets potential. Vi har unika förutsättningar att producera hållbara och avancerade biodrivmedel från restprodukter från vårt jord- och skogsbruk. Detta är en strategisk tillgång som kan stärka vår konkurrenskraft, skapa nya gröna jobb på landsbygden och bygga en robust nationell försörjningsberedskap.
Trots denna potential stannar investeringarna av. Att bygga nya produktionsanläggningar för avancerade biodrivmedel är kapitalintensivt och förknippat med stora ekonomiska risker och långa ledtider. När de politiska signalerna dessutom är otydliga och kortsiktiga blir osäkerheten för stor. Innovativa företag som vill satsa vågar inte, och den storskaliga svenska produktion vi behöver uteblir.
Regeringens politik har aktivt förvärrat denna osäkerhet. Genom att inte ersätta reduktionsplikten med något annat system har regeringen ryckt undan mattan för marknaden och skickat en tydlig signal om att den inte prioriterar inhemska biodrivmedel. Detta har skapat ett investeringsklimat präglat av oförutsägbarhet, där företag som är redo att investera i stället avvaktar. Konsekvensen är att vi går miste om arbetstillfällen, ökad självförsörjning och en viktig inkomstkälla för Sveriges lant- och skogsbrukare.
Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och långsiktig strategi. För att bryta stilleståndet krävs en politik som minskar riskerna och skapar den trygghet som krävs för att våga investera. Vi har tidigare föreslagit att staten bör agera som en stabil kund genom att upphandla stora volymer biodrivmedel. Utöver detta vill vi införa ett riktat innovationsstöd till de aktörer som utvecklar och producerar avancerade biodrivmedel från svenska restprodukter. För detta ändamål avsätter vi 700 miljoner kronor årligen, varav 250 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026.
Vår modell säkerställer att den ekonomiska risken för företagen minskar, att tiden från idé till färdig anläggning kortas och att vi bygger upp en stark hemmamarknad. Genom att stärka innovationskraften i hela värdekedjan, från råvara till färdigt bränsle, kan vi använda hela potentialen i våra skogar och åkrar, och låta Sverige leda omställningen.
3.4.7 Rädda nattågen
När Trafikverket tvingas halvera antalet nattåg till övre Norrland är det ett direkt resultat av en Tidöpolitik som sviker hela landets behov. Detta sker trots att Trafikverket i sitt eget budgetunderlag tydligt varnat för att det saknas 200–300 miljoner kronor för att upprätthålla trafiken.
Samtidigt som tågen ställs in är regeringens enda svar att tillsätta en utredning som bekvämt nog ska presenteras först efter riksdagsvalet. Att skjuta problemen på framtiden samtidigt som avgångar ställs in här och nu är ett svek mot alla som är beroende av tåget för arbete, studier och familj.
Nu behövs en kraftfull och omedelbar insats för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför att Trafikverket ges de resurser de behöver för att trygga den samhällsviktiga trafiken. Vi vill skjuta till de 300 miljoner kronor som krävs för att säkerställa att trafiken till norr kan återställas och upprätthållas, så att människor och företag i hela landet kan lita på tåget.
Centerpartiet tror på ett Sverige som håller ihop, i klimatet och i Norrlands framtid. Det är en politik som säkerställer att hela landet kan leva och verka på likvärdiga villkor. Regeringen erbjuder senfärdiga utredningar medan tågen ställs in. Vi väljer att agera nu för att trygga Norrlands livsviktiga förbindelser och stärka hela Sveriges konkurrenskraft.
I vårbudgeten för 2026 satsar vi 150 miljoner kronor för 2026 på detta ändamål, och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar
Gotland är en unik och strategiskt viktig del av Sverige. Att säkerställa likvärdiga levnadsvillkor, en robust välfärd och goda kommunikationer för gotlänningarna är inte en lokal eller regional fråga, det är en nationell angelägenhet som rör hela Sveriges sammanhållning och säkerhet.
Verkligheten är dock att de höga transportkostnaderna och ölägets unika förutsättningar lägger en tung och orättvis börda på både hushållens ekonomi och regionens välfärd. När kostnaden för att resa till och från fastlandet skenar, och när det regionala ansvaret för skola, vård och omsorg måste bäras med ett mindre och mer sårbart befolkningsunderlag, skapas strukturella nackdelar som underminerar Gotlands utvecklingskraft.
Regeringens svar på dessa grundläggande utmaningar är symtomatiskt för dess bristande förståelse för förutsättningarna utanför storstäderna. Man presenterar en otillräcklig och kortsiktig biljettprissänkning som dels är för liten och för tillfällig, dels samtidigt ska omfatta både färjetrafik och flyg.
Vi föreslår en kraftfull och långsiktig Gotlandssatsning som möter öns verkliga behov. Vi vill gå före regeringen och anslå dubbelt så mycket som deras otillräckliga förslag innehåller, i linje med vad Region Gotland själva utrett. Vår satsning är en rejäl förstärkning av anslaget för att säkerställa konkurrenskraftiga och rättvisa biljettpriser.
För detta ändamål satsar Centerpartiet dubbelt så mycket jämfört med regeringens 125 miljoner för 2026. Vår satsning på 250 miljoner gäller halvårsvis med 250 miljoner kronor 2026 och 500 miljoner kronor årligen 2027 och 2028.
3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket
Migrationspolitiken har under Tidöregeringen inte präglats av ordning utan oreda. Grova brottslingar har inte kunnat utvisas till länder där de är medborgare, medan svenska tonåringar som vuxit upp i Sverige och gått i skolan i Sverige, utvisas på sin 18-årsdag till länder som de i många fall inte varit i sedan de var mycket små och vars språk de inte talar, eftersom de anses ”sakna anknytning till Sverige”. Samtidigt utvisas personer som gjort rätt för sig, betalat skatt till välfärden och skaffat sig arbete, ofta inom viktiga bristyrken i vården, eftersom regeringen retroaktivt rivit upp spårbytesmöjligheten som dessa människor utgått från, och på det lagt ett orimligt lönekrav för att stanna i Sverige. Nu hävdar regeringen att man inlett en ”paus” i utvisningarna för tonåringar, men många utvisningsbeslut pågår likafullt. Det är en politik som är helt orimlig ekonomiskt, när svenska ungdomar som utbildats i Sverige och vill studera till bristyrken, kastas ut, när människor som betalar skatt och fyller viktiga samhällsroller kastas ut på godtyckliga grunder. Dessa direkta ekonomiska kostnader i form av skattebortfall borde på ett helt annat sätt synas och kostnadssättas när de illa genomtänkta reformerna genomförs i statsbudgeten i stället för att döljas som i dag. Dessutom skapar de illa genomtänkta åtgärderna stora kostnader för Migrationsverket, som varit tydligt med att de inte har resurserna att genomföra politiken, och att livsavgörande beslut kan bli lidande.
En tydlig effekt av regeringens politik är de extrema handläggningstiderna hos Migrationsverket, vilka skapar en akut kris för både Sveriges konkurrenskraft och enskilda människors liv. Medan regeringen aviserar nödvändiga satsningar för sina egna nya förslag i höstbudgeten 2026, gör man ingenting i vårbudgeten för att avlasta myndigheten här och nu, trots att Migrationsverket tydligt har larmat om att de behöver 151 miljoner kronor för att förhindra en systemkollaps.
Samtidigt som köerna växer är regeringens enda svar att höja avgifterna för den som söker tillstånd. Denna avgiftshöjning är en ineffektiv åtgärd som i praktiken blir en straffskatt på arbete och familjeåterförening. Den svarar inte alls upp mot den ekonomiska verklighet som svenska företag eller de familjer som hamnar i kläm möter. Att skjuta ansvaret på den enskilde i stället för att lösa den akuta resursbristen är ett svek mot både näringslivet och medmänskligheten.
Nu behövs en kraftfull strategi för att vända utvecklingen. Vår satsning möter direkt det behov som Migrationsverket själva pekat ut och som regeringen ignorerar. Pengarna ska gå till att minska de orimliga väntetiderna så att företag snabbare kan anställa den kompetens de är i skriande behov av. Resurserna ska även säkerställa att de ungdomar som felaktigt utvisats till bl.a. Iran får sina ärenden prövade skyndsamt och inte tvingas vänta oproportionerligt länge på att kunna återvända till tryggheten i Sverige.
Detta är av stor vikt för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Genom att säkerställa en fungerande och rättssäker migrationsprocess ser vi till att människor inte hamnar i kläm helt i onödan, samtidigt som vi ger företagen de förutsättningar de behöver för att kunna växa och skapa jobb i hela landet.
Centerpartiet föreslår därför en treårig satsning för att korta handläggningstiderna och stoppa tonårsutvisningarna, med 76 miljoner kronor för 2026 och 151 miljoner kronor för både 2027 och 2028.
3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler
Civilsamhället är inte något vid sidan av, utan själva grunden för ett välmående och tryggt samhälle. Det är där gemenskap byggs, där människor finner mening och där tillit växer underifrån. För Centerpartiet är ett starkt och oberoende civilsamhälle en avgörande förutsättning för en levande demokrati och ett av de mest effektiva sätten att minska kriminalitet.
Varje krona som investeras i föreningsliv, mentorskap och lokala nätverk skapar trygghet, gemenskap och positiva förebilder. Civilsamhället bygger relationer där staten inte alltid når fram – i idrottsföreningar, kulturverksamheter, trossamfund och lokala initiativ som ger unga, och andra, ett sammanhang, ansvar och en meningsfull fritid. Detta är avgörande för att stärka alla människors nätverk och jobbmöjligheter och för att förebygga såväl kriminalitet som psykisk ohälsa.
Dessutom är ett starkt civilsamhälle en central integrationsfråga. Vägen till ett jobb börjar ofta med en referens från en tränare, en ledare eller en annan vuxen som tror på en. Genom att stärka civilsamhället stärker vi de nätverk som hjälper människor att välja rätt väg, hitta sin plats och ta steget in i arbetslivet. Det fungerar som en skola i demokrati, främjar personlig utveckling och agerar som ett viktigt skyddsnät vid både personliga och samhälleliga kriser. En satsning på civilsamhället är därmed en investering som både förebygger brott och bygger ett mer sammanhållet samhälle.
Folkbildningen, vars resurser hastigt nedmonterats av Tidöregeringen, måste skyndsamt återupprättas. Den spelar en central roll för kunskaper som ofta leder till jobb och företagsamhet, skapande och personlig bildning och frihet. Den nedvärdering av folkbildning som skett under Tidöregeringen är både djupt okunnig om hur verksamheterna fungerar runt om i Sverige och skadlig för samhället.
För Centerpartiet är civilsamhället inget vid sidan av. Det är själva grunden. Det är där gemenskapen byggs, där människor hittar mening och där välmående och tillit växer underifrån. Det har en avgörande roll i att förebygga kriminalitet och psykisk ohälsa genom att ge unga och andra en meningsfull fritid, sammanhang och framtidstro.
Centerpartiet föreslår därför en stor satsning på civilsamhället, på föreningslivet, på idrotten, på samlingslokaler och på att återupprätta resurserna till folkbildningen på 500 miljoner kronor för 2026 och 1 miljard kronor för både 2027 och 2028.
3.4.11 Lys upp landsbygden
För Centerpartiet är det en självklarhet att hela Sverige ska leva och utvecklas. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för detta. Det handlar om mer än bara vägar att köra på; det handlar om tryggheten att kunna röra sig i sitt närområde, oavsett om man är barn på väg till skolbussen, företagare på väg hem från jobbet eller motionär på kvällspromenad.
Vi ser nu med stor oro hur regeringen, genom Trafikverket, nedmonterar landsbygdens grundläggande service. Under förevändning att följa ett föråldrat regelverk, släcks by efter by ned. Trafikverkets argument är att belysningen inte tillför tillräckligt värde för trafiksäkerheten. Detta är ett underbetyg till regeringens landsbygdspolitik. Belysning handlar inte bara om bilars framkomlighet, utan även om människors trygghet.
När regeringen talar om att hela Sverige ska leva, är det kontraproduktivt att dess egen myndighet aktivt släcker ned samma platser. Detta är en politik som överger landsbygden och vältrar över ansvaret och kostnaderna på kommuner och enskilda vägföreningar, som redan kämpar med en ansträngd ekonomi.
Centerpartiet accepterar inte denna utveckling. Vi har tidigare agerat och avsatt medel för att säkra belysningen och vi är beredda att göra det igen. Det är dags att staten tar sitt långsiktiga ansvar.
Därför krävs ett omedelbart stopp för nedmonteringen. All planerad nedmontering av befintlig vägbelysning på landsbygden ska pausas i väntan på en ny, långsiktig och hållbar nationell strategi. Staten måste ta sitt ansvar. Trafikverket bör få i uppdrag att erbjuda kontinuerlig ersättning till kommuner och enskilda vägföreningar för drift, underhåll och nödvändiga reinvesteringar i den belysning som Trafikverket i dag anser sig kunna avveckla. Där lokala aktörer inte klarar av ansvaret själva, måste staten garantera att ljuset inte släcks.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028.
3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden
En tydlig effekt av regeringens politik är att samhällskontraktet urholkas på landsbygden. Trots historiskt stora satsningar på polisen som vi stått bakom monteras den lokala närvaron ned i en alarmerande takt. I Dalarna, Blekinge och på flera andra platser i landet stänger polisen ned, vilket tvingar medborgare att resa allt längre för att uträtta grundläggande ärenden som att anmäla brott eller hämta ut ett pass. Samtidigt finns inte tillräckligt många poliser i yttre tjänst i utsatta områden där medborgarna kan känna sig hotade och förtryckta av organiserad kriminalitet, som däremot är ogenerat synlig på gator och torg.
Sverige har en allvarlig situation med en organiserad brottslighet på frammarsch. Samtidigt fortsätter den organiserade brottsligheten, våld i relationer samt mängdbrott att drabba människor i hela vårt land. Regeringen och dess stödparti missar att värna tryggheten i människors vardag på landsbygden. Att hänvisa till digitala tjänster är ett svek mot de äldre, de resurssvaga och de som helt enkelt behöver möta en polis för att känna förtroende. Resultatet är ett samhälle där statens närvaro dras tillbaka precis där den behövs som mest, vilket slår hårdast mot dem som har svårast att göra sina röster hörda.
Nu behövs en kraftfull och omedelbar satsning på synliga och närvarande poliser, vilken måste inkludera att nedmonteringen av poliskontor stoppas.
För oss i Centerpartiet handlar det inte bara om hur många poliser vi har utan var de finns och vad de gör. Regeringens centraliseringspolitik leder till ett enormt resursslöseri. Varje nyutexaminerad polis som tvingas ägna timmar åt att pendla mellan allt färre stationeringsorter är en förlorad resurs för det brottsförebyggande arbetet. Den ovärderliga lokalkännedomen går förlorad när polisen blir en besökare i stället för en självklar del av lokalsamhället. Därför är vår satsning inte bara en investering i fler öppna poliskontor utan en direkt investering i fler effektiva timmar för poliser i yttre tjänst. Det säkerställer att skattebetalarnas pengar ger maximal trygghetseffekt där den behövs som mest.
Vår politik handlar om att återupprätta den lokala polisnärvaron, förkorta avstånden för medborgarna och se till att polisen har resurser att agera mot alla brott, från våld mot barn och kvinnor, narkotikabrott och stölder till bedrägerier.
Denna reform stärker samhällskontraktet och tryggheten i hela Sverige. Det är en politik som bygger förtroende mellan medborgare och stat och som säkerställer att alla, oavsett bostadsort och livssituation, kan lita på att polisen finns där när de behövs. Vi väljer att investera i en synlig och närvarande polis i hela landet.
Omprioriteringen omfattar 500 miljoner kronor på helårsbasis och 250 miljoner kronor i vårbudgeten.
3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor
I den pågående expansionen av rättsväsendet är det avgörande med ett helhetsperspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om trygghetsfrågorna – från ett kraftfullt brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete till förstärkta stödinsatser för brottsoffer, men även effektiva åtgärder för att återanpassa individer som avtjänat sina straff. För att detta ska lyckas måste alla medarbetare i hela rättskedjan ges goda förutsättningar och de resurser som krävs för att hantera komplexa ärenden.
För att förhindra återfall i brott måste samhället erbjuda ett starkt stöd till den som vill lämna ett kriminellt liv. Den grova organiserade brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna, vilket ställer nya krav på samhällets insatser.
Barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Dagens metoder är inte alltid anpassade för minderåriga, och kunskapen om unga gängkriminella hos myndigheter och kommuner är otillräcklig. Därför vill Centerpartiet inrätta ett nationellt avhopparprogram för barn och unga.
Vi vill även skapa ett särskilt avhopparprogram för kvinnor, vars roll i gängen ofta är komplex, där de kan vara både förövare och offer. Deras behov och hotbild skiljer sig från mäns, vilket kräver ett anpassat program för att de ska kunna lämna kriminaliteten på ett säkert sätt.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028.
3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar
Den organiserade brottsligheten utgör ett allt större hot mot vårt samhälle. Kriminella nätverk agerar i dag som koncerner med hjälp av s.k. möjliggörare som skapar en legitim fasad för brottslig verksamhet. Detta snedvrider konkurrensen och skadar hela näringslivet. Centerpartiet vill att Ekobrottsmyndigheten ombildas till ekokrim med ett tydligt uppdrag att bekämpa korruption och otillåten påverkan som är nödvändigt för att skydda våra seriösa företagare. Det krävs en samlad spetskompetens och en effektivare struktur för att strypa den ekonomiska motor som göder gängvåldet.
För Centerpartiet är det en självklarhet att staten måste garantera tryggheten och upprätthålla en sund konkurrens där seriösa företagare kan verka och växa. I dag ser vi hur den kriminella ekonomin, med allt från avancerade bedrägerier till storskalig miljöbrottslighet, riskerar att slå ut laglydiga företag och urholka förtroendet för våra institutioner. Den nuvarande organisationen för att bekämpa dessa brott är inte tillräckligt vass.
De kriminella har hittat nya lukrativa inkomstkällor i systematisk och grov miljöbrottslighet, inte minst kopplat till avfallshantering. Detta hotar inte bara vår miljö och hälsa, utan konkurrerar också ut de seriösa aktörerna i branschen som investerar i hållbara lösningar. I dag saknas en samlad nationell resurs för att utreda dessa komplexa brott. Ekokrim ska få ett uttryckligt uppdrag och de resurser som krävs för att kraftfullt bekämpa miljöbrott. För att framgångsrikt utreda avancerad ekonomisk brottslighet krävs djup specialistkompetens inom ekonomi, juridik och näringslivsförhållanden. Dagens modell skapar ineffektivitet och resurskonflikter.
Ekokrim ska självständigt kunna anställa och utbilda de utredare, jurister och revisorer som krävs. Detta gör det möjligt att bygga starka, tvärfunktionella team och attrahera den bästa kompetensen för att bekämpa den systemhotande brottsligheten. Myndigheten ska ha ett breddat uppdrag som omfattar korruption och grov miljöbrottslighet samt full befogenhet att hantera sin egen personal och utredningsresurser. Detta är ett avgörande steg för att försvara den sunda konkurrensen, skydda vår miljö och säkra ett tryggt och rättssäkert företagsklimat i hela landet.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 315 miljoner kronor 2026 och 1 322 miljoner kronor 2027 och 2028.
3.4.15 Kvinnors trygghet
Alltför många kvinnor förlorar varje år sitt liv till följd av våld i nära relation. För att bryta denna utveckling och stärka skyddet för våldsutsatta anser Centerpartiet att det krävs kraftfulla och riktade insatser. Vi föreslår därför reformer inom flera centrala områden.
I dag lever cirka 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Enligt Skatteverkets undersökning från 2022 har över 40 procent av dessa skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation. Att tvingas leva gömd innebär en extrem inskränkning i livsutrymme och frihet, där vardagliga situationer medför stora säkerhetsrisker.
Det är därför synnerligen allvarligt att skyddade uppgifter vid upprepade tillfällen röjs av myndigheter och rättsväsendet. Riksrevisionen har i en rapport från 2024 konstaterat att statens skydd för hotade personer är bristfälligt. Konsekvenserna för den enskilde är förödande. För att skärpa ansvaret och ge de drabbade upprättelse föreslår Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska utgå till personer med skyddade personuppgifter som får sin identitet röjd av en myndighet.
3.4.15.1 Nationellt lämnaprogram och exitprogram från prostitution
Ekonomiskt beroende och svårigheter att finna en ny bostad är några av de avgörande hindren för kvinnor som vill lämna en våldsam relation. Våldsutsatta kvinnor behöver ett samordnat stöd och en ekonomisk trygghet i den kritiska lämnandefasen. Centerpartiet vill inrätta ett nationellt lämnaprogram och en lämnapeng, som säkerställer att ekonomin inte blir ett hinder för att undkomma våld.
Vi vill också starta ett nationellt exitprogram för personer i prostitution. De som utnyttjas i sexuell exploatering tillhör de mest utsatta individerna i samhället och måste erbjudas en trygg och pålitlig väg ut.
3.4.15.2 Skyddade boenden
Reformen om skyddat boende hade till syfte att stärka rättigheterna för våldsutsatta. Trots goda intentioner är indikationerna tydliga: Sedan reformen trädde i kraft har färre medföljande barn fått plats och flera skyddade boenden tvingats stänga. Tillgången på skyddsplatser har minskat, vilket är en oacceptabel utveckling.
Även om Statskontoret har i uppdrag att följa upp tillämpningen av lagstiftningen, kan tillgången på skydd för våldsutsatta inte vänta på en utvärdering. Vi anser därför att staten måste ta ett större och mer aktivt ansvar för att säkra tillgången på ändamålsenliga skyddade boenden i hela landet.
För detta ändamål satsar Centerpartiet 80 miljoner kronor 2026 och 165 miljoner kronor 2027 och 2028.
3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst
I budgeten görs en särskild överföring av 1,1 miljarder kronor i resurser från försvarets finansiering (utg.omr. 6) till internationell samverkan (utg.omr. 5) för inrättandet av en civil underrättelsetjänst. Utan beslut att detta ska genomföras och utan att någon proposition prövats av riksdagen, ska inte beslut föregripas i en vårändringsbudget. Det är omöjligt att göra en sådan stor överföring av resurser i statsbudgeten innan man över huvud taget vet hur utformningen av den nya underrättelsetjänsten ser ut. Centerpartiet föreslår därför att resurserna återförs till utgiftsområde 6. Ställningstagande i frågan görs före budgetanslag. Centerpartiet avvaktar med beslut tills propositionen lagts på riksdagens bord.
4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna
Sverige befinner sig i ett mycket osäkert läge med krig i vårt närområde, stridigheter i Mellanöstern, med stor påverkan på energipriserna, och en arbetslöshet bland de högsta i EU. Samtidigt står landet inför omfattande investeringsbehov för att klara klimatomställningen, stärka den nationella försvarsförmågan och säkra kvaliteten och tillgängligheten i välfärden. Samtidigt måste arbetslinjen värnas. Centerpartiets analys av finanspolitiken utgår från att dessa utmaningar kräver en aktiv och reforminriktad politik som förenar ansvarstagande för de offentliga finanserna med kraftfulla åtgärder för tillväxt och sysselsättning.
Centerpartiet står för en ekonomisk politik som förenar ansvar med framåtrörelse. Sverige behöver en ekonomisk politik som får fler i arbete och fler företag att växa, inte en politik som passivt väntar på bättre tider. Vi accepterar delar av regeringens bedömning av de offentliga finanserna, men vi drar en annan slutsats. I ett svagt konjunkturläge med extrem osäkerhet krävs mer, inte mindre, handlingskraft. Centerpartiet argumenterar för strukturreformer som sänker kostnaderna för att anställa och investera, snarare än passivitet eller konsumtionsdrivande bidrag. En mer aktiv finanspolitik behövs samtidigt som vi värnar det finanspolitiska ramverket som säkrar långsiktig stabilitet.
4.1 Inriktning för framtida finansiering
I en tid av stor osäkerhet behövs investeringar i det som bygger Sverige starkt genom arbete, företagande och framtidsinvesteringar. Den ekonomiska politiken måste i högre grad inriktas på att lösa Sveriges strukturella problem, såsom den höga arbetslösheten och det svaga företagsklimatet, snarare än att enbart förlita sig på generella stimulanser.
Det strukturella sparandet bedöms av regeringen vara neutralt 2025 (räknat utan Ukrainastöd), men samtidigt ligger regeringens prognos för BNP-tillväxten under kommande år högre än hos de flesta andra bedömare. En något mer expansiv finanspolitik behövs och går att motivera mot bakgrund av det svaga konjunkturläget för att öka sysselsättning och produktion i svensk ekonomi och bidra till att dämpa oron bland hushåll och företag.
Viktiga åtgärder för att bidra med finansiering för prioriterade reformer, men också för att öka arbetsutbudet, handlar om att få människor i arbete. Trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra måste ha ett ökat jobbfokus och fungera som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimatskatter bör också undanröjas. Centerpartiet vill också se att resurser ska öronmärkas för investeringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga, och det vi särskilt pekat ut är infrastrukturen.
4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028
Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras.
Centerpartiet anser att regeringens förslag i 2026 års vårproposition, med ett utgiftstak på 2 105 miljarder kronor för 2029, utgör en acceptabel utgångspunkt.
Behovet av en snabb och kraftig förstärkning av försvaret, i kombination med övergången till ett balansmål, motiverar en större marginal än brukligt mellan de prognostiserade utgifterna och det föreslagna taket. Detta får dock inte leda till en ansvarslös utgiftstillväxt; det understryker tvärtom behovet av ständiga omprövningar och en insikt om att nya, stora åtaganden i huvudsak måste finansieras genom omprioriteringar snarare än enbart genom lån.
Martin Ådahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Anders Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Madeleine Atlas (C)
Christofer Bergenblock (C)
Malin Björk (C)
Muharrem Demirok (C)
Catarina Deremar (C)
Ulrika Heie (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Anders Karlsson (C)
Mikael Larsson (C)
Anna Lasses (C)
Ulrika Liljeberg (C)
Helena Lindahl (C)
Kerstin Lundgren (C)
Rickard Nordin (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Helena Vilhelmsson (C)
[1] SCB AKU, mars 2026.
[2] Regeringens arbetsmarknadspaket på 32,5 miljoner kronor.
[3] SCB AKU, mars 2026.
[4] Saco (2026), SCB (2026).
[5] Summan är beräknad på det försiktiga antagandet att hela utflödet ur gruppen långtidsarbetslösa går till förenklade jobb i stället för ordinarie jobb och subventionerade anställningar som nystartsjobb, vilket ger ett spann på 1–2 miljarder kronor med ett värde på 1,5 miljarder. Utgångspunkten för reformen är självklart att många fler ska gå från långtidsarbetslöshet till arbete och reformen innebära en kraftfull besparing i form av minskat bidragsberoende, men denna form av dynamiska effekter brukar inte användas för statsfinansiella beräkningar.
[6] Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken.
Fru talman! Vi debatterar i dag TU16, om slopad introduktionsutbildning för övningskörning. Det är en ganska smal men viktig del för dem som ska ta körkort.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 om uppföljning av föreslagen lagförändring.
Den här förändringen ska ses i ljuset av att vi inte är nöjda med den introduktionsutbildning av våra handledare som har funnits i 20 år. Den har brister och har fått kritik under lång tid, så en förändring är nödvändig. Vi har lyssnat in olika vägar framåt, och det har landat i ett förslag som vi är överens om.
När man gör en sådan här förändring är det ganska självklart att göra en uppföljning. Oavsett om det blir nej till vår reservation anser jag därför att man bör överväga den i alla fall. När man gör så här stora förändringar måste man göra efterkalkyler.
Det är ett ganska stort ansvar att ta på sig att vara handledare för elever. I det här fallet blev det kanske mer mängdträning än vad det hade varit innan, och det var liksom en av tankegångarna. Men med mer av något är det viktigt att göra rätt, och det är inte självklart att handledaren tar eget initiativ för att utbilda sig själv. Om man lär sig fel saker i olika trafiksituationer, till exempel hur man blinkar i en rondell eller var på vägbanan man ska befinna sig i olika trafiksituationer, kan det bli svårt att lära om när man kommer till trafikskolan och ska köra upp. I ett sådant läge skulle det därför kunna innebära fler lektioner för att rätta till det som man har lärt sig fel under den här perioden. Därför tror jag att man måste göra en översyn av hur det här ser ut.
Att det här är viktigt för de nya körkortstagarna är för att unga i dag är överrepresenterade i olycksstatistiken. Yngre förare är med om 50 procent fler olyckor det första året, och risken är ännu större den första månaden. Detta visar på behovet att göra rätt och få mycket träning men också att göra det på rätt sätt.
Trafikolyckor är även den vanligaste dödsorsaken bland äldre tonåringar, vilket är ytterligare ett skäl till att man måste pränta in riskerna med att vara i trafiken över huvud taget. Olyckorna beror många gånger på misstag, rutinfel och även medvetna felhandlingar.
Vi står bakom det som gäller utbildningen, men vi vill se en bättre översyn och ha med det i förslaget från början. Ska vi ha en säker trafikmiljö för våra ungdomar framåt, fru talman, ser vi uppföljning av den här förändringen som ett viktigt steg.
Motion till riksdagen
2025/26:4043
av Martin Ådahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare lagförslag som säkerställer tillgången till och hanteringen av kontanter i hela landet, i enlighet med vad som anförs i motionen, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringens proposition är ett välkommet men otillräckligt steg för att säkra kontanternas ställning och funktion i hela Sverige. Centerpartiet har under lång tid påtalat de allvarliga konsekvenser som den snabba utfasningen av kontanter får för privatpersoner, företagare och föreningsliv, inte minst på landsbygden.
Ett av de största problemen i dag är bristen på möjligheter för företagare och föreningar att enkelt och kostnadseffektivt sätta in sina dagskassor. Detta skapar både praktiska och säkerhetsmässiga utmaningar, särskilt för mindre handlare på landsbygden som tvingas resa långa sträckor för att hantera kontanter. Situationen är ohållbar och hämmar företagandet i hela landet. Propositionens skrivning om att ”lämpliga tjänster” ska finnas tillgängliga är alltför vag. Centerpartiet står bakom kontantutredningens förslag om att öka bankernas skyldighet att ta emot dagskassor.
Även föreningslivet drabbas hårt när kontanthanteringen försvåras och när det till och med blir svårt att få tillgång till ett vanligt bankkonto. Regelverket måste ses över för att underlätta för ideella föreningar, som utgör en central del av civilsamhället.
Därtill saknas ett av de mest grundläggande perspektiven: att även offentliga aktörer måste kunna ta emot kontanter. Det är orimligt att myndigheter rekommenderar hushållen att ha kontanter hemma för krissituationer, samtidigt som kontanter inte accepteras för att betala vårdavgifter, bussbiljetter, simhallar eller andra offentligfinansierade tjänster. Detta slår särskilt hårt mot personer med skyddad identitet, som behöver kunna verka i vardagen utan att lämna digitala spår. Om kontantkedjan ska vara robust kan inte ansvaret läggas nästan uteslutande på ett fåtal privata aktörer inom dagligvaru- och apotekssektorn. Staten måste ta sitt ansvar och säkerställa att även offentliga verksamheter hanterar och tar emot kontanter.
En annan avgörande brist i propositionen är avsaknaden av ett tillsynsorgan med verklig kraft. Kontantutredningen föreslog att en myndighet skulle få ansvar för att övervaka efterlevnaden av de nya reglerna. Detta saknas helt i propositionen. Ett sådant organ behövs inte bara för att säkerställa att lagstiftningen följs, utan också för att utvärdera reformerna inom två år och analysera vilka varor och tjänster som framöver bör klassas som livsnödvändiga och därmed omfattas av kontantkrav.
I tider av kris, höjd beredskap eller krig är robusta betalningssystem av central betydelse. Digitala system är sårbara för cyberattacker, elavbrott och andra störningar. Erfarenheterna från Ukraina visar hur viktigt det är att upprätthålla fungerande betalningar även under extrema förhållanden. Kontanter utgör en nödvändig analog reserv som gör det möjligt att genomföra grundläggande transaktioner när tekniken fallerar. Att säkra tillgången till kontanter är därför en grundläggande del av ett motståndskraftigt totalförsvar.
Centerpartiet välkomnar att regeringen agerar, men de föreslagna åtgärderna är inte tillräckligt ambitiösa. Vi har tidigare framhållit att en kombination av skärpta krav på marknadens aktörer och, vid behov, statligt upphandlade tjänster kan vara nödvändig för att säkerställa en fungerande kontanthantering i hela landet.
Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som åtgärdar dessa brister, inklusive krav på att offentliga aktörer ska ta emot kontanter och inrättandet av ett tillsynsorgan, och fullt ut säkerställer kontanternas funktion i hela Sverige.
Martin Ådahl (C)
Ulrika Liljeberg (C)
Anders Karlsson (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Motion till riksdagen
2025/26:4038
av Anders Ådahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny, samlad och mer ambitiös reformagenda för landsbygderna bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer makt, mandat och resurser ska decentraliseras i syfte att stärka lokalt beslutsfattande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med en förbättrad statlig service, kraftfulla satsningar på landsbygdens infrastruktur och åtgärder som stärker landsbygdskommuner med svag skattekraft och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringen har återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. Men i praktiken har politiken under mandatperioden präglats av bristande reformkraft och neddragningar som försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna.
Stängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelförenklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat betydande osäkerhet. Förtroendet för statens närvaro i hela landet har försvagats. För Centerpartiet är det avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar. Det har regeringen inte säkerställt.
Centerpartiet välkomnar förslaget om att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer. Det är en rimlig och viktig justering. Men det är också propositionens enda konkreta lagändring. I övrigt består dokumentet huvudsakligen av beskrivningar av nulägessituationen och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder. Det saknas alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar.
Att regeringen betonar ett ”underifrånperspektiv” är positivt men blir ihåligt när propositionen inte innehåller några verktyg som faktiskt flyttar makt eller resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.
En verklig reformagenda måste innehålla konkreta verktyg för lokal utveckling. I kontrast till regeringens passivitet har Centerpartiet i partimotion 2025/26:3185 Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder presenterat just en sådan agenda, med kraftfulla förslag för kompetensförsörjning, infrastruktur, företagsklimat och service i hela landet. Ett centralt inslag i en sådan agenda är att de värden som skapas lokalt också ska stanna lokalt. När el produceras, mineraler bryts och naturresurser brukas går i dag en oproportionerligt stor del av vinsterna till statskassan, medan lokalsamhället får bära kostnaderna. Vi föreslår därför en regionalisering av skattebaserna, där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det är den typen av strukturreformer som skapar rättvisa förutsättningar, stärker kommunernas ekonomi och ökar den lokala framtidstron.
Sveriges landsbygder står inför avgörande utmaningar: kompetensförsörjning, service, infrastruktur, kapitalförsörjning, energiomställning och förutsättningar för företagande. Det kräver en politik som genomför de nödvändiga investeringarna, sätter de långsiktiga spelreglerna och som litar på den kraft som går att åstadkomma genom en dynamisk och decentraliserad styrning. Tyvärr är regeringens proposition en redovisning – inte en reformagenda. Centerpartiet menar att denna passivitet riskerar att hämma utvecklingen i stora delar av landet. Centerpartiet föreslår därför att regeringen återkommer till Riksdagen med
större landsbygdssatsningar på infrastruktur, service, innovation och företagande
en decentraliseringsreform som ger kommuner och lokalsamhällen mer inflytande
en tydlig och långsiktig politik för energi, jord- och skogsbruk
förstärkta förutsättningar för lokalt ägande och samarbete
en nationell strategi med mätbara mål för hur landsbygdernas utvecklingskraft ska stärkas.
Landsbygdernas utveckling avgör Sveriges utveckling. Denna proposition ger inte landsbygderna de verktyg eller resurser som krävs. Regeringen saknar såväl reformkraft som en sammanhållen strategi. Därför föreslår Centerpartiet att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med en mer ambitiös och handlingsinriktad politik.
Anders Ådahl (C)
Rickard Nordin (C)
Catarina Deremar (C)
Helena Lindahl (C)
Ulrika Heie (C)
Ulrika Liljeberg (C)
Stina Larsson (C)
Anders Karlsson (C)
Daniel Bäckström (C)
Madeleine Atlas (C)
Motion till riksdagen
2025/26:4034
av Martin Ådahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:186 En starkare fondmarknad
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en starkare fondmarknad bygger på konkurrens och individens valfrihet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet delar regeringens ambition att stärka den svenska fondmarknaden, såsom uttrycks i proposition 2025/26:186. En välfungerande och robust kapitalmarknad är central för Sveriges ekonomiska utveckling, för företagens möjligheter att finansiera investeringar och för hushållens möjlighet att bygga upp ett tryggt och långsiktigt sparande.
En stark fondmarknad förutsätter dock konkurrens, mångfald och reell konsumentmakt. Individer och hushåll måste ha möjlighet att välja de sparprodukter som bäst motsvarar deras behov och riskprofil. Mot denna bakgrund ser Centerpartiet med oro på att delar av propositionen, trots goda intentioner om stabilitet och investerarskydd, innebär en ökad reglering som riskerar att begränsa fondförvaltarnas handlingsutrymme. Särskilt gäller detta långivande alternativa investeringsfonder och regleringen av fonders likviditetshantering. En alltför långtgående begränsning av fondutbud och förvaltningsmodeller riskerar att hämma marknadens utveckling snarare än att stärka den.
Premiepensionen är en av hörnstenarna i det svenska pensionssystemet. Dess syfte är att ge individer möjlighet att genom egna, välinformerade val påverka sin framtida ekonomi. Detta skapar en sund konkurrens mellan fondförvaltare, vilket pressar avgifter och driver fram bättre avkastning till spararna. Empirin är tydlig: De allra flesta som aktivt har valt fonder har fått en bättre värdeutveckling än det statliga förvalsalternativet. Att begränsa denna möjlighet är att i praktiken säga nej till högre pensioner för en stor del av Sveriges löntagare.
Centerpartiet är väl medvetna om de problem som funnits med oseriösa aktörer. Men regeringens förslag att radikalt minska utbudet är ett trubbigt instrument som straffar alla ansvarsfulla sparare för ett fåtals oegentligheter. Den korrekta vägen framåt, som vi drivit i Pensionsgruppen, är att stärka konsumentskyddet genom träffsäkra åtgärder. Det handlar om att skärpa kraven för att få verka på fondtorget, säkerställa finansiell stabilitet hos aktörerna och förbjuda oseriösa försäljningsmetoder. Vi ska städa bort de dåliga aktörerna – inte stänga ned marknaden för de goda.
Centerpartiets ekonomiska politik utgår från att det alltid ska löna sig att arbeta och spara. Ett brett och långsiktigt sparande är fundamentalt för individens frihet och ekonomiska trygghet. Vi motsätter oss alla former av straffbeskattning eller begränsningar av sparande. Att inskränka valfriheten i premiepensionen är att gå i rakt motsatt riktning.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag om att begränsa fondfriheten är kontraproduktivt för ambitionen att skapa en starkare fondmarknad. En stark marknad förutsätter valfrihet och konkurrens, inte statlig centralisering och begränsningar.
I stället bör regeringen, inom ramen för Pensionsgruppen, fokusera på att fortsätta arbetet med att stärka konsumentskyddet och tryggheten utan att kompromissa med den grundläggande valfriheten som gynnar Sveriges pensionssparare.
Martin Ådahl (C)
Ulrika Liljeberg (C)
Anders Karlsson (C)
Fru talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande FiU28 Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling.
Riksrevisionen har gjort ett bra jobb. Jag noterar också att regeringen har skjutit till pengar för att Riksrevisionens synpunkter ska följas upp.
Bland annat rekommenderar Riksrevisionen Upphandlingsmyndigheten att ta fram riskanalyser. De som upphandlar offentligt bör tänka igenom upphandlingen, för som jag ser det har man ett egenansvar när man går in i en upphandling. Det finns ju flera verktyg.
Stora upphandlingar kan vara en risk för mindre aktörer. Då kan det vara enklare med en delad upphandling för att få bättre kontroll. När det gäller exempelvis förskolor behöver inte upphandlingen gälla fyra stycken, utan man kan upphandla dem två och två för att få in aktörer som man har bättre kontroll på lokalt. Denna möjlighet finns.
Riksrevisionen rekommenderar också att Konkurrensverket ska få utökad tillsyn över myndigheter och även öka sitt stöd till upphandlande myndigheter.
Regeringen har som sagt skjutit till mer pengar, och det är bra. Om man inte hade gjort det hade det varit svårt att få en effekt på just dessa punkter.
Det är också viktigt att använda den lagstiftning som finns, lag om offentlig upphandling, LOU, och lag om valfrihetssystem, LOV. LOV är möjlig att använda som ett instrument vid upphandlingar där flera aktörer ska utföra samma uppdrag i en kommun eller region.
Riksrevisionens kritik mot att arbetsrättsliga villkor inte följs upp är allvarlig. Även här har dock den som upphandlar ett ansvar att kontrollera om anbuden är seriösa. Samtidigt vet jag att möjligheten att göra det när man får in anbuden är begränsad. Det är dock utmärkt att Riksrevisionen tar upp detta i sin rapport.
