Riksflödet - Svensk politik direkt från källorna

Motion till riksdagen 2026/27:207 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Årlig ersättning vid artskyddsintrång efter markägarens önskemål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för markägare att efter eget önskemål välja årlig, indexreglerad ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet och tillkännager detta för regeringen. Motivering När artskyddsbestämmelser begränsar möjligheten att bruka skog och mark ska den enskilde få fullgod ersättning. Ersättningsformen bör samtidigt kunna anpassas efter markägarens önskemål och intrångets varaktighet. Genom riksdagens beslut med anledning av proposition 2025/26:230 ”Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet” omfattas även ersättning vid artskyddsintrång av miljöbalkens möjlighet till årlig ersättning när det finns särskilda skäl. Möjligheten bör utvecklas så att markägarens eget önskemål får större betydelse vid valet mellan engångsersättning och årlig ersättning. Även LRF har i sitt remissyttrande pekat på årlig ersättning som ett alternativ när markägaren önskar det. En årlig ersättning kan ge en löpande inkomst under den tid brukandet begränsas och minska risken för återkrav om förhållandena förändras. Modellen kan vara särskilt lämplig när det är osäkert hur länge artskyddsintrånget kommer att bestå. En utredning bör göras för att belysa hur ersättningen skulle kunna indexregleras och bygga på tydliga villkor för omprövning och upphörande. Valet av årlig ersättning får inte innebära att markägaren får sämre ekonomisk kompensation. Engångsersättning ska fortsatt finnas som alternativ. Kjell-Arne Ottosson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:206 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Skogsbruk som samhällsviktig verksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska skogsbruket ska erkännas som samhällsviktig verksamhet och att dess betydelse för försörjningsberedskapen ska säkerställas i berörda myndigheters beredskapsplanering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skogen är en av Sveriges viktigaste strategiska resurser. Ett aktivt och hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, exportinkomster och förnybara råvaror. Det har också stor betydelse för Sveriges förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner vid kriser, höjd beredskap och krig. Skogsråvara behövs för bland annat värmeförsörjning, byggmaterial, förpackningar och hygienprodukter. För att dessa försörjningskedjor ska fungera krävs att även avverkning, skogliga transporter och leveranser till industrin kan upprätthållas. Beredskapen måste därför omfatta hela kedjan från skogen till den färdiga produkten. I Värmland och andra skogslän finns skogsägare, entreprenörer och företag vars verksamhet har betydelse långt utanför den egna regionen. Deras kompetens, maskiner och transportkapacitet är resurser som behöver tas till vara i Sveriges beredskap. Skogsbruket bör därför erkännas som samhällsviktig verksamhet. Regeringen bör säkerställa att berörda myndigheter, tillsammans med näringen, identifierar de verksamheter och försörjningskedjor som behöver upprätthållas och planerar för deras behov av bland annat personal, drivmedel och fungerande transporter. Arbetet ska bygga på respekt för äganderätten och skogsbrukets princip om frihet under ansvar. Ett livskraftigt skogsbruk i fredstid är grunden för att näringen också ska kunna bidra när Sverige står i en kris- eller krigssituation. Kjell-Arne Ottosson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:205 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Se över gränsdragningen för den fjällnära skogen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över gränsen för den fjällnära skogen utifrån aktuella kunskaper om lokala förhållanden och att förenkla förfarandet för framtida justeringar av gränsen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den så kallade fjällnära skogen återkommer ofta i den skogspolitiska debatten. Gränsen har sitt ursprung i äldre bedömningar av möjligheten att bedriva skogsbruk och föryngra skog i den svenska fjällvärlden och dess tuffa klimatläge. År 1952 drog dåvarande Domänverket en skogsodlingsgräns för skogsbruket på statens marker. Senare förlängde Riksskogstaxeringen gränsen över privat mark för att skapa ett sammanhängande område för skogsstatistiken. Den gräns som användes 1969 blev en viktig utgångspunkt för den senare avgränsningen av den fjällnära skogen. År 1991 avgränsades området för fjällnära skog med utgångspunkt i den del av den svårföryngrade skogen som låg ovanför denna skogsodlingsgräns. Regeringen fastställde gränsen i maj 1991, och reglerna trädde i kraft den 1 juli samma år. Gränsen är således en administrativ avgränsning med historiska rötter. Den grundas inte på en inventering av naturvärden i varje enskilt bestånd. De särskilda reglerna fick samtidigt ett bredare syfte nämligen att ge naturvård, kulturmiljövård och rennäring större tyngd. Gränsdragningen har genom åren kritiserats för att inte alltid återspegla de lokala förhållandena. Gränsen kan exempelvis följa en väg som delar ett sammanhängande skogsområde, trots likartade förutsättningar för skogsbruk på båda sidor. Sådan kritik redovisas uttryckligen i SOU 2009:30, ”Skog utan gräns?” När likvärdiga skogsområden omfattas av olika regler på grund av en historisk gränsdragning kan det få betydande konsekvenser för enskilda skogsägare. I en rättsstat måste gränser som påverkar möjligheten att bruka den egna marken vara sakligt motiverade och begripliga. Därför bör gränsen för den fjällnära skogen ses över. Översynen bör bygga på aktuella kunskaper om klimat, föryngringsförutsättningar och naturvärden samt beakta kulturmiljövårdens och rennäringens intressen. Historiska kartgränser bör inte ensamma vara avgörande för vilka regler som gäller för en fastighet. Klimatförändringarna kan också förändra förutsättningarna för skogsbruk och föryngring. Regelverket bör därför medge ett enklare förfarande för framtida justeringar av gränsen när förändrade förhållanden motiverar det. Markägare bör ha en tydlig möjlighet att begära en prövning av gränsdragningen för den egna fastigheten. Där sakliga skäl finns bör gränsen kunna justeras så att marken inte längre omfattas av de särskilda reglerna för fjällnära skog. Kjell-Arne Ottosson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:204 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Reformerad tillämpning av Århuskonventionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den svenska tillämpningen av Århuskonventionen i jakt- och skogsbruksfrågor i syfte att säkerställa en rimlig balans mellan miljöhänsyn, rättssäkerhet och enskildas äganderätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kraven på lokal anknytning för organisationer som överklagar beslut om jakt och skogsbruk, inom det utrymme som internationella åtaganden och EU-rätten medger och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid översynen av talerättsreglerna stärka rättssäkerheten för enskilda markägare och skyddet för pågående markanvändning genom tydliga, förutsebara och skyndsamma prövningsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och i det internationella arbetet med Århuskonventionen ska verka för de regeländringar som behövs för att stärka kopplingen mellan organisationers överklaganderätt och lokal anknytning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Århuskonventionen har ett viktigt syfte, att ge allmänheten tillgång till miljöinformation, möjlighet att delta i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Dessa möjligheter ska värnas. Samtidigt behöver regelverket tillämpas på ett sätt som också tar hänsyn till enskildas rättssäkerhet, äganderätt och möjligheter att bedriva verksamhet på landsbygden. Vi bör i Sverige genomföra en översyn av hur Århuskonventionen tillämpas nationellt. Syftet är att återställa en rimlig balans mellan miljöhänsyn, rättssäkerhet och enskildas äganderätt. För jakt och skogsbruk är det särskilt angeläget att reglerna är tydliga och att människor som lever och verkar i berörda områden får ett starkt inflytande. I tidigare lagda motioner har jag lyft behovet av en tydligare koppling mellan överklaganderätten och den allmänhet som berörs av beslut om jakt. Den frågan är lika relevant för till exempel skogsbruket. Beslut om jakt och skogsbruk får konkreta konsekvenser för markägare, djurhållare, jägare och andra som bor och verkar i ett område. Deras försörjning, egendom och vardag kan påverkas direkt. Lokal kunskap och erfarenhet behöver därför få större betydelse i både beslutsprocesserna och utformningen av talerättsreglerna. Århuskonventionen räknar även miljöorganisationer som uppfyller nationella krav till den berörda allmänheten. En förändring av talerätten behöver därför utformas med hänsyn till konventionen och EU-rätten. Regeringen bör utreda vilket utrymme som finns att stärka kraven på lokal anknytning för organisationer som överklagar beslut om jakt och skogsbruk. Översynen bör bland annat pröva hur faktisk verksamhet och förankring i det berörda området kan få större betydelse. Den bör också tydliggöra vilka förändringar som kan genomföras nationellt och vilka som kräver ändringar inom EU eller av internationella åtaganden. När myndigheter beslutar om skydds- eller licensjakt kan besluten överklagas av ideella organisationer. Rättslig prövning ska säkerställa att besluten är lagenliga. Samtidigt måste prövningen fungera så att en ändamålsenlig viltförvaltning kan genomföras. Skyddsjakt syftar till att förebygga eller begränsa skador. För en djurhållare som riskerar återkommande angrepp kan tiden vara avgörande. Även licensjakt behöver kunna planeras och genomföras inom de tidsramar som gäller för jakten. Långdragna processer och osäkerhet om huruvida fattade beslut kan verkställas försvårar förvaltningen och riskerar att minska förtroendet för myndigheternas arbete. Översynen bör därför omfatta hur överklaganden av jaktbeslut kan prövas skyndsamt och rättssäkert, med hänsyn till beslutens tidskänslighet och konsekvenserna för dem som berörs. Vi har alldeles för många av dessa överklagningar som stoppar laglig jakt beslutad i normala demokratiska processer. Detta leder i sin tur till en stor misstro och frustration mot systemet och för en del ligger då olaglig jakt inte långt borta att ta till som ”hämnd”. Detta är en mycket olycklig situation eftersom det även ställer till det för den absoluta merparten jägare, de som inte ägnar sig åt illegal jakt. Det leder dessutom till det rakt motsatta mot vad de som överklagar önskar. För alla är en legal reglerad jakt bättre alla dagar i veckan än illegal jakt. Skogsbruk bygger på långsiktig planering och investeringar som sträcker sig över generationer. För enskilda skogsägare är möjligheten att förutse vilka åtgärder som får genomföras på den egna fastigheten grundläggande. Överklaganden som rör avverkningar och andra skogsbruksåtgärder kan leda till långa processer och rättslig osäkerhet. Det gör det svårare för markägare att planera, investera och bedriva ett aktivt skogsbruk. För den enskilde kan en försenad eller, i värsta fall, stoppad avverkning också få betydande ekonomiska konsekvenser. Miljöhänsyn är idag en självklar del av skogsbruket. Samtidigt måste regelverket ge tydliga besked om vilka krav som gäller och hur beslut kan prövas. Pågående markanvändning behöver få ett starkare skydd, och konsekvenserna för den enskilde markägaren måste beaktas när prövningsreglerna utformas. Regeringens översyn bör därför omfatta talerättens räckvidd, tydliga tidsfrister för överklaganden och möjligheter till skyndsam handläggning. Den bör också omfatta hanteringen av beslut om att tillfälligt stoppa en åtgärd i avvaktan på slutlig prövning. Målet ska vara att säkerställa en effektiv rättslig prövning och samtidigt minska onödig osäkerhet för markägaren. En nationell översyn behöver följas av ett aktivt svenskt arbete inom EU och i det internationella samarbetet kring Århuskonventionen. Om internationella åtaganden eller EU-rätten hindrar Sverige från att införa ändamålsenliga krav på lokal anknytning bör regeringen verka för att dessa regler förändras. Den politiska ambitionen måste vara tydlig, överklaganderätten i jakt- och skogsbruksfrågor ska ha en starkare koppling till det område och den verksamhet som beslutet berör. Miljöhänsyn, rättssäkerhet och äganderätt behöver värnas tillsammans. En reformerad tillämpning av Århuskonventionen ska ge bättre förutsättningar för en fungerande viltförvaltning, ett långsiktigt hållbart skogsbruk och ett starkare förtroende för rättsstaten. Kjell-Arne Ottosson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:203 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Katastrofbestämmelser för skogsbruket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett permanent regelverk som möjliggör snabba, tidsbegränsade och geografiskt avgränsade undantag från vissa bestämmelser vid omfattande skogsskador till följd av storm, brand eller andra extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen. Motivering En stor storm kan på några timmar slå sönder resultatet av generationers arbete i skogen. För den enskilde skogsägaren innebär det stora ekonomiska förluster och ett omfattande arbete med att rädda virkesvärden och återställa skogen. Stormen Johannes som slog till i mellandagarna 2025 aktualiserade åter behovet av ett regelverk som fungerar också när förhållandena är långt ifrån normala. När stora mängder skog skadas behöver åtgärder kunna vidtas snabbt. Dröjsmål riskerar att orsaka ytterligare värdeförstöring och öka risken för skadeinsektsangrepp på kvarvarande frisk skog. Samtidigt måste arbetet kunna utföras säkert. Redan efter stormen Gudrun föreslogs i motioner en särskild katastrofparagraf i skogsvårdslagen. Behovet kvarstår. Skogsägare ska kunna veta på förhand hur samhället och myndigheterna agerar vid omfattande skogsskador. Beredskapen bör därför bygga på ett permanent regelverk som snabbt kan aktiveras. Regeringen bör ta fram katastrofbestämmelser som möjliggör förenklade förfaranden och tillfälliga undantag för att underlätta upparbetning, lagring och transport av skadat virke. Översynen bör omfatta bland annat reglerna om avverkningsanmälan, väntetider och artskyddsdispens. Det ska tydligt framgå vilka händelser som kan motivera att bestämmelserna aktiveras, vem som fattar beslut och vilka regler som kan omfattas. Undantagen ska vara tidsbegränsade, avse berörda områden och utformas med hänsyn till nödvändig miljöhänsyn, säkerhet och Sveriges EU-rättsliga åtaganden. När katastrofen drabbar ska regelverket hjälpa skogsägaren att begränsa skadorna. Bara den känslomässiga påfrestningen kan vara stor nog i sig utan att man dessutom ska behöva bekymra sig för hur man ska hantera resterna av det som en gång var ens sparkapital, pensionsförsäkring eller liknande. Kjell-Arne Ottosson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:202 av Magnus Oscarsson och Larry Söder (båda KD) En statligt subventionerad avbytartjänst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Jordbruksverket i uppdrag att utreda ett återförande av en statligt subventionerad avbytartjänst och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att förbättra och förenkla arbetsmiljön för Sveriges mjölkbönder behövs det flera åtgärder. En åtgärd är att återinföra en statligt subventionerad avbytartjänst. I Sverige har antalet mjölkföretag minskat i en rasande fart. 2015 fanns det ca 4 300 mjölkföretag och nu 10 år senare finns det ca 2 500 mjölkföretag kvar. Sverige måste göra så mycket vi kan för att fler ska vilja bli mjölkbönder och för att färre ska sluta. Idag har mjölkföretagare inte en chans att ta semester för att kunna få lite rekreation. På de större gårdarna där man har anställda är detta ingen stor fråga. Men på de lite mindre gårdarna där det idag inte går att ha anställda vore detta en mycket viktig reform. Detta på grund av att bonden arbetar 24/7, varje dag, varje vecka, år in och år ut. I våra grannländer som Norge och Finland finns den möjligheten. Exempelvis i Finland finns ett system där alla jordbrukare har möjlighet till ett visst antal dagar med avbytare varje år. Det är särskilt viktigt med tanke på det stressiga, ensamma och i många fall riskfyllda yrke det är att vara mjölkföretagare. Därför skulle denna reform vara särskilt viktig. Sverige har haft denna möjlighet men den togs bort för ca 30 år sedan. Med tanke på Livsmedelsstrategin 2.0, en orolig omvärld och att vi måste öka vår livsmedelsproduktion är denna reform en viktig pusselbit för att behålla och stärka våra svenska mjölkföretagare. Magnus Oscarsson (KD) Larry Söder (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:201 av Dan Hovskär (KD) Sveriges självförsörjning och den inhemska livsmedelsproduktionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges självförsörjning av livsmedel genom ökad inhemsk produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla tydliga och uppföljningsbara mål för svensk livsmedelsproduktion med ambitionen att på sikt nå en självförsörjningsgrad på minst 75 procent och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra lantbrukets lönsamhet och konkurrenskraft samt stärka livsmedelsberedskapen och underlätta för offentlig sektor att upphandla livsmedel av hög kvalitet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk matproduktion är en fråga om trygghet Sverige behöver öka sin förmåga att försörja befolkningen med livsmedel. Kriget i Ukraina och den ökade osäkerheten i omvärlden visar hur internationella kriser kan påverka handel, transporter och tillgången till nödvändiga varor. En stark inhemsk livsmedelsproduktion är därför viktig både för Sveriges säkerhet och för arbetstillfällen och utveckling på landsbygden. Sverige har goda förutsättningar att producera mer mat men är samtidigt beroende av import av livsmedel och viktiga insatsvaror till jordbruket. Vi behöver stärka hela livsmedelskedjan för att bättre kunna hantera störningar och kriser. Stärk lantbrukets lönsamhet För att produktionen ska öka måste det vara lönsamt att driva lantbruk. Företagare behöver långsiktiga och förutsägbara villkor för att våga investera i exempelvis djurhållning, växtodling, maskiner och ny teknik. Regelbördan behöver minska och tillståndsprocesserna bli effektivare. Samtidigt måste svenska producenter ges rimliga konkurrensvillkor gentemot importen. Höga ambitioner för djurvälfärd och miljö ska förenas med goda förutsättningar att producera svensk mat. Tydliga mål och stärkt beredskap Sverige bör ha en långsiktig ambition att nå minst 75 procents självförsörjning av livsmedel. Målet behöver följas upp med tydliga delmål och hänsyn till skillnaderna mellan olika livsmedel. Syftet är att minska sårbarheten och stärka den inhemska produktionsförmågan, inte att Sverige ska producera allt självt. Livsmedelsberedskapen omfattar mer än själva matproduktionen. Tillgången till el, drivmedel, gödsel, utsäde, foder, transporter och lagerhållning är också avgörande. Därför behöver hela livsmedelskedjan kunna fungera även vid allvarliga störningar. Offentlig upphandling kan bidra Kommuner och regioner köper stora mängder livsmedel till bland annat skolor, äldreomsorg och sjukhus. De behöver bättre stöd för att ställa relevanta krav på kvalitet, djurvälfärd, miljö och leveranssäkerhet inom ramen för upphandlingsreglerna. Det kan stärka efterfrågan på livsmedel som produceras med höga krav och bidra till en robustare försörjning. Att öka den svenska livsmedelsproduktionen är en långsiktig investering i trygghet, beredskap och landsbygdens utveckling. Med tydliga mål, bättre villkor för lantbruket och en starkare livsmedelskedja kan Sverige stå bättre rustat i både vardag och kris. Dan Hovskär (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:200 av Cecilia Engström (KD) Privat finansiering av kulturen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utvidgning av skattereduktionen för gåvor till att även omfatta kulturverksamhet samt att säkerställa att kultursektorn kan dra nytta av den utvidgade avdragsrätten för sponsring och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kulturen är en viktig del av ett levande samhälle. Den bidrar till bildning, gemenskap och meningsfullhet. För att kulturlivet ska kunna utvecklas behövs en bred finansiering där offentliga medel kompletteras med bidrag från näringsliv, civilsamhälle och enskilda givare. Kristdemokraterna vill stärka civilsamhället och skapa bättre förutsättningar för människor och företag att bidra till samhällets utveckling. Skattereglerna bör därför utformas så att de underlättar privata bidrag till kulturverksamhet. Sedan den 1 januari 2026 kan företag få skattereduktion för gåvor till godkända ideella verksamheter inom vissa ändamål. Kultur omfattas dock inte av de nuvarande reglerna. Utredningen om ett investeringsprogram för kultur, SOU 2026:31, föreslår att skattereduktionen utvidgas till att även omfatta gåvor till kulturverksamhet. Regeringen har även föreslagit en utvidgad avdragsrätt för sponsring. Det skapar möjligheter att förbättra förutsättningarna för företag att stödja kulturverksamhet, men det är viktigt att reglerna fungerar i praktiken även för kultursektorns olika verksamheter. Kulturlivet har stor betydelse för människors vardag och för samhällets sammanhållning. Samtidigt behöver kulturverksamheter bättre möjligheter att attrahera privata medel och minska sitt beroende av enskilda finansieringskällor. Offentlig finansiering kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt ansvar för staten, tillsammans med regioner och kommuner. Men ett starkt kulturliv gynnas av att fler aktörer ges möjlighet att bidra. Genom tydliga och förutsebara skatteregler kan fler privatpersoner och företag uppmuntras att stödja kulturverksamhet. Riksdagen bör därför utreda möjligheten att skattereduktionen för gåvor utvidgas till att omfatta kulturverksamhet och se över om den utvidgade avdragsrätten för sponsring kan utformas så att kultursektorn får reella möjligheter att ta del av den. Cecilia Engström (KD)

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje reser till Köpenhamn den 2–3 november för att delta i ett nordiskt ministerrådsmöte. Nio ministrar från de nordiska länderna kommer att delta. På mötet ska ministrarna diskutera hur våld mot barn kan förebyggas, barns och ungas användning av nikotin, hur samhället kan fungera bättre för äldre personer och kvinnors hälsa. Rådsmötet ska också besluta om en nordisk ministerdeklaration om barn och ungas beroende av tobak och nikotin och om ett utökat samarbete kring gemensamma inköp av vissa läkemedel. I samband med mötet hålls även Nordic Disability Tech Summit. Där diskuteras hur AI kan bli mer tillgängligt på ett inkluderande och rättvist sätt i Norden. Danmark är ordförande för Nordiska Ministerrådet under året.

I maj i år ställde jag en fråga till finansministern gällande om finansministern avsåg att vidta några åtgärder för att säkerställa att insamlingsorganisationer inte beläggs med felaktiga momskostnader på ett sätt som försvårar utvecklingen av återvinningen i Sverige. Svenska folket är bra på att återvinna. Fler än åtta av tio dryckesförpackningar i form av petflaskor och aluminiumburkar som konsumeras samlas in och återvinns. Men vi behöver bli ännu bättre. Ny EU-lagstiftning som trädde i kraft i augusti i år slår bland annat fast att senast i januari 2029 ska minst 90 procent av plastflaskor och dryckesförpackningar av metall för engångsbruk återvinnas. Det är angeläget att svensk återvinningsindustri har rätt förutsättningar för att öka insamling och återvinning. Därför är det problematiskt att insamlingsorganisationer som till exempel Returpack i dag beläggs med en felaktig momskostnad för dryckesförpackningar som lämnas in vid deras egna pantstationer. För deras del uppgår denna kostnad till cirka 30 miljoner kronor per år i dagsläget. Enligt gällande EU-lagstiftning ska ett pantsystem vara momsmässigt neutralt, det vill säga konsumenten ska återfå sin pantpeng när konsumenten väljer att panta förpackningar, utan att någon part i retursystemet drabbas av momskostnader. I dag uppnås momsneutralitet vid insamling av pantbelagda petflaskor och burkar genom att dagligvaruhandeln hanterar utbetalningen av pantpengen som en kundkreditering inklusive moms. Svaret från finansministern från den 20 maj i år var att ministern delade min uppfattning att det är angeläget att det finns ett välfungerande system för insamling och återvinning av förpackningar och att ärendet för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: Har ministern initierat en beredning av ärendet i Regeringskansliet, och vad blev i sådana fall resultatet av beredningen?

Liberalerna Skåne söker en politisk sekreterare/senior rådgivare inför kommande mandatperiod (2027-2030). Vi söker dig som delar Liberalernas värderingar och som vill vara en… The post Politisk sekreterare/senior rådgivare för Liberalerna i Region Skåne sökes appeared first on Liberalerna .

Totalt 19 ledamöter från Sveriges riksdag deltog i Nordiska rådets 78:e session i Finlands riksdag i Helsingfors den 26–29 oktober. Årets tema, ”Nordisk övergripande säkerhet”, satte fokus på hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sin säkerhet, beredskap och förmåga att möta framtidens utmaningar. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte och en viktig mötesplats för parlamentariker från de nordiska länderna. Genom sessionen ges möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, stärka det politiska samarbetet och utveckla gemensamma lösningar för framtiden. Sessionens öppningsdag inleddes med ett toppmöte mellan de nordiska statsministrarna och regeringsledarna och Nordiska rådet. Finlands president Alexander Stubb deltog som gästtalare och betonade betydelsen av ett starkt nordiskt samarbete i det rådande internationella läget. Säkerhet och fortsatt stöd till Ukraina i fokus Under toppmötet framhöll de nordiska statsministrarna och regeringsledarna vikten av ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. De underströk även behovet av att fördjupa det nordiska samarbetet för att stärka beredskapen och säkerheten inom flera samhällsområden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog vid sessionens utrikespolitiska debatt och framhöll betydelsen av de nordiska ländernas starka och ihållande stöd för Ukraina. President Alexander Stubb lyfte fram att det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland befolkningarna och att de nordiska länderna har goda möjligheter att tillsammans bidra till utvecklingen även på den internationella arenan. Han efterlyste samtidigt mer konkret handling för att omsätta samarbetet i resultat. Nordisk beredskap och samhällssäkerhet Vid sessionen antog Nordiska rådet en uppdaterad strategi för samhällssäkerhet och beredskap. Nordiska rådet vill ha ett tydligare politiskt ansvar och ett närmare nordiskt samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och demokratisk motståndskraft. Den nya strategin innehåller konkreta rekommendationer till de nordiska regeringarna. Målet är en gemensam nordisk situationsförståelse, gemensamma riskbedömningar och en bättre förmåga att agera tillsammans före, under och efter kriser. I samband med sessionen samlades även rådets utskott och presidium för att diskutera gemensamma nordiska utmaningar och politiska initiativ. En aspekt som lyftes är att arbetet med att undanröja gränshinder behöver stärkas för att rusta Norden inför eventuella kriser. På agendan stod bland annat ökat samarbete mellan Norden och Kanada, Östersjöns miljö och hållbara fiske, Nordens konkurrenskraft och digitala självförsörjning samt frågor om välfärd, hälsa, utbildning och kultur. En fråga som lyftes i flera debatter var förnyandet av Helsingforsavtalet, som utgör grunden för det nordiska samarbetet. Grönland och Färöarnas regeringsledare framhöll vikten av att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta i det nordiska samarbetet på lika villkor. Norsk dominans när Nordiska rådets priser 2026 delades ut I samband med sessionen delades Nordiska rådets priser ut inom litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö till 2026 års pristagare. Prissumman uppgår till 300 000 danska kronor och delades ut den 27 oktober. Litteraturpriset gick till Sigbjørn Skådens Láŋtdievvá / Planterhaug, medan Hilde Hagerup tilldelades barn- och ungdomslitteraturpriset för Du eneste – historien om Gunvor Hofmo og Ruth Maier. Filmpriset gick till Sentimental Value av Joachim Trier med flera, musikpriset till Elja av Kristine Tjøgersen och Benedicte Maurseth, och miljöpriset till ungdomsorganisationen Miljøagentene. Samtliga fem priser gick till norska pristagare. För första gången på 35 år tilldelades Nordiska rådets litteraturpris ett verk skrivet på samiska. Om Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå. Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där möjligheter kan tas tillvara genom samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar från ländernas/områdenas regeringar. Mer information • Om Nordiska rådet på riksdagens webbplats • Ledamöterna i Nordiska rådets svenska delegation • Nordiska rådets session 2026 på Nordiska rådets webbplats • Vinnare av Nordiska rådets priser 2026 Kontaktperson för media Lena Eklöf, internationell senior rådgivare och delegationssekreterare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-993 47 82, e-post [email protected]

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Motion till riksdagen 2026/27:199 av Tobias Andersson (SD) Översyn av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna drev länge på för att säkerställa att vi i Sverige skulle ha möjlighet att granska och stoppa utländska direktinvesteringar i Sverige som utgjorde en säkerhetspolitisk risk. Att vi nu har en lag på plats för granskning av utländska direktinvesteringar och att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) kontrollerar investeringar som kan utgöra en säkerhetsrisk är positivt. Samtidigt är det oerhört viktigt att utformningen och tillämpningen följs upp för att säkerställa att investeringsklimatet förblir gott för alla investeringar som inte utgör en säkerhetspolitisk risk – vilket är snudd på samtliga. Detta gäller inte minst givet att den svenska tillämpningen skiljer sig från EU-snittet. Ytterst få, runt 1–2 procent, av de inkomna anmälningarna går vidare till fördjupad granskning i Sverige, medan ungefär två tredjedelar går vidare i andra EU-länder (när man räknat bort Sverige ur statistiken). Detta beror förmodligen på att hela 40 procent av de totala anmälningarna till fas 1 inom EU skett i Sverige. Sverige sticker med andra ord ut på alla sätt i EU. Vi står för 40 procent av alla anmälningar, varav 98–99 procent inte granskas djupare, medan den siffran i övriga EU är runt 67 procent. Fler företag drabbas av byråkratin medan få investeringar granskas på djupet. Det innebär att vi belastar många företag med byråkrati i onödan samtidigt som vi riskerar att missa faktiska säkerhetsrisker när få granskas djupare. Mot denna bakgrund behövs en översyn följt av en förändring av UDI-lagen och tillämpningen av densamma. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:198 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Krav på svenskt medborgarskap för all rösträtt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rösträtt i region- och kommunval för invånare utan svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering I efterdyningarna av riksdagsvalet 2026 pågår en intensiv nyhetsrapportering och debatt om klanröstning, valfusk, okända kryssraketer med utländsk bakgrund med mera. Frågorna är många, men i skrivande stund återstår det att se huruvida rättsliga åtgärder vidtas och ifall någon valkrets behöver genomföra omval. Det i särklass mest medialt bevakade fallet om misstänkt valfusk rör en okänd och nybliven svensk medborgare som personkryssat sig in i riksdagen. Hur någon som precis erhållit svenskt medborgarskap kan företräda svenska folket i Sveriges riksdag debatteras nu flitigt. En relevant fråga och kanske något som borde åtgärdas. Det är dock inte bara i riksdagsvalet som potentiellt valfusk och klanröstning ägt rum, utan det finns också exempel på kommunal nivå, och i de fallen behöver inte ens klanrösterna komma från svenska medborgare. Rösträtt i riksdagsvalet innehar den som fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Rösträtt i regionval och kommunval däremot har även medborgare i ett annat land, eller statslös, som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år i rad före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen. Som om det inte vore illa nog att någon som nyss erhållit svenskt medborgarskap på tveksamma grunder kan bli riksdagsledamot så kan också kommunala och regionala val avgöras av invandrare utan medborgskap i landet de röstar i. Det finns EU-bestämmelser på området, varför fokus bör ligga på att begränsa rösträtten för medborgare i tredjeland. Detta behöver åtgärdas för att värna det svenska självbestämmandet och svenska medborgares inflytande över alla delar av sitt eget land. Tobias Andersson (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Josef Fransson (SD) Denice Westerberg (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:197 av Tobias Andersson och Josef Fransson (båda SD) LNG-terminal till det västsvenska gasnätet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för en LNG-terminal till det västsvenska gasnätet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna tror att gasturbiner kommer att spela en stor roll för att generera den el och effekt som behövs under en överskådlig framtid. Vi vet också att gas redan i dag är en viktig del av olika industriprocesser, inte minst för kemiindustrin. IKEM som samlar kemiindustrin såväl som andra näringslivsaktörer har uttryckt behovet av att inrätta en LNG-terminal längs det västsvenska gasnätet – något som tidigare regeringar har avslagit. Detta vore sannolikt direkt nödvändigt utifrån ett totalförsvarsperspektiv för att minska sårbarheten i vårt gasbehov. Det finns förvisso en LNG-terminal i Göteborgs hamn, men denna är i dagsläget inte ansluten till det västsvenska gasnätet. Oavsett detta finns det uppenbarligen ett behov av att ansluta en LNG-terminal till gasnätet. Tidöpartierna vidtog många bra åtgärder för det svenska energisystemet, men det finns mer att göra rörande gasrelaterade frågor. En ansökan om miljötillstånd för en LNG-terminal prövas av länsstyrelsen som första instans och det finns idag inga hinder för en aktör att ansöka hos regeringen om koncession för att ansluta en terminal till gasnätet. Med det sagt kan politiska åtgärder krävas för att det ska bli aktuellt i praktiken. Tobias Andersson (SD) Josef Fransson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:196 av Tobias Andersson (SD) Översyn av riksintressen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska pröva befintliga riksintressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ordningen för inrättande och avskaffande av riksintressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rennäringen som riksintresse och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det behövs en översyn av de befintliga riksintressena för att undvika nuvarande problem med återkommande intressekonflikter dem emellan. När två riksintressen ställs mot varandra väntar ofta långa tillståndsprocesser och domstolsförhandlingar. Pengar, tid och energi förbrukas och den svenska konkurrenskraften försämras. Mot denna bakgrund krävs politiska åtgärder för att ändra processerna kring hur riksintressen inrättas, utvärderas och försvinner. Idag åligger det myndigheter själva att tillföra och ta bort riksintressen – utan beslut av riksdag eller regering. Det är ett mandat och ett inflytande som borde tillhöra politiken. Därför bör samtliga befintliga riksintressen underställas riksdagen för prövning omgående ifall de ska finnas kvar, och förslag på nya riksintressen från myndigheter behöver i framtiden prövas av riksdagen. Ett riksintresse som skyndsamt bör upphävas är det för rennäringen. Detta för att minska konflikterna i norra Sverige mellan å ena sidan rennäringen och å andra sidan gruvorna, skogsbruket, industriutvecklingen, infrastrukturen, jakten, fisket, fjällvandringen med mera. Det är svårmotiverat att en kulturellt betingad närings- eller hobbyverksamhet ska generera långtgående särrättigheter på halva Sveriges geografiska yta för ett fåtal. Stödet till samisk kultur och historia kan ske på andra sätt utan att en våt filt ligger över halva Sverige. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:195 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Stopp för svenskfientlighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna svenskfientlighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att stoppa svenskfientligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en åtgärdsplan mot svenskfientlighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hat, rasism, förtryck och diskriminering av olika slag motsätter sig de flesta. Det finns en välförtjänt social stigmatisering kring att se ner på andra människor utifrån faktorer likt hudfärg och bakgrund. På detta område råder inga politiska konflikter – tills svenskfientlighet kommer på tal. Politiker och debattörer som gärna motsätter sig islamofobi, antiziganism, afrofobi, antisemitism och alla andra begrepp som ska beskriva negativt laddade åsikter riktade mot en specifik grupp vill inte kännas vid svenskfientlighet. Orsakerna varierar säkert, men inte sällan nyttjas någon överdrivet teoretiserad woke-influerad förklaring om att ”omvänd rasism” inte finns och att rasism endast går åt ett håll i någon påhittad maktbalans mellan grupper. Utan att i denna motion framföra en utförlig argumentation om varför det är fel i sak konstaterar vi att svenskfientlighet inte får samma genomslag och sympati som andra former av rasism. Detta är extra provocerande då Sverige är det enda hemlandet för svenskar, den plats på jorden där vi ska vara som tryggast. Trots det förringas och förnekas den återkommande och uppenbara svenskfientligheten. I decennier har det funnits vittnesmål om hur invandrare sett ner på, föraktat och förtryckt svenskar. Det kan handla om allt från elever som beskriver sin skolmiljö till alla de åtskilliga domar i vilka man kan läsa om hur offer för vålds- och sexualbrott vittnat om att deras förövare under övergreppen uttryckt sig svenskfientligt. Få saker borde väcka större avsky än att en svensk pojke eller flicka, i sitt eget land, utsätts för misshandel eller våldtäkt där de valts ut av gärningsmannen på grund av sin bakgrund. Där de under övergreppet inte bara tvingas stå ut med brottet i sig utan också får höra att de är en ”svennejävel”, ”svennehora” eller liknande. Att veta att de sannolikt sluppit utstå brottet om de, likt förövaren, haft utländsk bakgrund. Som om detta inte vore illa nog får de sedan förklarat för sig att det är rasistiskt att påtala den rasism de själva nyss utsatts för. Enskilda sverigedemokrater, däribland undertecknade, har genom åren belyst och efterfrågat åtgärder mot svenskfientligheten. Det kan i praktiken handla om åtgärder kring hur lagstiftningen rörande hatbrott utformas, hur undervisning om rasism går till i skolan, hur myndigheter arbetar mot diskriminering, vilken statistik som förs kring begångna brott med mera. För att på riktigt motarbeta och stoppa svenskfientligheten krävs dock först att den erkänns. Utan problemförståelse kan inga lösningar mejslas fram. I nästa steg bör en åtgärdsplan mot svenskfientlighet tas fram av berörda departement och myndigheter. Mot denna bakgrund lyfter vi frågan om svenskfientlighet i olika forum och nu även genom denna motion. Detta med förhoppning om förändring och ett Sverige där alla svenskar kan känna sig trygga i sitt eget hemland. Tobias Andersson (SD) Pontus Andersson Garpvall (SD) Josef Fransson (SD) Denice Westerberg (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Jonas Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:194 av Tobias Andersson (SD) Krav på planerbar elproduktion för AI Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur utbyggnaden av AI-infrastruktur och annan beräkningsintensiv verksamhet kommer att påverka Sveriges långsiktiga behov av el, effekt och nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur befintlig reservkraft i datacenter kan bidra till elsystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningen särskilt bör analysera kärnkraftens roll för AI-utbyggnaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det pågår en global kapplöpning för framtidens innovationer och tekniska framsteg, vilket i grunden avgör respektive lands konkurrenskraft. För stunden är det AI och AI-relaterade bolag och tekniker som attraherar enorma summor i investeringar. Att AI redan har förändrat och kommer att fortsätta förändra såväl vardagsliv som affärsmodeller är uppenbart. Om Sverige och EU fortsätter att vara steget efter USA och delar av Asien när det kommer till investeringar i och utveckling av AI, appliceringar av AI i befintliga och nya företag och egen beräkningskapacitet (AI compute) kanske vi aldrig kommer i kapp. Inte minst beräkningskapaciteten kan vara avgörande för svensk innovationsförmåga, vår industriella konkurrenskraft och i förlängningen vår nationella säkerhet. Det finns redan ett flertal större projekt i Sverige kopplat till detta; många miljarder ska investeras i AI-datacenter, forskning och utveckling med mera. I Sverige har vi redan haft en negativt betingad debatt kring datacenter och den lär inte avta när allt större investeringar tycks ske i AI-infrastruktur och AI-relaterade datacenter. Den befogade kritiken bygger bland annat på att de kommer att konsumera enorma mängder energi, skapa förhållandevis få arbetstillfällen i första led och ta stora naturområden i anspråk. Befogade invändningar som i sin tur behöver ställas mot vår konkurrenskraft, innovationsförmåga, blivande skatteintäkter och arbetstillfällen i nästa led. Givet dessa svåra avvägningar kommer politiken, lokalsamhällena och de berörda företagen behöva föra nära dialog om de olika intressekonflikter som kan uppkomma. Sverige har förutsättningar att vara ledande i denna globala utveckling tack vare innovativa företag, duktiga entreprenörer, välfungerande riskkapitalmarknad och inte minst god tillgång till fossilfri el och ett historiskt stabilt elsystem tack vare vattenkraften och kärnkraften. Samtidigt är det inte självklart att det som näringslivet önskar på AI-området är samma sak som politiken och folket efterfrågar. För att fördelarna på den svenska marknaden inte bara ska slukas av utländska AI-bolag – med kraftigt stigande elpriser och drastiska konsekvenser för övrigt näringsliv som följd – bör politiken överväga att, likt till exempel USA, ställa ökade krav på egen produktion av el och smarta energisystemslösningar för värme, vatten, reservkraft etcetera när AI-datacenter byggs. Inte för att dämpa investeringsviljan utan för att minska intressekonflikter och slå vakt om vårt el- och energisystem. Idag byggs datacenter med olje- eller dieselgeneratorer som kraftreserv eftersom de kräver 100 % drifttid och därför inte kan riskera att bara vara beroende av väderberoende kraft. Denna kraftreserv skulle kunna utgöra en stor tillgång för vårt elsystem om det fanns incitament och strukturer på plats för att ansluta dessa fossila generatorer till nätet. Samtidigt vore det på lång sikt rimligare att kärnkraft utgör stommen av den planerbara kraftproduktionen för AI-infrastruktur, datacenter och annan beräkningsintensiv verksamhet. I USA finns flera exempel på hur AI-intensiva bolag investerar i kärnkraft för att tillgodose sin egen elförsörjning. Det vore en intressant utveckling i Sverige också. Mot denna bakgrund föreslår jag en utredning kring hur utbyggnationen av AI-infrastruktur och annan beräkningsintensiv verksamhet kommer att påverka Sveriges långsiktiga behov av el, effekt och nätkapacitet. Samt hur kärnkraft på bästa sätt kan skapa förutsättningar för den förväntade utbyggnaden av AI-datacenter med mera och därmed minska effekterna på det befintliga elsystemet. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:193 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Krafttag mot otillbörlig påverkan vid röstning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krafttag mot klanröstning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hur väljare kommer fram till vilket parti de ska rösta på varierar. En del har bestämt sig för många år sedan, andra utvärderar de senaste valplattformarna, principprogrammen och riksdagsmotionerna. Några låter partiledarnas prestationer i de sista tv-debatterna avgöra, andra bryr sig mer om vad vänner och bekanta ger uttryck för. Såväl ideologisk övertygelse som de praktiska konsekvenserna av respektive partis politik för den enskilde väljaren kan vara avgörande. Hur man än landar i sitt val av politiskt parti att rösta på ska det vara ett eget val. Då valhemlighet råder behöver man heller aldrig oroa sig för att ens röster offentliggörs. Trots detta har det sannolikt skett otillbörlig påverkan i mindre utsträckning runt om i Sverige i alla val. Det kan ha varit familjemedlemmar som försöker säkerställa att övriga i familjen ”röstar rätt” eller fackförbund som försöker utöva påtryckningar på medlemmar. Utan att förringa sådana incidenter ser vi nu omfattande problem med misstänkt så kallad klanröstning. Förenklat innebär det att grupplojalitet utifrån till exempel etnicitet/klan/religion avgör val av parti och kandidat snarare än ideologi, egna intressen etcetera. Denna företeelse åsidosätter den individuella och hemliga rösträtten och urholkar i förlängningen vår demokrati. När klanröstning genererar framgång och resulterar i att en kandidat blir vald – till exempel tack vare personkryss – väcks frågor om dennes lojalitet under ämbetsutövningen. Risken är att någon som väljs tack vare organiserad klanröstning primärt är lojal gentemot klanen – inte partiet, valkretsen etcetera. Om det är imamen som i moskén framfört vilka församlingens medlemmar ska rösta på och det säkrar rösterna för de berörda kandidaterna lär imamens åsikter väga tungt när de sedan utövar sitt ämbete. Sverige behöver dra lärdomar av 2026 års val och vidta adekvata åtgärder för att förhindra fortsatt klanröstning kommande val. Det kan handla om systemet med valsedlar, stärkta kontroller, ökade befogenheter för röstmottagare, skärpta straff, riktade insatser mot områden eller särskilda föreningar etcetera. Därför bör Valmyndigheten i nära samarbete med Polismyndigheten och Riksenheten mot korruption och eventuellt andra relevanta aktörer utreda detta och politiken därefter vidta åtgärder för att stoppa framtida klanröster. Tobias Andersson (SD) Josef Fransson (SD) Denice Westerberg (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:192 av Tobias Andersson (SD) Avskaffande av bildregeln Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn och förändring av bildregeln och tillkännager detta för regeringen. Motivering I alkohollagens 7 kap. återfinns reglerna för ”marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat”. Den så kallade bildregeln härstammar från 5 § som redogör för att alkoholdrycker endast får marknadsföras via återgivning av 1. varan eller råvaror som ingår i varan, 2. enstaka förpackningar, eller 3. varumärke eller därmed jämförligt kännetecken. I praktiken har detta resulterat i flera domstolsprocesser och ganska oklar rättspraxis. Utan att i detalj redogöra för eller recensera enskilda domar i denna motion bör man ställa sig frågan om det är rimligt att reklam för alkohol inte får uppvisa alkohol i den miljö där den konsumeras. Personligen finner jag det till exempel betydligt mer rimligt att marknadsföra vin tillsammans med mat än utan mat. Inte minst givet att det torde vara bättre för folkhälsan att nu under höstens mörka kvällar inmundiga några glas Brunello di Montalcino till en smakrik viltgryta i stället för att bara hinka öl utan mat närvarande. En rimlig marknadsföring av de sammanhang där alkohol kan förhöja upplevelsen och tillfället utan att för den sakens skull uppmana till riskbruk eller missbruk borde vara tillåtet. Mot denna bakgrund bör den så kallade bildregeln i alkohollagen (7 kap. 5 §) ses över och förändras. Tobias Andersson (SD)

Motion till riksdagen 2026/27:191 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Kortare förordnanden för generaldirektörer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kortare förordnanden för generaldirektörer och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige är det i dag praxis att man tillsätter generaldirektörer för myndigheter på förordnanden om sex år, med två möjliga förlängningar om tre år. Det ger en generaldirektör tid att åstadkomma någonting på myndigheten, och man behöver inte vara orolig för att nästa regering per automatik avsätter en efter valet. Samtidigt innebär det begränsningar för politiken att omstöpa misskötta myndigheter. Regeringen äger fortfarande möjligheten att låta en generaldirektör gå i förtid, men förordnandet placerar då den eventuellt dåliga generaldirektören på den högavlönade elefantkyrkogården. Det resulterar i att det finns ekonomiska incitament för en regering att ha överseende med misskötsel på en myndighet därför att alternativet, att byta generaldirektör, innebär att ytterligare en gd-lön ska betalas ut. Vid flera behov av byten stiger kostnaderna snabbt, vilket även resulterar i att de som blivit placerade på elefantkyrkogården på nytt blir aktuella för statliga uppdrag – till exempel som generaldirektör på en ny myndighet eller som landshövding. Väljarna kan därför komma att se hur en misskött myndighets generaldirektör, efter att regeringen har avbrutit förordnandet, ges ett nytt högavlönat uppdrag i statens tjänst, något som onekligen kan komma att väcka irritation ute i landet. Att korta tiden för förordnandena skulle över tid minska antalet personer på elefantkyrkogården och underlätta för politiken att säkerställa att väljarnas mandat förvaltas även i verkställigheten på myndigheterna. Är man orolig för att färre skulle vilja åta sig ett uppdrag som generaldirektör när ”anställningstiden” blir kortare skulle man kunna kompensera detta med högre lön, vilket på sikt sannolikt ändock blir billigare än att ha en stor elefantkyrkogård. De samhällsekonomiska konsekvenserna av generaldirektörer som är dåliga på sitt jobb går dessutom inte att beräkna. Tobias Andersson (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Josef Fransson (SD) Jonas Andersson (SD)

Har du erfarenhet av att skapa långsiktiga mediestrategier kring kanalval, målgrupper och budskap samt att rent operativt se till att strategin omsätts i praktiken? Delar du Vänsterpartiets värderingar och tycker det känns som en kul utmaning att jobba nära den politiska ledningen och i tätt samarbete med både Vänsterpartiet och våra samarbetspartier? Då är du rätt person för oss. Vi söker dig som vill arbeta för att nå Vänsterpartiets väljare, nya och gamla, med vårt politiska budskap. Det är ett kreativt arbete med utrymme för egna initiativ och idéer i en arbetsgrupp med gemensam planering och struktur. Dina arbetsuppgifter: • Både självständigt och i nära samarbete med våra förtroendevalda producera och sprida budskap om vår politik, i så väl traditionella som sociala medier. • Utveckla och genomföra sociala mediestrategier för att öka synligheten och engagemanget • Bevaka och hantera våra sociala mediekanaler, inklusive hantering av kommentarer och meddelanden • Omvärldsbevaka såväl den politiska debatten som utvecklingen av digital kommunikation och sociala medier Du har: • Kompetens i att producera innehåll på sociala medier i alla dess former • Erfarenhet att av tolka och följa grafiska profiler och kommunikationsplaner. • God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift • God förmåga att hålla deadline, även vid mycket kort varsel • God förmåga att samarbeta • God förmåga att arbeta självständigt och att organisera ditt arbete Det är meriterande om du också har: • God kunskap om Vänsterpartiets politik • Erfarenhet av att arbete inom en politiskt styrd organisation • Relevant utbildning • Några års arbetslivserfarenhet med sociala medier Praktisk information: Tjänsten är som politisk sekreterare på 50% och utgår från Sundsvall. En politisk sekreterare har lagstadgad rätt till ledighet från sin ordinarie anställning. Lön och anställningsvillkor är fastställda av kommunfullmäktige i Sundsvall. Oreglerad arbetstid, visst kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet. Ansökan: Din ansökan med eventuella arbetsprov lämnas till [email protected] senast den 22 november. Kontakt med kandidater sker löpande.

Vill du spela en nyckelroll i Vänsterpartiets organisering i Västra Götaland? Vi söker en självgående och engagerad ombudsperson. Du kommer att stärka vårt distrikts arbete för jämlikhet, klimat och rättvisa. Tjänsten innebär många kontakter med medlemmar och styrelser, vilket gör att en god samarbetsförmåga och ett lösningsfokuserat förhållningssätt får arbetet att gå lättare. Då det förekommer en hel del administrativa arbetsuppgifter och många aktiviteter att hålla reda på är det av vikt att du är strukturerad och initiativtagande. Arbetstid och tillträde • Heltid, 37,5 timmar per vecka – målstyrd arbetstid (oreglerad). Viss arbetstid kommer vara förlagd till kvällar och helger, även om merparten av arbetet är förlagd till dagtid. • Tillträde enligt överenskommelse. Dina arbetsuppgifter • Stödja distriktsstyrelsen och partiföreningarna i deras verksamhet. • Planera, samordna och delta i utåtriktade aktiviteter som kampanjer, dörrknackning, affischering, flygbladsutdelning och möten. • Aktivera och stötta medlemmar och aktivister i hela distriktet. • Bidra med kommunikation genom att skriva texter, producera material och använda sociala medier enligt partiets grafiska profil. • Ansvara för vissa administrativa uppgifter, inklusive kontakt med medlemmar, hantering av enklare ekonomi och medlemsregister. • Vara en länk mellan distriktsstyrelsen, regiongruppen, partiföreningarna och den centrala partiorganisationen. Arbetsplats Distriktets kansli i Kungälv. Arbetet sker till stor del självständigt och kräver god planeringsförmåga. Möjlighet till distansarbete finns enligt gällande policy. Kvalifikationer Vi söker dig som: • delar Vänsterpartiets värderingar och känner till vår organisation, • har erfarenhet från ideellt eller politiskt arbete, • är självständig, strukturerad och initiativrik och van att ta eget ansvar, • har god kommunikativ förmåga, både skriftligt och muntligt, • har digital kompetens och är van att hantera sociala medier, • är flexibel och beredd på arbete kvällar och helger. Meriterande • Körkort (B) och tillgång till bil – resor inom distriktet förekommer. Vi erbjuder • Ett omväxlande och självständigt politiskt arbete. • Möjlighet att påverka samhällsutvecklingen lokalt och regionalt. • Kollektivavtalsenliga villkor och semester. • En arbetsplats som drivs av engagemang, solidaritet och framtidstro. Så ansöker du Skicka CV och personligt brev till [email protected] med ämnesraden Ombudsperson Vänsterpartiet Väst. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta Jessica Gustafsson, distriktsordförande [email protected]