Lili André

Fru talman! Kulturen bygger Sverige starkt. Kulturen förenar. Kultur är samspelet mellan människor – och det i ständig förändring. Kulturen bidrar till samhörighet och gemenskap.

Den kultur som vi skapar tillsammans och som en enskild kulturskapare ger uttryck för visar vad vi kristdemokrater menar när vi talar om familjer, föreningar, kören, dansen, idrotten, knyppelkursen och teatergruppen som vi är medlemmar av eller en trosgemenskap som vi tillhör.

Kulturen har en förmåga att ge mening i nuet men också att visa på våra historiska rötter genom konsten, historien och kulturarvet, vilka föder visioner för framtiden. Som kristdemokrater vill vi förvalta det vi ärvt av tidigare generationer till gagn för de kommande. Detta arv vårdas av personer, civilsamhälle och statliga institutioner.

Fru talman! Jag kan med all säkerhet säga att alla som sitter här i kammaren och alla som lyssnar på debatten är bärare av kultur i sin vardag på något sätt. Trots det möts jag av en uppfattning att kulturpolitik enbart handlar om statsfinansierade museer, teatrar, opera och arkitektur. Dessa kulturella och historiska spår ska tillåtas finnas. Det skapande uttrycker och formar en gemensam bild av vår identitet och ger samhörighet med andra människor.

Vi gläds också åt kommersiella och professionella framgångar för våra kulturutövare. Här ska vi än mer stärka upphovsrätten så att de som skapar får en skälig ersättning för sina verk och även skydda dem i den AI-explosiva utveckling som nu sker.

Vi vill dessutom se över SGI-systemet så att det bättre speglar kulturutövarnas ofta oregelbundna inkomster för att ge dem en tryggare socialförsäkring.

Det mesta av den kulturella verksamheten sker dock på ideell basis. Därför är vi alla kulturbärare. Vi är samhällsbyggare som bygger Sverige starkt.

Kultur är allt som förenar människor genom värderingar, traditioner, språk och levnadssätt. Det händer något när vi exponeras för kultur, fru talman. Den skapar tillhörighet och gemenskap. Den ger bildning och förmedlar värderingar. Därför är kulturen bärare av samhällsbygge.

Ett dynamiskt kulturliv bidrar till att skapa goda och attraktiva livsmiljöer och arbetstillfällen. Det ökar livskvaliteten och främjar turism och näringsliv.

Kultur är också avgörande vid utformning av ett samhälle i stadsplaneringen och i möjligheten till en meningsfull fritid. Byggnader, statyer, konstverk och minnesmärken berättar om tider, trender och händelser som har lett fram till vår nutid.

Kultur ger friskvård och psykisk hälsa. Den motverkar ensamhet. Det succéartade fritidskortet har gett över 500 000 barn och unga ytterligare chans att vara med i en fritidssysselsättning.

Friskvård och psykisk hälsa kommer av att vi känner en tillhörighet när vi är med i en förening, som låter oss delta i den demokratiska debatten. Jag blir respekterad för de åsikter som jag har och när jag respekterar andras åsikter. Med det kan jag få tänka om, tänka nytt, utöka perspektiven och utvecklas som människa.

Fru talman! Jag ser fram emot att under den kommande mandatperioden tydliggöra hur Kristdemokraterna ser på kulturpolitikens plats i samhällsutvecklingen. Kulturen är en kraft för framtiden likaväl som bärare av samhällsbygget.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Vi debatterar nu privatkopieringsersättning. Det handlar om hur vi säkerställer rättvisa villkor för våra kulturskapare och samtidigt värnar konsumenter och företag i en snabbt föränderlig digital ekonomi.

Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Regeringen föreslår nu ett moderniserat och mer teknikneutralt system för privatkopieringsersättning. Syftet är att säkerställa rimlig kompensation till dem som skapar musik, film, litteratur och andra verk samtidigt som reglerna blir mer förutsägbara för företag och mer rimliga för konsumenter. Den nuvarande ordningen infördes i en helt annan tid, före smarta telefoner, streamningstjänster och AI. Sedan dess har både tekniken och människors beteenden förändrats.

Fru talman! Jag vill lyfta fram tre viktiga argument. Det första argumentet är att upphovspersoner, alltså de som skapar ett verk, ska ha rätt till rimlig ersättning när deras verk används. Det är en grundläggande princip i fråga om respekt för arbete, kreativitet och äganderätt. Privatkopiering innebär att vi som konsumenter får möjlighet att kopiera skyddat material för privat bruk. Men kompensation ska också säkerställas till dem som skapar värdet.

Samtidigt kan vi inte ha ett system som blir orimligt betungande för konsumenter eller hämmar teknisk utveckling och konkurrens. Därför är det positivt att förslaget innehåller tydliga taknivåer och en mer förutsägbar modell. Det handlar om balans mellan kulturskapare, konsumenter och näringsliv.

Det andra argumentet handlar om modernisering. Det nuvarande systemet infördes 1999 och sågs senast över 2005. Sedan dess har teknikutvecklingen förändrat hela vårt sätt att konsumera kultur. Vi anpassar nu regelverket till dagens verklighet genom ett modernt och teknikneutralt system.

Tidigare har ersättningen varit knuten till vissa typer av produkter, men i dag använder vi samma enheter – mobiltelefoner, datorer och surfplattor – till i princip allt. Därför är det rimligt att regelverket anpassas till verkligheten. Regelverket blir enklare och mer förutsägbart, vilket gagnar både företag och användare.

Det tredje argumentet handlar om Sveriges konkurrenskraft och kulturella styrka. Sverige är ett land som lever av innovation, idéer och kreativitet. Våra kulturella och kreativa näringar är inte någon liten särfråga vid sidan av ekonomin. De är en del av ekonomin. De bidrar till jobb, export och internationell attraktionskraft.

När regeringen stärker skyddet för immateriella rättigheter skickas också en signal om att Sverige ska vara ett land där det lönar sig att skapa, investera i och utveckla nya idéer. Det gäller inte minst i en tid då digitalisering och AI förändrar förutsättningarna för upphovsrätten i grunden.

Fru talman! Privatkopieringsersättningen är inte någon marginell fråga. Den är en viktig inkomstkälla för våra kulturella och kreativa branscher. Det handlar om musiker, författare och filmskapare, alltså människor som bidrar till vårt samhälle både ekonomiskt och kulturellt. I en tid när digitaliseringen förändrar affärsmodeller och intäktsströmmar behöver vi värna dessa ersättningssystem men också modernisera dem.

Fru talman! Sammanfattningsvis handlar detta om att stärka rättighetshavares rätt till ersättning, modernisera systemet i takt med teknisk utveckling, skydda konsumenter genom tydliga tak och skapa bättre förutsägbarhet för företag.

Fru talman! Jag yrkar åter bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sverige är i dag världens näst mest innovativa land, och vi har en lång tradition av världsledande företag och forskning inom life science. Life science är en av våra verkliga framtidsnäringar, faktiskt vår tredje starkaste exportsektor. Det är ett område som inte bara bidrar till bättre behandlingar, räddar liv och förbättrar människors hälsa, utan det bidrar också till jobb, investeringar och stärkt svensk konkurrenskraft.

Nu pågår också ett arbete med läkemedelsutredningen, som kan bli en viktig pusselbit för att stärka Sveriges konkurrenskraft som ledande life science-nation genom att skapa bättre förutsättningar för att nya och effektiva behandlingar snabbt ska komma patienter till del. Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför: Vad ser ministern som viktigast att göra för att Sverige ska bli ännu starkare som ledande life science-nation och ta nästa steg, från att vara världens näst mest innovativa land till att bli nummer ett?

Herr talman! Till Isak From och Socialdemokraterna vill jag tillägga att regeringens linje är tydlig: Service ska fungera i hela landet, och företag ska också kunna drivas på bästa sätt.

Vi har påbörjat ett arbete när det gäller transport och infrastruktur, som det här handlar om. Det fortsätter vi med. Det kan ta lite tid eftersom Isak From och Socialdemokraterna inte påbörjade detta tidigare. Vi stärker även flygförbindelser, något som gör att paket kan komma snabbare till företaget. Vi rustar vägar och ser till att infrastrukturen kommer att fungera bättre.

Herr talman! Jag ser fram emot att paketen ska komma i tid till företagen, för regeringens mål är att service ska finnas och att företag ska kunna drivas även långt ute på landsbygden.

Herr talman! Tack, Isak From, för din fråga och för att du lyfter det här med Postnord!

I dag skickas bra mycket färre brev i vårt land. Därför är det viktigt att vi ställer om till digitala lösningar, och jag sa i mitt anförande att bredbandsnätet ska stärkas och den digitala kompetensen öka hos varje människa, var man än bor.

När det gäller paket sa Isak From att det tog ungefär tre dagar att få ett paket, och så länge får jag vänta även i Gävle. Där det är längre väg mellan serviceställena och hemmen och därför längre att frakta paketen är framtiden den att vi vill stärka vägnätet och se till att det kan gå snabbare.

Det sker en omställning i dag, och vi vill stärka där behoven finns.

Herr talman! Hela Sverige ska leva. Hela Sverige ska hålla ihop. Det är en grundläggande kristdemokratisk övertygelse att hela vårt land har ett värde – inte bara storstäderna och de snabbast växande regionerna utan också landsbygden, bruksorterna, skärgården och de mindre kommunerna.

Den här regeringen, herr talman, har tagit fram viktiga nycklar för ett livskraftigt Sverige. Det är livskraftiga landsbygder som skapar ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik. Det handlar om förenkling för företag på landsbygderna. Det handlar om bättre förutsättningar för bostadsbyggande, företagande och investeringar på landsbygderna och om trygga, attraktiva, robusta och sammanhållande landsbygder.

Vi har en pragmatisk regering, herr talman. Det är inte tom retorik. Vi har påbörjat ett arbete som vi vill se fortsätta. Jag är stolt över att se vad som händer i Sverige och hur vi tar till vara de fantastiska krafter som vi nu bygger vidare på. Människor ska kunna leva det goda livet i hela Sverige.

Vi kristdemokrater har stort fokus på att genomföra det vi nu gör – en satsning på infrastruktur. Det är helt avgörande för att hela Sverige ska fungera. För den som bor i storstaden är kollektivtrafiken bara några minuter bort. För den som bor på landsbygden är bilen helt nödvändig.

Herr talman! Vi har en politik som utgår från människors vardag. Det ska gå att driva företag på landsbygden. Det ska finnas fungerande vägar, stabil elförsörjning, tillgång till service och möjlighet att utbilda sig och bygga sin framtid oavsett postnummer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner, som jag menar slår in öppna dörrar. Regeringen har nämligen slagit fast en nationell plan för infrastruktur. Ramarna är fastställda, och med det kommer stora satsningar på transportinfrastrukturen.

För Sveriges landsbygder är drift, underhåll, reinvesteringar och åtgärder för ökad bärighet som avser vägnätet av särskild vikt. Det handlar om betydelsen av ett förbättrat vägunderhåll på både högtrafikerade och lågtrafikerade vägar och om betydelsen av att den regionala planeringen bidrar till att stärka näringslivets förutsättningar, regional utveckling och landsbygdsutveckling.

Herr talman! Regional utveckling och landsbygdsutveckling handlar ytterst om människovärde och om tillit till människors egen kraft. Vi skapar förutsättningar för det. Vi gör det genom att förbättra företagsklimatet. Vi gör det genom att korta tillståndsprocesser och skapa bättre villkor för investeringar. Vi gör det genom att återupprätta arbetslinjen så att fler människor kommer i arbete och så att fler företag kan växa.

Ung Företagsamhet är viktigt för hela Sverige och innebär en stor potential för landsbygden. Genom Ung Företagsamhet rustas våra unga. Det ökar också möjligheten att starta nya företag. Vi kristdemokrater vill gå längre med Ung Företagsamhet. Vi vill att alla gymnasieskolor i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda Ung Företagsamhet. Det saknas entreprenörskap i till exempel praktiska gymnasieutbildningar, och här finns det stora möjligheter att öppna vägar för elever att starta företag.

Herr talman! Vi känner alla till vikten av att stärka landsbygdens konkurrenskraft. Under denna mandatperiod har ett omfattande arbete initierats för att stärka jordbrukets livsmedelsproduktion och förbättra jordbruksföretagens villkor – detta för att säkerställa att vi har ett starkt jordbruk. Det är oerhört viktigt för utvecklingen på vår svenska landsbygd.

Herr talman! Under förra veckan fick jag träffa ett flertal mjölkbönder i min region, Region Gävleborg, i Hälsingland. De arbetar hårt och gör ett fantastiskt jobb, med engagemang och energi. De har i dag en framtidstro och bekräftar också hur avgörande det är med långsiktiga och stabila villkor. Det är just därför regeringen nu stärker jordbrukets konkurrenskraft, investerar i livsmedelsproduktionen och arbetar för bättre förutsättningar för Sveriges mjölkbönder.

Landsbygdsutveckling handlar också om digital infrastruktur. Det är en förutsättning för företagande, distansarbete, utbildning och välfärd. Tillgång till snabbt och stabilt bredband är i dag lika viktigt som vägar och järnvägar. Elektroniska kommunikationer är av mycket stor betydelse för att bland annat öka användningen av digital teknik. Regeringen gör en översyn av digitaliseringspolitiken för att öka attraktionskraften och funktionaliteten på landsbygden. Mobila tjänster ger företag och de boende på landsbygden nya möjligheter.

Utbyggnaden av digital infrastruktur fortsätter i högt tempo. Mobiloperatörer genomför betydande investeringar och uppgraderar befintlig infrastruktur till 5G-tekniken. Där det inte finns kommersiella förutsättningar att bygga ut den digitala infrastrukturen kan offentliga medel nyttjas. På så sätt kan man bidra till att de områdena får en fungerande uppkoppling. En välutbyggd och tillförlitlig infrastruktur öppnar för nya tillämpningsområden samt främjar innovation och utveckling.

Vi kristdemokrater står fast vid att det ska vara ett Sverige där utveckling inte bara ska ske i några få tillväxtcentrum medan resten av landet förväntas anpassa sig till avveckling. Sveriges styrka finns i hela landet. Vi bygger Sverige underifrån genom samverkan, gemenskap och ett öppet, sammanhållet samhälle. Det handlar om ett fungerande civilsamhälle och om robust samhällsservice genom att man förbättrar samordningen av statlig verksamhet, förenklar kontakter och ökar tillgängligheten till offentliga tjänster – detta för att upprätthålla och stärka lokal närvaro och förutsättningarna för service i landsbygder.

Den gröna industrins investeringar i norr, en växande besöksnäring, starka exportföretag, livsmedelsproduktion, skogsindustri och innovationskraft i mindre och medelstora företag visar att tillväxt inte är något som enbart sker i storstäder. I dag ser vi stora möjligheter runt om i hela Sverige.

För oss kristdemokrater och för den här regeringen handlar det om att skapa rätt förutsättningar, herr talman.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för fortsatta frågor!

Den föreslagna lagen om offentlig säljverksamhet syftar inte till att förbjuda offentliga aktörer att bedriva säljverksamhet. Ledamoten lyfter fram remissvaren. Vi och regeringen målar inte upp en sådan mörk bild i förväg.

Ledamoten insinuerar att det skulle bli högre priser och en sämre marknad i och med lagen. Ledamoten vet själv att när konkurrensen fungerar vinner medborgarna, och då kan också företag växa och även öka sin lönsamhet.

Det låter kanske motsägelsefullt. Men kommunal konkurrens på marknaden där privata företag kan och vill verka leder inte till lägre priser utan till högre kostnader för medborgarna.

Jag vill lugna ledamoten. När konkurrensen försvinner händer det som alltid händer när konkurrensen försvinner. Priserna sjunker när konkurrensen ökar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan om avyttring!

Enligt förslaget ska Konkurrensverket om det finns hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader få ålägga företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hindren. Ett åläggande ska dock inte innefatta krav på avyttring av egendom.

Vi menar att det är ett alltför långtgående ingrepp i äganderätten att företag, trots att de inte handlar i strid med de nuvarande konkurrensrättsliga förbuden, ska vara tvungna att avyttra egendom i form av till exempel aktier eller andra tillgångar.

Vi anser därmed att åtgärder som innebär avyttring av egendom för ett företag ska undantas.

Fru talman! Kommunala bolag i Sverige omsätter enligt SCB:s branschstatistik totalt tiotals miljarder kronor årligen inom verksamheter som i normalfallet kan, och ofta borde, drivas av privata aktörer. Denna siffra visar vilken enorm påverkan offentlig verksamhet har, inte bara på välfärden utan även på hela ekonomin och företagens möjlighet att växa och skapa jobb.

Sverige bygger sin välfärd på arbete, företagande och en ekonomi där nya idéer kan växa. Det är därför avgörande att människor som vågar starta företag, anställa och utveckla nya tjänster också möter rättvisa villkor. Därför behandlar vi i dag regeringens proposition om nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet.

Den lagändring som vi i dag föreslår, fru talman, innehåller viktiga avvägningar. Konkurrensverket får nu de verktyg som krävs för att undanröja hinder på marknaden och agera mot aktörer som snedvrider konkurrensen. Förslagen är inriktade på aktörer inom den offentliga sektorn. Det handlar om att skydda privata aktörer från otillbörlig påverkan från offentliga aktörer och därmed skydda privata aktörer från ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.

Sund konkurrens, fru talman, är en förutsättning för att kunna använda skattebetalarnas pengar klokt, främja innovation och ge konsumenter och medborgare bättre kvalitet till rimliga priser. När konkurrensen fungerar stärks hela samhällsekonomin. När den inte fungerar riskerar vi det motsatta: högre priser, sämre service och färre företag som orkar investera.

Analyser från Konkurrensverket visar att bristande konkurrens i vissa sektorer kan leda till betydande kostnader för både hushåll och samhälle. Enligt OECD är en väl fungerande konkurrens en nyckelfaktor för produktivitet, innovation och långsiktig tillväxt.

Fru talman! Det kan ibland vara motiverat att som i dag låta offentliga aktörer bedriva säljverksamhet på marknader där privata företag också verkar, men vi måste också våga se verkligheten. Offentliga aktörer har ofta andra ekonomiska förutsättningar än privata företag. Det kan handla om skattefinansiering, särskilda regelverk eller möjligheten att bära risk på ett sätt som ett litet familjeföretag aldrig kan. När spelplanen inte är jämn riskerar privata småföretag att trängas undan, inte för att de är sämre utan för att villkoren är olika från början.

Konsekvenserna blir mycket konkreta. Lokala entreprenörer tappar affärer, och viljan att investera och anställa minskar. Det är så företagaranda bromsas.

Fru talman! Låt mig ge ett konkret exempel. På flera lokala marknader, till exempel inom service och enklare tjänster, vittnar företag om hur de konkurrerar med offentliga aktörer som kan erbjuda lägre priser tack vare helt andra villkor. En småföretagare uttryckte det så här: Jag konkurrerar inte bara med andra företag utan även med regionen, som inte behöver ta betalt för utvecklingskostnader som jag som privat företagare behöver för att återinvestera i min verksamhet.

Det är en verklighetsbild som vi måste ta på allvar. Kommuner ska fokusera på sina kärnuppdrag: skola, vård och omsorg. Det finns förstås samhällsviktig verksamhet som rättfärdigar ett kommunalt ägande, särskilt på områden där marknaden inte fungerar eller där beredskap krävs. En sådan verksamhet är försvarbar och ska fortsatt kunna bedrivas.

Den offentliga makten ska användas ansvarsfullt, och att värna detta är en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Det offentliga har ett ansvar att motverka marknadsmisslyckanden men bör aldrig konkurrera med näringslivet. Därför ska vi inte heller bevara en gammal ordning där det kommunala ägandet sväller och där lokala företag och entreprenörer får betala priset. Det handlar ytterst om våra gemensamma skattemedel och hur vi använder dem på bästa sätt.

Fru talman! Vi sätter nu stopp för en sådan utveckling genom att ta fram ett modernare konkurrensverktyg. Konkurrensverket ska kunna ingripa tidigare, mer träffsäkert och mer proportionerligt för att undanröja hinder för effektiv konkurrens.

För Kristdemokraterna är detta en principiellt viktig fråga. Vi tror på den sociala marknadsekonomin. Staten ska sätta ramarna och upprätthålla rättvisan men ska inte själv snedvrida marknaden. Oppositionen har uttryckt oro för att förslagen kommer att skapa osäkerhet. Den oron ska tas på allvar, men alternativet, att låta dagens brister bestå, vore sämre. Att blunda för osund konkurrens hjälper inte vare sig medborgare, företag eller välfärd.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha ett samhälle där småföretag kan växa, där idéburna aktörer kan bidra, där lokala entreprenörer inte slås ut av oskäliga villkor och där medborgarna kan känna förtroende för att marknaderna fungerar för deras bästa.

Därför är denna proposition viktig. Den är inte viktig för systemets skull utan för människornas, företagens och välfärdens skull. Den är viktig för den företagare som vill anställa sin första medarbetare, för den familj som behöver bättre tjänster till rimligare priser och för det Sverige som behöver mer dynamik och fler växande företag.

Fru talman! Detta handlar om att värna både samhällsansvar och företagsamhet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Herr talman och statsministern! Svensk sjukvård är en av våra viktigaste välfärdsinstitutioner. Under den här mandatperioden har regeringen gjort mycket för svensk sjukvård, men det är fortsatt alltför ojämlikt. Skillnaderna mellan regionerna är stora vad gäller väntetider, tillgång till vård och kvalitet.

Den nuvarande regionstrukturen utgör ett ineffektivt resursutnyttjande med dubbelarbete, administration och bristande helhetsansvar. Skattebetalarnas pengar används därmed inte så effektivt som Sveriges hälso- och sjukvård behöver för ökad likvärdighet, bättre styrning och mer effektiv användning av resurser.

Vi kristdemokrater menar därför att tiden är mogen för att ta nästa steg mot en mer sammanhållen samt statligt styrd sjukvård där patientens behov sätts i centrum och resurserna används bättre.

Min fråga till statsministern är: Ser statsministern ett behov av att ta nästa steg mot ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården?