Riksflödet
Logga in
Dennis Alvdén
Dennis Alvdén

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Dennis Alvdén

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@dennis.alvdén
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Ekonomi på schemat

Motion 890
Motion till riksdagen 2026/27:890 av Lotta Björklund och Dennis Alvdén (båda M) Ekonomi på schemat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa ekonomi som ett eget ämne i grundskolan, gymnasieskolan, den anpassade grundskolan och den anpassade gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att kunna hantera sin ekonomi är en viktig del av att leva ett självständigt och tryggt liv. Ekonomiska kunskaper handlar om att förstår hur arbete, företagande och välfärd hänger samman, kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut och undvika skuldfällor. Men också om möjligheten att spara till sina drömmar, våga förverkliga sina idéer och påverka sin egen framtid. Samtidigt visar utvecklingen av skuldsättningen i Sverige att ekonomiska svårigheter kan få stora konsekvenser, både för den enskilda människan och för samhället. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapport 2026 Vardagen går på kredit när välfärden sviker, ses en växande överskuldsättningen i Sverige. Enligt rapporten hade omkring 450 000 personer skulder hos Kronofogden på sammanlagt 154 miljarder kronor under 2025. Både antalet skuldsatta och det totala skuldbeloppet har ökat jämfört med tidigare år. Likande statistik ser vi även från Kronofogden som visar att skulder bland unga vuxna, 18–25 år, uppgick till drygt 2,2 miljarder kronor under 2025, vilket är en ökning med ca 20% jämfört med 2023. Bakom dessa siffror finns människor vars ekonomiska situation påverkar långt mer än enbart den egna plånboken. Skulder kan leda till oro, stress, skam och psykisk ohälsa. I svåra fall kan skulder och ekonomisk utsatthet också vara förknippad med isolering, hopplöshet och suicidtankar. En långvarig skuldsättning kan dessutom göra det svårt att få en bostad, skapa en stabil tillvaro och känna sig delaktig i samhället. Samtidigt som överskuldsättningen ökar så lever vi i en tid där det är enklare än någonsin att handla på kredit, dela upp betalningar och ta lån med några få knapptryckningar. Ett köp som för stunden verkar obetydligt kan, genom räntor och avgifter, växa till en skuld som kan bli svår att hantera. Och när skulderna växer kan vägen tillbaka vara både lång och tuff. Därför är det särskilt angeläget att barn och unga får med sig goda ekonomiska kunskaper inför vuxenlivet. Idag ingår ekonomi som en del i ämnena hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap, men undervisningen sker vid olika tillfällen och ger ingen sammanhängande bild av hur ekonomin påverkar den egna vardagen och samhället i stort. Det finns därför skäl att utreda om ekonomi bör införas som ett eget ämne i skolan, där eleverna får möjlighet att utveckla bredare och fördjupade kunskaper med en tydlig förståelse för hur ekonomin påverkar både den egna vardagen och samhället i stort. Skolans uppdrag handlar inte bara om att förbereda eleverna för nästa prov eller utbildning. Uppdraget handlar också om att förbereda eleverna för att möta arbetslivet och leva ett självständigt liv. Genom att införa ekonomi som ett eget ämne i skolan kan unga få kunskap som bidrar till att undvika skuldfällor, skapa ekonomisk trygghet och förverkliga sina framtidsdrömmar. Men också hur företag startas och drivs, hur idéer utvecklas och hur nya arbetstillfällen skapas. Samtidigt får eleverna förståelse för hur arbete bidrar till ekonomisk självständighet och hur både arbete, företagande och skatteintäkter hänger samman med finansieringen av vår gemensamma välfärd. Ämnet skulle också ge eleverna praktiska kunskaper om budget, lön, räkningar, deklarationer, avtal, lån, räntor och krediter samt om sparande, investeringar, försäkringar och pensioner. På så sätt får eleverna bättre förutsättningar att fatta genomtänkta beslut, skapa trygghet och forma sin egen framtid. Ekonomisk kunskap ska inte vara beroende av vilka föräldrar man har, hur familjens ekonomi ser ut eller vilka samtal som förs hemma runt köksbordet. Skolan har en därmed en viktig uppgift i att ge alla elever en gemensam grund att stå på, oavsett uppväxtförhållanden. Förslaget om ett nytt ämne bör även omfatta elever i anpassad grund- och gymnasieskola. Undervisningen ska utgå från elevernas förutsättningar och ge praktiska kunskaper om vardagsekonomi, avtal och ekonomiska risker, men också stärka elevernas förmåga att fatta egna beslut, undvika ekonomiskt utnyttjade och skapa bättre förutsättningar för trygghet, självständighet och delaktighet i samhället. Lotta Björklund (M) Dennis Alvdén (M)
Lade fram en motion · för 4 dagar sedan

Ökade möjligheter för gymnasieelever att driva UF-företag

Motion 631
Motion till riksdagen 2026/27:631 av Dennis Alvdén (M) Ökade möjligheter för gymnasieelever att driva UF-företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att erbjuda alla gymnasieelever möjligheten att driva UF-företag eller motsvarande entreprenörskapsutbildning under sin gymnasietid och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver fler entreprenörer, fler växande företag samt fler människor som vågar omsätta idéer till verklighet. För att stärka företagsamheten i Sverige måste intresset för entreprenörskap väckas tidigt. Ung Företagsamhet (UF) har under lång tid gett gymnasieelever möjligheten att starta, driva och avveckla företag under utbildningen. Genom praktiskt lärande utvecklar eleverna kunskap inom ekonomi, försäljning, marknadsföring och ledarskap samtidigt som de får värdefulla erfarenheter av att samarbeta och ta ansvar. Deltagande i UF-verksamhet stärker även kontakten mellan skola och näringsliv samt ger eleverna en mer ökad förståelse för hur företag skapar jobb. Dessa erfarenheter blir värdefulla oavsett om eleven vid ett senare skede väljer att bli egen företagare, anställd eller studera vidare. Möjligheten att delta i UF-verksamhet varierar dock beroende på skola och utbildningsprogram. Detta innebär att många av landets gymnasieelever aldrig får chansen att prova på entreprenörskap i praktiken. Särskilt för de elever som läser ett yrkesprogram där erfarenheten av eget företagande kan vara direkt avgörande för framtida möjligheter att starta ett eget företag inom sitt yrkesområde. Intresset för UF-företagande växer kraftigt. Enligt Ung Företagsamhet driver rekordmånga 43 738 gymnasieelever 13 520 UF-företag under läsåret 2025/26, den största ökningen sedan verksamheten startade 1980. Trots det är det fortfarande en majoritet av landets gymnasieelever som inte får möjlighet att ta del av UF-företagande. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna från de över 684 000 elever som deltagit sedan starten finns det starka skäl att göra denna möjlighet tillgänglig för fler unga (Ung Företagsamhet, 2025) Fler gymnasieelever bör därför ges möjlighet att ta del av utbildningsmoment som bygger på Ung Företagsamhets modell eller motsvarande entreprenörskapsutbildning. Detta skulle stärka elevers kunskap om företagande och bidra till ett mer dynamiskt näringsliv i hela landet Dennis Alvdén (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Utredning av förutsättningarna för E20 i Alingsås

Motion 442
Motion till riksdagen 2026/27:442 av Dennis Alvdén m.fl. (M) Utredning av förutsättningarna för E20 i Alingsås Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att initiera en utredning av framtida sträckning av E20 genom Alingsås och tillkännager detta för regeringen. Motivering E20 är en av Sveriges viktigaste transportleder och en central länk för både arbets­pendling och godstransporter i Västsverige. Vägen binder samman regioner, stärker arbetsmarknadens funktionssätt och skapar förutsättningar för företag att växa, investera och nå sina kunder. För ett exportberoende land som Sverige är effektiva transporter en grundläggande förutsättning för såväl tillväxt som konkurrenskraft. Trots E20:s nationella betydelse passerar vägen fortfarande genom centrala Alingsås. Här möter genomfartstrafiken tätortsmiljö, trafikljus, övergångsställen och korsningar på ett sätt som begränsar framkomligheten och skapar återkommande störningar i trafik­flödet. Situationen påverkar såväl långväga transporter som den lokala trafiken och innebär utmaningar för invånare, pendlare och näringslivet. Flaskhalsen genom Alingsås är i dag en av de få kvarvarande delarna av E20 där en långsiktig lösning ännu inte har kommit på plats. Samtidigt har betydande investeringar genomförts på andra delar av stråket genom Västra Götaland. För att fullt ut ta vara på de satsningar som redan gjorts behöver även genomfarten genom Alingsås hanteras. En förbättrad lösning för E20 genom Alingsås skulle bidra till ökad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet och större robusthet i transportsystemet. Den skulle även skapa bättre förutsättningar för stadens fortsatta utveckling och minska de konflikter som uppstår när tung genomfartstrafik leds genom centrala delar av en växande stad. Dagens utformning innebär dessutom att stora mängder trafik varje dag fastnar i köbildning genom Alingsås. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna detta innebär, leder stillastående och ryckig trafik till onödiga utsläpp och högre bränsle­förbrukning. Att åtgärda flaskhalsen på E20 handlar därför inte enbart om framkom­lighet och trafiksäkerhet utan också om att minska transportsektorns miljö- och klimat­påverkan. Under lång tid har olika lösningar genom Alingsås diskuterats. Alternativen har i huvudsak handlat om att behålla vägen i dess nuvarande sträckning med ytterligare åtgärder, att bygga om genomfarten i befintligt läge eller att på sikt leda genomfarts­trafiken utanför centrala delar av staden. Oavsett vilken lösning som slutligen bedöms vara mest ändamålsenlig saknas idag ett tillräckligt planeringsunderlag för att frågan ska kunna föras vidare mot beslut. Mot bakgrund av E20:s betydelse för såväl arbetspendling och näringsliv som total­försvarets transporter är det angeläget att staten initierar det utrednings- och planerings­arbete som krävs för att identifiera och pröva olika alternativ för en långsiktigt hållbar lösning genom Alingsås. Mot denna bakgrund bör regeringen säkerställa att arbetet med att utreda och planera en långsiktig lösning för E20 genom Alingsås påbörjas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Dennis Alvdén (M) Gustaf Göthberg (M) Anna Vedin (M) Charlotte Nordström (M) Marie-Louise Hänel Sandström (M) Annelie Hastig Olsson (M) David Josefsson (M) Ann-Sofie Alm (M) Ulrik Nilsson (M)
Talade i kammaren · · Västra Götalands läns västra

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Varje morgon ställer miljontals människor klockan för att ta sig till jobb och studier. Samtidigt transporteras varor genom landet på väg till kunder i Sverige och resten av världen. För att allt detta ska fungera krävs något som vi ofta tar för givet, nämligen en fungerande infrastruktur.

För ett avlångt land som Sverige är infrastrukturen avgörande. När pendlingsmöjligheterna förbättras blir det lättare att ta sig till jobb och studier, och då växer arbetsmarknaden samtidigt som företagen får bättre möjligheter att hitta rätt kompetens. Därför är infrastrukturen också en viktig del av arbetslinjen. Den stärker förutsättningarna för tillväxt, företagande och konkurrenskraft.

Infrastrukturen handlar dock inte enbart om ekonomi och arbetsmarknad utan är även en viktig del av vår beredskap, fru talman. Sedan Sveriges inträde i Nato har det blivit ännu tydligare att de transportstråk som används av pendlare och företag i vardagen är samma stråk som samhället är beroende av när det utsätts för påfrestningar. I ett allvarligt läge måste människor, materiel och förnödenheter kunna transporteras genom landet.

Betydelsen av fungerande infrastruktur blir särskilt tydlig i Västsverige. Här finns en stor del av den svenska industrin, flera av landets viktigaste transportstråk, Landvetter flygplats och Göteborgs hamn. När transporterna fungerar stärks förutsättningarna för företag och sysselsättning i hela landet, och när de inte fungerar påverkas verksamheter även utanför regionen.

Under den förra mandatperioden fattades flera viktiga beslut för att stärka svensk infrastruktur. Den ekonomiska ramen för den nationella planen utökades från 799 till 1 171 miljarder kronor. Samtidigt låg fokus på att ta hand om den infrastruktur vi redan har, minska underhållsskulden och åtgärda de största flaskhalsarna.

Fru talman! För mig som kommer från Alingsås är detta väldigt tydligt. Staden delas nämligen av Västra stambanan och E20, två transportleder som har stor betydelse för både Västsverige och resten av landet.

Den 30 april 1855 togs det första spadtaget för Västra stambanan. Mer än 170 år senare fylls perrongerna på Alingsås station varje morgon av människor på väg till arbete och studier. Samtidigt är sträckan en av landets mest belastade järnvägar, där pendeltåg, regionaltåg, fjärrtåg och godståg samsas om samma utrymme. Kapaciteten räcker inte till, och det märks varje dag för dem som är beroende av järnvägen.

Därför var beskedet under den förra mandatperioden så viktigt. När Trafikverket presenterade den nationella planen omfattade planeringen nya dubbelspår mellan Olskroken och Partille. Men den moderatledda regeringen valde att gå längre och utökade planeringen hela vägen till Alingsås.

Bara några hundra meter från Alingsås station finns dock nästa stora flaskhals: E20. Den som någon gång har kört genom Alingsås behöver ingen avancerad trafikanalys för att förstå utmaningen. Här går en europaväg rakt genom staden. Tung trafik och långväga transporter samsas med lokal trafik, rondeller, trafikljus och till och med ett obevakat övergångsställe. Det är svårt att försvara på en väg med så stor betydelse för både Västsverige och resten av landet.

Fru talman! Nu är det dags att ta nästa steg. Planeringen av Västra stambanan måste följas av handling, och samtidigt behöver en långsiktig lösning för E20 komma på plats. Problemen märks tydligt i Alingsås, men det som står på spel är mycket större än så. Det handlar om hur väl Västsverige kan fortsätta vara en motor för jobb, företagande och tillväxt i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Johanna Rantsi (båda M).

Uppdrag
  • Civilutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Civilutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Skatteutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    28 sep 2026 - 23 sep 2030 · Camilla Waltersson Grönvall