Carl Nordblom

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Fritidskortet går alltså till alla barn i Sverige. Det spelar ingen roll om man bor på landsbygd eller i storstad eller vilken samhällsklass man tillhör. Ledamoten vill lyfta fram att detta har betydelse för vilka som utnyttjar kortet. Barn ska enligt mig inte kategoriseras in i dessa ideologiska och politiska grupperingar. Alla barn i Sverige ska ha rätt till fritidskortet. Det är också vad som nu sker.

Sedan är det kanske som ledamoten säger, att det har blivit en ökad byråkrati. Han säger att pengarna hamnar i statlig byråkrati i stället för ute i verksamheten. Men i en så stor och dyr satsning som denna tycker jag att det finns ett värde i att vi har kontroll och noggrannhet i början. Vi ser hellre att det blir lite mer byråkrati och pappersarbete i början – det låter konstigt att säga detta för mig som moderat – så att man har kontroll på att pengarna kommer dit de ska än att de utnyttjas av kriminella extremister, vilket vi ju har sett andra exempel på i civilsamhället.

Ledamoten lyfter också fram att det behövs satsningar på idrotten och att vi måste stärka föreningslivet. Jag tyckte att jag i mitt anförande var ganska tydlig med att det är just detta som sker. Över 5 miljarder satsas på föreningsliv och på idrott. En halv miljard under mandatperioden satsas på fler idrottshallar, som jag tror att ledamoten lyfte. 100 miljoner årligen och 400 miljoner under hela mandatperioden satsas för att barn i utsatta områden som kanske inte har tradition av idrott och föreningsliv på samma sätt som man har i innerstäderna eller i andra delar av samhället ska kunna få tillgång till det här. Jag tycker att det är stora satsningar som regeringen gör. Det är över 5 miljarder.

Jag vet att ledamoten har nämnt att Miljöpartiet i sin reservation vill ha ett civilsamhälleslyft på, tror jag, 1 miljard. Det vi satsar är mer än det.

Det blir lite konstigt i debatten när man hittar små detaljer som man kritiserar. Man hittar minskade bidrag till just folkbildningen, som man sedan upphöjer till något slags standard för regeringens hela civilsamhällespolitik. Men man ser inte och man vill inte erkänna de stora satsningar som regeringen gör på andra områden – jag har talat om de 5 miljarderna – utan man vill av politiska skäl begränsa sig till de få neddragningar som sker.

Fru talman! Jag tror att man ska vara försiktig med att utvärdera en så stor satsning och reform som fritidskortet efter den korta tid det har varit i kraft.

Ledamoten Berglund och jag kan absolut ha en diskussion om effektivitet och byråkrati. Det är bra och viktigt, inte bara inom detta utan inom många politiska områden. Men när det gäller en satsning som fritidskortet, precis som när det gäller bidragsgivningen till civilsamhället i stort och till folkbildningen, är det också viktigt att vara ytterst noga vid utformningen så att pengarna inte försvinner i fickorna på aktörer som utnyttjar systemet. Det har vi sett i andra delar av civilsamhället, och därför tycker jag att det är bra och sunt att man så här i början har en tydlig kontroll – vilket kanske gör det lite mer byråkratiskt i början.

Ledamoten lyfte också exempel gällande fritidskortets effektivitet. Han nämnde själv att fritidskortet nu har varit i kraft i ett halvår eller så. Vi får absolut utvärdera detta när fritidskortet har varit i kraft under en längre tid.

Men det går inte att komma ifrån, fru talman, att 350 000 fritidskort beviljades 2025, varav 40 000 till ekonomiskt utsatta barn. I Stockholms stad har alltså 28 000 barn och unga kunnat hämta ut sitt fritidskort. Sedan kan det vara så att det inte har kunnat användas på alla ställen; det finns begränsningar tack vare att vi har en kontroll och en noggrannhet när det gäller var det kan användas. Men när 28 000 barn i Stockholms stad har hämtat ut sitt fritidskort och ett visst antal har kunnat använda det kan man inte säga att det inte går att använda.

Fru talman! Till att börja med: Jag kommer aldrig att be om ursäkt för regeringens skattesänkningar – att vi sänker skatten för hårt arbetande svenskar som i sin tur bidrar med tillväxt och jobbskapande. Men det är en annan debatt.

Jag håller i övrigt inte riktigt med om ledamotens beskrivning av verkligheten. Jag vill vara tydlig med att 4 miljarder årligen fortsatt riktas till folkbildningen. Det har även skett förstärkningar specifikt för folkhögskolorna.

Sedan har man från regeringens sida prioriterat barn och unga under den här mandatperioden – så är det. De satsningar på över 5 miljarder årligen som jag beskrev i mitt förra anförande är en effekt av de prioriteringarna.

Jag kan inte ställa någon fråga till ledamoten nu, men jag kan ställa en retorisk fråga till Socialdemokraterna och alla kritiker i den här debatten: Hur många av de 40 000 barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer som har fått ett förstärkt fritidskort under 2025 vill man ta fritidskortet från om man vinner valet?

Fru talman! Tack, ledamoten Manhammar, för frågan!

Ja, politik handlar om att prioritera, och regeringen prioriterar även fortsättningsvis 4 miljarder årligen på folkbildningen. Det har blivit nedskärningar och minskade bidrag, vilket jag var tydlig med i mitt anförande. Jag förklarade också anledningen till de minskade bidragen. Återigen handlar det om att prioritera i politiken.

Regeringen prioriterar även i fortsättningen folkbildning med 4 miljarder kronor per år. Det kan man inte säga någonting annat om. Men regeringen prioriterar utöver det här även 5 miljarder extra i andra satsningar som jag nämnde tidigare. Det blir 100 miljoner kronor årligen i permanent stöd till civilsamhället och 100 miljoner kronor årligen för att stärka idrott och föreningsliv för unga i utsatta områden. Vidare har det blivit en halv miljard under mandatperioden för fler idrottshallar så att fler kan få tillgång till rörelse och idrott. Det har även avsatts 800 miljoner årligen till fritidskortet så att barn och unga får ta del av kultur, idrott och föreningsliv i större utsträckning än vad de har kunnat göra tidigare.

Fru talman! Vi lever i en tid som prövar samhällets styrka, inte bara ekonomiskt utan också socialt och värderingsmässigt. I detta läge blir det tydligt hur avgörande civilsamhället, folkbildningen och trossamfunden är för att bygga ett tryggt, inkluderande och demokratiskt Sverige. Regeringen har under mandatperioden tagit viktiga steg för att stärka just detta.

Regeringen prioriterar ett levande och engagerat civilsamhälle. Genom ökade satsningar på idrott och föreningsliv skapas fler möjligheter för barn och unga att hitta gemenskap, utvecklas och känna tillhörighet. Föreningslivet är ofta den första plats där unga människor lär sig ta ansvar, samarbeta och utöva demokratiska värderingar i praktiken. De här investeringarna är därför inte bara fritidssatsningar eller civilsamhällesatsningar. De är också förebyggande insatser för ett starkare samhälle där de demokratiska och fria idealen erbjuder alternativ och fungerar som motkraft mot kriminalitet och extremism.

Regeringen satsar under mandatperioden 100 miljoner kronor årligen i en permanent satsning för att stärka civilsamhället. Regeringen satsar även under mandatperioden 100 miljoner årligen för att möjliggöra och stärka idrott och fritidsaktiviteter i utsatta områden. Regeringen satsar också nästan en halv miljard under mandatperioden på fler idrottshallar i Sverige. Genom fritidskortet satsas 800 miljoner kronor varje år för att möjliggöra föreningsliv, idrott och kultur för barn och unga.

Fru talman! Förra året beviljades nationellt nästan 350 000 fritidskort i Sverige. Av dessa var 40 000 fritidskort specifikt riktade till barn i ekonomiskt utsatta familjer, där fritidskortet också hade en högre beloppsgräns. I min valkrets, Stockholms stad, beviljades 28 000 fritidskort förra året. Jag tycker att det är fantastiskt. Fritidskortet kan bara användas till aktiviteter för barn och unga. Det är bara deras.

Totalt under mandatperioden satsar regeringen över 5 miljarder kronor brett på civilsamhället, föreningslivet och idrotten.

Regeringen har gjort svåra men nödvändiga prioriteringar när det gäller folkbildningen. Minskade bidrag innebär inte att man undervärderar dess betydelse. Man vill säkerställa kvalitet och transparens och att resurserna används på rätt sätt. Folkbildningen är fortsatt en central del av det svenska samhället, men reformer och effektiviseringar är också viktiga för att stärka dess långsiktiga legitimitet och förtroende. Regeringen satsar fortsatt 4 miljarder årligen på folkbildningen. Det tycker jag är det yttersta exemplet på att området är prioriterat och värdefullt.

Fru talman! En annan viktig dimension av regeringens arbete är kampen mot den ofrivilliga ensamheten. I vårt moderna och digitaliserade samhälle, där många lever alltmer individualiserade liv, riskerar människor att hamna utanför gemenskapen. Här spelar civilsamhället, folkbildningen, idrotten, föreningslivet och trossamfunden en avgörande roll. Genom att stödja mötesplatser, lokala initiativ och sociala verksamheter bidrar regeringen till att bryta isolering och skapa nya sammanhang där människor kan känna tillhörighet och mening. Detta arbete stärks också genom konkreta ekonomiska satsningar.

Genom uppdrag och riktade medel till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringen möjliggjort insatser som kartlägger ensamhetens konsekvenser, sprider kunskap och stöttar lokala aktörer i deras arbete. De här myndigheterna fungerar som viktiga nav för att säkerställa att insatserna är kunskapsbaserade, träffsäkra och långsiktigt hållbara.

Nästan 1 miljard kronor satsas under mandatperioden på olika åtgärder för att bekämpa den ofrivilliga ensamheten. Det är bra och prioriterat, men det krävs att arbetet fortsätter under en längre tid. Det krävs också ett partiöverskridande samarbete för att vi tillsammans ska kunna tag i problemen.

Fru talman! När det gäller trossamfund och trygghet har regeringen visat handlingskraft under mandatperioden. Arbetet mot islamism och andra former av extremism är avgörande för att skydda våra demokratiska värderingar. Det handlar inte om att begränsa religionsfriheten utan om att tydligt stå upp mot krafter som vill utnyttja religion för att underminera demokratin eller sprida hat och våld.

Det är glädjande, fru talman, att vi nu har tydliga demokrativillkor på plats som sätter grundläggande ramar och krav för vilka värderingar ett trossamfund inte får överskrida för att ta del av våra gemensamma skattemedel.

I Sverige ska religionsfriheten och yttrandefriheten stå stark. I Sverige ska vi ha högt i tak, och vi måste också tolerera att människor har åsikter som vi själva inte delar. Men det ingår inte i religionsfriheten att extremister, separatister och islamister med sina åsikter automatiskt får ta del av våra gemensamma resurser.

Trossamfunden får i regeringens budget årligen uppemot 100 miljoner kronor i statligt stöd. Utöver detta har vi i Sverige den fördelaktiga möjligheten att samfunden själva via skattsedeln får samla in avgifter från sina medlemmar. Det här stärker de svenska trossamfundens möjlighet att verka, och det gör att Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder.

Fru talman! Det här ska fortsätta, men precis som civilsamhället i stort måste de religiösa samfunden stå på egna ben. Den nivå av offentligt stöd vi i dag har är nog rimlig, men samfunden måste också inse att det är en förmån och inte en rättighet. Svenska skattebetalare som inte är medlemmar i ett religiöst samfund, som inte delar religiösa värderingar eller inte vill vara en del av dessa rörelser ska inte belastas för finansieringen av dem. Det huvudsakliga ansvaret för samfundens finansiering måste ligga på samfunden själva, deras medlemmar och frivilliga donationer.

Fru talman! I och med kriget i Iran och det iranska folkets modiga kamp mot den teokratiska och islamistiska regimen har ljuset återigen riktats mot frågan om den religiösa extremismen. Svenskar med iranskt påbrå som i många fall flytt eller flyttat till Sverige för ett tryggare liv tvingas här i många fall möta sina förtryckare på nytt. Det sker i form av dels den omfattande förföljelse som sker i och från den iranska regimens ambassad i Stockholm, dels islamistiska sympatisörer i Sverige som har kommit hit som en följd av den ansvarslösa och okontrollerade invandringen genom åren.

Det tydligaste exemplet på detta är Imam Ali Islamic Center i Järfälla, som samlar iranska regimsympatisörer och islamister. Som en effekt av regeringens politik stoppade myndigheten för stöd till trossamfund 2025 det ekonomiska bidraget till centret. De blev skyldiga att betala tillbaka över en halv miljon, och chefsimamen blev utvisad från Sverige. Den moderatledda regeringens demokrativillkor fick tydlig effekt, och det demokratiska samhället stod upp för sina värderingar.

Fru talman! Vi är många som lider med och stöttar det iranska folkets kamp för frihet och demokrati. Det är väldigt glädjande och ett styrkebesked för Sverige och det demokratiska samhället att vi har politiker från flera partier som tillsammans tydligt står upp mot det förtryck av det iranska folket och det religiösa förtryck som vi ser i både Iran och Sverige.

Kulturminister Parisa Liljestrand, klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraterna Ardalan Shekarabi och Azadeh Rojhan, sverigedemokraten Nima Gholam Ali Pour och moderaten Arin Karapet är några exempel på detta. Tack till er! Tack för er tydliga röst och ert starka ställningstagande i dessa tider! Vi är många som helhjärtat står bakom er.

Med anledning av detta är det glädjande att ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund nu utreds, något som är en del av Tidöavtalet.

Fru talman! Under mandatperioden har regeringen tydligt och kraftfullt även tagit kampen mot den växande antisemitismen i Sverige. Man har intensifierat arbetet mot antisemitism och stärkt skyddet för svenska judar. Genom riktade insatser för säkerhet men också utbildning och minnesarbete visar regeringen att det judiska livet i Sverige även fortsättningsvis ska kunna blomstra i trygghet och frihet under många år framöver.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till handelsminister Benjamin Dousa.

I Sverige har vi ett av de lägsta antalen rökare i hela EU. Det är en direkt konsekvens av vår långa tradition av snusande. Snuset är inte bara en viktig del av Sveriges tradition och kultur; det är även en stor industri i Sverige bestående av företagare och entreprenörer som bidrar med jobbtillfällen och skatteintäkter. Exportmässigt är även snuset en mångmiljonindustri för Sverige, framför allt det vita snuset.

Vi ser nu ett flertal hot från EU när det gäller snuset i Sverige, speciellt mot det vita snusets framtid inom unionen. Jag undrar därför hur handelsminister Benjamin Dousa och regeringen arbetar för att försvara denna industri och näring i Europa.

Fru talman! Återkommande under hela mandatperioden har regeringen genomfört reformer för en bättre, tryggare och mer välfungerande spelmarknad. Det stora fokuset har legat på att motverka problemspelande, stärka omsorgsplikten och motarbeta olicensierat spelande.

Bland annat har regeringen gett Spelinspektionen möjlighet att genomföra testköp under dold identitet. Man har ändrat så att betaltjänster nu är skyldiga att lämna uppgifter kring transaktioner till olicensierat spel. Man har genomfört åtgärder mot matchfixning, bland annat förbud mot spel på matcher i lägre divisioner och gula kort. Man har gett ökade anslag till Spelinspektionen och nu senast även utrett riktningskriteriet.

Regeringens proposition är ett viktigt ytterligare steg i arbetet mot överskuldsättning och spelmissbruk och för ett stärkt konsumentskydd och en stärkt omsorgsplikt på den svenska licensierade spelmarknaden.

Regeringen föreslår ett nytt utökat förbud mot spel på kredit. I framtiden ska licenshavare fortsatt inte själva få ge möjlighet till kredit på spel. Man ska heller inte få möjliggöra för andra aktörer att erbjuda kredit på spel. Man ska även tvingas vidta åtgärder för att hindra att kreditkort används vid köp av spel, både online och i butik, inom rimliga ramar eller att spel på något annat sätt finansieras med lånade pengar eller uppskjuten finansiering.

Konkreta åtgärder för detta är exempelvis att ta bort möjligheten att använda kreditkort vid onlinespel eller att tydligt informera i butik om att kreditkort inte får användas.

Fru talman! Viktigt att påpeka är också att regeringen i lagförslaget tydligt signalerat att allmännyttiga lotterier ska kunna undantas från den nya lagstiftningen om rimliga skäl finns. Det finns ingenting i regeringens förslag som har som avsikt att försvåra de allmännyttiga lotteriernas verksamhet. Undantaget kan gälla så länge det sammanlagda kreditbeloppet vid försäljning inte överstiger en fyrtiondel av ett prisbasbelopp, och allmännyttiga lotteriers prenumerationsförsäljning och försäljning av lotter på telefonabonnemang ska fortsatt kunna ske.

Fru talman! Ett flertal tunga remissinstanser såsom Kronofogden och Konsumentverket instämmer i regeringens bedömning att dessa åtgärder kan minska skuldsättningen i samband med spel.

Också viktigt att poängtera är att det är på licenshavarna som de nya förbuden och kraven läggs. Det betyder inte att lagstiftningen i teorin inte kan kringgås av spelare. Lagstiftningen syftar mer till att försvåra skuldsättningen och problemspelandet samt att utöka den omsorgsplikt som licenshavarna redan lyder under.

Fru talman! Avslutningsvis är jag stolt och glad över att vi har en regering som återkommande under mandatperioden har stärkt omsorgsplikten och motarbetat skuldsättning och spelmissbruk. Detta förslag är en tydlig fortsättning på det arbetet.

Fru talman! Den 1 januari i år införde regeringen demokrativillkor i bidragsgivningen till civilsamhället och trossamfunden. Vill man nu som förening eller religiöst samfund ta del av skattebetalarnas pengar måste man skriva under på vissa grundläggande demokratiska värderingar.

Fru talman! Jag är en stor förespråkare av en långtgående och stark religions- och yttrandefrihet. Men de här friheterna är ingen garanti för att man automatiskt ska få ta del av våra gemensamma resurser.

Därför undrar jag hur socialminister Jakob Forssmed tycker att implementeringen av demokrativillkoren har fungerat och även hur regeringen under mandatperioden arbetar med att bekämpa religiös extremism och andra odemokratiska krafter som försöker infiltrera och utnyttja vårt fria och demokratiska samhälle.