Skatteutskottet

Fru talman! Till samhällets grundläggande uppgifter hör bland annat inre och yttre säkerhet, utbildning, hälso- och sjukvård och – kan man gott lägga till – folkbokföring.

Folkbokföring handlar om att ha kunskap om befolkningens sammansättning, identitet och familjerättsliga förhållanden. Mycket annat i samhället som vi håller högt, som att man kan delta i val, får tillgång till välfärdstjänster och betalar rätt skatt, börjar med att vi har korrekta uppgifter i folkbokföringen.

Om folkbokföringen är felaktig ger det stora spridningseffekter och riskerar att bli ett redskap för bland annat välfärdsbrottslighet. Bara för att ge en känsla för storheterna i sammanhanget kan jag nämna att Ekonomistyrningsverket 2021 uppskattade att felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen på grund av just felaktig folkbokföring uppgick till 845 miljoner kronor.

Den senaste tiden har vi haft anledning att uppmärksamma ett annat problem inom folkbokföringen, nämligen problemen med så kallade skenskrivningar, eller adresskapningar. Skenskrivningarna går ofta till så att en adressförsäljare säljer en adress till en individ, ofta kopplat till ett fritidshus. Adresskapningarna blir lätt ett insteg för mycket av det som sker i skuggsamhället, med välfärdsbrottslighet, svartarbete, bidragsutnyttjande och så vidare.

Bara handeln med adresser omsätter i sig väldigt stora pengar, samtidigt som den naturligtvis också leder till ett stort obehag för dem som drabbas av kapningarna. Ytterst finns risken – och vi har sett många exempel på det under de senaste åren av gängkrig – att kriminella helt enkelt attackerar en adress för att de tror att en viss person uppehåller sig där, när det i själva verket bara är en helt vanlig persons fritidshus som blir attackerat.

En del i det betänkande som vi debatterar i dag handlar just om att kunna sätta dit den som främjar att en oriktig uppgift kan läggas till grund för beslut om folkbokföring. Det nya brottet ska betecknas främjande av oriktig folkbokföring. Det blir ett sätt att fånga in fler gärningar som är att anse som allvarligare än vad som annars skulle falla under medhjälp till folkbokföringsbrott. Det kan handla om att i stor omfattning, ibland till och med mot betalning och som ett led i organiserad brottslighet, möjliggöra och organisera felaktig användning av adresser. Det handlar alltså om situationer som i mångt och mycket påminner om vad vi vet om uppläggen kring adresskapningarna.

Vi socialdemokrater välkomnar de här förändringarna. Detsamma gäller det andra blocket i betänkandet. Det handlar om att använda biometriska uppgifter i större utsträckning för att hindra missbruk av felaktiga identiteter samt att öka möjligheterna till informationsdelning mellan myndigheter. Hela kedjan i fastställandet av identiteter måste hänga samman. Vi har genom Riksrevisionens försorg kunnat se hur det brister när det gäller att fastställa rätt identitet på personer som kommer till Sverige. Riksrevisionen pekade bland annat på svårigheten att få flera myndigheter att jobba effektivt tillsammans och att dela information.

Skatteverket kan i dag vid identitetskontroll i ärenden om folkbokföring och samordningsnummer ta fingeravtryck och ansiktsbild för att kontrollera att de motsvarar de uppgifter som finns lagrade i en identitetshandling. Men det faktum att dessa uppgifter samt de biometriska uppgifter som tas fram ur dessa uppgifter omedelbart ska förstöras efter genomförd kontroll innebär att Skatteverket inte har samma möjlighet att säkerställa att personen inte redan förekommer i folkbokföringsverksamheten eller hos en annan myndighet under en annan identitet. Med de här föreslagna förändringarna kommer inte kravet på omedelbar förstörelse att vara kvar. Det innebär i sin tur att uppgifterna kan användas vid automatiserade jämförelser och medföra en säkrare och snabbare handläggning vid Skatteverkets identitetskontroller.

En annan del – apropå Riksrevisionens tidigare nämnda granskning – handlar om att Skatteverket ska få jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck med uppgifter i register som förs av Migrationsverket. Det föreslås också att en passmyndighet när den tar fingeravtryck och ansiktsbild i ett ärende om samordningsnummer ska få överföra de uppgifterna till Skatteverket för registrering. Att rätt uppgifter tidigt registreras hos Skatteverket torde bidra till en mer solid och tillförlitlig identitetsförvaltning och således minska risken för missbruk i senare skeden.

Vi socialdemokrater är positiva till att regeringen skärper straff på folkbokföringsområdet. Vi ser det också som nödvändigt att förbättra möjligheterna att dela information och att följa upp redan befintlig information. Vi välkomnar därför som sagt dessa förändringar.

Vi välkomnar också den tillnyktring som verkar ha skett hos regeringen jämfört med de febriga utspel i förra valrörelsen där det ställdes ut stora löften om en ännu större folkräkning, där huvud för huvud och tandborste för tandborste skulle räknas, något som ingen har sett skymten av.

Fru talman! Folkbokföringen är som sagt en central uppgift för staten. Därför måste lagstiftningen hela tiden prövas utifrån samhällsutvecklingen. Precis som vi tvingas skärpa lagstiftningen på grund av den grova brottslighetens framfart behöver vi agera på de försök som görs att använda folkbokföringen som ett redskap i brottslig verksamhet.

(Applåder)

Fru talman! För några år sedan ändrades folkbokföringslagen i syfte att bland annat komma åt välfärdsbrottslighet, och sedan dess har Skatteverket blivit hårdare i sina bedömningar. Före lagändringen 2021 kunde hemlösa folkbokföras med ”utan känd hemvist” i två år även om Skatteverket inte fick kontakt. Det innebar att man var registrerad i Sverige, men utan fast adress och hemkommun. Efter lagändringen avregistreras hemlösa i stället som försvunna om Skatteverket inte får kontakt med personen under en utredning.

Skatteverket uppskattar att det rör sig om upp till 100 personer per år. Det är visserligen inte många, men för dem som avförs är det en katastrof. Det är först när de behöver hämta ut mediciner, skaffa bankkonto eller bank-id, besöka läkare eller ha kontakt med myndigheter som de får veta att de räknas som försvunna och inte längre boende i Sverige. För att återigen folkbokföras måste den hemlösa kontakta Skatteverket och flytta tillbaka till Sverige, trots att hen aldrig flyttat härifrån.

Många av dem som avförs från folkbokföringen är personer som inte vill ha kontakt med myndigheter, och det försvårar för dem att behålla sin folkbokföring i Sverige och att återregistrera sig. Det behövs en fungerande ordning för personer som är bosatta i Sverige men saknar stadigvarande bostad eller av annan orsak inte har möjlighet att ange en adress.

Den som är bosatt i Sverige ska inte förlora tillgången till rättigheter och samhällsservice bara för att hen saknar adress. Förbättringar i folkbokföringen kan inte bara handla om att täppa till kryphål och göra det svårare att fuska. Folkbokföringen behöver också fungera för den som inte fuskar.

Fru talman! Jag står till största delen bakom förslagen i betänkandet och instämmer i att det är angeläget att uppgifterna stämmer överens med verkliga förhållanden eftersom uppgifterna i folkbokföringen läggs till grund för en rad rättigheter och skyldigheter.

Felaktiga uppgifter i folkbokföringen riskerar att användas som redskap för bland annat välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Detta leder både till att välfärden urholkas och till minskad tilltro och legitimitet för välfärdssystemen.

I Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen uppskattar myndigheten att det bland de folkbokförda som finns och verkar i Sverige finns cirka 116 000 personer som är registrerade med fel folkbokföringsadress.

En betydande andel av dessa folkbokföringsfel är medvetet felaktiga uppgifter, till exempel genom försäljning av möjligheten att anmäla en annan persons bostadsadress som sin egen samt andra typer av medverkan till folkbokföringsbrott.

Det är uppenbart att förslaget kommer att få konsekvenser, i synnerhet för den personliga integriteten för de personer som söker uppehållstillstånd eller asyl i Sverige, bland annat genom förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få göra jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck som finns i deras respektive register.

Enligt regeringen själv är det inte möjligt att slå fast exakt hur vanligt det är att personer som söker sig till Sverige använder sig av en falsk identitet. Här menar Vänsterpartiet att det i första hand behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar eller andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är innan förslag till lagändringar läggs fram.

Regeringen har i snabb takt lagt fram flera förslag till lagändringar som syftar till att minska människors möjligheter att söka skydd och skapa sig en framtid i Sverige. Jag anser att samtliga dessa förslag behöver ses över och utvärderas tillsammans i ett sammanhang.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 om att riksdagen bör avslå förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbilder med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register.

Jag tackade visserligen mina kollegor i utskottet och utskottskansliet redan i förra veckan, eftersom jag inte tänkte på den här debatten. Jag passar ändå på att denna gång önska er en trevlig sommar!

(Applåder)

Fru talman! Vi behandlar i dag ett tekniskt men ytterst viktigt ärende om utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringen. Bakom alla lagparagrafer döljer sig en avgörande fråga för hela samhället, nämligen statens förmåga att veta vem som är vem och var människor faktiskt bor.

Folkbokföringen är en av statens mest grundläggande funktioner. Uppgifterna styr beskattning, bidrag, sjukvård, utbildning, rösträtt och i princip hela välfärdsapparaten. När den fungerar lägger vi knappt märke till den. Men när den sviker får konsekvenserna spridning över hela vårt samhälle.

En felaktig folkbokföring är inte ett litet administrativt fel. Den undergräver tilliten till hela systemet. När människor kan vara skrivna på adresser där de aldrig har satt sin fot, när flera personer delar samma identitet eller en och samma person lever med flera olika identiteter öppnas portarna på vid gavel för bidragsfusk, välfärdsbrottslighet och organiserad kriminalitet. Det handlar inte om några miljoner. Det handlar om miljarder kronor varje år som tas från svenska skattebetalare och riktigt behövande.

Därför är det högst välkommet att regeringen nu fortsätter arbetet med att stärka folkbokföringen och identitetskontrollen. För Sverigedemokraterna har det varit en prioriterad fråga i många år. En stat som inte vet vilka som befinner sig i landet, vilka identiteter som är äkta och var människor faktiskt bor kan varken upprätthålla rättssäkerhet eller välfärdssystemens legitimitet.

Fru talman! En viktig del av propositionen är det nya brottet främjande av oriktig folkbokföring. Det träffar inte bara dem som själva lämnar felaktiga uppgifter, utan även de som organiserar, underlättar eller profiterar på fusket.

Det är till exempel fastighetsägare och hyresvärdar som mot betalning upplåter sina adresser till tiotals personer som aldrig bor där, eller kriminella nätverk som tillhandahåller falska hyreskontrakt och eventuella identitetshandlingar. Sådan systematisk brottslighet måste mötas med skärpta straff. Upp till två års fängelse är rimligt.

Samtidigt är det klokt att utvidga det straffria området för ringa fall. Mindre förseningar vid flyttanmälningar eller andra obetydliga misstag ska inte belastas med straff. Rättsväsendet ska jaga de verkliga missbrukarna, inte straffa vanligt folk för slarv.

Fru talman! Den mest uppmärksammade och viktigaste delen handlar om biometriska uppgifter. Skatteverket ska äntligen få registrera och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder för att kunna upptäcka personer som lever med flera identiteter.

Dagens system, där biometriska uppgifter förstörs direkt efter kontroll, är naivt och otillräckligt. Det har tillåtit att samma person kan dyka upp som flera olika individer och därmed utnyttja välfärdssystemen flera gånger om.

Vi vet att biometriska uppgifter är känsliga. Därför måste hanteringen naturligtvis omges av mycket starka rättssäkerhetsgarantier och hög informationssäkerhet. Vi kan inte acceptera att integritetsargumenten blir en sköld för dem som systematiskt lurar det svenska samhället. Rätt person ska kopplas till rätt identitet, punkt slut.

Fru talman! Genom förstärkt samarbete mellan Skatteverket, Migrationsverket och polisen bryter vi stuprören som kriminella nätverk utnyttjat så länge. Organiserad brottslighet agerar samordnat – nu måste även myndigheterna i vårt samhälle göra just det.

Sammantaget innebär propositionen ett viktigt steg mot en mer tillförlitlig och robust identitetsförvaltning. För Sverigedemokraterna handlar det om både rättvisa och samhällsansvar. Den som har rätt till samhällets stöd ska få det. Den som följer reglerna ska kunna lita på att reglerna gäller lika för alla. Den som medvetet försöker missbruka våra gemensamma system ska mötas av en stat med både vilja och kraft att agera.

I Sverige ska varje person ha en identitet, bo på en adress och ha en uppsättning biometriska uppgifter registrerade. Allt annat är oacceptabelt. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och regeringens proposition.

Då detta är mandatperiodens sista debatt för oss i skatteutskottet, och även min sista ärendedebatt, vill jag tacka kanslipersonalen för ert gedigna och lojala arbete under de gångna åren.

Jag vill även tacka alla utskottskollegor för givande möten och ibland spänstiga debatter. Tack också till talmanspresidiet. Jag önskar alla en riktigt skön sommar.

(Applåder)