Sten Bergheden

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Tack för gott samarbete, samtliga ledamöter och övriga!

Jag hade tänkt ställa några konkreta frågor. Jag tänkte passa på när det är så många centerpartister här, som ju ofta lyfter de nya stambanorna.

Jag har lyssnat på debatten här i dag, och jag har inte fått någon klar uppfattning om hur Centerpartiet tänkt finansiera de här delarna. Vi har ju jobbat hårt med att hitta det som Anders Karlsson själv tog upp, alternativa finansieringslösningar, och det tänker vi jobba vidare med om vi kan fortsätta efter valet – självklart i brett samarbete. Den biten tror jag kommer att komma in.

Men hur har Centerpartiet tänkt finansiera med de modeller som finns i dag? Man offrade ju Västra stambanan i planen under era åtta år, om ni nu var med under de sista fyra åren och stöttade planen 2018–2022. Då lade man inte in Västra stambanan Alingsås–Göteborg utan satsade i stället på ett höghastighetståg eller en stambana Göteborg–Jönköping–Stockholm.

Mina frågor är: Hur går tankarna runt finansiering på de här banorna? Och varför kunde man offra Västra stambanan för en utbyggnad av en stambana Göteborg–Jönköping–Stockholm och därmed avstå en av de viktigaste platserna och försena utbyggnaden av Göteborg–Alingsås?

Fru talman! I dag debatterar vi infrastrukturen i Sverige. Den här regeringen satsar inte på olönsamma höghastighetståg utan på underhåll och utbyggnad som gör att vår infrastruktur ska fungera. Vi rustar upp våra vägar och järnvägar och ser till att flyget och sjöfarten verkligen fungerar. Vi ökar underhållspengarna på väg från 230 miljarder till 354 miljarder – en ökning med 50 procent. På järnväg ökar vi från 175 miljarder till 210 miljarder – en ökning med 20 procent. Därmed tar vi tag i problemen med de dåliga vägarna och järnvägarna i Skaraborg och övriga Sverige. Nu ska det rustas upp, och vår ambition är att kunna höja hastigheten igen på våra vägar.

Den gamla regeringen tog underhållspengar och ville i stället lägga dem på olönsamma höghastighetsbanor, en investering som vore olönsam både enligt kalkylerna och i praktiken. Dessutom skulle den tränga undan underhåll och utbyggnad av såväl vägar som övriga järnvägar. I stället för att minska ökade underhållsskulden under S-regeringens åtta år vid makten. Man offrade helt enkelt landets vägar och järnvägar för att tillgodose Miljöpartiets våta dröm om ett höghastighetståg. Här såg vi tydligt hur ett litet parti styrde den socialdemokratiska regeringen, så att våra vägar och järnvägar blev sämre och sämre.

Fru talman! I Västsverige har vi Sveriges största industrier. Produktionen i Västsverige skapar både tillväxt och jobb i hela Sverige och ger vårt land stora exportinkomster. Det är det som bygger vår välfärd. Därför är det så oerhört viktigt att infrastrukturen fungerar. Tillgången till Nordens största hamn i Göteborg måste förstärkas. Nu levererar vi verkligen detta.

Fru talman! I Göteborg har vi Nordens största hamn, och den måste fungera. Järnvägar och vägar måste ha kapaciteten att klara transporten av varor in och ut. Det är det som skapar jobb och tillväxt i Sverige. Våra företag i Sverige är beroende av Göteborgs hamn för att få in och ut varor. Ändå lät den socialdemokratiska regeringen bli att satsa på en utbyggnad av Västra stambanan, trots att det länge hade pekats ut som Sveriges absolut viktigaste infrastrukturinvestering. S-regeringen struntade helt enkelt i vad Sveriges företag och Västsverige behövde och lyssnade i stället på Miljöpartiets drömmar.

Fru talman! Sveriges kanske absolut viktigaste stambana, Västra stambanan, har länge varit utpekad med stora behov och rödmarkerad i förslagen från Trafikverket, men även det struntade S-regeringen i. Man lade i stället all kraft på att försöka bygga ut en ny höghastighetsbana. Under sina åtta år vid makten lät man Västra stambanan ha sina brister. Man lade inte heller in Västra stambanan i planen. När Tidöregeringen tog över styret hösten 2022 stoppade vi omedelbart höghastighetståget och jobbade i stället fram en ny plan, där Västra stambanan nu ingår, med en utbyggnad av två nya spår mellan Alingsås och Göteborg. Det är en satsning som vi är beredda att skynda på ytterligare under nästa planarbete.

Fru talman! Den tidigare S-regeringen tänkte alltså offra Västra stambanan genom Skaraborg och i stället bygga ett nytt spår runt Skaraborg via Göteborg och Jönköping. Nu bygger vi ut sträckan Göteborg–Borås för att öka pendlingen. Vi bygger också ut Västra stambanan för person- och godstransporter. Detta är självklart bättre för företagen, jobben och tillväxten i Sverige och Skaraborg.

Fru talman! Vi rustar upp och bygger ut Västra stambanan för att öka kapaciteten, minska sårbarheten och minska restiderna. Vi bygger två nya spår mellan Alingsås och Göteborg för att tillgodose behoven ännu bättre och öka robustheten på Västra stambanan. Detta är viktigt för Skaraborg och hela Sverige.

Fru talman! År 2018 utsågs Kinnekullebanan till Sveriges vackraste järnväg. Men 2021 tog den socialdemokratiska regeringen med sina stödpartier bort Kinnekullebanan från den nationella planen, och järnvägssträckan riskerade därmed att läggas ned. Självklart kunde vi inte acceptera detta. Vi har nu i stället lagt tillbaka Kinnekullebanan i planen och tillfört cirka 600 miljoner kronor för upprustning. Hur kunde S-regeringen 2021 ens komma på tanken att ta bort Kinnekullebanan, Sveriges vackraste järnväg, ur planen? Nu har vi inte bara räddat Kinnekullebanan, fru talman. Vi har också satsat 600 miljoner kronor på upprustning av den.

Fru talman! Vi har cirka 7 700 mil enskilda vägar som i dag får statsbidrag. Våra mindre vägar på landsbygden och våra vägsamfälligheter är viktiga för att hela transportsystemet ska fungera och för att människor ska kunna bo och driva företag på landsbygden i hela Sverige. Vi ökar nu stödet till dessa vägar från tidigare cirka 14 miljarder till 30 miljarder. Detta är bra för Skaraborg och bra för Sverige. Vi fördubblar alltså stödet till de enskilda vägarna. Detta är viktigt för företagen, för landsbygden och för Skaraborg.

Fru talman! Vi ser nu också till att det i planen finns pengar till att byta slussarna i Trollhättan och därmed långsiktigt kunna garantera fortsatt Vänersjöfart. Vi hoppas på byggstart 2027–2031. Detta är bra för sjöfarten, företagen och miljön i Skaraborg och övriga Sverige.

Fru talman! Vi arbetar också vidare med att rationalisera och effektivisera Trafikverket. Trafikverket behöver bantas. Vi behöver få in fler alternativa finansieringsmöjligheter för infrastruktur, och det jobbar vi med. Här har många andra länder kommer mycket längre än Sverige, så det finns många goda exempel att studera extra noga. Skattebetalarna ska få fungerande infrastruktur för pengarna och inte onödig byråkrati. Det jobbar vi nu hårt med att lösa.

Fru talman! Skillnaden för oss skaraborgare är rätt uppenbar i denna plan. Vi satsar återigen på Kinnekullebanan, som den socialdemokratiska regeringen försökte lägga ned. Vi satsar på en utbyggnad av Västra stambanan med två nya spår mellan Alingsås och Göteborg, något som S inte ens hade med i planen. Vi satsar på underhåll av våra vägar, så att de fungerar; de ska återställas i brukbart skick med höjda hastigheter. Vi ser till att bygga ut slussarna i Göta älv, så att Vänersjöfarten kan fortsätta att fungera. Vi tar bort vägskulden helt och kommer så fort som möjligt att ta bort även järnvägsskulden. Vi ökar stödet till de enskilda vägarna från cirka 14 miljarder till 30 miljarder. Allt detta är bra för Sverige och för Skaraborg.

Fru talman! Sist vill jag passa på att tacka trafikutskottets övriga ledamöter och dess kanslipersonal och önska dem en fin sommar. Jag vill också tacka talmannen och talmanskansliet och önska dem en fin sommar. Sist men absolut inte minst, fru talman, vill jag önska alla skaraborgare en trevlig sommar. Jag hoppas att många moderater i Skaraborg uppskattar mitt arbete i riksdagen och vid valet den 13 september vill stödja mitt arbete genom att kryssa mitt namn på valsedeln.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Herr talman! Jag förstår situationen, och med tanke på att den ledamot som har skrivit reservationen inte är här ska jag inte fördjupa mig ytterligare i den biten.

Så var det begreppen obligatorisk inlösen och tvångsinlösen. Jag ser inte så stor skillnad mellan dem. Det handlar om att helt enkelt tvinga de personer som innehar vapnen att återlämna dem. Det är skillnaden. Men vi har infört en frivillig inlösen för dem som vill, och de som vill behålla vapnen har möjlighet att göra det.

Det finns en annan viktigare fråga, herr talman, nämligen detta att ge sig på äganderätten hos människor och ta deras egendom. Praxis i Sverige vid ett positivt myndighetsbeslut har tidigare varit att detta gäller. Om exempelvis en myndighet har gett bygglov har beslutet gällt även om det efteråt kommit fram att beslutet var felaktigt. I det här fallet har människorna fått sitt vapen. Det innebär i så fall att ni skulle behöva ändra lagstiftning och gå in i en annan praxis, det vill säga strunta i positiva myndighetsbeslut.

Är Miljöpartiet villigt att gå vidare ännu mer med att strunta i positiva myndighetsbeslut? Vad är nästa steg? Är det inlösen av dieselbilar, bensinbilar, fritidsbåtar och annat som kan skada miljön? Var går den röda linjen hos Miljöpartiet när det gäller att ta andra människors ägodelar med hjälp av tvångsinlösen och strunta i de positiva myndighetsbesluten?

Herr talman! Man kan konstatera att Miljöpartiet har ändrat ståndpunkt i många av dessa frågor. Riksdagen riktade på justitieutskottets förslag nästan 30 tillkännagivanden till den gamla socialdemokratiska regeringen. Miljöpartiet stod inte bakom dem utan yrkade avslag på samtliga förbättringar och förenklingar i dessa tillkännagivanden. Det är tydligt att Miljöpartiet i opposition har börjat ändra ståndpunkt.

Däremot har man inte ändrat ståndpunkt när det gäller att tvångsinlösa AR-15. Ledamoten Ulrika Westerlund hänvisar till utredningens förslag i fråga om inlösen. Om jag minns rätt har inte utredningen något tydligt förslag om hur det ska gå till. Det är oklart.

Då måste jag ställa frågan: Hur vill Miljöpartiet att tvångsinlösen av dessa AR-15-vapen ska gå till? Och var i er budget ligger den halva miljard som ska användas till denna tvångsinlösen? Jag ska studera Miljöpartiets budget extra noga och kolla om de pengarna finns där.

Sedan måste jag ställa samma fråga som jag ställde till Petter Löberg. I er reservation står det tydligt att det är AR-15 och ”liknande” vapen som ska lösas in. Då vill jag fråga: Vilka är dessa liknande vapen?

Herr talman! Läckageteorin finns inte med i utskottets ställningstagande. Den är struken ur hela den biten och finns inte med i det beslut som gäller. Läckageteorin är död.

När det gäller den andra delen tog Helena Vilhelmsson upp vilket behov en skytt har. I dag ska man visa tävlingsresultat, aktivitet i klubben och hela den biten. Varje skytt har ett ansvar mot polisen att redogöra för detta. Om man tillfälligt har varit sjuk, fått barn, byggt hus eller något annat kan man, som jag tog upp i mitt anförande, tvingas att göra sig av med ett eller två vapen på grund av att man inte har varit tillräckligt aktiv i just den skyttegrenen. Man kan dock behålla de andra vapnen om femårslicensen inte har gått ut.

Nu gör vi om detta så att alla licenser blir tillsvidarelicenser. Man ska dock få ett intyg från sin skytteförening som visar att man fortfarande är medlem och att man fortfarande är aktiv i föreningen.

Det finns många som jobbar i en förening och som sköter om klubbgrejer, ordnar med skjutvallar och fixar och donar. De kanske är äldre. De har kanske en eller två pistoler. De deltar i klubbmästerskapet – de kommer alltid sist, men de är alltid med och hjälper till och grejar.

Dessa personer ska kunna behålla sin pistol i framtiden, och därför vill vi att det ska vara tydligt: Om man är medlem och aktiv i skytteföreningen, och om intyget kommer in till polisen, ska polisen inte sitta och jaga vad man har gjort i föreningen eller vilket behov man har. Det ska räcka med att man har ett intyg från skytteföreningen. Det är detta vi nu jobbar fram tillsammans med sportskytteföreningarna.

Herr talman! Tack för frågorna, Helena Vilhelmsson!

Ledamoten gör det rätt enkelt för mig: Det finns inget läckage. Det är vi tydliga med från Tidöpartiernas sida. Den delen är alltså helt struken. Vi vet att teorin finns med i texten, och det är därför jag nämnde det här – för att vara tydlig med att vi inte står bakom den teorin eftersom den inte stämmer.

När det gäller den andra frågan, det vill säga om förslaget om en ventil skulle återuppstå: Nej, det förslaget kommer inte att återuppstå med någon Tidöregering. Det ligger väldigt, väldigt långt ned i papperskorgen och är på väg till återvinningen. Den biten kommer alltså att försvinna helt.

Däremot är jag lite orolig, för förslaget finns ändå med i utredningen. Skulle det bli en socialdemokratisk regering som tycker att vi ska ge polisen mer makt att göra bedömningar och annat är jag rädd att man börjar gräva på återvinningsstationen för att leta efter förslaget om en ventil. Det skulle jag se som ett stort problem. Jag hoppas dock att förslaget aldrig mer återuppstår, och vi tänker i alla fall inte bidra till att det gör det.

Herr talman! Detta kommer nog att ta lite tid.

Jag vill först säga att vi har drygt 600 000 legala vapenägare i Sverige som ägnar sig åt jakt, skytte och samlande på ett helt föredömligt sätt. Vi ska försöka underlätta för de här personerna i den nya vapenlagstiftningen.

Vi ska nu debattera det nya förslaget. Jag vill först säga att jag är glad över att det är klart. Jag är inte lika glad över att allt inte blev riktigt som jag ville, men detta är ändå den kompromiss som vi har kommit fram till och kunnat samlas kring, och vi går fram med förslaget för att underlätta i de delar där det är möjligt.

Det innebär också att mitt och vårt arbete inte är klart. Vapenutredningen lyckades trots tydliga direktiv inte utreda alla de tillkännagivanden som Tidöpartierna och Centern levererade i opposition, men med tanke på hur utredningen till slut landade är det nog bra att utredaren inte hann med vissa av direktiven, för det hade varit stor risk att även de förslagen enbart hade gått polisens ärenden.

Trots tydliga direktiv och att en stor majoritet i referensgruppen tydligt talade om våra ståndpunkter gjorde utredaren andra saker. Att inte följa direktiven och att inte genomföra alla direktiv är anmärkningsvärt, liksom att inte lyssna på en majoritet i referensgruppen och att dessutom sakna vapenkunskap. Utredningen landade också i ett antal rena sakfel, och det syns rätt tydligt att utredaren lät polisen styra delar av utredningen. Det finns felaktigheter och ibland rena sakfel samt förslag som utredaren själv inte ens kunde förklara hur de skulle tillämpas.

Läckageteorin fanns med i utredningstexterna, trots lång erfarenhet i Sverige av att detta inte existerar. Att återkalla och tvångsinlösa AR15-vapen föreslogs också, men glädjande nog lyssnade inte regeringen på just det förslaget.

Herr talman! Att återkalla positiva myndighetsbeslut är helt orimligt och hör inte hemma i svensk lagstiftning. En myndighet som har fattat ett beslut måste också stå för det. Att förbjuda vissa vapen fanns inte heller med i utredningsuppdraget, men här lyssnade utredaren enbart på polisens önskemål. Att det var en utredning som inte följde direktiven och inte ens hade lösningar på vissa av de förslag som lades gjorde att vi och regeringen fick ett stort jobb med att försöka rätta till allt detta.

Att skjutningen i Örebro sedan blandades in i bedömningen av en ny lagstiftning komplicerade situationen ytterligare. Att blanda ihop en psykiskt sjuk person i Örebro med landets lagliga jägare, skyttar och samlare är inte acceptabelt, och jag är starkt kritisk till det som gjordes efter Örebroskjutningen.

Herr talman! Det är också anmärkningsvärt att polisen, som har huvudansvaret för vapenlicenser i Sverige, inte kunde identifiera vilka vapen som användes i Örebro, trots att personen och vapnen fanns på platsen. Polisen behövde tre dagar på sig för att klara ut detta. Jag är övertygad om att någon med vapenkunskap hade löst detta på en halvtimme.

Att då gå ut och förbjuda vapen som inte ens fanns med vid terrorbrottet i Örebro skapar inte förtroende. Man skulle självklart ha tagit det lugnt och utrett allt i vanlig ordning innan man agerade. Det är en lärdom som vi måste ta med oss från detta.

Herr talman! Här borde Tidöpartierna ha sansat sig. Att Socialdemokraterna försökte plocka politiska poäng på händelserna i Örebro på detta vis och att de försökte visa handlingskraft förvånar mig inte alls, men Tidöpartierna borde ha haft mer is i magen. Jag tror dock att alla har dragit lärdom av detta inför framtiden.

Det kan vara bra att veta att den typ av AR15 som det nu blir förbjudet att använda till jakt i Sverige används till just jakt i många andra länder i EU. Det har under lång tid använts i Sverige till skytte, och det finns inga fall där vapnet har missbrukats i Sverige. AR15 är också ett vapen som är speciellt svårt att modifiera och bygga om till ett helautomatiskt vapen, så påståendet att det skulle vara lätt att bygga om detta vapen är direkt felaktigt.

Herr talman! Det är mycket bra att regeringen har backat från kravet på tvångsinlösen. Det agerandet hade varit synnerligen anmärkningsvärt och skapat en rad rättsliga problem. Det hade också skapat en ny rättslig praxis med helt oanade konsekvenser. Jag vill alltså rikta ett stort tack till regeringen för att den lyssnade på dem som var kritiska till detta förslag.

Att Socialdemokraterna, miljöpartister och Vänstern agerar som man gör och utan kunskap är inget nytt, och det får stå för dem, men så ska inte en ansvarsfull regering agera. Att vänsterpartierna även vill strunta i gällande praxis och tvångsinlösa vissa vapen kan bara tolkas på ett sätt: Att de struntar i gällande praxis och i vad som är ditt och mitt visar att de kan göra precis som de vill.

Vad är det som S, V och MP nästa gång vill tvångsinlösa? Äganderätten står ju inte högt på Sregeringens prioriteringslista, utan de jobbar tydligt mer med devisen ”vi kan ta din egendom när vi vill”. Detta är ett häpnadsväckande agerande.

Herr talman! Vad innehåller då den här propositionen? Jo, regeringen – och Tidöpartierna – har efter utredningen aktivt jobbat för att försöka använda det som går att använda i utredningen och med att ta bort vissa delar och förbättra andra delar. Jag ska nu ta upp några av förändringarna.

Det kommer att bli tydligare krav på vad polisen ska bedöma när det gäller lämplighet innan någon får licens. Detta minskar polisens eget tyckande.

Vi tar bort ”synnerliga skäl” för att få pistol, till exempel, och ersätter det med ”tydliga särskilda skäl”. Detta minskar polisens eget tyckande.

En klar förbättring är att landets jägare nu ska kunna utöka sin vapengarderob från dagens sex vapen till tio vapen. Det kommer att underlätta för många jägare som är aktiva och jagar olika vilt och för vilka behovet av anpassade vapen ökar. Det är också bra att det finns utrymme i garderoben om en jägare ärver ett vapen och vill behålla det av olika anledningar. Vapengarderoben blir tydlig, och därmed minskar polisens eget tyckande.

Vi tar också bort den särskilda prövning som i dag finns mellan det fjärde och det femte vapnet, då just dessa vapen skulle ges en extra motivering. Detta har varit krångligt och skapat otydlighet för polisen när det gäller vad man ska kräva och bedöma för att ge det femte eller sjätte vapnet. Utredaren hade ett förslag om att detta skulle flyttas fram och ligga mellan det åttonde och det nionde vapnet i den nya vapengarderoben. Detta skrotade vi. Vi tog bort det helt, så i dag gäller tio vapen rakt av. Att den regeln har tagits bort kommer att underlätta både för polisen och för landets jägare. Detta minskar också polisens egen bedömning och tyckande.

Herr talman! Vi inför nu också tydligt EU:s vapenpass, som ska gälla i Sverige. Det kommer att underlätta för såväl jägare som skyttar att kunna åka till Sverige och delta i jakt eller skytte på ett snabbare sätt. Tidigare kunde väntetiderna för dessa tillstånd vara flera veckor hos polisen, och det innebar ibland en risk att tävlingsskyttar missade tävlingar i Sverige. Detta är nu bra och kommer att åtgärdas. Det minskar polisens arbete och polisens eget tyckande.

Vi tar också bort femårslicenserna, vilka både skapade mycket jobb hos polisen och ställde helt orimliga krav på skyttarna att uppvisa behov av vapnet. Det riskerade att bli osäkra bedömningar.

Herr talman! I framtiden ska ett intyg från föreningen om medlemskap och aktivitet i skytteklubben räcka. Tidigare skulle man uppvisa tävlingsresultat och motivera sitt behov för polisen på ett mycket byråkratiskt och krångligt sätt, vilket fick omfattande kritik. Den nya tillsynen och intyget blir nu tydligt och kommer att underlätta för skyttarna. Det minskar polisens eget tyckande. Vi jobbar nu tillsammans med skytteorganisationerna i Sverige fram exakta formuleringar om hur detta ska tillämpas.

Vi gör det nu också möjligt att förvara vapen på annan ort. Tidigare har polisen tolkat lagen som att man var tvungen att förvara vapnet just där man bor. Denna tolkning har dömts ut av domstolen, och det blir nu möjligt att förvara vapen på ett annat ställe än där man bor. Polisens tolkning har därmed under lång tid varit rent felaktig.

Herr talman! Vi skrotade utredarens förslag om den så kallade ventilen, som hade givit polisen en helt orimlig möjlighet att tycka till om och avslå ansökningar. Vi har ett regelverk för vilka vapen som är tillåtna för jakt, och polisen behöver inte ha någon extra ventil.

Dessutom har det under lång tid visat sig att polisens vapenkunskaper generellt sett många gånger är bristfälliga, och detta måste bli bättre. De som handlägger vapenfrågor måste ha en högre kunskapsnivå. I dag anställer polisen vapenhandläggare som saknar vapenkunskap, herr talman, vilket självklart är helt orimligt. Därför är det mycket bra att vi helt lyckades få bort den så kallade ventilen, och därmed polisens eget tyckande, från den nya vapenlagstiftningen.

Herr talman! Vi tar också tydligt avstånd från de texter i utredningen som handlar om läckageteorin. Läckage existerar inte, vilket redan är bevisat. Polisens och utredarens påstående om att vapen läcker från lagliga vapenägare till kriminella utan lagliga tillstånd saknar helt grund.

Herr talman! När det gäller magasin som passar i militära vapen kommer de bedömningarna att bli ett oerhört stort problem att reda ut. Det har jag med flera tydligt påpekat, och jag är rätt övertygad om att vi i närtid måste se över regelverket runt magasinen. Jag är övertygad om att vi kan behöva rätta till detta.

Herr talman! Vi justerar också lagtexten så att mindre fel gjorda av lagliga vapenägare ska bedömas lindrigare i fortsättningen, vilket är bra. Detta kan säkert justeras än mer i framtiden.

Herr talman! Vi jobbar också med att renodla polisens verksamhet. Polisen gör i dag många saker som kan skötas av en annan myndighet. Därför har vi utrett möjligheten till en ny viltmyndighet, dit bland annat licenserna skulle kunna flyttas från polisen. Det förslaget bereds nu på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Polisen ska i dag sköta en mängd uppgifter, och även om man har fått enorma budgetförstärkningar hinner man inte prioritera alla sina uppgifter. Skjutbanor står obesiktigade, och det är fortfarande långa handläggningstider på vapen. Licensärendena, cirka 70 000–90 000 om året, tar tid och resurser från polisens andra uppgifter. Det vore alltså välkommet om polisen avlastades gällande en del uppgifter.

Herr talman! Vad händer då framåt? Även om vi i dag formellt förklarar flera tillkännagivanden slutbehandlade har vi fortfarande ambitionen att lösa ut flera av de frågor som fortfarande inte är färdiga.

Det handlar bland annat om en tydligare uppdelning av vapenlagstiftningen – en för lagliga vapenägare och en för olagliga vapenägare, alltså människor i kriminella miljöer. Det behöver ses över.

Med dagens lagstiftning är det också stor risk att domstolar dömer jägare och skyttar för hårt utifrån eventuella mindre felaktigheter.

Att kunna byta vapen över disk, det vill säga byta ett hagelgevär mot ett annat hagelgevär direkt hos vapenhandlaren, skulle minska arbetsbördan hos polisen eller viltmyndigheten och underlätta för jägare att snabbare byta ut sina vapen inför jakten. Detta är en förbättring som måste utredas, och ett förslag på hur det kan lösas behöver tas fram.

Fler vapen kan göras licensfria. Det är inte bara mynningsladdare från före 1890 som kan vara licensfria i Sverige.

Herr talman! Vi behöver också se över och underlätta för skyttet när det gäller vapengarderob, poängsystem och förvaring. I dag kan regelverket hindra många duktiga skyttar från att fortsätta med sin sport. Regelverket för landets samlare, som gör en mycket stor kulturinsats, kan också behöva förbättras ytterligare.

Det finns också en rad olika delar i tillkännagivandena som utredaren inte utredde, och dem behöver vi självklart titta vidare på om vi får förtroendet att leda landet efter nästa val.

Herr talman! Vad kan vi dra för lärdom av detta? En lärdom är att den som utreder en vapenlagstiftning måste ha vapenkunskap, det vill säga att det inte räcker med enbart juridisk kompetens. En annan är att utredaren måste kunna lyssna på alla berörda parter, inte bara på polis och åklagare, och ta hänsyn till de problem som finns.

Vidare måste utredaren måste följa direktiven i utredningen och genomföra dem. Utredaren kan inte heller hoppa över vissa direktiv och sedan hitta på egna. Vi behöver dessutom titta på att utredningar görs i större samråd med alla berörda parter.

Herr talman! Vad finns det då för faror som vi alla måste beakta med den nya lagstiftningen? Jo, det finns minst två faror framåt. Den första är att vi om polisen fortsätter att misstolka lagstiftningens andemening, det vill säga att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare, omgående får se över lagstiftningen och ytterligare justera och förtydliga den. Den andra stora faran är om det blir en ny socialdemokratisk regering i höst. Man har nämligen motsatt sig alla förbättringar vi vill göra. Man vill återinföra femårslicenserna, och man vill tvångsinlösa vapen.

Hur löser vi då detta, herr talman? Som jag ser det är det rätt enkelt: Vi ser till att flytta vapenärendena och licenshanteringen från polisen till en ny viltmyndighet, och vi ser till att rösta på Moderaterna eller andra Tidöpartier i valet så att vi slipper en socialdemokratisk regering som vill försämra för landets jägare och skyttar.

Herr talman! Valet står mellan dagens regering, som försöker förbättra för landets jägare, skyttar och samlare, och en socialdemokratisk regering, som har sagt nej till alla förbättringar och dessutom vill försvåra ytterligare för landets jägare och skyttar. Den nya lagstiftning som nu träder i kraft gäller från den 1 juni 2026.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till propositionen och utskottets förslag i betänkandet samt avslag på samtliga reservationer.

Förlåt för att jag överskred min talartid, herr talman!

(Applåder)

(TALMANNEN: Jag kan konstatera att Sten Bergheden överskred den anmälda talartiden med nästan 100 procent.)

Herr talman! Petter Löberg svarade i sitt inlägg inte på de frågor som jag ställde. Det fanns säkert naturliga skäl, eftersom de är svåra att svara på.

I er reservation, som ni har skrivit tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern, står det tydligt att man ska lösa in halvautomatiska vapen av typen AR15 och liknande som redan finns i omlopp, i och med att tillstånd tidigare har beviljats för jakt. Då frågar jag: När och hur ska det gå till, och vilka ytterligare vapen har ni räknat med att lösa in om ni skulle vinna valet i höst? Den frågan tycker jag att väljarna har rätt att få svar på.

Står Petter Löberg bakom Socialdemokraternas arbete i EU med att försöka förbjuda alla halvautomatiska vapen? Kommer detta att ske? Tre partier står bakom förslaget att inlösa halvautomatiska vapen av typen AR15 och liknande – det står tydligt i reservationen. Jag tycker att frågan förtjänar ett svar av Petter Löberg.

Jag skulle också gärna vilja ta upp frågan om nästa steg. Det handlar om de femårslicenser som ni vill återinföra men som vi nu tänker ta bort här i dag genom ett beslut.

Ni tycker alltså att det är rimligt att polisen ska ställa krav på att en skytt ska vara aktiv inom en viss tid för att kunna behålla sin pistol för skytte. Är det rimligt att en person som precis bygger hus, bildar familj eller blir sjuk och därför inte kan uppfylla kraven måste återlämna sin pistol? Eller finns det andra åtgärder som kan vidtas i det läget så att pistolskytten kan få behålla sitt vapen tills han blir frisk, barnen har blivit tillräckligt stora eller huset är färdigbyggt? Var står Socialdemokraterna i den frågan?

Herr talman! Ledamoten gjorde ett intressant inlägg, och jag har några reflektioner. Jag hade först inte tänkt att gå upp i talarstolen angående den här delen, men jag vill ändå ställa några frågor till Petter Löberg med tanke på några av hans uttalanden.

Herr talman! Petter Löberg pratade om läckageteorin och att den fortfarande existerar. Han pratade om att vapen som finns hos jägare och skyttar i den lagliga miljön riskerar att spridas och att man därför vill begränsa vissa vapentyper i Sverige.

Petter Löberg tog också upp att det i dag är lätt att ta jägarexamen och att skaffa dessa vapen. Jag kan upplysa Petter om att de kriminella varken tar jägarexamen eller lär sig att skjuta i en skytteklubb. De går ut på gatan och hämtar dessa vapen för att begå kriminella och våldsamma dåd här i Sverige. Det är där problemet ligger. Vi har inga problem med de lagliga vapnen. De finns i vapenskåp hemma hos jägare och skyttar. Läckageteorin – att det skulle vara lätt och att vapen försvinner ut i den kriminella miljön – är felaktig, vilket är bevisat sedan lång tid tillbaka.

Herr talman! Frågan handlar om att Petter Löberg representerar ett parti som länge har drivit frågan om att förbjuda halvautomatiska vapen i EU. Nu vill man också förbjuda och återkalla AR15-vapen i Sverige. Jag undrar därför: Delar Petter Löberg Socialdemokraternas inställning i EU, det vill säga att halvautomatiska vapen bör förbjudas, och hur ska återkallelsen av de AR15-vapen som finns hos jägare i Sverige gå till rent praktiskt?

Fru talman! Jag noterar Vänsterns syn på detta och det ledamoten Malin Östh säger. Den biten har vi självklart tittat på, men vi har landat i att nu plocka bort handledarutbildningen. Det är där vi börjar.

Ledamoten Malin Östh tar också upp bristen på uppkörningstider. Jag hade med det lite i mitt anförande. Bristen kanske inte beror på handledarutbildningen i sig utan på att väldigt många rent ut sagt chansar, sätter upp sig på tider och provar att köra upp. Min rekommendation är att elever går på körskola några timmar för att lära sig lite mer. Det skulle nog underlätta en hel del jämfört med att ägna sig åt att bara köra privat och sedan chansa och också belasta uppkörningssystemet rätt hårt, som man gör i dag. Ett medskick till föräldrar och elever är att det är värdefullt med körskola.

Vi kommer aldrig att kunna utbilda handledare som kör privat på samma sätt som körskollärare runt om i landet som mer professionellt utbildar elever i att köra bil. Min rekommendation och mitt svar är att man bör ta några tider på körskolan och inte ägna sig åt att bara köra privat och sedan chansa och belasta systemet.

Fru talman! Det framgår tydligt av utredningen att Transportstyrelsen inte heller tycker att handledarutbildningen fungerar, vilket vi i politiken självklart har snappat upp. Därmed avskaffas den den 1 augusti.

Hur vi går vidare med övriga förslag och annat kommer vi självklart att titta vidare på. Jag tog upp några saker till som jag nog tycker att vi behöver se över. Kostnadsläget i Sverige när det gäller körkort är exempelvis högt. Finns det någonting mer som kan göras från samhället på körkortssidan ska vi självklart titta på den biten.

I reservationerna tog någon upp frågan om översyn. Det sker ju per automatik att alla regeringar går igenom alla lagar och tittar på om någonting behöver ändras över tid. Jag utgår från att det ingår i det normala arbetet.

Det jag blir lite mer förvånad över är att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna kritiserar att vi inte har gjort allt det som Transportstyrelsen har föreslagit. Då vill jag bara påminna er vänsterpartister och socialdemokrater om att ni satt i åtta år utan att göra någonting åt saken. Vi har tagit tag i detta, och vi har börjat nu. Vi har förlängt teoriprovets giltighetstid. Vi har tagit bort handledarutbildningen, som dömts ut. Vi får se hur vi går vidare med resten. Det blir ytterligare en politisk avvägning vilka frågor vi går fram med.

Fru talman! I dag presenteras och debatteras en proposition från regeringen där vi tar bort kravet på handledarutbildning eller, som det heter, introduktionsutbildning för övningskörning, vilket innebär att den förälder, släkting eller vän som efter den 1 augusti ska övningsköra med sin dotter, son eller annan person inte behöver gå en utbildning på cirka tre timmar för att få göra detta.

Fru talman! Sedan den 1 januari 2006 har det funnits ett krav på att den som ska övningsköra med någon måste gå en handledarkurs tillsammans med eleven. Kursen är på minst tre timmar och ska förklara hur man blir en bra handledare. Kursen kostar mellan 300 och 600 kronor, vilket gör att kanske inte båda föräldrarna går kursen utan endast en av föräldrarna. Redan där begränsas alltså möjligheterna för vem som kan övningsköra med eleven.

Att lära sig att köra bil eller annat fordon handlar om omdöme, kunskap om trafikregler, att kunna hantera fordonet och att köra på ett bra och tydligt sätt. Det handlar om att träna och få en körvana.

Fru talman! När jag växte upp kunde jag träna bilkörning med både mor och far. Det skedde utan någon teoretisk handledarutbildning och fungerade bra ändå.

Sverige är ett av de länder i EU som har högst kostnader för att ta körkort. Vi ser nu över vad som kan ändras eller bör tas bort för att sänka kostnaderna och också öka viljan att ta körkort.

Fru talman! Handledarutbildningen har varit obligatorisk och tvingande för att få övningsköra. Nu ändras det, men det är fortfarande möjligt för körskolorna att ordna de här kurserna på frivillig basis. Om någon förälder känner extra stor osäkerhet inför att bli handledare för sitt barn kan den läsa den information som kommer att finnas och gärna ta en egen körskolelektion för att fräscha upp sina kunskaper. Men att tvinga alla som vill övningsköra med sina barn att gå en handledarutbildning är orimligt. Därför tar vi nu bort detta krav.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram att ungdomar som i dag kör privat och sedan chansar på en uppkörning ofta misslyckas. De borde tänka om och i stället ta några lektioner på en körskola och där bättre lära sig att köra bil innan de beställer tid för uppkörning. Statistiken talar sitt tydliga språk. Endast 35 procent av privatisterna klarar uppkörningen medan hela 63 procent av dem som gått på körskola gör det. Satsa på några körskoletider för att bättre klara av uppkörningen! Det skulle minska belastningen på antalet uppkörningstider om alla vore bättre förberedda innan de beställde uppkörningstid.

Fru talman! Kostnaden för att ta körkort i Sverige är bland de högsta i EU. Det är klart att det hämmar utvecklingen. Några avstår från att ta körkort, vilket självklart inte är bra. Jag vill underlätta så att fler tar körkort. Körkort är en förutsättning för att kunna jobba och bo i hela Sverige.

Fru talman! Kostnaderna och avgifterna för att ta körkort i Sverige behöver ses över. Sverige är ett av de länder i EU där det är dyrast att ta körkort, och det behöver vi ändra på. Att vi nu tar bort handledarutbildningen är ett steg för att minska kostnaderna, men fler steg behöver tas. I flera andra länder i EU har man lägre moms på körkortsutbildningar. Detta borde även Sverige se över för att sänka kostnaderna för att ta körkort.

Fru talman! Körkortet är viktigt. Det ökar rörligheten, ökar möjligheten att få ett jobb och ger friheten att ta sin egen bil till jobbet, skolan och fritidsaktiviteterna och att åka på bilsemester. Körkortet och bilen ger oss frihet, och självklart ska vi underlätta så att fler tar körkort i Sverige.

Fru talman! Detta är början på att försöka underlätta så att fler tar körkort. Vi kommer att jobba fram fler förslag, och ett av dem som redan är känt är att vi utökar giltigheten för ett godkänt teoriprov från dagens fyra månader till ett år. Detta kommer att underlätta för fler att hinna köra upp och få sitt körkort.

Fru talman! Vi måste öka trycket på Trafikverket att ta fram fler uppkörningstider, inte minst på den tunga sidan, där fler uppkörningstider för buss och lastbil behöver ordnas. Det behövs fler chaufförer, och då måste också Trafikverket anpassa sin verksamhet så att det finns tillgängliga uppkörningstider inom rimlig tid och inom rimligt avstånd.

Det finns många viktiga frågor som vi måste lösa, och det jobbar vi med. Jag yrkar bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Jag ska ställa en rak och enkel fråga som borde vara enkel att svara på: Vad har Miljöpartiet emot kärnkraft, i och med att man hela tiden vill stänga ned den? Det vore bra om vi fick svar på den frågan. Man har varit med och stängt ned sex kärnkraftverk i Sverige.

Den andra delen som Linus Lakso tar upp här är överskott. Ja, det blir överskott när det blåser eller när solen skiner. Men i Sverige kan vi inte köra industrin eller åka på vägarna bara när det blåser eller solen skiner. Både industrin och annat måste fungera även andra dagar under året. Därför måste vi ha bättre reglerkraft, för att täcka upp för den delen. Den reglerkraften får vi nu köpa in eller producera genom oljekraftverk, på grund av att man tidigare stängde ned kärnkraftverk. Då landar vi i att köpa in från kolkraftverk, bland annat från Tyskland, som också har stängt ned sin kärnkraft, påhejade av den gröna rörelsen i Tyskland.

Är ni verkligen för att klara miljön? Eller är det viktigare att vi lägger ned fungerande kärnkraftverk och får bort bilarna på det sättet? Vad är tanken hos Miljöpartiet?

Jag tror att det är viktigt att Miljöpartiet redovisar var de står i frågan nu. Socialdemokraterna vill passa på den frågan och försöker få det att verka som att de vill ha låga bränslepriser, medan Miljöpartiet tycker att det är en subventionering när vi sänker skatten på bränsle.

Var står Miljöpartiet? Vore det inte rimligt att ni redovisar någon form av gemensam ståndpunkt? Vilka priser kan väljarna i så fall förvänta sig efter valet när det gäller diesel och bränsle? Det är rätt viktigt för såväl åkerinäring som företag, landsbygd, lantbruk och annat att de får den redovisningen före valet, så att vi inte vaknar upp efter valet och får chockbeskeden då.

(TALMANNEN: Den här debatten handlar om yrkestrafik och taxi.)

Herr talman! Det är alltid lika intressant att lyssna på Miljöpartiets Linus Lakso. Just i fråga om skatter framför Lakso att när man sänker skatter subventionerar man bränslet med ett antal miljarder kronor.

Herr talman! Enligt Miljöpartiets syn på det hela ska skattetrycket vara jättehögt. Allt som görs därunder blir i så fall subventionering av verksamheten. Hur högt skattetryck kan man tänka sig ha i landet? Ni har drivit upp reduktionsplikten, den tidigare skatten som vi har sänkt. Precis som flera andra har sagt har vi inte fått svar från Socialdemokraterna om var de står. Det verkar som att de nu vill sänka skatterna. De trycker på om att vi behöver anpassa oss, gå till EU och sänka skatterna på bränsle.

Var står Miljöpartiet? Ni har ändå tänkt att regera ihop med Socialdemokraterna efter valet, om det skulle vara så illa. Kommer ni att återgå till den norm som vi satte upp om att ha en inblandning av diesel till 66 procent fram till 2030? Kommer ni att trycka på om den biten? Hur har ni förhandlat detta med Socialdemokraterna? Vad kommer bränslet att kosta för åkerinäringen om Miljöpartiet tar över makten i september? Kommer man att återgå?

Sedan var det frågan om elbrist. Jag var med förrförra vintern när det var chockhöga priser på el. Att vi kör igång Karlshamnsverket och kör ut olja, eller köper tysk kolkraft, är inte så mycket bättre för miljön. Jag kan inte förstå varför Miljöpartiet hela tiden är emot kärnkraft, som är koldioxidneutralt i dessa lägen. Man driver på en utfasning av rent bränsle och vill i stället köpa kolkraft från Tyskland.

Herr talman! Det är ju gott och väl att ledamoten tror att det går att lösa allting med vilja. Men i svaret hittade jag ingenting som den här yrkesinspektionen skulle ha befogenhet att göra. Det skulle en utredning titta på och efter ett antal år komma fram till något förslag om. Men det finns redan i dag myndigheter som faktiskt ska sköta om den här delen, och vi ser nu till att de får befogenheter och instrument för att klara av det. Ändå föreslår Socialdemokraterna att detta ska lösas med en utredning och en översyn. Då kommer någonting att hända, men vi vet inte riktigt var det kommer att landa. Det tycker jag, herr talman, är lite grann som en skrivbordsprodukt utan verklighetsförankring.

Jag vill gärna passa på nu när jag har Kadir Kasirga här att diskutera konkurrenskraft. Kommer ni i Socialdemokraterna att återgå till den plan ni hade för reduktionsplikten och höja skatterna igen om ni tillträder? Det fattas ju en hel del i er budget. De grejerna behöver ni finansiera. Kommer ni att återgå till reduktionsplikten som till exempel innebär att dieseln ska upp i 66 procents reduktionsplikt 2030, som låg i er plan? Kommer ni att höja skatterna igen? Kommer vi att få 10–15 kronor dyrare diesel och bensin? Det behöver ni svara på inför valet. Hur har ni tänkt göra med detta?

Ni pratar ju ofta om miljömålen, och ett instrument för er del tillsammans med Miljöpartiet är att höja bränsleskatter och avgifter kraftigt, dammsuga Europa på biodrivmedel och annat. Jag vill veta om den planen ligger fast. Om man återtar en maktposition efter valet, återgår man då till den planen och höjer skatterna med 10–15 kronor för diesel och bensin, eller har man kommit på andra tankar? Hur ska man i så fall finansiera sin budget, där det fattas en del?

(Applåder)

Herr talman! Det här blir en intressant diskussion. Socialdemokraterna föreslår att man ska inrätta en yrkestrafikinspektion som ska ta hand om olagligheterna ute på vägarna. Vi har i dag en polis som har våldsmonopol och kan ta hand om sådana delar där ute, plus en rad andra myndigheter som ska backa upp dem. Den delen tycker tydligen Socialdemokraterna inte håller. Nu ska ett antal tjänstemän som är anställda på någon form av yrkestrafikinspektion åka ut och stämma av vad som sker på vägen.

Då blir min fråga: Vad kommer de att ha för befogenheter där ute? Kan de gripa en person som gjort något olagligt? Kan de riva isär hela bilen och gå igenom den? Vad har de för befogenheter om det uppstår en situation där polisen behöver vara med? Ska de då stå där med sitt anteckningsblock och säga ”Snart kommer vi att kalla hit polisen”, eller har de någon form av befogenheter?

Detta känns som en ren skrivbordsprodukt från Socialdemokraterna som rätt mycket saknar verklighetsförankring. Vi har myndigheter som ska sköta detta. Vi sätter press på myndigheterna för att de ska klara detta. Vi ger polisen resurser och ekonomisk styrka för att klara av att växla upp och ta hand om den kriminalitet som ni efter åtta år lämnade efter er. Det var en situation som eskalerade ohejdat.

Nu har vi brutit en del av den biten. Vi är på god väg. Ert svar på detta är att en yrkesinspektion ska lösa de problem vi har ute på vägarna. Då vill jag ha reda på: Vad anser Kadir Kasirga att den här inspektionen ska ha för befogenheter? Vad ska den göra på vägen efter den här långa utredningen?

Herr talman! Tack Linus Lakso, för följdfrågorna! Det är rätt intressant att höra diskussionen från en ledamot från Miljöpartiet, alltså från den gamla regeringen, om att man ska höja elektrifieringstakten i Sverige. Det den regeringen gjorde under tiden vid makten var att den stängde ned kärnkraften i Sverige så att vi minskade elproduktionen och så att vi drev upp elpriserna till nästan det dubbla!

Tror ledamoten då att folk i Sverige, företag och annat, i det läget satsar på att köpa elbilar, när de har en regering som är villig att driva upp elpriset till en nivå som gör att det inte längre blir lönsamt att köra omkring med elbilar? Vi måste sansa oss lite i den här debatten. Börja med att erkänna att det var ett stort misstag att stänga ned kärnkraftverken och driva upp elpriserna på en nivå som skrämde marknaden från elektrifieringen! Den hemläxan borde ni ha gjort.

Elektrifieringen fortsätter ju. Nu har vi fått ned inflationen, som var 10 procent under er tid, och vi har fått ned räntorna. Folk har fått tillbaka framtidstron och vågar investera igen. Vem vågar investera med en inflation på 10 procent och höga räntor när de ska fatta investeringsbeslut om lite dyrare lastbilar eller lite dyrare elbilar? Det handlar om totalekonomin, och det handlar om att vi ger människorna i landet en trygghet och en säkerhet gällande att de kan lita på regeringen och att den inte bara jobbar utifrån ideologiska skäl utan också faktiskt väger in de ekonomiska skälen.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten Lakso!

Jag får väl börja med att rätta ledamoten till viss del. Det handlar ju faktiskt om att vi har sänkt skatterna på diesel och bensin, och det är klart att vi sänkte skatterna från den nivå som Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade tidigare.

Vi har också sänkt reduktionsplikten från den nivå som den förra regeringen införde. Det har inneburit ungefär 10 kronor lägre pris. Hade vi haft den situation vi har i världen i dag, när transporterna inte kommer fram, och haft kvar en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering hade priserna inte legat på 22 kronor utan snarare mellan 30 och 40 kronor litern i stället. Det är den situation vi hade landat i här i Sverige, och då hade vi också börjat slå ut företag.

Lakso resonerar vidare om att vi inte ska gynna saker. Bekymret är att om vi slår ut våra näringar i Sverige – våra transportföretag och andra företag – på grund av dyra transporter flyttar tillverkningen någon annanstans där det är helt andra miljöregler och helt andra krav på att ha en ren miljö.

Det kan väl knappast vara Miljöpartiets ambition att arbetstillfällen ska flyttas från Sverige till andra ställen för att verksamhet inte kan vara kvar eftersom vi ligger kvar på de högsta skatterna när det gäller bränslen och annat. Eller vill ni i Miljöpartiet återinföra den höga reduktionsplikt som ni hade när ni dammsög hela Europa på biodrivmedel och drev upp priserna? Vill ni återgå till den politiken igen, om olyckan skulle vara framme i september, och då driva upp priset med ytterligare 10–15 kronor litern?

Herr talman! Det här är alltså en debatt om TU14 om yrkestrafiken.

Yrkestrafiken är landets blodomlopp. Den ser till att gods och personer kommer dit de ska, i tid och på ett tryggt sätt. Jag vill rikta ett stort tack till yrkestrafiken för det jobb den gör för att hålla landet igång och se till att företag och privatpersoner får de transporter som är nödvändiga för Sverige.

Herr talman! Det är ingen tillfällighet att Sverige har två av världens största lastbilstillverkare. Behovet av lastbilstransporter har varit, är och kommer att vara stort i Sverige.

Våra godstransporter är blodomloppet i Sverige. Det handlar om mjölken som hämtas på gården, körs till mejeriet och sedan körs från mejeriet till affären så att vi alla får mat på bordet.

Det handlar om massaved och timmer som körs från skogen till sågverket och massaindustrin och sedan därifrån som produkter ut till handeln. Detta kan inte skötas på något annat sätt än med lastbilar, men för att lastbilstransporter ska kunna fungera behövs farbara vägar både på sommaren och på vintern. Då går det inte att göra som den socialdemokratiska regeringen som, styrd av Miljöpartiet, minskade vägunderhållet och i stället försökte bygga olönsamma höghastighetståg. Vi har nu stoppat höghastighetstågen och satsar i stället på att underhålla våra vägar och järnvägar.

Herr talman! Vi moderater tänker se till att vägarna i Sverige underhålls och repareras så att person- och godstransporterna fungerar.

Jag och Moderaterna har jobbat länge med att försöka få till en bättre konkurrenskraft för vår svenska åkerinäring och yrkestrafik. Våra företag, våra arbetstillfällen och vår tillväxt är beroende av att vi har fungerande transporter i hela landet. Det är viktigt att vi har konkurrenskraftiga åkeriföretag och taxiföretag som verkar i hela Sverige och att chaufförer och företag betalar skatt i Sverige.

Det behövs fler rastplatser, och de måste vara säkrare och tryggare och fungera för både manliga och kvinnliga chaufförer. Trafikverket har ett tydligt uppdrag här, och vi försöker snabba på utbyggnaden av rastplatser ytterligare. Hastigheten för utbyggnaden av fler och säkrare trygga rastplatser behöver öka.

Konkurrenskraften för både åkerier och taxinäring är viktig. Sänkta drivmedelspriser har både stärkt konkurrenskraften och sänkt inflationstakten.

Herr talman! När vi tog över efter Socialdemokraternas regering var bränslepriserna höga, och inflationen låg på cirka 10 procent. Räntorna steg, och Sveriges konkurrenskraft var starkt hotad. Detta har vi nu vänt. Vi har sänkt bränsleskatterna och sänkt reduktionsplikten. Vi har fått ned inflationen och räntorna, vilket är helt nödvändigt för att skapa tillväxt här i Sverige.

Herr talman! Sänkta drivmedelspriser stärker konkurrenskraften och gör att utländska fordon nu hellre tankar i Sverige, vilket gör att vi får in skattemedel och minskar andelen dålig diesel från öststaterna.

Men, herr talman, för att klara konkurrenskraften måste också lagar och regler följas av alla. Här har alla våra myndigheter ett stort ansvar. Därför har vi gett stora resurser till polisen för att öka brottsbekämpningen, men polisledningen måste prioritera att bekämpa den olagliga godstrafiken på våra vägar ännu mer och se till att få bort olaglig taxiverksamhet.

Det är på våra vägar som transporter av stöldgods, knark och sprit sker, och det är det som underhåller den grova kriminaliteten ekonomiskt. Det är här, ute på vägarna, som polisen bör finnas för att kolla laster och trafikduglighet och att kör- och vilotider följs. Här har polisen en hemläxa att göra. Man har fått uppdraget och resurserna att bekämpa olagliga transporter. Här vill vi se mycket mer verkstad för att få bort den olagliga trafiken än endast pinnjakt på antal stoppade fordon.

Herr talman! Jag kan bekräfta det ledamoten Morell sa. Vi har haft samtal med ministern om det här. Det är en angelägen fråga för regeringen att komma till rätta med de olagliga transporterna och trafiken på våra vägar.

Herr talman! Inget lagligt åkeri eller taxibolag kan klara konkurrensen om andra tillåts köra olagligt och kontrollerna uteblir, så här vill jag se en skärpning från polisledningen. Sverige kan inte fortsätta vara ett transferland för narkotika. Detta måste polisen prioritera.

Det måste också till ett bättre samarbete mellan olika myndigheter såsom polisen, tullen, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och även Skatteverket för att lösa detta problem.

Herr talman! I dag kan olagliga lastbilar med chaufförer som inte följer regelverket komma in i landet och konkurrera med de lagliga transporterna här i Sverige. Chaufförer och åkerier som kör i Sverige ska kunna leva på att köra lagligt, inte klara transportkostnaderna enbart på grund av att de förmedlar knark, sprit och prostitution. Alla lagliga åkerier och taxiverksamheter kommer att bli utkonkurrerade av de olagliga vägtransporterna om ingenting görs. Detta är helt oacceptabelt.

Herr talman! Polisen har fått både pengar och resurser till att bekämpa brottsligheten. Jag förväntar mig mer arbete för att stoppa den olagliga åkeriverksamheten, som snedvrider konkurrensen.

Polisen måste också avsätta resurser för att bättre kolla upp de utländska åkerier som bosätter sig på landets rastplatser i väntan på nya körningar. Detta kommer att fortsätta om polisen inte får bukt med det. Det är inte acceptabelt att vissa transportörer använder befintliga rastplatser som camping- och boplatser i väntan på nya uppdrag. Reglerna måste följas, och efterlevnaden av reglerna måste kontrolleras bättre.

Herr talman! Transportstyrelsen har också fått ökade resurser, vilket har lett till personalförstärkning och fler kontroller. Det syns också i statistiken. Antalet varningar inom taxibranschen har fördubblats sedan 2022. Det är inte tomma ord, utan det är faktiska resultat.

Herr talman! För att stärka konkurrenskraften vill vi också öka både längd och tyngd på lastbilarna. Vägar byggs nu ut och förstärks för att klara både tyngre och längre fordon.

Herr talman! Vi vet ju hur Miljöpartiet och Vänstern aktivt har försökt att bekämpa lastbilstransporter. De vill minska antalet lastbilar och begränsa lastbilars längd. De har höjt bränslepriserna. De har tagit bort pengar till vägunderhåll. Den förra socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet var rent ut sagt lastbilsfientlig.

Problemet är att om man försvårar för våra lastbilstransporter försvårar man också för vår industri och våra jobb, och därmed försämrar man välfärden och tillväxten i landet. Transporterna måste fungera för Sveriges tillväxt och för våra jobb.

Herr talman! Vi har infört krav på vinterdäck för lastbilar och bussar från november till april för att försöka minska antalet stillastående fordon och olyckor. Sveriges åkerier har ofta bra utrustning medan utländska åkerier kan ha mer bristfälliga däck och även lastbilskombinationer och fellastade lastbilar som kan utgöra en stor trafikfara. Men oavsett utrustning måste det till en bättre vinterväghållning där man åtgärdar snö och halka i tid. Arbetet för att förbättra detta pågår.

Herr talman! Oppositionen vill ha en ny yrkestrafikinspektion, och det låter ju handlingskraftigt. Men att bygga upp en ny myndighet tar år, kostar pengar och riskerar att bli ett sätt att skjuta problemen framför sig.

Vi tror inte att fler myndigheter i Stockholm löser problemen för åkaren i Skövde eller taxichauffören i Linköping. Vi tror på att se till att de myndigheter som redan har den uppgiften också sköter den och gör det jobb som de ska göra, nämligen att bekämpa olagliga transporter. Uppdraget är tydligt och ska självklart genomföras.

Herr talman! Jag kan också konstatera att den samlade oppositionen här i dag inte är överens i någon av reservationerna, utan det är bara den samlade vänstern som är överens.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.