Fru talman! I dag debatterar vi infrastrukturen i Sverige. Den här regeringen satsar inte på olönsamma höghastighetståg utan på underhåll och utbyggnad som gör att vår infrastruktur ska fungera. Vi rustar upp våra vägar och järnvägar och ser till att flyget och sjöfarten verkligen fungerar. Vi ökar underhållspengarna på väg från 230 miljarder till 354 miljarder – en ökning med 50 procent. På järnväg ökar vi från 175 miljarder till 210 miljarder – en ökning med 20 procent. Därmed tar vi tag i problemen med de dåliga vägarna och järnvägarna i Skaraborg och övriga Sverige. Nu ska det rustas upp, och vår ambition är att kunna höja hastigheten igen på våra vägar.

Den gamla regeringen tog underhållspengar och ville i stället lägga dem på olönsamma höghastighetsbanor, en investering som vore olönsam både enligt kalkylerna och i praktiken. Dessutom skulle den tränga undan underhåll och utbyggnad av såväl vägar som övriga järnvägar. I stället för att minska ökade underhållsskulden under S-regeringens åtta år vid makten. Man offrade helt enkelt landets vägar och järnvägar för att tillgodose Miljöpartiets våta dröm om ett höghastighetståg. Här såg vi tydligt hur ett litet parti styrde den socialdemokratiska regeringen, så att våra vägar och järnvägar blev sämre och sämre.

Fru talman! I Västsverige har vi Sveriges största industrier. Produktionen i Västsverige skapar både tillväxt och jobb i hela Sverige och ger vårt land stora exportinkomster. Det är det som bygger vår välfärd. Därför är det så oerhört viktigt att infrastrukturen fungerar. Tillgången till Nordens största hamn i Göteborg måste förstärkas. Nu levererar vi verkligen detta.

Fru talman! I Göteborg har vi Nordens största hamn, och den måste fungera. Järnvägar och vägar måste ha kapaciteten att klara transporten av varor in och ut. Det är det som skapar jobb och tillväxt i Sverige. Våra företag i Sverige är beroende av Göteborgs hamn för att få in och ut varor. Ändå lät den socialdemokratiska regeringen bli att satsa på en utbyggnad av Västra stambanan, trots att det länge hade pekats ut som Sveriges absolut viktigaste infrastrukturinvestering. S-regeringen struntade helt enkelt i vad Sveriges företag och Västsverige behövde och lyssnade i stället på Miljöpartiets drömmar.

Fru talman! Sveriges kanske absolut viktigaste stambana, Västra stambanan, har länge varit utpekad med stora behov och rödmarkerad i förslagen från Trafikverket, men även det struntade S-regeringen i. Man lade i stället all kraft på att försöka bygga ut en ny höghastighetsbana. Under sina åtta år vid makten lät man Västra stambanan ha sina brister. Man lade inte heller in Västra stambanan i planen. När Tidöregeringen tog över styret hösten 2022 stoppade vi omedelbart höghastighetståget och jobbade i stället fram en ny plan, där Västra stambanan nu ingår, med en utbyggnad av två nya spår mellan Alingsås och Göteborg. Det är en satsning som vi är beredda att skynda på ytterligare under nästa planarbete.

Fru talman! Den tidigare S-regeringen tänkte alltså offra Västra stambanan genom Skaraborg och i stället bygga ett nytt spår runt Skaraborg via Göteborg och Jönköping. Nu bygger vi ut sträckan Göteborg–Borås för att öka pendlingen. Vi bygger också ut Västra stambanan för person- och godstransporter. Detta är självklart bättre för företagen, jobben och tillväxten i Sverige och Skaraborg.

Fru talman! Vi rustar upp och bygger ut Västra stambanan för att öka kapaciteten, minska sårbarheten och minska restiderna. Vi bygger två nya spår mellan Alingsås och Göteborg för att tillgodose behoven ännu bättre och öka robustheten på Västra stambanan. Detta är viktigt för Skaraborg och hela Sverige.

Fru talman! År 2018 utsågs Kinnekullebanan till Sveriges vackraste järnväg. Men 2021 tog den socialdemokratiska regeringen med sina stödpartier bort Kinnekullebanan från den nationella planen, och järnvägssträckan riskerade därmed att läggas ned. Självklart kunde vi inte acceptera detta. Vi har nu i stället lagt tillbaka Kinnekullebanan i planen och tillfört cirka 600 miljoner kronor för upprustning. Hur kunde S-regeringen 2021 ens komma på tanken att ta bort Kinnekullebanan, Sveriges vackraste järnväg, ur planen? Nu har vi inte bara räddat Kinnekullebanan, fru talman. Vi har också satsat 600 miljoner kronor på upprustning av den.

Fru talman! Vi har cirka 7 700 mil enskilda vägar som i dag får statsbidrag. Våra mindre vägar på landsbygden och våra vägsamfälligheter är viktiga för att hela transportsystemet ska fungera och för att människor ska kunna bo och driva företag på landsbygden i hela Sverige. Vi ökar nu stödet till dessa vägar från tidigare cirka 14 miljarder till 30 miljarder. Detta är bra för Skaraborg och bra för Sverige. Vi fördubblar alltså stödet till de enskilda vägarna. Detta är viktigt för företagen, för landsbygden och för Skaraborg.

Fru talman! Vi ser nu också till att det i planen finns pengar till att byta slussarna i Trollhättan och därmed långsiktigt kunna garantera fortsatt Vänersjöfart. Vi hoppas på byggstart 2027–2031. Detta är bra för sjöfarten, företagen och miljön i Skaraborg och övriga Sverige.

Fru talman! Vi arbetar också vidare med att rationalisera och effektivisera Trafikverket. Trafikverket behöver bantas. Vi behöver få in fler alternativa finansieringsmöjligheter för infrastruktur, och det jobbar vi med. Här har många andra länder kommer mycket längre än Sverige, så det finns många goda exempel att studera extra noga. Skattebetalarna ska få fungerande infrastruktur för pengarna och inte onödig byråkrati. Det jobbar vi nu hårt med att lösa.

Fru talman! Skillnaden för oss skaraborgare är rätt uppenbar i denna plan. Vi satsar återigen på Kinnekullebanan, som den socialdemokratiska regeringen försökte lägga ned. Vi satsar på en utbyggnad av Västra stambanan med två nya spår mellan Alingsås och Göteborg, något som S inte ens hade med i planen. Vi satsar på underhåll av våra vägar, så att de fungerar; de ska återställas i brukbart skick med höjda hastigheter. Vi ser till att bygga ut slussarna i Göta älv, så att Vänersjöfarten kan fortsätta att fungera. Vi tar bort vägskulden helt och kommer så fort som möjligt att ta bort även järnvägsskulden. Vi ökar stödet till de enskilda vägarna från cirka 14 miljarder till 30 miljarder. Allt detta är bra för Sverige och för Skaraborg.

Fru talman! Sist vill jag passa på att tacka trafikutskottets övriga ledamöter och dess kanslipersonal och önska dem en fin sommar. Jag vill också tacka talmannen och talmanskansliet och önska dem en fin sommar. Sist men absolut inte minst, fru talman, vill jag önska alla skaraborgare en trevlig sommar. Jag hoppas att många moderater i Skaraborg uppskattar mitt arbete i riksdagen och vid valet den 13 september vill stödja mitt arbete genom att kryssa mitt namn på valsedeln.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Fru talman! Vad vore en infrastrukturpolitisk debatt utan ett inlägg om sjöfart? För utan shipping blir det heller ingen shopping. Vi vet, och jag kan inte nog betona hur fantastiskt det är, att hela 90 procent av allt som vi importerar och exporterar till och från Sverige går via just sjöfarten.

Det visar betydelsen av sjöfart för AB Sverige. Därför är det rimligt att sjöfarten får lite eget fokus här i dag för att inte försvinna bakom tåg- och vägsatsningar.

Fru talman! Jag fick nyligen frågan om vad jag var mest stolt över att ha åstadkommit under den här perioden i riksdagen. Svaret på den frågan var enkelt.

Jag är allra, allra stoltast över att ha satt sjöfart på den politiska dagordningen. Jag är stolt över att ha levererat en sjöfartspolitik med reform efter reform som ett helt trafikslag har efterfrågat i nästan tio års tid. Jag är stolt över vår sjöfartsvänliga regering.

Fru talman! Det betänkande vi debatterar här i dag behandlar relevanta frågor för sjöfartsnäringen. Bland annat konstaterar jag att den moderatledda regeringen fortsätter att satsa på nya isbrytare för att kunna hålla våra viktiga hamnar öppna året om.

Jag konstaterar att det görs viktiga satsningar på infrastruktur både till och från våra hamnar. Utan hamnar har vi ingen sjöfart, och utan sjöfart stannar Sverige.

Fru talman! Vi är nu på rätt väg. Under mandatperioden har den moderatledda regeringen levererat mycket för svensk sjöfart. Bland det viktigaste skulle jag säga är en slopad stämpelskatt för inteckning i skepp, ett nytt bareboatregister för sjöfarten och inte minst ett reformerat tonnageskattesystem, som vi röstade om här i riksdagen så sent som i förra veckan.

Detta beslut som vi fattade i riksdagen ledde till att Gotlandsbolaget bara någon dag senare meddelade att de avser att flytta hem hela avtalet och leda Gotlandstrafiken härifrån Sverige. Det är ett mycket glädjande besked för svensk sjöfart.

Fru talman! Den moderatledda regeringens sjöfartspolitik har gjort skillnad. Fler och fler rederier flaggar nu in sina fartyg och byter till svensk flagg, och många meddelar också att de kommer att sätta svensk flagg på sina nybyggen.

Det här är ett stort trendbrott för den svenska sjöfarten. Det har krävts en ansvarsfull politik som tar svenska intressen på allvar för att skapa fler arbetstillfällen och möjligheter inom just sjöfartsbranschen och ge den svenska sjöfartsnäringen de villkor den faktiskt förtjänar.

Hårt arbetande svenska rederier ska kunna lita på att staten tar deras viktiga arbete på allvar. Ansträngning ska löna sig, och sjöfarten förtjänar de villkor vi nu har gett den. Den svenska sjöfarten förtjänar detta.

Fru talman! Vi har goda möjligheter att göra Sverige till den världsledande sjöfartsnation som Sverige en gång var. Vi är inte framme riktigt än, fru talman, men nu är vi på rätt väg.

Den 13 september går svenska folket till vallokalerna. Oavsett valresultat den dagen, fru talman, vill jag uppmuntra den nya riksdag som då väljs att fortsätta den här utvecklingen för svensk sjöfart. Som sagt: Utan sjöfart stannar Sverige.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Jag vill avsluta med att tacka mina kollegor i trafikutskottet för samarbetet under mandatperioden. Jag vill särskilt tacka ledamoten Mattias Ottosson från Socialdemokraterna, som dessvärre inte närvarar i kammaren just nu, för ett gott samarbete i att leda riksdagens maritima nätverk under mandatperioden.

Jag vill även tacka trafikutskottets kansli med personal för ett gediget arbete och avsluta med att önska talmannen med flera och alla åhörare en trevlig sommar med mycket båtliv och sjöfart i fokus.

(Applåder)

Fru talman! Debatt i infrastrukturfrågor verkar vara väldigt spännande. Vi har hört mycket klokskap här i dag, och lika mycket klokskap har vi hört i utskottet under den här perioden, som är intressant att se.

Det är dock tufft att vara Jönköpingsbo eller att komma från Jönköpings län. Speciellt tufft är det att vara moderat eller kristdemokrat, för de får inte alltid sina beslut att gå den rätta vägen. Det finns undantag; riksväg 40 är alldeles utmärkt. Den gillar vi.

Vi har dock behov av fler stambanor. Det blev stopp i Jönköping, men nu pratar vi nya stambanor igen. Dem kan vi debattera i Almedalen nästa vecka. Det är samma moderater som har fått gå med på stopp för den struktur som vi behövde. Detta är en prioriteringssak som man måste göra; jag säger inte annat.

Det är precis som vi har diskuterat här: Mycket av pengarna går till underhåll. När så mycket går till underhåll tycker jag att man måste tänka nytt och tänka på alternativ finansiering. Jag tycker att det har varit lite för lite diskussion i dag om just alternativ finansiering. Varför kan vi inte, när en kalkyl ser positiv ut, släppa lite på det här och försöka få in lite mer av alternativ finansiering?

En av de delar som man blir förvånad över är fortfarande Örnsköldsvik, rondellen på E4:an och den förbifart som man har jobbat med i 40 år. Det är extremt dålig luft i Örnsköldsvik. Detta borde ha varit åtgärdat, men man har alltså jobbat med det i 40 år och fortsätter att jobba med det. Det blir liksom inget stopp. Här finns möjligheter med alternativ finansiering, och här finns möjlighet att släppa fram det kapital som skulle kunna se till att det här blir färdigt.

Min vädjan till regeringen, oavsett vilken regering vi får, är att försöka få det här till ett ja. Den här regeringen klarade inte av det, men vi måste få det till ett ja.

Detta verkar alltså ha ramlat ur planen, liksom de flaskhalsar vi har i Jönköpings län. En åtgärd där skulle också ha varit bra för att få järnvägen att rulla på ett effektivare sätt.

Att plocka bort saker och ting ur planen över huvud taget är ett sätt att minska möjligheten för en effektiv och bra planering för kommuner och regioner. Som jag ser det är det lika dumt som att ta bort permanenta uppehållstillstånd. Detta är ju något som egentligen är definitivt, och borde vara definitivt, och när man börjar plocka bort de här delarna blir planeringsmöjligheterna betydligt sämre. Här tycker jag att vi borde tänka till för att få en bättre struktur i våra investeringsbeslut.

Fru talman! Jag vill tacka för den här tiden i trafikutskottet. Jag vill också tacka utskottets ordförande Ulrika Heie, som lärt mig mycket och ibland också talat om vad jag ska göra och inte göra.

(Applåder)

Fru talman! Det är en klok fråga. Det ligger ju mycket pengar i infrastrukturen. Det ser vi i hela planen. Till slut hamnar man i att man lägger saker och ting mot varandra. Båda dessa satsningar anser jag är viktiga. Båda delarna ska fram, absolut!

Jag tycker, precis som jag lyfte här tidigare, att just alternativ finansiering är en väg framåt som vi måste prova i lite större utsträckning där kalkylen är positiv. Då handlar det i grunden egentligen om mer pengar in i systemet. Men har vi plus i kalkylen kan man absolut gå den vägen.

Sedan har vi lärt oss många andra saker för att optimera den järnväg vi har. Det kan vara att få ökad hastighet på godsjärnvägen för att ytterligare optimera den räls vi har. Vi ska göra vad vi kan för att optimera den struktur vi har.

Men det är inget snack: När vi släpper på mer trafik från Europa måste vi fatta de här besluten så att det inte kommer att se ut som i Tyskland, med konvojer av lastbilar i två filer. Det är ingen rolig syn.