Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Tisdagen den 10 november håller utrikesutskottet ett öppet sammanträde med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall om kommissionens arbetsprogram för 2027. Till sammanträdet är övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta. Tid: Klockan 9–10.30 Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet är öppet för allmänhet och media. Det kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Jonas Andersson, utrikesutskottets kansli, telefon 08 786 42 84, e-post [email protected]

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde tisdagen den 10 november. Under sammanträdet informerar och samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november 2026. Tid: Klockan 14.30–16 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sändningen Sammanträdet är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet sker den 17 november klockan 13. Kontaktperson för media Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Mindre försäkringsföretag ska kunna få minskade administrativa kostnader, och långsiktiga investeringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. Det är några av förslagen i en lagrådsremiss som regeringen beslutat om, som hanterar införandet av EU:s uppdaterade regelverk för försäkringsföretag i svensk lag. EU:s regelverk för försäkringsföretag, Solvens II-direktivet, ska säkerställa att företagen har tillräckligt med kapital för att kunna betala ut ersättning. Detta gäller även vid större oväntade händelser, som en finanskris eller naturkatastrof. Direktivet innehåller bland annat regler om kapitalkrav, krav på företagsstyrning, regler för tillsynen och krav på rapportering och offentliggörande av information. EU har beslutat om ändringar i direktivet, bland annat för att stärka tillsynen där riskerna är som störst och göra regelverket mer proportionerligt. I lagrådsremissen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra ändringarna i Solvens II-direktivet i Sverige. Förslagen innebär bland annat följande: • Ett mindre försäkringsföretag med verksamhet som inte är så komplex ska kunna få förenklade rapporterings- och tillsynskrav för att minska den administrativa och regulatoriska bördan. • Försäkringsföretagens långsiktiga aktieinvesteringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. • Finansinspektionen ska få möjlighet att ingripa i ett tidigare skede, till exempel om ett försäkringsföretag har likviditetsbrist eller en betydande risk för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2027. Om ärendet Förslagen i lagrådsremissen bygger på delar ur betänkandet Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:97), som lämnades till regeringen i september 2025. Utredarens uppdrag var dels att föreslå hur ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt, dels hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag ska genomföras i svensk rätt. Lagrådsremissen behandlar delen om ändringar i Solvens II-direktivet.

Måndag den 9 november kl. 09.30 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av E-hälsomyndighetens redovisning av uppdraget om vårdinformationssystem. Vid pressträffen medverkar även Thomas Pettersson Westerberg, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten. Tid: 9 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast måndag den 9 november kl. 08.30 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 9 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Mot bakgrund av de nya omständigheter som framkommit idag förlänger talman Andreas Norlén Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar. Besked om ny dag för Ulf Kristerssons rapport till talmannen meddelas senare. Talman Andreas Norlén gav den 3 november Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Ulf Kristersson skulle ha rapporterat sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. – Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, säger talman Andreas Norlén. – Apropå dagens uttalanden från Centerpartiet vill jag också upprepa det jag har sagt tidigare: att någon har ett sonderingsuppdrag innebär ingen begränsning av andras möjligheter att agera. Det krävs inte ett formellt sonderingsuppdrag för att partier ska kunna ha dialog med varandra, tillägger talmannen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat förslag till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Förslaget handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Förslaget innebär bland annat följande: • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Utskottet föreslår också att riksdagen antar förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Utskottets förslag till ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Miljöpartiet har invändningar mot den del av grundlagsförslaget som innebär att regeringen ska få samma möjlighet som riksdagen att införa regler om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser Miljöpartiet att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8 Stärkt konstitutionell beredskap Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i regeringsformen. Förslaget handlar bland annat om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Vänsterpartiet och miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservationer Vänsterpartiet och miljöpartiet har invändningar mot delar av förslaget. Bland annat menar de att förslaget att kunna återkalla medborgarskap är för långtgående och riskerar att inskränka på medborgarskyddet. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27: KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26: KU34 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU8 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU33 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande: • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU7 Tillgänglighetskrav för vissa medier (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU32 Tillgänglighetskrav för vissa medier Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor har nu överlämnat sitt betänkande Lyssna på barnet! till justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Utredningen föreslår flera åtgärder för att säkerställa att barnets perspektiv får större genomslag, bland annat genom rätt till offentligt biträde i vissa särskilda fall. Utredningen föreslår att barn i vissa särskilda fall ska ha rätt till ett offentligt biträde, till exempel när det finns allvarliga men svårbedömda uppgifter om våld och barnets perspektiv riskerar att hamna i skymundan vid riskbedömningen. Biträdet ska agera som barnets språkrör och säkerställa att barnets rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter tillgodoses. Barn som själva vill komma till tals inför domstol ska också ges större möjlighet till det. För att barnet ska förstå och kunna bearbeta domstolens beslut föreslås att socialnämnden ska erbjuda ett uppföljningssamtal efter en dom om vårdnad, boende eller umgänge. Utredningen föreslår också att socialnämnden ska lämna upplysningar av betydelse för bedömningen av umgänge med umgängesstöd till domstolen, för att ge domstolen bästa möjliga underlag för att bedöma om ett sådant umgänge är förenligt med barnets bästa. Regeringen kommer nu att bereda betänkandet och skicka det på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

Regeringen har beslutat om återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns under en period av sex månader, från och med den 12 november 2026 till och med den 11 maj 2027. Beslutet grundar sig på bedömningen att det råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Regeringens bedömning baseras framför allt på det allvarliga säkerhetsläge som råder till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vilket medfört hybrida hot och fientliga aktörer som rört sig och verkat inom Schengenområdet. Ett beslut om ett återinförande av gränskontroll vid den inre gränsen är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller. Precis som tidigare är det Polismyndigheten som bestämmer var och hur kontroller ska genomföras. Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet. Beslutet gäller i sex månader och träder i kraft den 12 november 2026 när det tidigare beslutet löpte ut.

I april 2026 gav regeringen Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Myndigheternas slutredovisning visar att de åtgärder som genomförts har bidragit till att förbättra tillgången till flera östrogenläkemedel och att tillgången på den svenska marknaden har stärkts. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 4 november 2026 om östrogenläkemedel (pdf 178 kB) – För patienter som behöver östrogenläkemedel är en trygg tillgång viktig för att behandlingen ska kunna fungera utan avbrott. Därför är det betydelsefullt att tillgången till flera av läkemedlen nu har förbättrats, säger socialminister Jakob Forssmed. Under en längre tid har det varit brist på vissa östrogenläkemedel. Därför fick Läkemedelsverket och TLV i uppdrag av regeringen att genomföra åtgärder för att stärka tillgången på kort sikt och minska risken för framtida brister. Inom ramen för uppdraget har myndigheterna bland annat: • Prioriterat tillstånd om försäljning för parallellimport på sprayer och plåster • Beviljat dispenser för östrogengeler • Intensifierat kommunikationen till allmänhet och vårdgivare, bland annat genom snabbguider för förskrivare och tydligare vägledning kring regelverk • Kartlagt tillsyn i andra länder inom EU och skärpt tillsynen • Utrett förutsättningarna för att en nationell aktör ska kunna producera lagerberedningar Myndigheterna bedömer samtidigt att det behövs ett fortsatt arbete för att stärka läkemedelsförsörjningen och minska risken för framtida bristsituationer.

Sverige har efter våra fyra år det lägsta skattetrycket sedan 1975. Sverige har sänkt skattekvoten mest i EU Nya siffror från Eurostat visar att Sverige är det landet som sänkt skattekvoten mest i hela EU mellan 2024 och 2025. Skatternas andel av BNP minskade från 41,8 procent 2024 till 41,2 procent 2025. Sverige har nu den lägsta skattekvoten i Norden och har minskat med nästa 10 procent jämfört med år 2000. Ansträngning ska löna sig Moderaterna står fast vid att Sverige ska vara ett samhälle där ansträngning lönar sig. Ett Sverige där dina skattepengar används klokt och ekonomin växer. Det är både rätt och rättvist att den som är med och bygger Sverige ska få behålla mer av sina egna pengar.

Riksdagen sa ja till flera förslag till grundlagsändringar: att stärka justitieombudsmännens konstitutionella ställning i grundlagen, att förtydliga grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp och att stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende. Besluten gäller så kallade vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågorna vid ett tidigare tillfälle.

Den 5 till 6 november tar försvarsminister Pål Jonson emot EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius. Besöket går bland annat till KTH i Stockholm och till Esrange Space Center i Kiruna. Besöket inleds den 5 november vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kompetenscentrumet Svenskt krut. Kompetenscentrumet samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri för att bygga upp kunskap kring nitrocellulosa. Fredagen den 6 november inleds med ett scensamtal hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, kring säkerhetsläget i Europa. Besöket fortsätter till rymdbasen Esrange Space Center, som utgör en unik och strategisk tillgång för Sverige och Europa. Där kommer försvarsministern och EU-kommissionären möta medarbetare och företagsledare på SSC Space och rymdbasen för att diskutera utvecklingen inom rymdteknik och satellitförmågor. Under utvalda delar av resan är ministern tillgänglig för media. Var god kontakta Hugo Möller (se presskontakt) för intervjuförfrågningar och mer information.

Talman Andreas Norlén har idag, tisdagen den 3 november, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Riksdagen prövade tisdagen den 3 november talman Andreas Norléns förslag om Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Talman Andreas Norlén har därefter samtalat med Ulf Kristersson (M). Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har godkänts av riksdagen ger talmannen som tidigare aviserats Ulf Kristersson i uppdrag att från och med tisdagen den 3 november sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 3 november prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Elisabeth Thand Ringqvist (C). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 99 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 30 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Centerpartiet Ja – 25 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 november Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering • Valet och regeringsbildningen 2026

– Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar, säger statsminister Ulf Kristersson. Idag är det 51 dagar sedan valet den 13 september och idag har också den andra statsministeromröstningen fallit i riksdagen. Statsminister Ulf Kristersson har nyss pratat med talmannen Andreas Norlén och han har nu givit Ulf Kristersson sonderingsuppdraget. I grunden har inte matematiken eller mandatfördelningen förändrats, men det är logiskt att när både en rödgrön vänsterregering och en mitten-vänsterregering under Socialdemokraternas ledning har fallit, så måste någon annan regeringsbildning prövas. – Som ni minns sa jag redan på valnatten att jag har stor respekt för valresultatet och att den riksdagsmajoriteten måste undersöka om de kan samlas bakom en gemensam regering. Men jag sa dessutom att om inte det verkar möjligt så är jag beredd att pröva om den icke-socialistiska majoriteten, som också finns i riksdagen, skulle kunna leda fram till en ickesocialistisk regering i någon konstellation. Det är precis den frågan som jag nu kommer att undersöka, säger Ulf Kristersson på en pressträff och lägger till: – Som jag har sagt många gånger nu, så förefaller ju alla lösningar vara helt osannolika, men att det allra mest osannolika nog ändå är att Sverige aldrig får en ny regering. Och det är vår skyldighet mot väljarna att nu göra det allra bästa vi kan av situationen och av valresultatet. Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar. Ulf Kristersson kommer nu fortsätta att föra samtal med flera olika partier. – De samtalen kommer ske i relativ tysthet, för att få så förtroendefulla samtal som möjligt. Ulf Kristersson tar sig an sonderingsuppdraget med ödmjukhet – Jag ser framför mig att det här kommer bli svårt, till och med mycket svårt – men kanske inte helt omöjligt. När det är dags för nästa votering, efter Ulf Kristerssons sonderingar, kommer vi att veta om det går att bilda en icke-socialistisk regering eller inte.

Torsdag den 5 november bjuder regeringen in till en pressbriefing inför FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet. Medverkar gör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie. Tid: 5 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 5 november kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Syftet är att informera om Sveriges arbete inför och under COP31 samt vad regeringen har för förhoppningar på resultatet. Tillfället riktar sig särskilt till journalister som planerar att bevaka klimatmötet. Anmälan till pressbriefing den 5 november - extern webbplats,

Onsdag den 4 november kl. 11.00 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av slutredovisningen av uppdragen att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Vid pressträffen medverkar Tina Crafoord, direktör vid Läkemedelsverket, och Magnus Thyberg, generaldirektör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Tid: 4 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 november kl. 10.00 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 4 november kl. 11.00 - extern webbplats,