Ann-Sofie Alm

Fru talman! Jag tackar Malin Björk för frågan. Jag har inte ifrågasatt Vänsterpartiets ambitioner och vilja att stödja Ukraina. Jag ifrågasatte Vänsterpartiets politik gällande Nato och vår säkerhet där. Ni vill verka för att gå ur Nato. Ni vill motverka DCA-avtalen, som är helt avgörande för att vi ska få hjälp från USA. Det var det som var min kritik.

Jag vill även nämna situationen i Sudan. Det är den horriblaste katastrof man kan tänka sig. Detta är något som regeringen, med Maria Malmer Stenergard i spetsen, verkligen har försökt att lyfta fram, även om det samtidigt varit kris i Gaza och Ukraina. Det går absolut att hålla flera tankar i huvudet.

Fru talman! Jag skulle vilja berätta om ett scenario som just nu pågår i Ukraina. Det går inte att få ut någon som helst spannmål från hamnarna i Ukraina, eftersom Ryssland attackerar så pass hårt.

Fru talman! Jag skulle vilja gå vidare i det scenariot och be ledamoten fundera på hur det skulle vara om vi inte prioriterade stödet till Ukraina utan lät Ryssland förstöra de här utgångarna till Afrika. Detta betyder att maten inte kommer fram, och det innebär en större katastrof än vad vi kan överblicka.

Fru talman! Jag tackar Azra för frågan.

Det är en berättigad fråga, men det var verkligen inte det min kritik gick ut på. Min kritik gick ut på att Socialdemokraterna, genom Magdalena Andersson i artikeln i Politico, pratar om att vi har haft för mycket resurser i vårt närområde i stället för att tillbringa mer tid i det globala syd, som jag förstod att Magdalena Andersson vill göra. Det är detta min kritik går ut på.

Du säger det själv, Azra: Det går att hålla två tankar i huvudet samtidigt, och det är precis det vi måste göra. Det är självklart att vi ska ha goda relationer med Asien, Afrika och Latinamerika, men i det här säkerhetspolitiska läget måste vi prioritera. Att prioritera vårt närområde och prioritera stödet till Ukraina är det som ger trygghet och säkerhet för Sverige och Sveriges invånare.

Fru talman! Det är lätt att tala om frihet. Det är svårare att betala för den – att stå fast vid den när det kostar.

Ukraina går in i sin femte krigsvinter. I natt attackerade Ryssland Ukraina med 39 ballistiska robotar och 120 drönare. Energiförsörjningen slogs ut, vattenförsörjningen likaså, och i morse vaknade 600 000 ukrainare utan el. Men vad värre är: Det finns familjer som har förlorat sina nära och kära. Mitt varmaste deltagande går till dem.

Det här var en rysk ballistisk attack riktad specifikt mot energisektorn, för vilken USA:s president hade utlyst vapenvila. Attacken var avsiktlig och demonstrativ. Ryssland har aldrig förr visat en sådan respektlöshet gentemot USA. Det var en tydlig signal om att Ryssland inte kan tänka sig fred. Nu är det därför dags att reagera kraftfullt. Ryssland har slösat bort möjligheten till nedtrappning och har tydligt valt att fortsätta sitt vansinniga förintelsekrig.

Fru talman! Regeringens tvåpunktsplan är tydlig: mer stöd till Ukraina och hårdare press på Ryssland. Vi ska strypa Rysslands oljeintäkter, för Ryssland måste få betala ett verkligt pris för sin aggression.

USA är fortfarande avgörande för Europas säkerhet och välstånd, och därför måste vi nu våga ställa frågor till det amerikanska folket. Vad betyder frihet om Ukraina inte får bestämma över sin framtid? Vad betyder moraliskt ledarskap om angriparen belönas medan den angripne tvingas till eftergifter? Fred genom styrka måste betyda att angriparen pressas, inte att offret överges.

Fru talman! Statens främsta uppgift är att skydda sina medborgare och värna Sveriges säkerhet. När Ryssland nu trappar upp sitt risktagande och bedriver hybridkrigföring mot Europa måste vår säkerhetspolitiska kurs vara glasklar. Vi ska stärka samarbetet med våra allierade, fördjupa vårt engagemang i Nato och öka vår förmåga att försvara vårt närområde – inte minska den.

Därför var det ytterst förvånande att läsa Magdalena Anderssons budskap i Politico, där hon kritiserade regeringen för att lägga för mycket fokus på närområdet. Hon önskade i stället mer fokus på det globala syd och benämnde strategin ”Sweden is Back”. Min ytterst ödmjuka fråga blir: Tillbaka till vad? Om Sverige flyttar fokus från vårt närområde och flyttar ned betydelsen av Europas säkerhet går vi tillbaka till en farligare tid.

Frågan blir än mer relevant med tanke på att Vänsterpartiet kan få inflytande över en framtida regering. Partiet motsatte sig Sveriges Natomedlemskap och vill lämna DCA-avtalet med USA. Det går på tvärs med behovet av ett starkt försvar och ett nära samarbete med våra allierade. Hur ska Socialdemokraterna kunna garantera Sveriges säkerhet om deras regeringsunderlag vill gå i motsatt riktning?

Fru talman! När hotet växer måste våra försvarssamarbeten stärkas, inte försvagas. Friheten försvarar nämligen inte sig själv. Sveriges säkerhet börjar i ett fritt Ukraina och ett starkare Europa.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Jag minns särskilt en morgon i Kiev. Solen sken, och människor hälsade med leenden på gatan fast ingen riktigt hade kunnat sova genom ytterligare en helvetesnatt med ryska missiler och drönare i hundratal och åter hundratal.

Kastanjeträden, som stod i full blom med både vita och rosa blommor, kantade gatorna, och allt såg idylliskt ut. Men när bilen stannade befann jag mig framför ett hus. Fasaden var helt bortsliten så att huset såg ut som ett dockhus. Men i min barndom var inte dockhusets våningar fyllda av splitter, och entrén var inte full av blodfläckar. På fjärde våningen kunde jag se rakt in i ett kylskåp. Dörren hängde lite snett, men allt såg ut som om någon i familjen som bott där precis skulle sträcka in handen och plocka fram frukosten.

Räddningspersonalen berättade om en kvinna som de lyckats rädda ur rasmassornas undre skikt. Hon ville inte bli räddad, för hennes barn fanns inte längre. De var kvar där inne.

Herr talman! Vissa morgnar glömmer man inte, för det finns stunder i historien då rättsordningen sätts på prov och då det inte handlar om principer i teorin utan om huruvida de faktiskt håller när de utmanas.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är en sådan prövning. Det är ett angrepp. Det är en våldtäkt på folkrätten. Det är ett angrepp på den europeiska säkerhetsordningen, och det började inte av en slump. Det började med beslut – beslut fattade av en politisk och militär ledning som valde aggression framför diplomati, våld framför rätt och erövring framför fred. Det är därför begreppet aggressionsbrott är helt centralt. Det pekar ut det yttersta ansvaret hos dem som faktiskt fattade besluten.

Herr talman! Under 1900-talet lärde sig världen en dyrköpt läxa. Efter de största katastroferna i Europas historia etablerades en princip: att den som startar ett anfallskrig ska hållas personligt ansvarig inför internationell rätt.

Det är den här principen som nu åter sätts på prov, för om den urholkas urholkas också den ordning som skyddar små stater från stora. Därför är den särskilda tribunalen inte symbolisk. Den är en nödvändighet därför att en hållbar fred måste bygga på rättvisa genom ansvarsutkrävande.

Herr talman! Sverige har under hela den här perioden varit tydligt. Vi står bakom Ukraina, vi står bakom folkrätten och vi står bakom principen att ansvar ska utkrävas. Jag är otroligt stolt över den enighet som vi har här i riksdagen. Den är unik, och den är oerhört värdefull.

Men jag vill också understryka det målmedvetna arbete som regeringen har bedrivit. Under utrikesminister Maria Malmer Stenergards ledning har Sverige konsekvent prioriterat stödet till Ukraina. Det arbetet är inte bara en utrikespolitisk linje. Det är en moralisk plikt och en säkerhetspolitisk nödvändighet, för när Ryssland försöker ändra Europas gränser med militärt våld hotas inte bara Ukraina. Då hotas hela den europeiska säkerhetsordningen, som gett vår kontinent fred och stabilitet i generationer.

Herr talman! Den tribunal vi nu ansluter oss till är därför ett avgörande steg. Den slår fast att aggressionsbrottet inte är abstrakt, att det har förövare, och att det kommer att utkrävas ansvar.

Sedan Ryssland tog de första stegen in på ukrainsk mark har krigsbrotten dokumenterats av civila organisationer, av journalister, av människor med kroppskameror och mobiler, av myndigheter och av volontärer. Allt som de har dokumenterat är hjärtskärande, men det är också väldigt bra att det är gjort därför att Ryssland kommer att få stå till svars för vartenda ett av de här brotten.

Men, herr talman, det kommer inte att ge barndomen tillbaka till de över 20 000 barn som olagligt deporterats och tvångsförflyttats från sina ukrainska familjer. Jag hoppas och tror att de här brotten kommer att ägnas extra mycket tid och kraft, för att föra bort barn från deras familjer i syfte att utplåna ett folk och dess kultur för att sedan låta dem vända sig mot sina rötter och återvända för att kriga mot sina familjer är nog det mest vidriga och ondskefulla man kan tänka sig.

Tribunalen kommer heller inte att ge livet tillbaka till de pappor och mammor, söner och döttrar som inte längre finns i livet.

Det kommer heller inte att läka de livslånga skadorna, skador som kräver livslångt användande av blöjor, som många lider av efter de systematiska våldtäkter som de utsatts för under ockupation och krigsfångenskap.

Herr talman! Det kommer inte att ge kvinnan som blev räddad ur rasmassorna den där morgonen i Kiev hennes döttrar tillbaka. Men det kommer att utkrävas ansvar för dem som är skyldiga.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall (M).

Herr talman! Det här ärendet rör Sveriges anslutning till en internationell mekanism för att hantera skadorna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, genom den internationella skadeståndskommissionen för Ukraina.

Det är ett arbete som i sin kärna handlar om rättsstatens långsiktiga funktion i en tid av krig och förstörelse. När internationell rätt kränks i den här omfattningen måste svaret inte enbart vara politiskt utan också institutionellt och rättsligt hållbart över tid.

Herr talman! Det vi behandlar i dag är ett steg i en större struktur där skador först dokumenteras, anspråk prövas och grunden läggs för framtida ersättningar till de offer som det här handlar om. Det är en ordning som syftar till att säkerställa att rättsliga principer inte enbart formuleras utan också kan genomdrivas, för vad större är: Ansvarsutkrävandet är en viktig del i en hållbar och rättvis fred.

Sverige har konsekvent ställt sig bakom arbetet för att stärka Ukrainas rätt till kompensation och återuppbyggnad. Det är en linje som vilar på folkrättens grundläggande principer: att den som orsakar skada också bär ansvar för den. Regeringen har sedan de ryska tillgångarna frystes arbetat hårt för att dessa ryska tillgångar ska komma att användas för att bygga upp Ukraina igen.

Herr talman! Det är oerhört viktigt att den här processen präglas av rättssäkerhet, tydliga mandat och internationell legitimitet. Endast då kan den bidra till en stabil och trovärdig ordning för framtiden. Sverige ska fortsätta att vara en konstruktiv part i detta arbete, tillsammans med våra europeiska och internationella partner.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Hur ersätter man ett liv? Hur ersätter man ett barn vars skratt man aldrig mer får höra? Hur ersätter man en pappa? Dessa liv är ovärderliga. Hur ersätter man förlorade barndomsår? Hur ersätter man lidandet hos varenda ukrainsk familj vars barn har blivit olagligt deporterat och bortfört av Ryssland?

Jag kan inte svara på det, herr talman, men den här skadeståndskommissionen är nog det närmaste vi under civiliserade former kan komma något slags rättvisa.

Herr talman! När det gäller den här situationen är åtminstone principen enkel. Den som orsakar förstörelse ska också bära ansvar för den. Den som river ned ska bygga upp. Och den som inleder ett anfallskrig ska inte kunna lämna kostnaden till någon annan. Den som urskillningslöst våldtar, mördar och bombar civila och oskyldiga människor ska ställas inför rätta och betala för sina brott.

Herr talman! Därför är den här internationella skadeståndskommissionen ett väldigt viktigt verktyg. Den gör det möjligt att samla anspråken och lägga grunden för den framtida ersättningen. Framför allt slår den fast den viktiga principen att aggression har ett pris.

Herr talman! Jag vill uttrycka min respekt för det ukrainska folket, för den uthållighet som jag och vi har mött vid varje besök, för den styrka som bärs av människor som har förlorat så mycket men ändå vägrar ge upp och för den värdighet som genomsyrar deras kamp för frihet. Det är en motståndskraft som förpliktar omvärlden att inte vända bort blicken.

Herr talman! Sverige har sedan första dagen stått tydligt på Ukrainas sida, för att det har varit rätt och nödvändigt. Under utrikesminister Maria Malmer Stenergards ledning har Sverige konsekvent arbetat för att stärka Ukrainas sak och för att säkerställa att Ryssland inte kan dra sig undan sitt ansvar.

Det är viktigt. Det handlar nämligen inte bara om Ukraina utan om hela Europas säkerhet. När ett land försöker förändra gränser med våld hotas hela den ordning som har gjort vår kontinent fredlig. Vi har en plikt och en skyldighet att stödja Ukraina i kriget och öka pressen på Ryssland. Men vi ska också vara delaktiga i att säkerställa att den som orsakar förstörelsen ska bidra till att reparera den.

Därför är budskapet kort och koncist, herr talman. Ryssland ska ut ur Ukraina, och Ryssland ska få betala för de brott de begått.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Den världsordning som har byggt på samarbete, öppenhet och respekt för internationell rätt utmanas både från öst och från väst. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är det tydligaste och brutalaste exemplet. Men världsordningen utmanas också på ett uppkäftigt sätt från väst, där USA verkar fortsätta att minska sitt engagemang för europeisk säkerhet. Kriget i Ukraina är existentiellt för oss, men det är det inte för USA.

Svaret på hoten från både öst och väst är varje gång ett enat och starkt Europa. För varje centimeter som fronten pressas västerut i Ukraina flyttas fronten en centimeter närmare våra egna hem. Hur detta krig slutar kommer att förändra vår kontinent för generationer framåt. Låt oss vara klarsynta: Dröjsmål är farligt. Varje tvekan, varje försening och varje försök att normalisera aggressionen riskerar att ge Ryssland andrum för att stärka sina arsenaler.

Fredsförhandlingarna gav ett eldupphör mot energikällor i Ukraina. När kylan sedan slog till samtidigt som vapenvilan var över fullkomligen öste Ryssland missiler och drönare mot civilbefolkningen. Det här är omänskligt, vidrigt och oacceptabelt, och för detta ska Ryssland få betala. Någon gång i framtiden kommer vi att se tillbaka och fråga oss varför västvärlden tolererade förhalning och tomma hot så länge. Den insikten måste vägleda oss nu.

Hittills har Putin misslyckats med allt som Ryssland företagit sig. Putin ville kallblodigt mörda president Zelenskyj och hans regering och ta över Ukraina på tre dagar. På tisdag går kriget in på det femte året – totalt är det tolv. Ukraina står fortfarande stolt och starkt. Det är ett stort misslyckande för Putin.

Putin ville splittra väst med kriget. Men Europa har aldrig stått mer enat. Den här riksdagen har aldrig varit mer enad i stödet till Ukraina. Och Ukraina är på väg in i EU. Det här är ett gigantiskt politiskt misstag för Putin.

Putin ville också försvaga Nato. Men Nato blev större och starkare, med Finland och Sverige som medlemmar. Sverige är nu tryggare, och vår försvarsmakt är större, starkare och farligare. Det här är ett enormt politiskt misslyckande för Putin.

Rysslands mål är inte bara territorium. Målet är politisk underkastelse, inte bara för Ukraina utan även för Washington och för Nato. Därför måste svaret vara det motsatta: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland. Sanktionerna måste öka, sekundärsanktionerna verkställas och skuggflottans rörlighet stoppas.

Sveriges stöd till Ukraina uppgår nu till cirka 114 miljarder kronor. Det här är inte välgörenhet. Det är en moralisk plikt och en investering i vår egen säkerhet. Ukraina är i dag en säkerhetsproducent för Europa. De försvarar inte bara sin frihet. Vi ska hjälpa dem så länge det krävs, för deras säkerhet är vår.

Herr talman! Vi står starka därför att vi har valt att stå enade. Sveriges medlemskap i Nato gör vårt land säkrare tillsammans med 31 allierade. Vår försvarsmakt är starkare och farligare. Regeringens utrikespolitiska deklaration för 2026 är tydlig: Stödet till Ukraina är vår främsta uppgift, och vi ska stärka samarbetet inom säkerhet och handel.

Det här är prövningens tid, herr talman, men det är också en tid för ledarskap och hoppfullhet. Ryssland ska stoppas. Ukraina ska segra. Så – och enbart så – säkrar vi en hållbar fred i Europa.

(Applåder)

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.