Hans Eklind

Fru talman! Var den vidriga antisemitismen än sticker upp sitt fula tryne ska den bemötas öppet, tydligt och utan kompromisser.

Antisemitismen i vår samtid gör mig inte bara oroad utan också sorgsen. Den 7 oktober 2023 ägde den värsta massakern på judar sedan andra världskriget rum. Över 1 200 barn, kvinnor och män blev offer för ett urskillningslöst mördande av terrororganisationen Hamas.

Jag minns den dagen och hur chocken men också äcklet spred sig till varje cell i kroppen när jag såg bilderna från massakern. Men än värre blev det på kvällen när jag fick uppleva hur det urskillningslösa mördandet firades på svenska gator och torg. Det är sjukt, och det är omöjligt att ursäkta. I min bok har de människor som gör så i vårt land förverkat varje uns av rättighet att få vara kvar, om de inte är svenska medborgare. De har ingenting här att göra.

Under mina år som präst och församlingsherde hemma i Örebro tog jag varje år mina konfirmander till Auschwitz-Birkenau. Det var kostsamt för församlingen, men vi var och är övertygade om att det var värt att göra det och att prioritera just en sådan resa. Syftet var att visa på vad som händer när vi delar upp oss i ett vi och dom och när vi omfamnar uppfattningen att vissa människor inte har lika värde.

Genom resan blev det här med kristen människosyn, alltså att alla människor har ett unikt, okränkbart och lika värde, inte bara teori utan något som man bär med sig. Under åren som gått därefter, då många av konfirmanderna blivit vuxna, har jag kunnat konstatera att resan gjorde och gör skillnad. Man faller inte för lockelsen när det gäller antisemitism.

Fru talman! Israel måste göra allt som står i dess makt för att undvika att oskyldiga människor dör. Det är en humanitär tragedi. Vi kristdemokrater har sett till att det humanitära biståndet kommer det palestinska folket till del samtidigt som vi försöker säkerställa att inte en enda svensk skattekrona ska finansiera terrorism eller propaganda som planterar hat och göder motsättningar.

Antisemitism har alltid funnits i Sverige. Det är ingen ny företeelse, men omfattningen är ny. Det är hög tid att vi alla inser att hotet inte kommer från nyssnazister utan från nunazister. Det finns inget bättre sätt att beskriva det vi ser, för det finns ett judehat som bär på många likheter med det som nazismen försökte tuta i sin samtid.

Engagemanget mot antisemitism måste vi alla omfamna. I FN konstaterar den särskilda rapportören att antisemitism, om den lämnas okontrollerad av regeringar, utgör en risk inte bara för judar utan också för medlemmar av andra minoritetsgrupper.

Jag tror inte att det är dialogpoliser, fiffiga armband eller kurser i svensk värdegrund som kommer att vara svaret, utan svaret är vår bestämda signal om att hatbrott aldrig tolereras i Sverige. För detta – att vi ska vara tydliga – vilar det ett avgjort tungt ansvar på samtliga politiker här i riksdagen, för att i både ord och handling markera att det är detta och ingenting annat som gäller i Sverige.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Att ha statsfinanser i världsklass har onekligen sina fördelar. Sverige kan agera och agerar när vi nu går igenom den största energikrisen i historien, för att citera Fatih Birol, som leder det Internationella energiorganet IEA.

Irankriget i kombination med Rysslands krig i Ukraina gör, enligt IEA, att den kris vi nu tar oss igenom är värre än något världen tidigare upplevt. För att möta energikrisen och skydda medborgare och företag har regeringen därför lagt fram ett förslag på åtgärder som vi nu debatterar och ska fatta beslut om strax. Det är en extra ändringsbudget på 17,3 miljarder kronor.

Det handlar om att vi gör en ytterligare tillfällig sänkning av skatten på drivmedel, halverar kostnaden för pendlare och ger stöd till jordbruket, fisket och luftfarten.

Herr talman! Vi vet alla att högre energi- och drivmedelspriser obönhörligen slår mot hushållens plånböcker och minskar hushållens köpkraft samtidigt som det ökar företagens kostnader. Det är allt annat än en lyckad kombo om man, som vi, vill att svensk ekonomi ska hålla farten och öka den.

För Sverige är inte bristen på drivmedel den stora risken, utan det är högre priser. Det beror på att vi har en egen raffinaderikapacitet. Den olja vi använder är företrädesvis från Nordsjön.

Att vi nu tillfälligt sänker kostnaden för en liter bensin och en liter diesel med 3 kronor har avgjort betydelse för alla de svenskar som är beroende av bilen för att klara sin vardag. Ibland verkar det som att vi inte kan ta in detta – att bilen är helt avgörande för att man ska kunna bo och verka runt om i landet. Parallellt med att vi får ned bränslekostnaderna för dem som använder bilen ser vi till att med den extra ändringsbudgeten stötta de hushåll som kan och vill åka kollektivt.

Herr talman! Svenska lantbrukare drabbas också av kriget i Mellanöstern. Det driver upp kostnaderna för energi och andra insatsvaror som behövs i svensk primärproduktion. Vi ser hur priserna på naturgas, drivmedel och gödsel har stigit. Därför går nu regeringen fram med ett stödpaket till svenskt lantbruk – inte på 500 miljoner utan på 1,6 miljarder kronor – och det gör man för att minska konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion och för att begränsa risken för höjda matpriser.

Ett sådant här stödpaket minskar kostnadstrycket, upprätthåller produktionen och stärker livsmedelsförsörjningen i ett ansträngt läge.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten finns också mycket viktiga beslut om att bemyndiga regeringen att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen, med avancerad ammunition, till Ukraina men också om att ingå avtal för att sälja nya Gripenplan.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag måste konstatera att det finns förståsigpåare inom oppositionen som inte väjer för att kalla den extra ändringsbudgeten för valfläsk. Det säger inte så mycket om den extra ändringsbudgeten i sig. Det säger desto mer om den bitterhet och den ovilja som finns när det gäller att det ska gå bra för Sverige och att medborgarna ska ha det ekonomiskt bra i vårt land.

Korrigera mig gärna, men jag tror inte att det finns ett enda land som inte försöker vidta åtgärder utifrån den situation vi har världen över. Att vilja skydda sina medborgare och sina företag är fullständigt logiskt när man går igenom den värsta energikrisen någonsin. Kallar man detta för valfläsk vittnar det kanske om att man inte begriper vilka orostider vi lever i eller att man faktiskt inte vet hur vanligt folk drabbas när energipriserna inte pareras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Även jag vill naturligtvis använda mitt sista tillfälle i talarstolen till att önska glad midsommar. Det vill jag önska vice talmannen och talmanspresidiet och alla som jobbar för att vi ska ha en bra kammare. Vi ligger dessutom före tidtabellen nu. Sedan har vi fantastisk personal i finansutskottet. Och jag tycker faktiskt att vi har varit väldigt duktiga och trevliga mot varandra i finansutskottet även om vi har haft olika åsikter. Jag önskar er allihop en glad midsommar. Jag tror att många av oss åker till Öjn nästa vecka – då ses vi där. Sedan önskar jag, precis som Edward Riedl, er alla lite lagom lycka till under valrörelsen.

(Applåder)

Fru talman! ”Äntligen” är väl egentligen det ord som på ett snyggt sätt beskriver hur jag känner det i dag. Jag har envist drivit på för att det här förslaget ska bli verklighet, och nu ska en enig riksdag besluta att det ska finnas ett utdelningsbart överskott i pensionssystemet. Det innebär att vi inför en gas i ett pensionssystem som redan har en broms. Det ligger någon form av logik i att även ha en gas när det finns en broms.

Jag är alltså senior ledamot i Pensionsgruppen, men jag har bara suttit i riksdagen sedan 2018. Jag klev in i Pensionsgruppen i december 2018 och har sedan sett statsråd och ledamöter komma och gå.

Det första jag gjorde när jag hamnade i Pensionsgruppen – eftersom jag satt i socialförsäkringsutskottet tyckte man att det var logiskt att jag skulle kliva in i Pensionsgruppen – var att beställa allt som fanns skrivet om pensionerna och försöka läsa i kapp så mycket och så snabbt som möjligt. Jag visste redan när jag klev in i Pensionsgruppen att det här nog inte var helt lätt, men ju mer jag läste desto mer insåg jag att det här verkligen inte är lätt på något sätt.

Jag kom över en gammal utredning från 2004, UTÖ-utredningen, som jag satte mig och läste, för jag tyckte att den var intressant. Utredningen ligger till grund för det som vi i dag debatterar, nämligen hur man kan dela ut ett överskott. Det var ganska intressant att läsa UTÖ-utredningen, för det var ett högst teoretiskt resonemang som fördes. Då fanns det egentligen inte på kartan att pensionssystemet skulle generera ett överskott som bara läggs på, men vi har nu kommit dit.

Jag klev in direkt och sa: Det här vore väl en fiffig idé? Jag vet att vice talmannen och jag diskuterade detta när hon satt som ledamot i socialförsäkringsutskottet under förra mandatperioden. Man kan väl säga att alla andra partier var hyfsat njugga när det gäller intresset för att införa en gas.

Sedan började överskotten komma, och Pensionsmyndigheten gjorde dessutom en ganska häftig analys av hur överskottet skulle kunna komma att utvecklas. Det var alltså bara i Pensionsmyndighetens negativa scenario som vi skulle ligga kring balanstal 1, alltså där tillgångarna täcker utgifterna. Om man går under 1, det vill säga om skulderna är större än det som finns i systemet, slår bromsen till. Bromsen har slagit till tre gånger sedan den infördes.

Pensionsmyndigheten visade att överskotten i det realistiska alternativet, som man kallade det, och i det positiva alternativet hade en fantastiskt fin kurva, men man insåg att det inte var pensionssystemets idé att generera en massa överskott.

Jag skulle vilja säga att den ena poängen med det vi gör i dag är att alla personers pensionsrätter ska kunna bli mer värda. Den andra poängen tycker jag är lite moralisk. Om det finns för mycket pengar i systemet ska man också hjälpa dem som faktiskt har byggt upp överskottet, det vill säga de som betalar in pensionsavgifter. Parallellt med detta har vi också fonder som går fantastiskt bra – mycket bättre än vad vi hade kunnat räkna med.

Det här är verkligen på tiden, och det är fantastiskt trevligt att vi inte bara kan jobba bra i Pensionsgruppen utan att vi också kan se till att riksdagen på ett väldigt tydligt sätt säger att vi långsiktigt ska bygga ett pensionssystem.

Jag håller med ledamoten från SD, tror jag att det var, om att Pensionsgruppen är viktig. Det är precis det som det här handlar om. Vi fattar beslut och skruvar på ett system, men vi ska göra det på ett långsiktigt, hållbart sätt.

Jag kan tycka att balanstalet på 1,15 är lite högt. Jag skulle nog vilja ha det lite lägre, men jag ser också poänger med att ha ett balanstal som gör att det blir en väldigt tydlig skillnad innan systemet inte har pengar så det räcker. Det finns en säkerhetsmarginal, som det kallas. Den ska vi vara rädda om, för även om det går bra nu kan vi gå mot helt andra tider. Då är det naturligtvis viktigt att vi inte sätter sprätt på pengar i onödan.

Det beslut som vi kommer att fatta i dag kommer att stärka ekonomin för pensionärerna och de med pensionsrätter. Jag säger verkligen: Äntligen! Vad trevligt det är ibland att vara riksdagsledamot och få gå upp i en talarstol och säga: Det här är bra på riktigt!

(Applåder)

Herr talman! Frågan var om vi ska producera mineralgödsel i Sverige om det innebär att vi inte når de svenska miljömålen. Dessa tycks ju vara väldigt viktiga för Miljöpartiet.

Att vi måste lösa det här internationellt var ett av mina grundargument när jag en gång i tiden argumenterade för ett svenskt medlemskap i EG, som det hette då. Miljöföroreningar känner nämligen inga nationsgränser.

Man kan titta på det här med klimatet, som Miljöpartiet väldigt gärna pratar om. Jag tog fram lite siffror inför den här debatten, och där ser man att EU i dag står för 6 procent av världens utsläpp, medan Sverige står för 1 promille.

Bara Indiens utsläppsökning har nullifierat, alltså helt och hållet käkat upp, alla de förbättringar EU har gjort, vilket är en hel del. Sedan 2005 har EU minskat sina utsläpp med 33 procent. Samtidigt har man på global nivå ökat utsläppen med 28 procent.

En stor utsläppsorsak är användningen av kolkraft. Det fick man för övrigt använda sig av i Tyskland när man förtidsavvecklade kärnkraften, något som Miljöpartiet tycker är oerhört bra och som har lett till 45 procent högre elpriser i södra Sverige. När Tyskland gjorde sig av med kärnkraften fick man sätta igång kolkraftverken när det var så kallat dunkelflaute, det vill säga mörk stiltje, och det varken blåser eller lyser. Det fick man göra då man var tvungen att få fram energi.

Min fråga är: Kan även Miljöpartiet se att det finns en vits med att sluta fokusera på den promille som gör utsläppen? Om det finns ett klimat- och miljöproblem som vi måste åtgärda, är det då inte större vits att attackera där problemet de facto finns? Och då är det väl inte svensk biltrafik som är huvudproblemet, även om det låter så när Miljöpartiet pratar.

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för anförandet!

Det finns en del saker i vårändringsbudgeten. Vi tillför 500 miljoner kronor bland annat för att statliga myndigheter ska välja fossilfria och elektriska alternativ. Det finns alltså saker och ting.

Jag tänkte att jag skulle vara sjyst och ta replik på ledamoten Janine Alm Ericson så att hon får möjlighet att svara på en fråga som jag har ställt tidigare till henne.

Utgångspunkten för mitt resonemang är att vi kristdemokrater säger att Sverige inte ska ha strängare och tuffare miljömål än vad man har i EU. Detta har vi varit tydliga med. Bakom det här ligger en rad olika konstateranden: Sverige har lägst utsläpp per person i EU. Vi har en så gott som helt fossilfri elproduktion. Våra samlade utsläpp har minskat med 63 procent sedan 1970-talet. 90 procent av alla utsläpp från egen bostadsuppvärmning är borta. Vi har ett av världens mest miljösmarta jordbruk. Utsläppen från vår bilflotta har minskat trots att den har vuxit. Vi har en skog vars tillväxt gör att den binder ungefär 40 år av svenska utsläpp.

Med allt detta sagt har min fråga till ledamoten gällt en av de stora intäktskällorna för Vladimir Putin, vid sidan av olja och gas, nämligen produktion av mineralgödsel. Det skulle vi kunna göra här i Sverige. Vi har dessutom de sällsynta jordartsmetaller som krävs; de finns i Sverige. Vi skulle kunna göra det här själva, men om vi gör det skulle konsekvensen rimligen bli att vi inte når de svenska miljömålen.

Jag vill därför ställa frågan igen till Miljöpartiets ledamot: Vad är viktigast för Miljöpartiet? Är det att vi når de svenska miljömålen, eller är det – i det här fallet – att vi producerar mineralgödsel i Sverige, vilket vi kan göra på ett mycket mer klimatsmart sätt än vad man gör i Ryssland? Jordens klimat skulle nog må bra av att Sverige och inte Ryssland gör det.

Fru talman! Kom över till oss på den här sidan i politiken, Martin Ådahl! Det uppdrag som Centerpartiet ger sig självt genom att säga att man absolut inte kan samarbeta med Sverigedemokraterna får till konsekvens att man måste samarbeta med partier som inte alls ser värdet av detta med stabil baskraft. Stabil baskraft ger el till vår industri. I dagsläget finns det faktiskt industrier som valt att inte etablera sig i Sverige på grund av att man inte kan säkra en stabil energiförsörjning.

Vi är helt och hållet överens i sak om att detta behövs. Men då borde Martin Ådahl och Centerpartiet också se sig om efter bättre partner att samarbeta med än de samarbetspartner man hittills gett svenska folket besked om.

Fru talman! Inför det kommande valet i september kommer det narrativ som väljarna upplever beskriver verkligheten bäst att vara viktigt för valets utgång. Jag tänker på presidentkandidaten Ronald Reagan som 1980 ställde frågan: Are you better off than you were four years ago? Alltså: Har du det bättre än för fyra år sedan? Att vi har lite olika sätt att beskriva verkligheten är inte speciellt förvånande.

Jag sa i ett tal på nationaldagen i lördags att vi befinner oss i orostider. Jag tänker inte minst på den fortsatta situationen i Ukraina. Men jag tänker också på krigen i Mellanöstern. Jag tänker på tullar, värderingskonflikter, splittring, polarisering och osäkerhet. Och jag tänker på att många har haft det och fortsatt har det tufft ekonomiskt.

Men det är också lika sant att Sverige har gått från bottenskiktet i Europa när det gäller ekonomisk tillväxt till att vara i toppen. Vi har fått ned den förhatliga, farliga inflationen från 10 procent till målnivån – ja, till och med under målnivån på 2 procent. Vårdköerna har kapats med 36 procent. På nationaldagen i lördags sa jag 30 procent, för det var den uppdaterade siffra jag hade då.

Vi har det lägsta skattetrycket på 50 år. Vi har en av de lägsta statsskulderna. Och som vi har hört tidigare är Sverige alltså ett av nio länder som har det högsta kreditbetyget. Vi har halverat det dödliga gängvåldet sedan 2022. Vi har fler poliser i yttre tjänst än någonsin tidigare. Asylinvandringen är den lägsta sedan 1985, vilket gör att vi skapar mycket bättre förutsättningar för att få till en integration av dem som redan har kommit hit. Energipolitiken har lagts om med ny kärnkraft i fokus – det vill säga att vi ska ha utsläppsfri el även när det inte blåser. Och så har Statistiska centralbyrån konstaterat att vi har den lägsta barnfattigdomen på tio år.

Båda de här beskrivningarna är sanna. Mitt tal i lördags handlade om tro på Sverige. Det är inte en tro som har med någon sorts naiv optimism att göra utan något mycket djupare. Det är min tro på och övertygelse om att vi kan bygga Sverige både starkare, godare och bättre.

Fru talman! För att klara av att bygga Sverige starkare, godare och bättre ska vi fortsatt slå vakt om de offentliga finanserna. Att vi är ett av de nio länderna med det högsta kreditbetyget, AAA, hos de större kreditinstituten är jätteviktigt, och det ska vi vara rädda om.

Vår låga offentliga skuldsättning har också skapat ett manöverutrymme. Det kommer vi inte minst att få diskutera om lite drygt en vecka, då vi ska debattera regeringens förslag till extraändringsbudget. Vi hör verkligen från politikerkollegor ute i Europa, oavsett politisk färg, att man avundas vår låga skuldsättning och den ekonomiska tillväxt som Sverige har.

I min ungdom, när jag var ungdomsförbundsordförande, läste jag en massa olika skrifter. Jag kommer ihåg att jag läste något av Friedrich A von Hayek. Han menade att politik är som trädgårdsskötsel. Vi ska alltså sätta reglerna, men vi ska i görligaste mån undvika detaljer. Och så ska vi låta människor och företag utvecklas. Så långt Hayek.

Det för mig över till den andra delen, förutom att vi ska hålla ordning på vår statsskuld, nämligen att vi måste möjliggöra för fler jobb. Ingenting kan vara viktigare på lång sikt. Ska vi klara den uppgiften måste vi inse att nya företag måste skapas, och de företag som finns måste också kunna växa. Detta är helt avgörande.

Det handlar också om att kunna konkurrera, tänker jag. Mikael Damberg var inne på detta – att vi i Sverige kan konkurrera när det gäller att locka hit investeringar och kompetens. Sverige ska vara ett attraktivt land – det är viktigt. Jag tror inte att detta åstadkoms genom förslag om bibehållen lön trots arbetstidsförkortning eller genom att man plockar bort karensavdraget, tvärtom.

Detta för mig in på den tredje del som pekas ut i vårpropositionen, som vi också faktiskt diskuterar i dag, nämligen att ansträngning ska löna sig. Den här regeringen har sänkt skatten på arbete och pension tre år i rad. I kombination med den bidragsreform som nu successivt implementeras är bedömningen att den strukturella arbetslösheten – som, om jag minns rätt, står för ungefär 85 procent av arbetslösheten – nu för första gången på 20 år trendmässigt kommer att minska. Det är jätteviktigt och glädjande.

Fru talman! Det har gjorts en hel del under den här mandatperioden. Jag kommer att fokusera lite på det som har hänt inom hälso- och sjukvården.

Den förstärkning som görs i den vårändringsbudget som vi nu diskuterar innebär att vi inför sommaren skjuter till en kvarts miljard kronor för att upprätthålla vårdkapaciteten och möta befolkningens vårdbehov under sommaren. Det är ett exempel. Vi vet nämligen att sommaren inte bara innebär en möjlighet för personalen, den fantastiska vårdpersonalen, att få tid för återhämtning och välförtjänt ledighet. Vi vet också att det skapar stora bemanningsproblem. Hyrpersonal har inte sällan varit en nödvändighet för att kunna lösa bemanningen inom sjukvården.

Ett annat exempel i vårändringsbudgeten är det nya statsbidraget om 327 miljoner kronor för att möjliggöra offentligfinansierad IVF-behandling. Där dubblerar man nu antalet försök från tre till sex. Vi vet att ofrivillig barnlöshet drabbar ett av sex par, och med detta kan fler hålla fast vid hoppet om att få bli föräldrar.

En tredje del i detta är att vi nu rullar ut ett vaccinprogram för 65-plus.

Fru talman! Det handlar inte om flax. Det är absolut inte flax att vi återigen, med ett socialdepartement under kristdemokratisk ledning, kortar vårdköerna. Vårdköerna halverades under alliansregeringen. Sedan ökade de igen under de åtta år då Socialdemokraterna hade makten, och nu har de kortats ned med 36 procent på mindre än fyra år.

Dessutom finns det nu, vilket också den här regeringen har tillsatt, en samordnare med uppgift att analysera och följa upp arbetet med vårdköer och identifiera hinder för samverkan och föreslå åtgärder som snabbt kan öka tillgängligheten. En minskning av vårdköerna med 36 procent är tveklöst något substantiellt, så är det ju, men det innebär inte att det inte finns jobb kvar att göra. Det är fortfarande människor som står i vårdkö.

Vårdköer är inte en naturlag, men det är glädjande att vi har lyckats korta dem. Det visar också att det gör skillnad vem som styr.

Jag vill också passa på att lyfta fram något som jag har nära mitt hjärta, kanske som en konsekvens efter att ha jobbat som präst under många år. Det är att man får se en annan sida, en sida av det mänskliga livet – en sida som inte presenteras på Facebook, Instagram och allt vad de sociala medierna nu heter.

Det finns nämligen människor som inte ständigt kan åka ut på nya upplevelser och semestrar och inte kan lägga ut selfier där de talar om hur fantastiskt bra de mår. Jag tänker på alla dem som upplever att livet har gått sönder. De har drabbats av en ångest som slagit sina klor i dem så att de inte ser några ljuspunkter alls. De ser bara ett ändlöst mörker där ingen framtid finns.

Runt omkring oss finns det människor som bär på stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest och depression och kanske till och med har tankar på suicid, alltså att självmord skulle kunna vara lösningen på deras situation. Trots att vi vet att psykisk ohälsa är ett reellt problem saknas det många gånger svar på varför. Forskning och evidens är inte där den borde vara. Därför har varje år jag motionerat i riksdagen om att vi behöver få mer kunskap och att vi utifrån den kunskapen också ska vidta åtgärder och sätta in de insatser som behövs.

Men den här regeringen agerar. Jag blir varm i hjärtat när jag läser om den strategi som bär namnet Det handlar om livet. Den visionen förtjänar att läsas upp en dag som denna när vi pratar mest om kronor och ören. Visionen är ”ett samhälle som främjar en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara suicid”.

Denna nationella strategi har regeringen nu fattat beslut om. Det handlar om att skapa en gemensam och långsiktig inriktning för arbete med psykisk hälsa och suicidprevention. Det arbetet har man nu lagt fram en strategi för under de kommande tio åren. Det här tror jag är så oerhört viktigt.

Fru talman! Presidentkandidaten Ronald Reagan ställde alltså frågan: Har du det bättre än för fyra år sedan? Han vann valet. Det är faktiskt därför som jag, även om opinionsmätningarna visar på någonting annat just nu, fortsätter att tro på en valseger för Tidöpartierna. Människorna har det bättre nu än för fyra år sedan, och på valdagen kommer de att ge oss förtroendet att få fortsätta det arbete som bara påbörjats.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i båda betänkandena.

(Applåder)

Fru talman! I dag har vi alltså att debattera och senare besluta om att grundlagsskydda rätten för den som är gravid att avsluta en graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag, men också att utöka möjligheten att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Vi kristdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag till beslut, och jag kommer kort att redogöra för varför.

Bakgrunden till den här propositionen är i mångt och mycket den kommitté som under ett och ett halvt år jobbade fram texter. Den hade uppdraget att utreda grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt kapitel 2 i regeringsformen.

Fru talman! Ett av de förslag som vi i dag har diskuterat och fortsätter diskutera är fråntagandet av svenskt medborgarskap. Här föreslår regeringen att den som förvärvat medborgarskapet genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller genom annat otillbörligt handlande ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap. Man föreslår också att den som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet. Detta är välkomna förslag.

Ett sätt att beskriva det som regeringen föreslår är att säga att vi gör Sverige mer likt vår omvärld, våra nordiska grannländer. I svensk rätt saknas nämligen i dag möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap även om det förvärvats på oriktiga grunder. Inte ens om det uppdagats att den som är handläggare har utsatts för hot – mot personen själv eller dennes familj – och detta i sin tur har lett till att medborgarskap beviljats kan vi i efterhand justera detta. Det är givetvis helt orimligt.

Fru talman! En annan viktig förändring som föreslås här i dag är att införa utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten när det gäller kriminella sammanslutningar. Regeringen poängterar, precis som kommittén, att skyddet för föreningsfriheten är ett centralt inslag i skyddet för fri och rättigheter och att en sänkt skyddsnivå för föreningsfriheten endast bör komma i fråga om det finns starka skäl för det. Och det finns det, för få levande individer i vårt land, om ens någon, har inte skakats om av den utveckling vi sett när det gäller sprängdåd eller dödligt skjutvapenvåld under det senaste decenniet.

Vi ser en brottslighet som utgör ett allvarligt hot även mot personer utanför den kriminella miljön. Vi ser hur barn och ungdomar involveras i kriminella nätverk. Det är barn och ungdomar som utnyttjas för att förvara och/eller sälja narkotika eller vapen men också för att utföra grova våldsbrott.

För några veckor sedan ombads jag av en vän att begrava hans son Hugo. Jag är ju präst. Hugo var en ung 20åring i Örebro som satsat hela sitt liv på att bli det han drömde om, fotbollsproffs. Han hade precis fått sitt första Alagskontrakt i BK Forward. När han inte tränade fotboll umgicks han med sin familj: mamma, pappa och småsyskonen. Småsyskonen har alla döpts av mig. Sedan var han med i Citykyrkan. Han avrättades av en gärningsman som tog fel på person.

Huruvida detta hade kunnat förhindras med en bättre grundlag som möjliggör att vi kan stoppa vissa typer av sammanslutningar låter jag vara osagt. Men när jag skulle skriva mitt tal insåg jag att det ändå är avgjort viktigt att vi skaffar oss den möjligheten. Det är detta som regeringen vill att vi ska få.

Fru talman! Regeringen föreslår också ett införande av en bestämmelse om att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Kristdemokraterna står sedan ett trettiotal år tillbaka bakom den svenska abortlagstiftningen, i vilken kvinnan själv har rätt att besluta om hon vill göra abort till och med graviditetsvecka 18 och det därefter är Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om tillstånd för abort.

Vi menar att samhället ska arbeta för att minska antalet aborter genom stöd och förebyggande verksamhet. Jag tror att det är allmänt känt att jag har varit emot denna bestämmelse och menat att den inte hör hemma i grundlagen. Jag har ett otal gånger också argumenterat för min uppfattning.

För mig står det nämligen väldigt klart att den här frågan aktualiserades i kölvattnet av den debatt som ägde rum när man i USA upphävde Roe versus Wade sommaren 2022. Det var en gammal dom i USA från 1973 som innebar att aborträtten garanterades i hela landet. I och med att den upphävdes kunde delstaterna skapa sina egna lagar.

Man behöver inte ha bott i USA i flera år, som jag har gjort, eller följa amerikansk politik dagligen för att förstå att det är skillnad mellan Sverige och USA, inte minst när det kommer till synen på abort. Faktum är ju att i den här riksdagen står samtliga politiska partier bakom svensk abortlagstiftning. Jag känner inte en enda riksdagsledamot som vill förbjuda möjligheten att få en abort utförd. Trots detta valde kommittén det här förslaget.

Jag kan alltjämt tycka att det är märkligt att man lyfter ut en specifik vårdinsats som ska få grundlagsskydd. Ska man lyfta ut en specifik vårdinsats tycker jag att det finns annat som känns angelägnare. Även om vårdköerna nu har kortats med 30 procent, inte minst tack vare oss kristdemokrater i regeringsställning, är det fortsatt vanligt att människor får vänta olagligt länge. Det finns cancersjuka som får vänta olagligt länge. Det hade kanske känts lite mer logiskt att lyfta in detta med väntetider i grundlagen, om man nu ska lägga in enskildheter i en grundlag.

Och varför finns inte rätten till liv med i förslaget? Den finns ju med i Europakonventionen, som vi faktiskt har skrivit under. Den borde ha grundlagsfästs i Sverige.

Den gamle KD-ledaren Alf Svensson har sagt många kloka saker. En sak som han skriver om i Världen idag är att han oroar sig för trenden att man vill grundlagsskydda sina hjärtefrågor: könsbyte, kollektiv äganderätt eller public service. Han ställer också en obehaglig följdfråga: Om abort skrivs in i grundlagen, är det då bara en tidsfråga innan vi ser krav på att grundlagsfästa rätten att avsluta sitt liv?

Kristdemokraternas partistyrelse och vårt högsta beslutande organ, som kallas för riksting, beslutade i november förra året med mycket tydlig majoritet att vi ställer oss bakom införandet av denna bestämmelse i svensk grundlag. Den ställer oss inför frågan om det ska finnas en abortlagstiftning eller inte. Vi kristdemokrater har i drygt 30 år svarat jakande på den frågan. Vi anser att vi ska ha en abortlagstiftning i Sverige.

Fru talman! Jag har i utarbetandet av denna proposition faktiskt fått vara med och bearbeta texterna. Politik handlar ju sällan om att allting är svart eller vitt, utan det handlar om att göra det bästa möjliga. I det arbetet har vi lyckats få till viktiga förändringar och tillägg.

Jag tänkte citera något som gäller en av dessa, på sidan 10 i propositionen: ”Abortlagen bygger på en avvägning mellan en kvinnas rätt till självbestämmande och fostrets rätt till skydd under sin utveckling. Abortlagen kan sägas ha två centrala utgångspunkter: att kvinnan har en principiell bestämmanderätt och att fostret ges ett successivt starkare skydd i takt med att det utvecklas. Frågan hur de närmare förutsättningarna för abort bör regleras kräver ställningstaganden i flera olika hänseenden. Som kommittén är inne på finns det i grunden en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas till ett barn. Regleringen innebär bl.a. att alla gravida har rätt till fri abort till och med artonde graviditetsveckan. Beslutet fattas av kvinnan själv och det krävs inte något särskilt skäl. Efter artonde graviditetsveckan får abort utföras endast om Rättsliga rådet lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden, vilket förutsätter att det finns synnerliga skäl för aborten och att det inte finns anledning att anta att fostret är livsdugligt.”

För mig är detta helt avgörande. Att blunda för eller vifta bort att det i grunden finns en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas är både vrickat och direkt okänsligt.

Fru talman! Som kristen menar jag att livet börjar i befruktningsögonblicket. Men det betyder inte att jag kan, ska eller för den sakens skull vill tvinga på någon annan den uppfattningen. Den är min.

Som präst har jag många gånger fått frågan av nyfikna konfirmander hur jag resonerar kring detta. Jag har då redogjort för kvinnans rätt att avsluta sin graviditet. Jag står bakom denna abortlagstiftning men menar ändå att ett liv har börjat spira. För mig har det alltid känts naturligt och självklart att jag i Sverige får leva med denna etiska konflikt, alldeles särskilt som jag aldrig någonsin vill tvinga någon att göra abort på ett osäkert sätt.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom den nuvarande abortlagstiftningen och anser att den är välavvägd och att den i praktiken har fungerat väl. Därför står vi också bakom föreslagen grundlagsbestämmelse.