Riksflödet
Logga in
Är det här du?
Cecilia Engström
Cecilia Engström

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Cecilia Engström

Kristdemokraterna · 21 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@cecilia.engström
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
Lägg på LinkedIn
2 616Voteringarriksdagens snitt 1 59483 %Närvaroriksdagens snitt 86 %0 %Mot partilinjenpartiets snitt 0 %59Motionerriksdagens snitt 2394Anförandenriksdagens snitt 81

Sedan 14 jan 2020 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Rättvisa och konkurrenskraftiga beskattningsregler för sjömän

Motion 267
Motion till riksdagen 2026/27:267 av Cecilia Engström och Magnus Berntsson (båda KD) Rättvisa och konkurrenskraftiga beskattningsregler för sjömän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och förenkla beskattningsreglerna för sjömän i syfte att stärka rättssäkerheten, minska risken för dubbelbeskattning och förbättra svensk sjöfarts konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sjöfarten är en central del av Sveriges transportförsörjning, handel och beredskap. Som kust- och handelsnation är Sverige beroende av att det finns kompetent arbetskraft som kan bemanna fartygen och upprätthålla fungerande sjötransporter. För att svensk sjöfart ska kunna utvecklas behövs långsiktigt hållbara villkor för både rederier och sjömän. Beskattningsreglerna för den som arbetar till sjöss är komplexa. Vilka regler som gäller kan bero på bland annat arbetsland, fartyg, trafikområde och skatteavtal. Sjö­inkomstavdrag och andra särskilda bestämmelser ska dessutom tillämpas tillsammans med de allmänna reglerna om inkomstbeskattning. För den som arbetar internationellt kan det vara svårt att förutse den slutliga beskattningen och att avgöra hur olika regel­verk samspelar. Otydliga och svåröverskådliga regler skapar osäkerhet för den enskilde och en admi­nistrativ börda för arbetsgivarna. Det är också viktigt att beskattningen blir förutsebar och att risken för dubbelbeskattning begränsas. När likartat arbete kan omfattas av olika beskattningsvillkor behöver skillnaderna vara sakligt motiverade och reglerna begripliga för den som berörs. Kristdemokraterna vill värna företagande, arbete och svensk konkurrenskraft. Skatte­systemet ska vara rättssäkert, förutsebart och utformat så att det inte i onödan försvårar för människor att arbeta eller för företag att rekrytera den kompetens de behöver. Detta är särskilt viktigt i en internationellt konkurrensutsatt näring som sjöfarten, där Sverige behöver kunna attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft. Regeringen bör därför se över beskattningsreglerna för sjömän med fokus på hur sjöinkomstavdraget, reglerna för arbete utomlands och relevanta skatteavtal samverkar. Översynen bör identifiera omotiverade skillnader, otydligheter och risker för dubbel­beskattning samt föreslå förenklingar som gör reglerna mer begripliga och förutsebara. Konsekvenserna för både sjömän och arbetsgivare bör beaktas, liksom Sveriges inter­nationella åtaganden och behovet av att värna skattebasen. Målet ska vara tydliga och rättvisa beskattningsvillkor som underlättar rekrytering och kompetensförsörjning och stärker svensk sjöfarts långsiktiga konkurrenskraft. Cecilia Engström (KD) Magnus Berntsson (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Möjlighet att spärra kreditupplysning och kreditgivning

Motion 257
Motion till riksdagen 2026/27:257 av Cecilia Engström (KD) Möjlighet att spärra kreditupplysning och kreditgivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lagreglerad möjlighet för privatpersoner att frivilligt spärra ny kreditgivning och kreditupplysning i eget namn under en valfri period, med möjlighet att häva spärren genom en säker digital identifiering, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Identitetsbedrägerier och obehörig kreditgivning kan få stora konsekvenser för den som drabbas. En person kan exempelvis få lån, abonnemang eller andra krediter tecknade i sitt namn utan att själv ha gjort något. Ofta upptäcks problemet först när kreditupp­lysningen redan har tagits eller när den första fakturan eller påminnelsen kommer. Dagens möjligheter att skydda sig är begränsade. En person som misstänker att den blivit utsatt för bedrägeri kan få en spärr hos kreditupplysningsföretag, men systemet är framför allt utformat för situationer där något redan har inträffat. Det saknas en generell möjlighet för den som vill förebygga risken att frivilligt säga: ”Jag behöver inte kunna ta nya krediter just nu – spärra därför kreditgivning i mitt namn.” Det borde vara möjligt. Den som inte planerar att ta ett lån, handla på kredit eller teckna ett abonnemang med kreditinslag har normalt inget behov av att nya krediter ska kunna beviljas i den egna identiteten. Samtidigt kan en frivillig spärr vara ett enkelt sätt att minska risken för att någon annan använder personens identitet för att ta krediter. Regeringen har under senare år vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet mot identitetsmissbruk och kreditbedrägerier. Bland annat har en utredning tillsatts om stärkta identitetskontroller. Den nya konsumentkreditlagen innebär dessutom skärpta krav på kreditprövning och syftar bland annat till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Dessa åtgärder är viktiga, men de stärker främst kontrollen från myndigheter och kreditgivare. Det behövs också ett starkare konsumentskydd där den enskilde själv får möjlighet att förebygga kreditbedrägerier. En sådan spärr bör vara enkel att aktivera och avaktivera genom säker elektronisk identifiering. Den bör kunna gälla under en valfri period och omfatta nya krediter och kreditköp. När spärren är aktiv ska kreditgivaren vara skyldig att kontrollera om en spärr finns innan en ny kredit får beviljas. Det bör samtidigt finnas tydliga undantag och regler för hur spärren hanteras så att systemet inte skapar problem för befintliga lån eller andra redan ingångna avtal. Förslaget handlar inte om att begränsa människors rätt att låna pengar. Den som be­höver en kredit ska kunna ta en kredit på vanligt sätt. Det handlar om att ge människor möjlighet att själva välja en högre skyddsnivå under perioder då de inte behöver ny kredit. Det är särskilt värdefullt för personer som tidigare utsatts för identitetsbedrägerier, men även för den som vill minska risken för framtida bedrägerier. Ett sådant system skulle också kunna vara ett verktyg i arbetet mot överskuldsättning, eftersom den som själv vill sätta en tillfällig spärr mot nya krediter får möjlighet att göra det. Kristdemokraterna vill stärka den enskildes möjlighet att ta ansvar för sin ekonomi och samtidigt skydda sig mot brott. Konsumentskyddet bör inte enbart bygga på att staten och kreditgivarna kontrollerar den som ansöker om kredit. Den enskilde bör också få ett enkelt och effektivt verktyg för att säga nej till nya krediter. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att införa en lagreglerad möjlighet till frivillig kreditspärr för privatpersoner. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)

Fru talman! En stark demokrati förutsätter fria val men också självständiga domstolar och en rättsstat som står stark över tid.

Grundlagarna ska skydda demokratins spelregler. Domstolarna ska garantera att lagen gäller lika för alla och att rättskipningen sker utan politisk påverkan. Det är två centrala delar i det vi behandlar i dag: att stärka skyddet för våra grundlagar och att stärka oberoende domstolar.

Fru talman! Grundlagarna är fundamentala för vårt demokratiska statsskick. De ska inte kunna ändras med tillfälliga politiska majoriteter eller under hastiga politiska förhållanden. Därför är det viktigt att vi stärker skyddet och skärper begränsningarna för beslutsreglerna för grundlagsändringar.

Förslagen innebär bland annat krav på kvalificerad majoritet vid det andra beslutet om en grundlagsändring. Minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter ska stödja förslaget. Det införs också krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter ska vara för ett grundlagsförslag för att det ska kunna antas vilande.

Vi tycker att detta är rimliga förstärkningar. Grundlagsändringar ska kräva bred politisk enighet liksom förankring, eftertanke och respekt för de långsiktiga konsekvenserna. Vi vet inte vilka politiska majoriteter som kommer att finnas i framtiden. Men vi har ett ansvar att säkerställa demokratins grundläggande spelregler och att de står starka oavsett vem som för tillfället har makten.

Fru talman! Den andra delen av reformen handlar om domstolarnas oberoende och rättskipningens självständighet.

Domstolarnas oberoende är inte en fråga som enbart berör domare och jurister; den berör varje medborgare. Den som står inför rätta, har utsatts för ett brott eller har en tvist med en myndighet måste kunna känna trygghet i att saken prövas opartiskt och självständigt. Domstolarnas bedömning ska grundas på lag och rätt, aldrig på politiska önskemål eller påtryckningar. Därför är det viktigt att vi tydliggör i regeringsformen att rättskipningen utövas av oberoende domstolar.

En central del av reformen är också att den centrala domstolsadministrationen får en mer självständig ställning i förhållande till regeringen. Domstolsverket ska övergå till att bli Domstolsstyrelsen, med en styrelse där en majoritet av ledamöterna ska vara eller ha varit domare. Detta innebär en tydligare förankring i domstolarnas egen verksamhet och ett större avstånd mellan den politiska makten och domstolarnas centrala administration.

Fru talman! Jag vill också här berätta om min egen erfarenhet eftersom jag sitter i Domstolsverkets insynsråd. Där träffas politiker såväl som myndighetschefer. Men denna möjlighet till påverkan kommer vi sedan att ta bort. Genom den nya organisationsformen kommer insynsrådet att avvecklas, och därmed upphör mitt uppdrag. Detta är en naturlig följd av den nya ledningsformen, där styrelsen får ett annat och mer självständigt ansvar, utan politisk påverkan.

Reformen innehåller även andra viktiga förstärkningar. Domstolarnas ställning ska skyddas, och möjligheterna för myndigheter under regeringen att utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet begränsas.

Sammantaget är detta viktiga steg för att värna domstolarnas självständighet och minska risken för otillbörlig påverkan.

Samtidigt vill jag understryka att självständighet inte bör förväxlas med slutenhet. Insyn, öppenhet och tydlig ansvarsfördelning är viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Ett starkt oberoende måste gå hand i hand med en verksamhet som präglas av transparens och rättssäkerhet.

Fru talman! Det vi beslutar om i dag handlar ytterst om att värna demokratins långsiktiga motståndskraft. Vi stärker skyddet för våra grundlagar och säkerställer att domstolarna kan fullgöra sitt uppdrag självständigt.

För Kristdemokraterna är människovärdet, rättssäkerheten och respekten för rättsstaten grundläggande värden. De ska stå starka oavsett politiska majoriteter och över generationer. Detta är ett ansvar vi har att förvalta.

Jag yrkar därför bifall till konstitutionsutskottets förslag.

8 anföranden i debattenHos riksdagen
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Tornedalingars status som urfolk

Motion 251
Motion till riksdagen 2026/27:251 av Cecilia Engström och Magnus Oscarsson (båda KD) Tornedalingars status som urfolk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda status för tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tornedalingar, kväner och lantalaiset är en av Sveriges nationella minoriteter och har en egen historia, kultur och språk genom meänkieli. Den svenska statens historiska assimileringspolitik har haft långtgående konsekvenser för minoriteten. Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset lämnade 2023 sitt slutbetänkande Som om vi aldrig funnits (SOU 2023:68). Kommis­sionen pekade på behovet av en fortsatt sammanhållen försoningsprocess och rekom­menderade bland annat att frågor om minoritetens rättigheter och ställning behöver föras vidare. När riksdagen behandlade Kristdemokraternas motion 2025/26:3126 avslogs den med hänvisning till att regeringens beredning av sannings- och försoningskommissionens betänkande fortfarande pågick. Sedan dess har Sanningskommissionen för det samiska folket lämnat sitt slut­betänkande Markerna berättar och minns (SOU 2026:58). Den nya utredningen beskriver även den tornedalska sannings- och försoningsprocessen och konstaterar att regeringen har fortsatt arbetet med försoning, bland annat genom uppdrag till Läns­styrelsen i Norrbotten och stöd till minoritetens organisationer. Det finns därmed ett pågående arbete med försoning och minoritetens rättigheter. Men frågan om tornedalingars, kväners och lantalaisets eventuella status som urfolk är fortfarande inte utredd. Kristdemokraterna anser att staten ska värna människors värdighet, språk, kultur och möjlighet att föra sitt kulturarv vidare. Historiska oförrätter ska erkännas och försonings­arbetet ska vara konkret. En utredning om urfolksstatus innebär inte att ett visst resultat ska vara förutbestämt. Syftet är att på ett sakligt och rättssäkert sätt pröva frågan och analysera vilka rättsliga och praktiska konsekvenser olika ställningstaganden skulle få. Arbetet bör ske i nära dialog med tornedalingar, kväner och lantalaiset. När regeringens beredning nu har kommit längre bör frågan därför tas vidare från försoningsprocess till en konkret rättslig utredning. Regeringen bör tillsätta en utredning om tornedalingars, kväners och lantalaisets status som urfolk. Cecilia Engström (KD) Magnus Oscarsson (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Suicidprevention vid överskuldsättning

Motion 224
Motion till riksdagen 2026/27:224 av Cecilia Engström (KD) Suicidprevention vid överskuldsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kronofogdens proaktiva arbete med svårt skuldsatta ska samordnas med det suicidpreventiva arbetet och budget- och skuldrådgivningen, så att personer med allvarlig överskuldsättning och psykisk ohälsa eller suicidrisk tidigare kan få rätt stöd, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Överskuldsättning är inte bara ett ekonomiskt problem. Det kan få stora konsekvenser för människors hälsa, familjeliv och möjlighet att leva ett självständigt liv. Forskning visar på samband mellan överskuldsättning och psykisk och fysisk ohälsa samt en förhöjd risk för suicid. I början av 2026 hade närmare 450 000 personer skulder registrerade hos Krono­fogden, och det totala skuldbeloppet uppgick till omkring 154 miljarder kronor. Samhällets stöd behöver därför se hela människan. Den som har fastnat i en lång­varig och svår skuldsituation kan samtidigt behöva ekonomisk rådgivning, socialt stöd och insatser från hälso- och sjukvården. Regeringen har tagit ett viktigt steg genom att ge Socialstyrelsen och Konsument­verket i uppdrag att stärka den kommunala budget- och skuldrådgivningen i syfte att förebygga psykisk ohälsa och suicid. Myndigheterna har konstaterat att ekonomiska och psykosociala perspektiv behöver integreras och att samverkan mellan berörda aktörer behöver stärkas. Samtidigt har Utredningen om åtgärder mot långvarig skuldsättning föreslagit att Kronofogden ska få en mer proaktiv roll. Myndigheten ska kunna söka upp svårt skuld­satta personer som kan vara aktuella för skuldsanering och ge visst stöd i samband med en ansökan. Utredningen konstaterar att många långvarigt skuldsatta har psykisk ohälsa och att uppgivenhet och orkeslöshet kan vara hinder för att söka skuldsanering. Det är en viktig utveckling. Men när Kronofogden får en mer aktiv kontakt med personer i mycket utsatta ekonomiska situationer bör även kopplingen till det suicid­preventiva arbetet vara tydlig. Kronofogden ska inte bedöma eller behandla psykisk ohälsa. Myndighetens uppgift ska vara att inom ramen för sitt uppdrag kunna uppmärksamma när en person befinner sig i en särskilt utsatt situation och ha tydliga vägar vidare till kommunal budget- och skuldrådgivning, socialtjänst och hälso- och sjukvård när det behövs. Kristdemokraterna vill att människor som hamnat i en svår situation ska mötas av ett samhälle som ser hela människan. Ekonomiska problem ska inte behöva utvecklas till hopplöshet och i värsta fall suicid. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att säkerställa att Kronofogdens mer proaktiva arbete med svårt skuldsatta samordnas med det suicidpreventiva arbetet och den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Målet ska vara att personer i särskilt utsatta situationer tidigare ska kunna få rätt stöd och en väg ut ur både skuldsättning och mänskligt lidande. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · för 5 dagar sedan

Privat finansiering av kulturen

Motion 200
Motion till riksdagen 2026/27:200 av Cecilia Engström (KD) Privat finansiering av kulturen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utvidgning av skattereduktionen för gåvor till att även omfatta kulturverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att kultursektorn kan dra nytta av den utvidgade avdragsrätten för sponsring och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kulturen är en viktig del av ett levande samhälle. Den bidrar till bildning, gemenskap och meningsfullhet. För att kulturlivet ska kunna utvecklas behövs en bred finansiering där offentliga medel kompletteras med bidrag från näringsliv, civilsamhälle och enskilda givare. Kristdemokraterna vill stärka civilsamhället och skapa bättre förutsättningar för människor och företag att bidra till samhällets utveckling. Skattereglerna bör därför utformas så att de underlättar privata bidrag till kulturverksamhet. Sedan den 1 januari 2026 kan företag få skattereduktion för gåvor till godkända ideella verksamheter inom vissa ändamål. Kultur omfattas dock inte av de nuvarande reglerna. Utredningen om ett investeringsprogram för kultur, SOU 2026:31, föreslår att skattereduktionen utvidgas till att även omfatta gåvor till kulturverksamhet. Regeringen har även föreslagit en utvidgad avdragsrätt för sponsring. Det skapar möjligheter att förbättra förutsättningarna för företag att stödja kulturverksamhet, men det är viktigt att reglerna fungerar i praktiken även för kultursektorns olika verksamheter. Kulturlivet har stor betydelse för människors vardag och för samhällets samman­hållning. Samtidigt behöver kulturverksamheter bättre möjligheter att attrahera privata medel och minska sitt beroende av enskilda finansieringskällor. Offentlig finansiering kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt ansvar för staten, tillsammans med regioner och kommuner. Men ett starkt kulturliv gynnas av att fler aktörer ges möjlighet att bidra. Genom tydliga och förutsebara skatteregler kan fler privatpersoner och företag uppmuntras att stödja kulturverksamhet. Riksdagen bör därför utreda möjligheten att skattereduktionen för gåvor utvidgas till att omfatta kulturverksamhet och se över om den utvidgade avdragsrätten för sponsring kan utformas så att kultursektorn får reella möjligheter att ta del av den. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Avdragsrätt för friskvård oavsett företagsform

Motion 178
Motion till riksdagen 2026/27:178 av Cecilia Engström (KD) Avdragsrätt för friskvård oavsett företagsform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avdragsreglerna för personalkostnader så att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag omfattas av samma regler för friskvård och liknande personalvårdsförmåner som gäller för anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Kristdemokraterna anser att skatteregler ska vara enkla, rättvisa och neutrala. Valet av företagsform ska i så liten utsträckning som möjligt påverka vilka avdrag som medges i verksamheten. I dag får företag göra avdrag för friskvård och andra personalvårdsförmåner för anställda. Däremot omfattas inte enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag av motsvarande regler, vilket innebär att samma kostnad behandlas olika beroende på företagsform. Detta är svårt att motivera ur ett rättvise- och förenklingsperspektiv. Många av Sveriges småföretag drivs som enskild firma eller handelsbolag. Företagare tar ett stort ansvar för sin verksamhet och bör ges likvärdiga förutsättningar att investera i sin hälsa och arbetsförmåga. God hälsa hos företagare bidrar dessutom till ett hållbart arbetsliv och minskad risk för sjukskrivningar. Kristdemokraterna anser därför att reglerna bör ändras så att avdragsrätten för frisk­vård och liknande personalvårdsförmåner blir densamma oavsett företagsform. Detta skulle skapa mer rättvisa villkor, minska regelkrånglet och förbättra förutsättningarna för Sveriges många småföretagare. Regeringen bör därför återkomma med förslag som säkerställer likvärdiga avdrags­regler för friskvård oavsett företagsform. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 27 okt 2026

En mer flexibel och personanpassad sjukersättning

Motion 177
Motion till riksdagen 2026/27:177 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) En mer flexibel och personanpassad sjukersättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera sjukersättningen så att ersättningsnivån bättre kan anpassas efter den enskildes faktiska arbetsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sjukförsäkringen ska ge trygghet när sjukdom eller skada gör att en person inte kan arbeta fullt ut. Samtidigt ska den ge människor möjlighet att använda den arbetsförmåga de faktiskt har. För Kristdemokraterna är det viktigt att välfärden både ger trygghet och stärker människors möjlighet till delaktighet och egen försörjning. Dagens sjukersättning är i huvudsak uppbyggd kring fasta nivåer om 25, 50, 75 och 100 procent. Det innebär att systemet inte alltid speglar människors verkliga arbets­förmåga. En person som exempelvis bedöms kunna arbeta 60 procent kan hamna i ett system där alternativen inte motsvarar den faktiska förmågan. Det kan leda till att människor arbetar mer än vad deras hälsa tillåter eller att arbets­förmåga som faktiskt finns inte tas till vara. För den enskilde kan det innebära en sämre och mer osäker väg tillbaka till arbete. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att de fasta ersättningsstegen ska ersättas med en mer personanpassad procentsats. Vi vidhåller att sjukförsäkringen behöver utvecklas så att den bättre utgår från individens faktiska arbetsförmåga. En mer flexibel sjukersättning skulle kunna göra det möjligt för fler att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det kan stärka både individens självständighet och arbets­linjen, samtidigt som arbetsgivare får bättre möjligheter att anpassa arbetet. Sjukförsäkringen ska självklart fortsatt bygga på medicinska bedömningar och rättssäkra beslut. En personanpassad ersättning får inte innebära att kraven för att få sjukersättning sänks. Det handlar om att ersättningsnivån ska kunna spegla den arbets­förmåga som faktiskt finns när rätten till ersättning väl är fastställd. SOU 2021:69 framhåller att reglerna behöver vara träffsäkra och att sjukersättningen måste ge ett rimligt skydd samtidigt som arbetslinjen värnas. Regeringen bör därför ta fram förslag till ett mer flexibelt system där sjukersättningens omfattning kan anpassas bättre efter den enskildes faktiska arbetsförmåga. Målet bör vara en sjukförsäkring som kombinerar trygghet med möjlighet till arbete, delaktighet och egen försörjning. Ingen ska behöva välja mellan att arbeta mer än kroppen eller psyket klarar och att avstå från arbete som faktiskt är möjligt. Sjukförsäkringen ska ge trygghet – men också möjlighet att använda den arbetsförmåga som finns. Cecilia Engström (KD) Camilla Rinaldo Miller (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Sänkt arbetsgivaravgift för unga

Motion 176
Motion till riksdagen 2026/27:176 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) Sänkt arbetsgivaravgift för unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda permanent sänkta arbetsgivaravgifter för unga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kristdemokraterna vill att fler unga ska få sitt första jobb och en väg in på arbetsmark­naden. Arbete är en nyckel till egen försörjning, gemenskap och framtidstro. Samtidigt tvekar många arbetsgivare att anställa unga eftersom det ofta kräver omfattande intro­duktion, handledning och upplärning innan den nyanställde blir fullt produktiv. För många småföretag innebär rekrytering av unga ett stort ansvar och betydande kostnader. Arbetsgivaren investerar tid och resurser i att lära ut arbetslivets normer, regler och rutiner. Unga har dessutom ofta kortare anställningstider, vilket innebär att rekryterings- och introduktionskostnader uppkommer oftare. Kristdemokraterna anser att arbetsgivare som tar ansvar för att introducera unga i arbetslivet bör ges bättre förutsättningar att göra det. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 16 och 23 år skulle minska företagens kostnader, stärka incitamenten att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och bidra till att fler unga får sitt första arbete. Åtgärden skulle vara särskilt betydelsefull för småföretag och branscher där många unga får sitt första jobb, såsom handeln, besöksnäringen, restaurangbranschen och serviceyrken. Därmed kan trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas och ungdoms­arbetslösheten motverkas. Regeringen bör därför återkomma med förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Cecilia Engström (KD) Camilla Rinaldo Miller (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Musik som resurs för psykisk hälsa

Motion 162
Motion till riksdagen 2026/27:162 av Cecilia Engström (KD) Musik som resurs för psykisk hälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att musik och musikbaserade insatser bör ges en tydligare plats i genomförandet av den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention och tillkännager detta för regeringen. Motivering Psykisk hälsa är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. För att möta den behövs både vård och behandling och ett starkare förebyggande arbete där fler delar av samhället bidrar. Att stärka människors psykiska välbefinnande är en investering i både individens livskvalitet och samhällets långsiktiga utveckling. Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention lyfter bland annat fram vikten av att stärka psykiskt välbefinnande som resurs för individ och samhälle, investera i barn och ungas psykiska hälsa genom hela livet samt skapa ett inkluderande samhälle med delaktiga invånare. Här kan musiken vara en betydelsefull resurs. Musik är en del av människors vardag och kan skapa gemenskap, mening och delaktighet. Att sjunga, spela eller uppleva musik tillsammans kan bidra till sociala relationer, stärkt självkänsla och minskad ensamhet. Musikbaserade insatser kan också användas som komplement inom vård och omsorg och i förebyggande arbete. För barn och unga är möjligheten att delta i musikaliska aktiviteter särskilt viktig. Skolan, kulturskolan och civilsamhällets verksamheter kan erbjuda trygga sammanhang där unga får utvecklas, uttrycka sig och känna tillhörighet. Att ge fler barn och unga till­gång till musik och kultur kan därmed vara en del av samhällets långsiktiga investering i psykisk hälsa. Musiken kan även bidra till ett mer inkluderande samhälle. Körsång, musikgrupper och andra gemensamma aktiviteter skapar möten mellan människor med olika bakgrund och livssituation. De kan stärka känslan av sammanhang och ge fler möjlighet att vara delaktiga i samhällsgemenskapen. Kristdemokraterna vill att hela människan ska stå i centrum för arbetet med psykisk hälsa. Det innebär att vi behöver ta till vara både vårdens möjligheter och de samman­hang som stärker människors gemenskap, delaktighet och livskvalitet. Regeringen bör därför inom ramen för den nationella strategin tydliggöra hur musik och musikbaserade insatser kan bidra till att stärka psykiskt välbefinnande, främja barn och ungas psykiska hälsa och öka människors delaktighet. Det kan exempelvis handla om att sprida kunskap om musikbaserade metoder, främja samverkan mellan vård, kommuner, skola och civilsamhälle samt följa upp vilka insatser som har dokumenterad effekt. Det handlar inte om att ersätta medicinsk eller psykologisk behandling med musik, utan om att använda fler verktyg där de kan göra nytta. Musik kan vara en resurs för psykisk hälsa genom hela livet. Den resursen bör tas till vara bättre i det nationella arbetet. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Fysisk aktivitet i skolan

Motion 158
Motion till riksdagen 2026/27:158 av Cecilia Engström och Dan Hovskär (båda KD) Fysisk aktivitet i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tydligt krav på daglig fysisk aktivitet under skoldagen i skolans styrdokument, utöver undervisningen i idrott och hälsa, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Alla barn behöver röra på sig varje dag. Ändå varierar möjligheterna till fysisk aktivitet under skoldagen beroende på skola, kommun och enskilda lärares engagemang. Arbetet är i dag ofta beroende av lokala initiativ och tillfälliga satsningar. Kristdemokraterna vill att alla barn ska få möjlighet till rörelse varje skoldag. Daglig fysisk aktivitet bör därför få en tydligare och mer förpliktande plats i skolans styr­doku­ment, utöver den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa. Det kan exempelvis handla om rörelsepauser, aktiva raster, pulshöjande aktiviteter eller rörelse som integreras i den ordinarie undervisningen. Det handlar inte om att göra skoldagen till fler idrottslektioner utan om att skapa bättre förutsättningar för elevernas hälsa, koncentration, studiero och välbefinnande. Skolan är också en viktig jämlikhetsarena. Alla barn deltar i skolan, medan möjlig­heten att delta i föreningsidrott och andra fritidsaktiviteter skiljer sig åt. Genom att säkerställa daglig rörelse under skoldagen kan fler barn få möjlighet att utveckla rörelse­glädje och goda vanor, oavsett familjens ekonomi eller var i landet de bor. Ett krav på daglig rörelse måste samtidigt ge skolorna utrymme att anpassa genom­förandet efter lokala förutsättningar. Det viktiga är att målet är tydligt: varje elev ska ges möjlighet till fysisk aktivitet varje skoldag. Att stärka rörelsens plats i skolan är en investering i barns hälsa, lärande och framtid. Cecilia Engström (KD) Dan Hovskär (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Stärk barnhälsovårdens arbete med grundmotorik

Motion 156
Motion till riksdagen 2026/27:156 av Cecilia Engström och Dan Hovskär (båda KD) Stärk barnhälsovårdens arbete med grundmotorik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka barnhälsovårdens förebyggande arbete med barns rörelse och motoriska utveckling och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn behöver röra på sig. Grunden för ett aktivt och hälsosamt liv läggs tidigt. Under de första levnadsåren utvecklas många av de motoriska färdigheter som senare påverkar barnets möjligheter att leka, röra sig tryggt, delta i fysisk aktivitet och känna tilltro till sin egen kropp. Barnhälsovården har här en viktig och unik roll. Den möter i princip alla barn under deras första levnadsår och har därför mycket goda möjligheter att tidigt uppmärksamma motorisk utveckling och ge föräldrar stöd och vägledning. Om motoriska svårigheter upptäcks tidigt kan barnet få rätt stöd innan problemen hinner växa och påverka exempelvis lek, idrott och skolgång. Det handlar inte om att införa nya omfattande kontrollsystem. Det handlar om att tydligare integrera rörelse och motorisk utveckling i det redan befintliga hälsofrämjande arbetet. Föräldrar bör få bättre kunskap om betydelsen av lek, rörelse och fysisk aktivitet och om hur de kan stimulera barnets motoriska utveckling i vardagen. När det finns tecken på svårigheter ska barnhälsovården också kunna vägleda familjen vidare till rätt stöd. Ett stärkt arbete inom barnhälsovården skulle dessutom kunna skapa en bättre sammanhållen kedja mellan barnhälsovård, förskola, skola och fritidsverksamhet. Det är särskilt viktigt för de barn som inte själva har tillgång till organiserad idrott eller andra fritidsaktiviteter. För Kristdemokraterna är förebyggande hälsa en viktig del av en väl fungerande välfärd. Genom att upptäcka behov tidigt och ge familjer stöd innan problemen blivit stora kan både mänskligt lidande och framtida kostnader minska. Regeringen bör därför stärka barnhälsovårdens förebyggande arbete med barns rörelse och motoriska utveckling. Alla barn ska ges goda förutsättningar att utveckla en trygg grundmotorik och därmed möjlighet till ett aktivt och hälsosamt liv. Cecilia Engström (KD) Dan Hovskär (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 19 okt 2026

Nordiska e‑legitimationer

Motion 59
Motion till riksdagen 2026/27:59 av Cecilia Engström (KD) Nordiska e‑legitimationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom det nordiska samarbetet ska verka för att nationella e‑legitimationer ska kunna användas sömlöst i ländernas offentliga digitala tjänster och tillkännager detta för regeringen. Motivering Digitaliseringen ska göra vardagen enklare, inte skapa nya gränser. I Norden ska det vara enkelt att bo, arbeta, studera och driva företag över nationsgränserna. Ändå kan digitala gränshinder göra att en person som arbetar eller studerar i ett annat nordiskt land måste använda andra lösningar för att identifiera sig digitalt. Behovet av säker och fungerande elektronisk identifiering ökar samtidigt snabbt. Riksdagen har beslutat om en statlig e‑legitimation i Sverige på högsta tillitsnivå. Den ska börja utfärdas i december 2026 och är utformad för att uppfylla EU:s krav på elektronisk identifiering. Den kommer att göra det lättare att ta del av andra EU-länders digitala tjänster och ligga till grund för den europeiska digitala identitetsplånboken. Det är en viktig utveckling, men för den nordiska integrationen bör ambitionen vara högre än att enbart uppfylla EU:s minimikrav. Norden är en särskilt integrerad region där människor och företag rör sig över gränserna varje dag. Då bör också den digitala infrastrukturen vara så gränslös som möjligt. Sverige bör därför driva på för ett ömsesidigt erkännande och en praktisk interoperabi­litet mellan de nordiska ländernas e‑legitimationer. En svensk medborgare som arbetar i Danmark bör exempelvis alltid kunna använda sin svenska e‑legitimation när han eller hon behöver logga in hos danska offentliga tjänster. På motsvarande sätt bör en dansk gränspendlare kunna använda sin danska e‑legitimation i svenska offentliga e‑tjänster. Detta skulle minska administrationen för både privatpersoner och företag och samtidigt stärka den nordiska arbetsmarknaden. För Öresundsregionen är frågan särskilt konkret. När allt fler människor arbetar och studerar på båda sidor av Öresund måste också de digitala systemen stödja den gränsöverskridande vardagen. En nordisk lösning behöver inte innebära att länderna ersätter sina nationella e‑legitimationer med en enda gemensam lösning. Det viktiga är att systemen kan samverka och att användaren inte behöver tänka på vilket land som utfärdat e‑legitimationen. Kristdemokraterna vill att Norden ska vara en region där gränserna hindrar människor så lite som möjligt i vardagen. När den tekniska utvecklingen nu skapar förutsättningar för säkra digitala identiteter bör Sverige vara pådrivande för att också de nordiska digitala gränserna rivs. Målet bör vara enkelt: en nordisk medborgare ska alltid kunna använda sin nationella e‑legitimation för att identifiera sig hos offentliga digitala tjänster i hela Norden. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 13 okt 2026

Marknadsföring av ohälsosam mat

Motion 24
Motion till riksdagen 2026/27:24 av Cecilia Engström (KD) Marknadsföring av ohälsosam mat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag om att begränsa eller förbjuda marknadsföring av ohälsosam mat och dryck som riktas till eller når barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Samtidigt växer många barn och unga upp i en matmiljö där godis, läsk, snacks, snabbmat och andra näringsmässigt mindre hälso­samma produkter ständigt exponeras och marknadsförs. Det handlar inte om att skuldbelägga barn för deras matvanor. Det handlar om vilket ansvar vuxenvärlden har för den miljö som barn växer upp i. När ohälsosamma produkter marknadsförs återkommande påverkas barns preferenser, konsumtion och vanor. Generation Pep, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden har i rapporten ”Prövning av barnets bästa kopplat till marknadsföring av ohälsosam mat” pekat på brister i dagens skydd och konstaterat att barn regelbundet exponeras för marknadsföring av ohälso­samma livsmedel. Problemet är särskilt tydligt i den digitala miljön. Barn möter reklam i sociala medier, streamingtjänster, spel och genom influencers, där kommersiella budskap kan vara svåra att skilja från vanligt innehåll. Pep-rapporten 2026 visar att en betydande andel barn uppger att reklam i sociala medier påverkar deras köp av mat och dryck. Även utomhusreklamen domineras av ohälsosamma livsmedel. Marknadsföringen bidrar därmed till en matmiljö som gör det svårare att etablera hälsosamma vanor. Den riskerar också att förstärka skillnaderna i hälsa mellan barn med olika socioekonomiska förutsättningar. Barnkonventionen är svensk lag och slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn. Barn har också rätt till liv, utveckling och bästa möjliga hälsa. FN:s barnrättskommitté har särskilt uppmärksammat staters ansvar att begränsa barns exponering för marknadsföring av ohälsosam mat och dryck. Sverige behöver därför se över om dagens regler ger barn ett tillräckligt skydd. En framtida reglering bör omfatta både traditionella och digitala kanaler och utgå från hur barn faktiskt möter marknadsföring i dag. Den bör vara tydlig, teknikneutral och möjlig att följa upp genom effektiv tillsyn. Det är samtidigt viktigt att skilja mellan information och kommersiell påverkan. Syftet är inte att begränsa barns tillgång till information eller att detaljreglera familjers matvanor. Det handlar om att skapa rimliga gränser för kommersiella aktörers möjlighet att rikta marknadsföring av ohälsosamma produkter mot barn. Kristdemokraterna vill stärka det förebyggande folkhälsoarbetet och ge barn bättre förutsättningar att växa upp med goda och hållbara vanor. Föräldrar har huvudansvaret för sina barn, men samhället har också ett ansvar för de miljöer där barn vistas. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utreda och återkomma med förslag om hur marknadsföringen av ohälsosam mat och dryck till barn och unga kan begränsas eller förbjudas. Målet ska vara en mer hälsofrämjande matmiljö där barns rätt till hälsa väger tyngre än kommersiella intressen. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Lade fram en motion · 13 okt 2026

Stärkning av det småskaliga kustfisket i Skåne

Motion 23
Motion till riksdagen 2026/27:23 av Cecilia Engström (KD) Stärkning av det småskaliga kustfisket i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för det småskaliga kust- och husbehovsfisket i Skåne och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det småskaliga fisket är en viktig del av Skånes kustsamhällen och kulturarv. Det bidrar till levande hamnar, lokalt företagande och arbetstillfällen, samtidigt som det har betydelse för svensk livsmedelsförsörjning och beredskap. Fisket är också en del av vår egenberedskap. I en kris behöver Sverige kunna använda fler delar av den inhemska livsmedelsproduktionen och ha förutsättningar för människor längs kusterna att bidra till sin egen och samhällets försörjning. Regeringen har inom Livsmedelsstrategin 2.0 gett Jordbruksverket i uppdrag att stärka sjömatsproduktionen och särskilt främja det småskaliga kustfisket och i det sammanhanget betonat att småskaligt fiske och fiske för direkt humankonsumtion ska värnas. Det pågående arbetet är välkommet, men det behöver också få genomslag i den praktiska fiskeförvaltningen. Regler och beslut måste utformas så att det finns verkliga möjligheter för småskaliga fiskare att fortsätta bedriva sin verksamhet. För Skånes del är detta särskilt viktigt. Längs både Öresund och Östersjökusten finns ett kustnära fiske med långa traditioner. När förutsättningarna försämras riskerar inte bara enskilda företag att försvinna. Även kunskap, kulturmiljöer och levande kustsamhällen påverkas. Kristdemokraterna vill värna företagande, lokal förankring och svensk livsmedels­beredskap. Det småskaliga fisket ska kunna vara en näring som går att leva på och som samtidigt bidrar med lokalproducerad mat. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att i det fortsatta arbetet med fiskeförvaltningen säkerställa att småskaligt kustfiske och fiske för direkt humankonsumtion ges en tydlig prioritet. Det gäller både vid fördelning av fiskemöjligheter och vid utformningen av regler som påverkar det kustnära fiskets möjligheter att bedriva sin verksamhet. Ett levande småskaligt kust- och husbehovsfiske är inte bara en fråga om fisk. Det handlar om företagande, livsmedelsberedskap, kulturarv och levande kustsamhällen. Cecilia Engström (KD)
Läs motionenLäs hos riksdagen
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Se vem som röstade vadBetänkandet
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Se vem som röstade vadBetänkandet
Röstade Ja · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Se vem som röstade vadBetänkandet
Uppdrag
  • Riksdagens råd för Riksrevisionen - Suppleant
    3 nov 2026 - 15 nov 2030 · Riksdagens råd för Riksrevisionen
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    13 okt 2026 - 23 sep 2030 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    13 okt 2026 - 23 sep 2030 · Kulturutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    13 okt 2026 - 23 sep 2030 · Skatteutskottet
  • Nordiska rådet - Ledamot
    13 okt 2026 - 15 okt 2027 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Konstitutionsutskottet - Ledamot
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 12 okt 2026 · Utrikesutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 23 sep 2030
  • Finansutskottet - Suppleant
    9 nov 2022 - 28 sep 2026 · Finansutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    9 nov 2022 - 28 sep 2026 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    12 okt 2022 - 28 sep 2026 · Näringsutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    12 okt 2022 - 9 nov 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    12 okt 2022 - 6 okt 2026 · EU-nämnden
  • Ledamotsrådet - Ersättare
    12 okt 2022 - 12 okt 2026 · Ledamotsrådet
  • Skatteutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 28 sep 2026 · Skatteutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 28 sep 2026
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Civilutskottet
  • Finansutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Finansutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Försvarsutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Justitieutskottet
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Näringsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Socialförsäkringsutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Skatteutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Trafikutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Utbildningsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · Utrikesutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    18 mars 2020 - 30 aug 2020 · EU-nämnden
Visar 30 av 33 ·Rådata