Cecilia Engström

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Vi behandlar i dag utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringen.

Som kristdemokrat menar jag att en fungerande rättsstat bygger på att staten vet vilka personer som bor i landet och var de faktiskt är bosatta. Folkbokföringen är inte bara ett administrativt register. Den är en grundbult för välfärden, beskattningen, rättsväsendet och vårt demokratiska system. När folkbokföringen är felaktig skapas möjligheter för bidragsbrott, identitetsbedrägerier och organiserad kriminalitet.

Under många år har vi sett hur kriminella nätverk utnyttjat brister i systemen. Felaktiga adresser, falska identiteter och multipla identiteter har använts för att tillskansa sig offentliga medel och försvåra brottsbekämpningen. Därför är det nödvändigt att samhället stärker kontrollen över folkbokföringen.

Fru talman! Den här propositionen innehåller flera viktiga reformer.

För det första införs det nya brottet främjande av oriktig folkbokföring. Den som medvetet hjälper någon att lämna felaktiga uppgifter eller på annat sätt möjliggör felaktig folkbokföring ska kunna hållas ansvarig. Det är rimligt. Den som bidrar till att underminera tilltron till våra register ska inte kunna undgå ansvar.

För det andra får Skatteverket bättre möjligheter att använda biometriska uppgifter såsom fingeravtryck och ansiktsbilder för att fastställa identitet.

Förslaget innebär också ett utökat informationsutbyte mellan Skatteverket, Migrationsverket och Polismyndigheten. Detta stärker möjligheterna att upptäcka identitetsbedrägerier och förhindra att samma person uppträder under flera identiteter.

Kristdemokraterna ser detta som viktiga verktyg i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Kriminella ska inte kunna gömma sig bakom falska identiteter eller utnyttja samhällets system för egen vinning.

Samtidigt måste varje utökad befogenhet vägas mot skyddet för den personliga integriteten, fru talman. Därför är det viktigt att användningen av biometriska uppgifter regleras i lag, att ändamålen är tydligt definierade och att uppgifterna endast används när det är nödvändigt. Rättssäkerhet och integritetsskydd ska alltid värnas, även när samhället stärker sina kontrollmöjligheter.

För mig som kristdemokrat handlar detta ytterst om att upprätthålla tilliten i samhället. Medborgare ska kunna lita på att välfärdssystemen går till dem som har rätt till dem. Myndigheter ska kunna lita på identitetsuppgifter. Människor ska kunna känna trygghet i att samhället har förmåga att bekämpa fusk och kriminalitet.

Därför välkomnar jag regeringens förslag och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Eftersom detta är mandatperiodens sista debatt vill jag också tacka riksdagskansliet, talmanspresidiet och skatteutskottets kansli, som ger oss gott stöd och hjälp i alla våra uppgifter. Tack också till alla mina kollegor i skatteutskottet för goda debatter! Jag önskar alla en fin sommar.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Vårt land är beroende av öppna handelsvägar, fungerande transporter och starka svenska rederier. Nästan all utrikeshandel passerar någon gång ett fartyg. Därför är villkoren för svensk sjöfart inte en särfråga för en enskild bransch utan en fråga om jobb, tillväxt, försörjningsberedskap och nationell säkerhet.

I dag behandlar vi ett betänkande om förbättrade regler för svensk tonnageskatt. Kristdemokraterna välkomnar propositionen och står bakom utskottets förslag.

Förändringarna syftar till att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft genom att modernisera och bredda tonnageskattesystemet. Bland annat utvidgas systemet till delar av specialsjöfarten. Möjligheter att hyra ut fartyg förbättras, och krav på internationell fart ersätts med ett krav på att verksamheten verkar på en marknad utsatt för internationell konkurrens.

Fru talman! Under en lång tid har svenska rederier haft svårare konkurrensvillkor än många av de europeiska konkurrenterna. När fartyg flaggas ut förlorar vi inte bara arbetstillfällen. Vi förlorar också kompetens, sjömanskap och strategisk kapacitet som kan vara avgörande i tider av kris.

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver fler svenskflaggade fartyg, inte färre. Vi behöver en sjöfartspolitik som gör det attraktivt att investera, anställa och bedriva verksamheten i Sverige. Därför är det viktigt att regelverket följer utvecklingen i vår omvärld och inte låser fast sig vid föråldrade definitioner eller onödiga begränsningar.

De förändringar som nu genomförs är ett steg i rätt riktning. Specialsjöfart, till exempel vissa offshore- och kabelläggningsfartyg, ges bättre möjligheter att omfattas av tonnagebeskattningen. Det skapar mer likvärdiga villkor och gör att svenska företag kan konkurrera på en europeisk marknad med rimligare villkor.

Fru talman! Kristdemokraterna ser också sjöfarten som en del av Sveriges beredskap. Erfarenheter från pandemin, krig i vårt närområde och störningar i globala leveranskedjor har visat att moderna samhällen kan vara sårbara. Ett land som Sverige behöver egen maritim kompetens, egna fartyg och en livskraftig sjöfartsnäring. När vi stärker förutsättningarna för svenska rederier stärker vi samtidigt Sveriges motståndskraft. Det handlar ytterst om vår förmåga att upprätthålla handel, transport och försörjning under alla svåra förhållanden.

Fru talman! Det finns företrädare för branschen som menar att ytterligare reformer skulle behövas framöver för att fullt ut matcha villkoren i andra länder. Den diskussionen är viktig och bör fortsätta. Men det får inte bli ett argument för att avstå de förbättringar som nu ligger på riksdagens bord och som den här regeringen har genomfört.

Jag och Kristdemokraterna väljer att ta ansvar här och nu. Vi stärker konkurrenskraften, förbättrar regelverket och skapar bättre förutsättningar för svensk sjöfart att växa.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Fru talman! Vi debatterar 2026 års vårändringsbudget. För Kristdemokraterna handlar ekonomisk politik ytterst om människors vardag – om familjer som ska få ekonomin att gå ihop, pensionärer som förtjänar trygghet och företagare som måste våga investera i framtiden.

Under mandatperioden har regeringen genomfört omfattande åtgärder för att stärka hushållens ekonomi och öka tillväxten. Skatten har sänkts på arbete, pension, el och sparande. Samtidigt har bostadsbidraget förstärkts för ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. Skatten på aktivitets- och sjukersättning har sänkts. Matmomsen har halverats. Nu kommer även barnomsorgsavgiften att sänkas för Sveriges barnfamiljer.

Detta är inte enskilda reformer utan delar av en sammanhållen politik. Syftet är att ge människor större ekonomiskt handlingsutrymme och framtidstro i en tid av osäkerhet i världen. När familjer får mer kvar i plånboken stärks konsumtionen, ökar efterfrågan och förbättras förutsättningarna för att Sverige ska kunna lämna lågkonjunkturen bakom sig.

Fru talman! En stark välfärd bygger ett stärkt näringsliv. Därför har regeringen genomfört flera viktiga reformer för att förbättra företagens villkor. Expertskatten har förbättrats genom en längre tidsgräns. FoU-avdraget har förstärkts för att främja forskning och innovation. De så kallade 3:12-reglerna har förenklats. Det innebär att företagare får lägre skatt samtidigt som regelbördan minskar. Det är bra för investeringsviljan och för företagens möjligheter att skapa fler jobb.

Vi har sänkt arbetsgivaravgifterna för unga för att göra det lättare för unga att få sitt allra första jobb och för företag att anställa dem. För Kristdemokraterna är det fråga om viktiga principer. Företagare ska ägna sin tid åt att utveckla verksamheten och skapa jobb, inte åt onödig byråkrati.

Fru talman! Sverige verkar i dag i en osäker omvärld. Kriget i Europa, handelskonflikter och svag internationell tillväxt ställer krav på handlingskraft. Det innebär att vi inte kan slå av på reformtakten. Tvärtom behöver vi fortsätta att stärka Sveriges konkurrenskraft, investera i kompetensutveckling och skapa bättre förutsättningar för företag att växa och anställa.

Kristdemokraterna står också fast vid arbetslinjen. Vi vet att arbete är grunden för både egen försörjning och social gemenskap. Höga skatter på arbete och bidragssystem som minskar drivkrafterna att arbeta riskerar att hålla människor utanför arbetsmarknaden. Därför har skatten på arbete sänkts vid tre tillfällen under mandatperioden, med särskilt fokus på låg- och medelinkomsttagare, som fått en högre procentuell skattesänkning. Den som arbetar, utbildar sig eller tar steget att starta företag ska känna att ansträngning lönar sig. Det är rättvist mot den enskilde och nödvändigt för Sveriges långsiktiga utveckling.

Fru talman! Kristdemokraterna vill se ett samhälle där fler människor kan bygga sin egen framtid, där familjer får större ekonomisk trygghet och där välfärden finansieras genom fler jobb och växande företag. Den ekonomiska politik som regeringen för och som Kristdemokraterna ställer sig bakom bidrar till just detta.

Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till förslaget i finansutskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! För mig som kristdemokrat är detta en glädjens dag. Jag säger som en känd gammal radioprofil: Äntligen! Under många år har olika regeringar inte gjort någonting åt den här orättvisan, men med denna regering händer det.

Att sänka momsen på tillträde till danstillställningar från 25 till 6 procent har varit en av mina prioriterade frågor – inte för att det i sig självt förändrar varje människas vardag över en natt, utan därför att det är en symboliskt viktig fråga som knyter samman många områden som betyder mycket för oss kristdemokrater.

Mervärdesskatten är som vi vet till stor del harmoniserad inom EU. Grunden är tydlig: En enhetlig skatt med normalskattesatsen 25 procent ska vara utgångspunkten. Det är viktigt för stabilitet och förutsägbarhet och som en trygg intäktskälla för staten.

Samtidigt finns det goda skäl att göra undantag. Vi har reducerad moms för kulturella evenemang. Konserter, teater, opera och andra scenkonstformer omfattas redan av den lägre momsen på 6 procent. Mot den bakgrunden framstår det som inkonsekvent att just danstillställningar har beskattats med 25 procent. Dans är inte ett perifert inslag utan en levande och viktig del av vårt kulturliv. Dans förenar människor över generationer, stärker gemenskapen och bidrar till ett rikt och inkluderande samhälle.

Fru talman! Det här handlar också om folkhälsa. Att dansa får människor i rörelse. Det höjer pulsen och skapar mervärde och välmående. Vi talar ofta om vikten av ett förebyggande arbete för hälsan. Här har vi en verksamhet som verkligen kombinerar motion, glädje och social gemenskap på ett naturligt sätt.

Det handlar även om gemenskap och sammanhållning, inte minst på landsbygden. På många mindre orter hör danstillställningarna till de viktigaste tillfällena för människor att mötas. Det skapar livskraft i bygder där det kanske inte finns så många mötesplatser och där de riskerar att försvinna.

Vidare handlar det om företagande. Varje dansband är i praktiken ett eget småföretag. Därtill kommer alla arrangörer, ljudtekniker, serveringar och ideella föreningar som gör verksamheten möjlig. För många små aktörer spelar sådana här förändringar faktiskt riktigt stor roll. De har envist lyft frågan om momsen, och nu kan vi äntligen leverera.

Att nu sänka momsen till 6 procent innebär därför inte bara en skattejustering. Det är ett erkännande av dansens betydelse. Det skapar mer likvärdiga villkor inom kulturområdet och ger bättre förutsättningar för arrangörer, inte minst inom det ideella föreningslivet och på mindre orter.

Fru talman! Jag delar den principiella hållningen att avsteg från normalskattesatsen ska göras med försiktighet. Det finns alltid risker för gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridning. Men i detta fall är avsteget väl motiverat. Det handlar om att rätta till en obalans som länge funnits i systemet.

För Kristdemokraterna är kulturen en bärande del av samhället. Den bidrar inte bara till upplevelser och gemenskap. Den ger också mening och sammanhållning, och den skapar glädje. Därför är det rimligt att skattesystemet stöder och inte motverkar denna typ av verksamhet. Ja till sänkt dansbandsmoms! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! För mig som kristdemokrat är detta en glädjens dag. Jag säger som en känd gammal radioprofil: Äntligen! Under många år har olika regeringar inte gjort någonting åt den här orättvisan, men med denna regering händer det.

Att sänka momsen på tillträde till danstillställningar från 25 till 6 procent har varit en av mina prioriterade frågor – inte för att det i sig självt förändrar varje människas vardag över en natt, utan därför att det är en symboliskt viktig fråga som knyter samman många områden som betyder mycket för oss kristdemokrater.

Mervärdesskatten är som vi vet till stor del harmoniserad inom EU. Grunden är tydlig: En enhetlig skatt med normalskattesatsen 25 procent ska vara utgångspunkten. Det är viktigt för stabilitet och förutsägbarhet och som en trygg intäktskälla för staten.

Samtidigt finns det goda skäl att göra undantag. Vi har reducerad moms för kulturella evenemang. Konserter, teater, opera och andra scenkonstformer omfattas redan av den lägre momsen på 6 procent. Mot den bakgrunden framstår det som inkonsekvent att just danstillställningar har beskattats med 25 procent. Dans är inte ett perifert inslag utan en levande och viktig del av vårt kulturliv. Dans förenar människor över generationer, stärker gemenskapen och bidrar till ett rikt och inkluderande samhälle.

Fru talman! Det här handlar också om folkhälsa. Att dansa får människor i rörelse. Det höjer pulsen och skapar mervärde och välmående. Vi talar ofta om vikten av ett förebyggande arbete för hälsan. Här har vi en verksamhet som verkligen kombinerar motion, glädje och social gemenskap på ett naturligt sätt.

Det handlar även om gemenskap och sammanhållning, inte minst på landsbygden. På många mindre orter hör danstillställningarna till de viktigaste tillfällena för människor att mötas. Det skapar livskraft i bygder där det kanske inte finns så många mötesplatser och där de riskerar att försvinna.

Vidare handlar det om företagande. Varje dansband är i praktiken ett eget småföretag. Därtill kommer alla arrangörer, ljudtekniker, serveringar och ideella föreningar som gör verksamheten möjlig. För många små aktörer spelar sådana här förändringar faktiskt riktigt stor roll. De har envist lyft frågan om momsen, och nu kan vi äntligen leverera.

Att nu sänka momsen till 6 procent innebär därför inte bara en skattejustering. Det är ett erkännande av dansens betydelse. Det skapar mer likvärdiga villkor inom kulturområdet och ger bättre förutsättningar för arrangörer, inte minst inom det ideella föreningslivet och på mindre orter.

Fru talman! Jag delar den principiella hållningen att avsteg från normalskattesatsen ska göras med försiktighet. Det finns alltid risker för gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridning. Men i detta fall är avsteget väl motiverat. Det handlar om att rätta till en obalans som länge funnits i systemet.

För Kristdemokraterna är kulturen en bärande del av samhället. Den bidrar inte bara till upplevelser och gemenskap. Den ger också mening och sammanhållning, och den skapar glädje. Därför är det rimligt att skattesystemet stöder och inte motverkar denna typ av verksamhet. Ja till sänkt dansbandsmoms! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi behandlar i dag frågan om punktskatter – skatter som i mycket hög grad påverkar människors vardag. Det handlar om vad det kostar att ta sig till jobbet, att driva ett företag, att värma sitt hem och att leva ett vanligt liv i Sverige.

Det är viktigt att sätta denna debatt i sitt sammanhang. Sverige befann sig för några år sedan i en situation där kostnaderna för bland annat drivmedel och energi hade drivits upp till nivåer som slog hårt mot hushåll och småföretagare. Det är de som inte har några realistiska alternativ till bilen och som är beroende av rimliga energikostnader.

Fru talman! Sedan 2022 har Kristdemokraterna och regeringen steg för steg lagt om politiken. Vi har sänkt skatten på bensin och diesel och justerat reduktionsplikten och därigenom pressat tillbaka drivmedelspriserna. Det har inte varit symbolpolitik; det har varit konkreta lättnader i människors plånböcker.

Man har också agerat på energiområdet. I ett läge där elpriser och energikostnader har utgjort en stor källa till oro för både hushåll och företag har regeringen prioriterat stabilitet och konkurrenskraft. Detta är en tydlig kursändring från en politik där skatter i hög grad används för att styra till en politik där man också väger in människors faktiska livsvillkor.

Fru talman! Detta bekräftades också så sent som i måndags när regeringen höll en presskonferens. Återigen betonades behovet av att hålla ned kostnaderna för hushåll och företag. Fokus ligger på att stärka ekonomin, värna köpkraften och säkerställa att Sverige inte tappar i konkurrenskraft. Det är ett bra besked. I tider av internationell kris och ekonomisk osäkerhet behövs inte fler pålagor, utan det behövs stabilitet och ansvar samt en regering som agerar som man nu gör när man sänker såväl drivmedelspriserna som energiskatten.

Fru talman! Mot denna bakgrund blir också reservationerna i betänkandet tydliga. Här finns förslag om att ändra eller skärpa olika punktskatter på drivmedel, energi och transporter. Det är förslag som riskerar att återigen öka kostnaderna för vanliga människor. Vi kristdemokrater menar att det är fel väg att gå. Klimatomställningen är nödvändig, men den måste ske på ett sätt som människor klarar av. Om politiken blir för dyr eller uppfattas som långt ifrån människors verklighet riskerar den att tappa i legitimitet.

Fru talman! Punktskatterna måste också ses i ett större sammanhang, nämligen Sveriges konkurrenskraft. Företag som verkar i Sverige konkurrerar inte bara med varandra utan också med företag i andra länder. Om kostnaderna för energi, transporter och produktion blir för höga riskerar investeringar att utebli och jobb att försvinna från Sverige. Det är därför avgörande att skattesystemet inte försvårar företagande i onödan.

Fru talman! Det handlar i grunden om vilket samhälle vi vill ha. Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle där politiken tar ansvar för helheten, där klimatmål, ekonomisk tillväxt och människors livsvillkor vägs samman. Vi vill inte ha ett samhälle där skatter i allt större utsträckning används för att styra människors vardag oavsett konsekvenserna.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha en politik där det lönar sig att arbeta, där företag kan växa och där människor, oavsett var i landet de bor, kan få vardagen att fungera. Därför säger vi nej till förslag som driver upp kostnaderna ytterligare. Jag står därför bakom utskottets förslag i betänkandet, och jag yrkar avslag på motionerna.

(Applåder)

Fru talman! Vi behandlar i dag betänkandet om inkomstskatt. Det berör centrala delar av svensk skattepolitik: skatteskala, jobbskatteavdrag, skattereduktioner, rot- och rutavdrag och civilsamhällets villkor.

För Kristdemokraterna är utgångspunkten tydlig: Skattesystemet ska vara rättvist, ansvarsfullt och samhällsbyggande. Det ska finansiera välfärden men också stärka samhället. Man ska kunna arbeta. Familjer ska fungera, företagandet ska fungera och civilsamhället ska fungera.

Fru talman! Sverige har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur. I det läget är det rätt att, som regeringen har gjort, fokusera på att stärka hushållens ekonomi. Sänkt skatt på arbete och pension ger människor större ekonomiskt utrymme och bidrar till att göra ekonomin lite lättare igen. Samtidigt är det rimligt att skattepolitiken präglas av stabilitet och långsiktighet.

Fru talman! Jobbskatteavdraget är en hörnsten i arbetslinjen. Förstärkningen för inkomster bidrar till att det lönar sig bättre att arbeta. Det är avgörande inte bara för individen utan för hela samhällsekonomin. Välfärden behöver stärkas. Men man gör inte det genom att höja skatter och minska sysselsättningen, för det dämpar tillväxten. Ett starkare skatteunderlag skapas genom att fler arbetar och att företag växer, inte genom att skatterna höjs för dem som redan bär en stor del av finansieringen.

Samtidigt välkomnar vi att beskattningen av sjuk- och aktivitetsersättningen har justerats så att det inte längre är någon skatteklyfta där.

Fru talman! När det gäller rot- och rutavdragen kan vi tydligt se deras betydelse.

Rotavdraget har bidragit till att minska svartarbete och stärka sysselsättningen i byggsektorn. Höjningen av taket under 2025 var ett viktigt konjunkturstöd.

Rutavdraget har i sin tur skapat jobb, inte minst för personer som står långt från arbetsmarknaden. Det är viktigt att det fortsatt riktas mot tjänster där trösklarna in i arbete är lägre, där svartarbete kan undvikas och där efterfrågan kan öka sysselsättningen.

Samtidigt delar vi utskottets bedömning att rutavdrag inte bör omfatta tjänster som kräver avancerad specialkompetens och tung teknisk utrustning. Det skulle förändra avdragets grundläggande syfte.

Fru talman! Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om gåvoskatteavdraget.

Civilsamhället spelar en avgörande roll i vårt samhälle för att stötta utsatta, bygga gemenskaper och fånga upp människor där det offentliga inte alltid räcker till. Genom ett fungerande gåvoskatteavdrag kan vi stärka incitamenten för människor att bidra till ideella organisationer och välgörande ändamål.

Vi har nu tagit ett viktigt steg genom att införa skattereduktion även för juridiska personer, det vill säga företag. Deras gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning ger nu också gåvoskatteavdrag. Det är ett viktigt steg i rätt riktning mot att fler delar av civilsamhället omfattas. Samtidigt vill vi stärka kvaliteten och legitimiteten för gåvorna. Kristdemokraterna vill gärna gå ännu längre i det.

Fru talman! I betänkandet finns också reservationer om höjda skatter, förändrade avdrag och breda omtag av skattesystemet.

Kristdemokraterna menar att vägen framåt inte är att höja skatter på arbete och företagande. Det riskerar att hämma tillväxten och slå mot hushållens ekonomi.

Samtidigt ser vi att oppositionen talar om stora skattereformer men utan en gemensam riktning. Här krävs det tydlighet. En skattereform måste bygga på stabila principer: att arbete ska löna sig, att företag ska kunna växa och att välfärden ska finansieras långsiktigt.

Fru talman! Skattepolitiken handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha – ett samhälle där staten tar allt större plats eller ett samhälle där människor, familjer, företag och civilsamhället ges kraft att bära varandra. Kristdemokraterna väljer absolut det senare. Det är ett samhälle där arbete lönar sig och företagande uppmuntras. Med ansvar för ekonomin och respekt för skattebetalarnas pengar och med ett starkt civilsamhälle bygger vi ett Sverige som håller ihop. Det är så vi bygger ett starkt samhälle – tillsammans.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Svensk sjukvård präglas av stora regionala skillnader. Det blir särskilt tydligt när vi ser på vårdköerna.

Under alliansåren, när Kristdemokraterna hade ansvar för sjukvården, halverades köerna. Under de två senaste mandatperioderna med Socialdemokraterna mer än fördubblades de, även före pandemin.

Utvecklingen ser dock olika ut i landet. I mitt hemlän Skåne ser vi att vårdköerna har minskat mest i Sverige. Det visar att det går att vända utvecklingen och att rätt prioriteringar, ledarskap och styrning kan ge effekt. Motsatsen ser vi i andra regioner, som i det rödgrönt styrda Stockholm, där köerna i stället växer.

Detta understryker problemet med dagens system med 21 självstyrande regioner. Vården blir ojämlik och beroende av var i landet man bor.

Min fråga till sjukvårdsminister Elisabet Lann är därför: Vad kan ministern göra för att fler regioner ska kunna ta efter det resultat vi ser i Skåne och säkerställa att vårdköerna kortas i hela landet?

Herr talman! Att svenska företag bidrar till vår välfärd tycker jag är det absolut viktigaste, och det har vi verkligen bevisat i dag. Det är företagens förutsättningar som gör att man har möjlighet att växa. I ett exportberoende land som Sverige måste man också ha goda förutsättningar att vara företagare.

Det är ju inte heller så att alla företag går jättebra och har pengar över. Det låter som att alla företagare har jättestora vinster och berikar sig själva. Så är det verkligen inte. Många småföretagare kämpar med sina regler varje dag, och man har mycket som tar energi och kraft när man ska följa alla de regler som vi har satt upp för dem.

Man ska göra rätt för sig. Det ska naturligtvis alla göra. Det är ingen som ifrågasätter att företagen ska göra rätt för sig – och det gör de! Man betalar de skatter man ska, man följer de regler som finns och man gör verkligen vad man kan för att driva sitt företag.

Men det är också ett risktagande att vara företagare. Sover man på natten? Har man några inkomster nästa månad? Kommer man att kunna betala lön till sina anställda? Det är sådant man ständigt lever med som företagare.

Jag tror inte att Socialdemokraterna vet hur det är att vara företagare.

(Applåder)

Herr talman! Ibland undrar man om det är rätt värld man har hamnat i. Med Socialdemokraterna är det alltid så att man undrar om företagen är onda – men det är ju företagen som skapar välfärd! Det verkar inte Socialdemokraterna ha förstått.

Det handlar om företag som växer och har möjlighet att investera och skapa fler jobb – det är företagen som skapar jobb till de anställda i vårt land. Det är de som betalar in intäkter till våra skatter, som också blir välfärd.

Det där verkar man inte ha förstått i socialdemokratin, alltså att det faktiskt är företagen som är grunden till vår välfärd. Utan växande företag och företag som lever ett gott liv får vi inte några välfärdspengar. Det undrar jag om Socialdemokraterna skulle lyckas lösa.

Herr talman! I dag pratar vi om företagande, kapital och fastigheter. Det kan vid första anblicken framstå som tekniska frågor om skatter och system. Men i grunden handlar det om något mycket större: förutsättningarna för arbete, investeringar och ansvarstagande i Sverige.

För Kristdemokraterna är utgångspunkten tydlig. Sverige behöver ett skattesystem som uppmuntrar arbete, entreprenörskap och långsiktigt ägande. Skattesystemet ska vara stabilt, rättvist och förutsägbart. När människor anstränger sig, startar företag, investerar och sparar ska politiken inte lägga sig i och lägga onödiga hinder i vägen.

Herr talman! Svensk ekonomi vilar i hög grad på våra små och medelstora företag. I hela landet – i små kommuner, i förorter och i våra städer – finns det företagare som tar ansvar för sina verksamheter, sina anställda och sina lokalsamhällen. De skapar jobb och betalar skatt och bidrar till den välfärd vi alla är beroende av.

Men företagandet innebär också risker. Den som startar ett företag riskerar sitt kapital, sin tid och ofta sin egen trygghet. Just därför måste politiken utformas så att den uppmuntrar företagande, inte försvårar det. Krångliga regelverk, osäkra skatteregler och ständiga förändringar skapar osäkerhet och riskerar att bromsa investeringar och tillväxt.

Kristdemokraterna menar därför att stabilitet och långsiktighet i skattesystemet är avgörande. Företagande ska kunna planeras för framtiden. Investeringar görs oftast med ett perspektiv på många år, ibland decennier. Då måste också spelreglerna vara tydliga och förutsägbara. Det gör vi dem nu med de nya 3:12-reglerna, där vi förenklar för företagen.

Herr talman! En annan viktig fråga i detta betänkande handlar om kapital och ägande. För oss kristdemokrater är äganderätten en grundläggande princip i ett fritt samhälle. Den ger människor självständighet, trygghet och möjlighet att forma sina egna liv. Att kunna äga sin bostad, att kunna spara för framtiden och att kunna bygga upp ett företag är för många människor en viktig del av tryggheten i livet.

Men ägandet handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om att ta ansvar, om långsiktighet och om tillhörighet. Den som äger något vårdar det ofta bättre och tar hand om sin investering inför framtiden. Det gäller både i det lilla och i det stora, från att äga sin egen bostad till att äga ett företag som skapar arbete och välstånd. Därför behöver politiken värna ett brett och folkligt ägande i samhället.

Det gäller som sagt inte minst bostäder. För många familjer är bostaden den största och viktigaste ekonomiska tillgång de har. Men den är också något mer än så. Ett hem är platsen där barn växer upp, där familjer samlas och där livet levs. Därför är det viktigt med ett stabilt och förutsägbart system för beskattning av bostäder och fastigheter – ett system som inte straffar människor för att de har sparat, arbetat och investerat i sitt hem.

Vi kristdemokrater vill därför avskaffa reavinstskatten. Att äga och vårda sitt hus ska löna sig. Ett hem är inte en aktie. Det är människors trygghet, deras rötter och deras vardag. Politiken ska inte behandla människors hem som spekulationsobjekt utan som att de faktiskt är grunden för familjeliv, ansvarstagande och långsiktig trygghet.

Herr talman! Jag vill också prata om sponsring av kultur och fritid. Det är en viktig fråga för Kristdemokraterna, eftersom civilsamhället – inte minst idrottsrörelsen och kulturlivet – spelar en avgörande roll för vår gemenskap, för folkhälsa och för ungas möjligheter att leva gott i hela landet.

Under lång tid har reglerna för sponsring varit otydliga. Företag har ofta tvekat att gå in och stödja verksamheter, eftersom det har varit osäkert om kostnaderna är skattemässigt avdragsgilla. Detta har i praktiken hämmat möjligheterna till samverkan mellan näringsliv och civilsamhället.

Regeringen har därför tagit initiativ till att se över regelverket. En statlig utredning har förslag på en generösare och tydligare avdragsrätt för sponsring. Syftet är just att göra det enklare för företag att bidra till kultur, idrott och andra ideella verksamheter. Avdragsrätt ska kunna medges även när sponsring syftar till att stärka företagets varumärke och samhällsengagemang, inte enbart när det finns en ekonomisk motprestation av samma värde.

Detta är ett viktigt steg för att skapa bättre förutsättningar för att få fram samarbeten mellan företag och civilsamhället. När näringslivet ges bättre möjligheter att bidra kan också fler barn och unga få tillgång till idrott och kultur och fler verksamheter runt om i landet få en stabilare finansiering. Det är i grunden positivt både för civilsamhället och för samhället i stort.

Herr talman! Kristdemokraternas politik utgår från övertygelsen om att ett starkt samhälle byggs i samspel mellan människor, familjer, civilsamhälle och företag – inte enbart genom statliga beslut. Företagare som skapar jobb, människor som sparar och investerar och familjer som planerar för framtiden är alla viktiga för att dela Sveriges ekonomiska och sociala utveckling.

När skattesystemet fungerar väl skapas förutsättningar för just detta. Då kan företag växa, nya arbetstillfällen skapas och människor känna större trygghet i sina ekonomiska beslut. Om skattesystemet i stället blir oförutsägbart, onödigt komplicerat eller alltför betungande riskerar vi att hämma både entreprenörskap och investeringar. Det drabbar i förlängningen hela samhället och vår välfärd.

Herr talman! Kristdemokraterna vill därför fortsätta arbeta för ett skattesystem som är enklare, mer förutsägbart och mer tillväxtfrämjande. Vi vill stärka förutsättningarna för företagande i hela landet och värna människors möjlighet att äga, spara och investera. På så sätt får vi ett Sverige där fler jobb växer fram, där företag vågar investera och där människor känner större trygghet. Så får vi mer pengar till välfärden.

(Applåder)

Fru talman! Det finns naturligtvis ett engagemang för de här frågorna även inom vårt parti. Kristdemokraterna driver landsbygdsfrågorna och ser verkligen att det finns ett behov även här. Samtidigt kan vi kanske inte gå in och styra vad Skatteverket gör och inte gör. Det pågår domstolsprocesser. Vi har svårt att gå in och styra hur de ska tolkas och vad de gör. Så länge inte alla utfall är klara är det svårt att säga vad vi skulle ändra.

Vi förändrar de momssatser vi kan förändra. Livsmedel och mat är viktigt för människor, och den momsen har vi möjlighet att sänka. Likadant är det när det gäller dansbandsmomsen. Vi ser att det är viktigt för människor som lever ute i landsbygden.

Vi försöker ta dem efter hand. Men tyvärr kan jag inte säga att vi kommer att göra något åt detta. Skatteverket har ju de uppgifter de har och driver de processer som de gör. Vi kan inte gå in och styra dem på ett mer konkret sätt.

Fru talman! Tack för frågan, Helena Vilhelmsson!

Vi ser alla att momsen ofta blir ett stort problem, framför allt för småföretag. Där blir gränsdragningsproblemen desto större. Men jag tror att det finns en vilja att göra rätt.

Regeringen gör vad den kan inom det system som vi har i dag. För en större omarbetning av momssystemet tror jag att det behövs en större skattereform där man ser över alla delar. Det finns nämligen alltid risk att någon drabbas orättfärdigt vid en förändring.

Jag som kristdemokrat har länge tyckt att vi egentligen ska ha en och samma moms, och då behöver den inte vara på 25 procent, som i dag. Om vi skulle ha samma moms på allt skulle vi kunna sänka den generella momsen. Men där är vi inte i dag, utan vi får ta ett steg i taget.

Fru talman! Mervärdesskatten är en av de viktigaste intäktskällorna för staten och en central del av vårt skattesystem. Den finansierar välfärden och våra gemensamma åtaganden. Samtidigt måste momssystemet vara enkelt, transparent och rättvist både för företag och för konsumenter.

I grunden bygger momssystemet på en enkel princip: Skatten tas ut i varje led men bärs till slut av konsumenten. För att systemet ska fungera väl krävs att reglerna är tydliga och att skatten är så neutral som möjligt, men verkligheten är tyvärr mer komplicerad. Under många år har momssystemet fyllts på med undantag, specialregler och olika skattesatser, vilket har lett till gränsdragningsproblem och ett regelverk som ibland framstår som svårbegripligt.

Kristdemokraterna vill se ett momssystem som är mer överskådligt och mer konsekvent. Samtidigt måste politiken vara lyhörd för människors vardag och för de kostnader som hushållen möter. Ett tydligt exempel är livsmedelspriserna. Många hushåll, inte minst barnfamiljer och äldre med små marginaler, märker att maten har blivit allt dyrare. Mat är ingen lyxkonsumtion utan en grundläggande nödvändighet.

Kristdemokraterna ser positivt på att momsen på livsmedel nu sänks, vilket vi har drivit på för tidigare. Det bidrar till att lindra kostnadstrycket på hushållen och gör det lättare för människor att få vardagsekonomin att gå ihop. När priserna stiger snabbt är det rimligt att politiken använder de verktyg som finns för att dämpa effekterna.

Fru talman! Ett annat konkret exempel kommer från kulturområdet, och många har pratat om det tidigare. Det handlar om den så kallade dansbandsmomsen, som gäller arrangemang där människor samlas för att dansa till musik. I dag beskattas inträdet med 25 procent, vilket är betydligt högre än för andra kulturarrangemang, som konserter och teater. Där gäller 6 procents moms. Detta har länge uppfattats som orättvist eftersom upplevelsen i många fall är likartad oavsett om man står still eller dansar till musiken.

Regeringen ändrar nu detta så att momsen på tillträde till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent från och med den 1 juli i år. Förslaget omfattar tillträde till dansarrangemang, och det spelar ingen roll vilken typ av dans eller musik det handlar om – oavsett om det är dansband, nattklubb eller liknande arrangemang ges besökare möjlighet att dansa till musik till 6 i stället för 25 procents moms.

Fru talman! Detta är ett viktigt erkännande av att kultur är något som berikar samhället. Att dansbandsmusikens evenemang beskattas på samma sätt som konserter och teater är en fråga om både rättvisa och kulturpolitik. Samtidigt är det en påminnelse om att skattepolitiken måste vara lyhörd för verkligheten och se de aktörer och arrangörer som bygger mötesplatser och social gemenskap ute i vårt land.

Fru talman! Vi kristdemokrater uppskattar också förslaget om enklare momsregler för gåvor och begagnade varor. Regelverket förenklas för företag som säljer begagnade varor och för företag som vill skänka varor till välgörenhet. Syftet är att minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten.

Reglerna om förenklad vinstmarginalbeskattning ska utvidgas så att den kan tillämpas när varans pris inte är känt men understiger 10 000 kronor. Det gör det enklare för företag att sälja begagnade varor utan att fastna i komplicerad administration.

Man lyfter också fram att donationer av livsmedel till godkända ideella organisationer ska kunna göras utan att utlösa moms. Moms skulle riskera att släcka incitamenten att skänka mat som annars riskerar att gå till spillo. Detta är ett viktigt steg för att underlätta för företag att bidra till civilsamhället och minska matsvinnet.

Fru talman! Det är positivt att man nu tar fasta på att förenkla och modernisera momssystemet för att svara upp mot såväl hållbarhet som återbruk och socialt ansvarstagande. Samtidigt måste vi fortsätta bevaka att dessa förändringar inte skapar nya svåra och snåriga regler utan verkligen förenklar för företag och organisationer i praktiken.

Regeringen skärper åtgärderna mot momsbedrägerier, bland annat genom att ge Skatteverket större möjligheter att kontrollera registreringar, neka skattskyldighet och hantera ingående moms vid misstanke om skatteundandragande. Det är viktigt att skydda den offentliga sektorns intäkter samtidigt som vi bevarar den öppenhet och rättssäkerhet som finns i näringslivet.

Avslutningsvis är vår utgångspunkt att moms ska vara en effektiv och stabil skattebas, men det ska också vara ett verktyg som inte står i vägen för ett hållbart samhälle, ett starkt civilsamhälle eller småföretagande. Vi vill ha ett system där de goda krafterna får utrymme att verka, där regelverket är begripligt och där politiken inte ska ske på bekostnad av dem som skapar jobb, engagemang och social sammanhållning.

Fru talman! Vi ser fram emot fortsatt dialog och politisk styrning i dessa frågor.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, där företagande uppmuntras och där våra gemensamma system är rättvisa. För oss kristdemokrater handlar skattepolitiken ytterst om ansvar och moral. Skatter är nödvändiga för att finansiera välfärden, men de ska vara rimliga, begripliga och transparenta.

Vi vill se synliga skatter och avgifter. Medborgarna har rätt att veta hur mycket de betalar och vad de får tillbaka. När beskattningen göms i olika påslag och avgifter försvagas sambandet mellan arbete och skatt. Därför är det viktigt att göra skattesystemet mer överskådligt. Regeringen har tagit steg i den riktningen genom att sänka skatten på arbete och förstärka drivkrafterna att arbeta och utbilda sig. Det har gjort skillnaden mellan bidrag och arbete tydligare.

Fru talman! F-skattesystemet är en grundbult i svenskt företagande. Det möjliggör för entreprenörer att ta ansvar för sina egna skatter och avgifter och att verka på en marknad med tydliga spelregler. Regeringen har förenklat för småföretagare och förbättrat villkoren för att starta och driva företag. Samtidigt har kontrollen av missbruk av F-skatt stärkts genom ökad myndighetssamverkan och bättre informationsutbyte. F-skatt ska vara en kvalitetsstämpel, inte ett verktyg för att kringgå arbetsgivaransvar och dumpa villkor. Därför måste kontrollen fortsätta utvecklas, så att seriösa företag skyddas mot osund konkurrens.

Skatte- och avgiftskontrollen är avgörande för rättvis konkurrens och för att värna skattebetalarnas pengar. Skatteverket har fått ökade resurser för att bekämpa organiserat fusk och för att motverka arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar. Regeringen har intensifierat arbetet mot bidragsbrott och stärkt samverkan mellan myndigheter. Staten ska vara stark mot fusket men rättssäker och proportionerlig i sina åtgärder.

Fru talman! Skatteflykt och aggressiv skatteplanering undergräver tilliten till hela samhällskontraktet. När internationella koncerner flyttar vinster till lågskatteländer drabbar det både välfärden och legitimiteten i systemet. Regeringen har stöttat internationella initiativ för minimibeskattning av stora bolag och arbetat för ökat informationsutbyte mellan länder. Sverige ska inte vara en fristad för skatteundandragande. Den som skapar värde här ska också bidra till Sveriges välfärd.

Fru talman! En korrekt folkbokföring är en förutsättning för att välfärden ska fungera. Felaktiga uppgifter leder till bidragsbrott, identitetsrelaterad brottslighet och felaktiga utbetalningar. Regeringen har stärkt kontrollmöjligheterna och gett Skatteverket ökade befogenheter att genomföra kontroller och kräva kompletterande uppgifter. Arbetet mot felaktiga utbetalningar har prioriterats. Det är nödvändigt för att värna både trygghetssystemen och förtroendet för dem.

Samtidigt måste vi värna den personliga integriteten. I Sverige finns flera former av skyddade personuppgifter. Dessa skydd är livsavgörande för människor som lever under hot, ofta kvinnor och barn som har flytt från våld i nära relationer. Regeringen har stärkt stödet till våldsutsatta och förbättrat samordningen mellan myndigheter för att säkerställa att skyddet fungerar i praktiken. När vi stärker kontrollen i systemen måste vi samtidigt förstärka skyddet för de allra mest utsatta.

Fru talman! I kampen mot smuggling, organiserad brottslighet och ekonomiskt bortfall spelar Tullverket en avgörande roll. Regeringen har gett tullen utökade befogenheter att ingripa mot brott, stärkt möjligheterna till kamerabevakning och informationsdelning samt tillfört resurser för att möta den ökande införseln av narkotika och vapen. Samarbetet mellan Tullverket, polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har fördjupats. En stark tull är en del av både trygghetspolitiken och kampen mot skatteundandragande.

Tullen har nu fått ökade befogenheter – det handlar bland annat om kroppsvisitationer, fordonskontroller och kvarhållande av misstänkta personer i anslutning till gränspassager. Det ger Tullverket bättre förutsättningar att stoppa illegala transporter innan farliga varor når våra gator.

Dessutom har lagstiftningen moderniserats när det gäller informationsutbyte. Tullverket har fått förbättrade möjligheter att dela och ta emot underrättelseinformation från andra brottsbekämpande myndigheter. Det är avgörande i kampen mot internationella nätverk som systematiskt utnyttjar våra gränser och logistikkedjor.

Regeringen har också stärkt möjligheterna till kamerabevakning vid gränser, hamnar och andra strategiska platser. Genom bättre tekniska verktyg – såsom skannrar och automatiserade analysverktyg – kan fler transporter kontrolleras utan att laglydiga medborgare drabbas av onödiga förseningar.

Samtidigt blir straffen för grov smuggling och synnerligen grov smuggling skärpta. Det markerar tydligt att samhället ser allvarligt på införsel av vapen, narkotika och explosiva ämnen.

Det är en tydlig kursändring: från naivitet till handlingskraft. Staten ska vara stark mot brottsligheten men rättvis mot den enskilde.

Fru talman! Kristdemokraternas linje är tydlig: Skatter ska vara synliga och rimliga. Företagande ska uppmuntras. Fusket ska bekämpas med kraft. Integriteten ska värnas. Och våra myndigheter – från Skatteverket till Tullverket – ska ha de verktyg som krävs för att upprätthålla lag och ordning.

Regeringen har redan tagit viktiga steg i denna riktning, men arbetet är inte färdigt. Vi kommer att fortsätta stärka kontrollen, täppa till kryphål och försvara samhällskontraktet. När rättvisan stärks, då stärks tilliten. Och när tilliten stärks, då stärks Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Ett förbättrat regelverk för beskattning av skog är vad vi talar om i dag. Det är en väldigt viktig fråga för oss kristdemokrater.

Herr talman! Utgångspunkten måste vara tydlig. De som äger skogen och marken ska också ha förfoganderätt och kunna använda den som man vill i framtiden. De ska mötas av rimliga och rättvisa skatteregler.

När staten beslutar om alla framtidsupplåtelser, eller inlösen för naturvårdande ändamål, är det ett uttryck för ett gemensamt samhällsintresse.

Det är samtidigt en betydande inskränkning i den enskildes äganderätt. Då måste också beskattningen vara utformad så att den inte i praktiken straffar den markägare som bidrar till att bevara svensk biologisk mångfald och värdefull natur.

Regeringen föreslår en särskild ersättningsfond för naturvårdsmark med upp till tio år för att återinvestera i ny mark. Det är en klok och realistisk lösning. Tio år ger en rimlig handlingsfrihet utan att systemet blir öppet och otydligt.

Syftet är klart. Ersättningen ska kunna återinvesteras. Den starka långsiktigheten i svenskt skogsbruk ger trygghet i en situation som ofta är både ekonomiskt och känslomässigt krävande för den enskilde.

Att avdrag inte ska vara beroende av motsvarande bokföringsmässiga avsättning är också en förenkling som minskar den onödiga administrationen.

Herr talman! En viktig del i propositionen är införandet av ett naturvårdskonto för ersättning för naturvårdsavtal som löper i minst fem år. Ersättningar från naturvårdsavtal kan uppgå till betydande belopp, i genomsnitt 225 000–250 000 kronor enligt Skatteverket. För en enskild näringsidkare kan det innebära en kraftig progressiv beskattning det år ersättningen betalas ut. Det är varken rimligt eller rättvist.

Genom att möjliggöra avsättning av upp till 90 procent av ersättningen och periodisering över upp till tio år skapas en ordning som motsvarar reglerna för skogskonto. Det ger stabilitet, förutsägbarhet och en mer proportionerlig beskattning.

Att varje naturvårdsavtal ska knytas till ett eget naturvårdskonto är dessutom en väldigt klok lösning, inte minst vid generationsskiften. Det skapar tydlighet om vilka medel som hör till vilket avtal och minskar risken för framtida tvister eller oklarheter.

Herr talman! Propositionen innehåller också en viktig anpassning till EU-rätten. Möjligheten till skogsavdrag för fastigheter inom EES stärker likabehandling och minskar risken för rättsliga konflikter.

Det behövs en balans mellan förenkling och kontroll. Det är en styrka i propositionen att den både förenklar och stärker systemet. För Kristdemokraterna är detta ett uttryck för en politik som förenar ansvar för miljön med respekt för äganderätten. Vi ser gärna biologisk mångfald. Vi ska skydda värdefull natur. Men vi ska göra det på ett sätt som är rättvist mot dem som äger och brukar marken.

Herr talman! Låt mig utveckla några ytterligare delar av propositionen som rör beskattning av ersättning för naturvårdsavtal och intrångsersättning.

Det finns få branscher, om ens någon bransch, som skogsnäringen där horisonten för arbetet är längre. När andra planerar för nästa säsong planerar skogsägaren för nästa generation. Det tar den tid det tar att plantera ett träd och att se det växa till dess det blir dags för avverkning.

Att en skogsägare skulle kunna få balansera sin ekonomi mer långsiktigt med hjälp av ett naturvårdskonto tycker vi kristdemokrater är ett gott förslag. Naturvårdsavtal skiljer sig från formellt områdesskydd enligt miljöbalken. Det är tidsbaserade utnyttjanderätter som kan löpa i som längst 50 år. Ersättningen betalas i normalfallet ut som ett engångsbelopp vid avtalets tecknande och beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Herr talman! Problemet är att dagens regler innebär att ersättningen i många fall tas upp till beskattning i sin helhet när den erhålls, detta trots att avtalet kan löpa under flera decennier. Det skapar en beskattning som inte står i proportion till avtalets faktiska ekonomiska innebörd över tid. Det är just denna obalans som naturvårdskontot nu adresserar. Genom möjlighet till periodisering över upp till tio år minskas effekten av den progressiva beskattningen och systemet blir mer rättvist. Det stärker incitamenten att frivilligt ingå naturvårdsavtal, vilket är centralt om vi menar allvar med frivillighet som grund för naturvården.

Herr talman! För mig som kristdemokrat är viktigt att komma ihåg den större bilden. Svensk skogspolitik bygger på en balans mellan produktion och miljöhänsyn. För att denna balans ska fungera krävs förtroende mellan staten och markägarna. Om beskattningen upplevs som oförutsägbar eller oskäligt hård riskerar viljan att frivilligt avsätta mark för naturvård att minska.

Genom propositionen skapas en bättre möjlighet för markägare till återinvesteringar. Det blir en rimligare periodisering av ersättningar och ökad rättssäkerhet, framför allt vid generationsskifte. Det blir också en anpassning till EU-rätten. Dessutom stärks kontrollen genom tydliga uppgiftsskyldigheter. Detta är en reform som stärker både naturvården och äganderätten.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att hållbar naturvård måste bygga på ansvar, frivillighet och respekt för den enskildes rätt. Denna proposition är ett steg i just den riktningen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Vi debatterar en sänkt mervärdesskatt på livsmedel från 12 till 6 procent.

För Kristdemokraterna är det viktigt att stötta familjer som vittnar om hur marginalerna har krympt en månad för månad. Det är inte minst barnfamiljer, ensamstående föräldrar och äldre med små pensioner som känner av varje krona när de står i matkassan.

Mat är ingen lyx. Mat är en nödvändighet. När priserna på livsmedel stiger påverkas alla hushåll. Men höga matpriser slår hårdast mot dem som har minst ekonomiskt utrymme. Därför är det rimligt att staten i ett svårt ekonomiskt läge använder de verktyg som finns för att tillfälligt lätta på bördan.

En sänkning av momsen på livsmedel är en bred och träffsäker åtgärd i den meningen att den omfattar alla hushåll. Regeringen bedömer att skattesänkningarna har hög sannolikhet att relativt direkt få genomslag i priserna, och det är avgörande. Syftet är tydligt: En sänkning ska märkas i plånboken, inte stanna någon annanstans i värdekedjan. Det är vi överens om med livsmedelsaffärerna.

Tidigare har regeringen sänkt drivmedelsskatterna, och man har kraftigt sänkt reduktionsplikten. Det har gett stor effekt på bränslepriserna. Kraftigt sänkta bränslepriser har också ökat hushållens ekonomiska marginaler på ett relativt välkänt sätt. Men det är lätt att glömma bort att sänkta drivmedelspriser faktiskt även gör maten billigare, eftersom transportkostnaden är en betydande del av livsmedelspriserna. Sådana indirekta effekter på hushållens ekonomi är lätta att glömma bort när vi summerar den sammanslagna effekten av regeringens ekonomiska satsningar på hushållen. Utan dessa satsningar hade hushållens ekonomiska läge varit betydligt sämre. Nu ser vi en optimism som sakta men säkert börjar spira i vårt land.

För Kristdemokraterna är familjeperspektivet centralt. Politiken ska stärka hushållens möjligheter att ta ansvar, planera sin vardag och känna trygghet. När staten kan bidra till att sänka kostnaderna för den mest grundläggande maten på bordet är det en prioritet vi står bakom i detta ekonomiska läge.

Herr talman! Samtidigt är det viktigt att värna statens finanser. Mervärdesskatten är en stabil intäktskälla. Vi välkomnar också regeringens ambition att noggrant följa upp prisgenomslaget genom Matpriskollen. De gör mätningar redan från augusti förra året, då beslutet blev offentligt. Deras första rapport kommer redan i mars, innan momssänkningen genomförs. De kommer sedan att fortsätta hålla koll på matpriserna genom hela perioden.

Det avgörande är att skattesänkningen verkligen kommer hushållen till del i form av lägre livsmedelspriser. Transparens och uppföljning stärker förtroendet för politiken.

Livsmedel är en nödvändighet för alla hushåll. En momssänkning på mat är per definition bred. I ett läge där nästan alla hushåll har pressats av höga priser och lågkonjunktur är bredden en styrka. Den når barnfamiljen i hyresrätt, pensionären på landsbygden och ensamstående föräldrar utan att de behöver ansöka, kvalificera sig eller vänta på ett beslut. Det är enkelt, direkt och administrativt effektivt.

Herr talman! För Kristdemokraterna utgår politiken från människors vardag. När tiderna är svåra ska samhället finnas där, genom konkreta reformer som stärker hushållens ekonomi här och nu.

Att sänka momsen på mat är en sådan reform. Den är bred, den är tydlig och den svarar mot ett verkligt behov i svenska hem. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! I en tid när tilliten prövas och samhällsgemenskapen behöver stärkas är två av statens mest grundläggande uppgifter att säkerställa en stabil finansiering av vår gemensamma välfärd och att värna förtroendet för de myndigheter som bär upp detta arbete. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är i detta sammanhang inte bara myndigheter. De är viktiga samhällsaktörer som bidrar till ordning, trygghet och en fungerande vardag för familjer, företag och hela vårt land.

Goda villkor för företagande är avgörande för tillväxten. Sverige ska vara en plats där flit, ansvarstagande och entreprenörskap uppmuntras. Men ett livskraftigt företagande förutsätter också att regelverken är utformade så att oseriösa aktörer inte kan missbruka dem. Ett rent och sunt näringsliv är en grundpelare för välfärden och för tilliten i samhället.

Fru talman! Förtroendet för vårt skattesystem hör till de värdefullaste tillgångar vi har i Sverige. Skatteintäkterna bygger välfärden för våra äldre, barn och sjuka och ger trygghet i hela vårt land. Därför måste vi stå upp för ordning och reda i ekonomin. Skatteundandragande och felaktiga utbetalningar är inte bagateller. De urholkar samhällskontraktet och drabbar i slutändan de mest sårbara.

Jag som kristdemokrat vill särskilt lyfta Kronofogdemyndighetens betydelse i att motverka överskuldsättning. Ingen människa ska hamna i en situation där hopplösheten tar över och skulderna växer snabbare än möjligheterna att betala dem. Men samtidigt får inte handläggningstiderna på Kronofogdemyndigheten växa. Att myndigheten nu tillförs medel för att möta det ökade inflödet är därför väldigt välkommet. Ett effektivt system gynnar både den som är skuldsatt och den som har en fordran samt stärker tilltron till staten.

Vi kristdemokrater håller fast vid principen att det ska vara lätt att göra rätt. Myndigheterna ska vara till för människor, inte tvärtom. För att lyckas med det behöver staten ta till vara den tekniska utvecklingen. AI är redan en integrerad del av vårt samhälle. Om det används på rätt sätt kan det stärka rättssäkerheten, effektivisera processer och frigöra resurser till sådant där mänskliga möten är oersättliga. Därför ser jag positivt på att utvecklingen av digitala tjänster har påbörjats och på det nationella initiativet om en AI-verkstad för offentlig förvaltning.

Fru talman! En rättssäker och korrekt folkbokföring är en grundförutsättning för att samhällets resurser ska fördelas rättvist. Det handlar om att veta vilka som bor i landet och vilka behov som finns och om att välfärdens stöd ska gå till dem som verkligen behöver det. Därför är det oroande att Skatteverkets senaste lägesbild visar omfattande brister, med tiotusentals personer som borde ha avregistrerats och tusentals felaktiga adresser.

Vi kristdemokrater är tydliga: Detta är inte acceptabelt. En felaktig folkbokföring skapar oreda, främjar fusk och möjliggör identitetsrelaterad brottslighet. Det drabbar både samhällsekonomin och enskilda människor. Arbetet med att stärka kontroller måste fortsätta, och det får inte betraktas som avslutat. Därför välkomnar vi också det förslag som nu ligger på regeringens bord om att biometriska uppgifter ska förstärkas och att man ska få spara dem för framtida behov. Det är ett viktigt steg mot ett tryggare Sverige.

Fru talman! En trygg och säker identitet är en förutsättning för rättssäkerhet, välfärd, träffsäkerhet och ett effektivt brottsförebyggande arbete. Det är kort sagt en fråga om att värna både människovärdet och statens förmåga att ge rätt stöd till rätt person.

I denna tid, när både teknik och kriminalitet utvecklas snabbt, måste Sverige ha moderna verktyg. Där är den nya sekretessbrytande bestämmelsen ett viktigt steg. Det är bra att myndigheterna samverkar för att vinna mot brottsligheten och motverka splittring.

Fru talman! Tullverket får nu förstärkningar för att hantera nya uppgifter gällande förenklad införsel av vapen. Det är helt nödvändigt. Att stoppa illegala vapen vid gränsen är en av de mest grundläggande åtgärderna för att bryta gängens våldsspiraler.

Vi behöver stärka insatserna mot den kriminella ekonomin. Den organiserade brottsligheten slår hårt mot det som håller ihop samhället: tryggheten, vår ekonomiska stabilitet och människors tillit till staten. I detta arbete spelar Skatteverket en central roll, inte minst genom samordningen av arbetet mellan 14 myndigheter och genom det nya finansiella underrättelsecentrumet.

Tullverket är som sagt en avgörande grindvakt på samma sätt. De måste ha resurser att använda sina befogenheter fullt ut. Kronofogdemyndighetens vidareutveckling av utmätning på distans visar att modernisering stärker kampen mot kriminalitet samtidigt som rättssäkerheten värnas.

Fru talman! Sammantaget tillstyrker jag därför regeringens budgetförslag för 2026 inom utgiftsområde 3. Förslaget stärker våra myndigheter, vår rättsstat och vår gemensamma förmåga att möta de utmaningar vi står inför.

Det är genom ordning och reda, genom en modern och rättssäker förvaltning och genom att sätta människors trygghet i centrum som vi bygger ett starkare Sverige. Det är ett Sverige där välfärden är stabil, där företag kan växa och där kriminaliteten bekämpas med kraft och beslutsamhet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är ett land med stora möjligheter. Vi har ett engagerat civilsamhälle, företagare som skapar värde, innovation och framtidstro och många familjer som strävar på. Trots de utmaningar vi har bakom oss och de som fortfarande ligger framför oss finns det mycket som pekar åt rätt håll. Vi ser att inflationen har gått ned, vi ser att antalet konkurser minskar och vi ser ett svenskt folk som gång på gång reser sig och visar styrka och uthållighet.

Det är i den andan – med hopp, ansvar och tillförsikt – som vi nu lägger fram en budget som ska stärka Sverige och stärka människor i deras vardag. Vi kristdemokrater vet att Sverige växer när familjer får bättre förutsättningar, när företag kan växa och när civilsamhället får utrymme. Då reser sig Sverige.

Fru talman! Mat ska aldrig vara en lyx. När inflationen har gröpt ur löntagarnas köpkraft drabbas barnfamiljer och de ensamstående pensionärerna hårdast. Därför sänker regeringen nu matmomsen från 12 till 6 procent. Det är en reform som sätter människors grundläggande behov först, inte statens. Mjölk på bordet ska vara prioriterat.

Vi stärker barnfamiljerna. Det är i familjen som vårt samhälle byggs. Det är där trygghet, värderingar och framtidstro formas. När ekonomin pressas behöver familjerna få andrum. Därför höjs gränsen för bostadsbidraget för barnfamiljer. Och eftersom ingen mamma eller pappa ska behöva välja mellan att betala hyran och att låta barnen delta i fritidsaktiviteter har vi infört fritidskortet, som ger många barn har möjlighet att använda för att ägna sig åt aktiviteter på sin fritid.

Arbete ska löna sig. Kristdemokratin vilar på övertygelsen att varje människa har ett okränkbart värde och en unik förmåga. Att arbeta, bidra och ta ansvar ska alltid vara mer lönsamt än att stå vid sidan om. Därför sänker vi skatten på arbete – och på pension. Våra äldre som har burit oss, byggt Sverige och lagt grunden för vår välfärd ska känna trygghet även när tiderna är tuffa.

Fru talman! Ett företag är mer än en ekonomisk enhet; det är ofta en familjs dröm, en bys stolthet eller en eldsjäls livsverk. Ett gott företagsklimat är därför inte bara ett ekonomiskt mål utan en värderingsfråga. Sverige måste fortsatt vara ett land där det är enkelt att starta företag och få dem att växa, där ansträngning lönar sig och där företagen kan hitta arbetskraft med de kvalifikationer som behövs. Utan livskraftiga företag finns inga nya jobb, ingen tillväxt och ingen framtidstro.

Fru talman! Människan lever dock inte bara av bröd. Ett samhälle bygger på kultur, glädje och gemenskap. Därför sänker vi nu momsen på danstillställningar med dansband, från 25 till 6 procent, så att dansbandsevenemang får samma skattesats som konserter har. Detta handlar om mer än skatt. Det handlar om att värna den folkliga kulturen, den svenska dansbandstraditionen, folkhälsan och de mötesplatser där människor hittar gemenskap, glädje och, ja, kanske till och med kärleken. Kulturen håller landsbygden vid liv och binder oss samman som folk.

Fru talman! Trygghet i hemmen är grunden för trygghet i samhället. Därför inför regeringen en lägre energiskatt på el, och vi sänker maxtaxan för barnomsorgsavgifter. På så sätt ska vardagspusslet gå ihop bättre för familjerna, och de ska få mer kvar i plånboken. För att skydda hushåll med små marginaler införs också ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser. Det är ansvarstagande och rätt även om vi i södra Sverige inte är nöjda med att vi fortfarande har högre kostnader för el än de som bor i övriga Sverige.

Fru talman! Den kristdemokratiska kompassen pekar alltid åt samma håll: mot människan, mot familjen och mot ett samhälle där gemenskapen är starkare än splittringen. Det är så vi bryter lågkonjunkturen, det är så vi bygger en sund ekonomi och det är så vi återupprättar hoppet i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! I den proposition som vi i dag behandlar föreslår regeringen lagändringar för att förenkla in- och uthyrning av skepp i syfte att underlätta för svenska rederier att anpassa sin verksamhet efter rådande marknadsförutsättningar, organisera sin drift och finna finansiering för nya fartyg.

Lagändringarna innebär att regelverket för inhyrning av utländska skepp och uthyrning av svenska skepp – det som på fackspråk kallas skeppslega eller bareboatcharter – utökas och moderniseras. Förslaget innebär bland annat tydligare regler för under vilka förutsättningar sådan in- och uthyrning ska kunna ske och hur inhyrda utländska fartyg ska hanteras i det svenska fartygsregistret. Det svenska fartygsregistret kommer enligt förslaget också att kompletteras med ett särskilt skeppslegoregister.

Herr talman! Sjöfarten är helt avgörande för Sverige. Nio av tio varor till eller från vårt land transporteras på sjön. En stark och konkurrenskraftig svensk sjöfart är därför inte bara en näringspolitisk fråga utan också en fråga om försörjningssäkerhet, handel och beredskap för Sverige.

Regeringen genomför nu flera viktiga reformer för att stärka svensk sjöfart och få fler rederier att flagga in sina skepp till Sverige. Stämpelskatten har tagits bort, och tonnageskatten ses nu över för att skapa bättre villkor för rederier i Sverige.

En viktig uppgift för regeringen är att minska regelkrånglet, vilket denna proposition har som perspektiv. Vi har lyssnat på svensk sjöfart. Med de förändringar som nu föreslås blir det enklare för svenska redare att både hyra ut och chartra in fartyg. Det ger våra företag bättre och stabilare förutsättningar över tid och stärker den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Herr talman! Jag kommer själv från Skåne, vilket hörs på min dialekt. Det är en region med mycket vatten och många hamnar. Där spelar sjöfarten en avgörande roll för både näringsliv och sysselsättning. Det är därför glädjande att regeringen nu vidtar flera åtgärder som stärker svensk sjöfart.

Inför det fortsatta arbetet vill jag dock lyfta upp två viktiga frågor. För det första har vi behovet av nya isbrytare. Det är positivt att Trafikverket uppmärksammat denna fråga och tar upp det i sitt förslag till ny infrastrukturplan. För det andra har vi vikten av bättre kopplingar mellan hamnarna och våra landförbindelser.

Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att det görs en ny hamnutredning som skulle se över förutsättningarna för våra hamnar ur både ett nationellt och ett europeiskt perspektiv. Det har blivit än mer nödvändigt nu när Sverige är medlem i Nato och vårt strategiska läge i Östersjön har fått ökad betydelse.

Herr talman! Sammantaget är detta en proposition som stärker svensk sjöfart, skapar enklare regler och förbättrar villkoren för våra rederier. Det är ett viktigt steg för att säkerställa att Sverige även framöver är en stark sjöfartsnation.

Jag yrkar bifall till trafikutskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)