Ajda Asgari

Motion till riksdagen 2026/27:34 av Hanna Lindqvist m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:304 Stärkt trygghet i bostadsrätter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som tydligare definierar begreppen ”bristande skötsamhet” och ”närmiljö” i bostadsrättslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som säkerställer en rättssäker process vid förverkande av bostadsrätt på grund av brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som stärker barnperspektivet vid förverkande av bostadsrätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp och utvärdera lagstiftningens effekter på trygghet, rättssäkerhet och barns situation inom två år efter ikraftträdandet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som säkerställer rättssäkra och enhetliga kriterier för bostadsrättsföreningars möjlighet att neka medlemskap på grund av brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Miljöpartiet delar regeringens bedömning att tryggheten i bostadsområden behöver stärkas. Alla människor har rätt till ett tryggt hem och en trygg närmiljö. Samtidigt måste lagstiftning som inskränker enskildas möjligheter att bo kvar i sina hem präglas av hög rättssäkerhet, tydlighet och proportionalitet. Stärkt trygghet i bostadsrätter innehåller flera förslag som syftar till att motverka brottslighet och otrygghet men väcker också viktiga frågor om rättssäkerhet och barns rättigheter. Lagförslaget bygger i stora delar på den redan beslutade propositionen för hyresrätter (prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden), och redan då uttryckte Miljöpartiet risker med breda och otydliga begrepp, risker för rättssäkerheten och att barn kan riskera att vräkas. Vi kan inte se att rättstillämpningen har tydliggjort dessa frågor under de dryga två år som lagstiftningen nu gällt. Otydliga begrepp riskerar godtycke Miljöpartiet ser med oro på att flera av propositionens centrala bestämmelser bygger på relativt öppna formuleringar såsom ”bristande skötsamhet” och brottslighet som påverkar ”närmiljön”. Sådana begrepp ger ett betydande tolkningsutrymme och riskerar att leda till olika tillämpning mellan olika bostadsrättsföreningar och olika delar av landet. När konsekvensen kan bli att en person förlorar sitt hem måste regelverket vara så tydligt som möjligt. Regeringen bör därför återkomma med förtydliganden av lagstiftningens centrala begrepp. Förverkande av bostadsrätt kräver stark rättssäkerhet Förslaget innebär att en bostadsrätt i fler situationer ska kunna förverkas på grund av brottslighet eller andra handlingar som anses skapa otrygghet. Att förlora sitt hem är ett mycket ingripande beslut. Miljöpartiet anser därför att det behöver finnas tydliga rätts­säkerhetsgarantier och att det ska råda stor tydlighet kring vilka omständigheter som ska kunna läggas till grund för sådana beslut. Barnperspektivet behöver stärkas Propositionen innehåller inte tillräckliga överväganden kring hur barn påverkas när en familj riskerar att förlora sin bostad till följd av en familjemedlems agerande. Barn som inte själva har begått något fel kan drabbas mycket hårt av att förlora sitt hem. Risken för att barn hamnar i en otrygg boendesituation måste analyseras noggrant och barnets bästa bör särskilt beaktas. Medlemskapsprövningen kräver tydliga skydd mot godtycke Propositionen innehåller också utökade möjligheter för bostadsrättsföreningar att neka medlemskap på grund av brottslighet. Miljöpartiet ser behovet av att motverka att bostadsrätter används för allvarlig kriminalitet. Samtidigt måste medlemskapsprövningen bygga på tydliga kriterier och höga krav på rättssäkerhet. Bedömningar får inte bli beroende av enskilda föreningars varierande praxis. Uppföljning och utvärdering Lagstiftningen innebär betydande förändringar för enskilda bostadsrättshavares rättigheter. Regeringen bör därför återkomma med en samlad utvärdering av hur reglerna tillämpas och vilka effekter de får för trygghet, rättssäkerhet och barns situation. Hanna Lindqvist (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ajda Asgari (MP) Marcus Friberg (MP) Bassem Nasr (MP)

Motion till riksdagen 2026/27:2 av Daniel Helldén m.fl. (MP) Stopp för tonårsutvisningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ta fram ett permanent stopp på tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra bestämmelsen som riksdagen avskaffade 2023 om särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra utlänningslagen så att ungdomar som redan utvisats ska få möjlighet att återvända till Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att unga som vuxit upp i Sverige ska få samma rätt till kostnadsfri högre utbildning som svenskar och EU-medborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Under hela valrörelsen har Tidöpartiernas företrädare påstått inför svenska folket att tonårsutvisningarna sedan länge är stoppade. Samtidigt har vi bevittnat utvisningar av flera unga vuxna som levt hela sin ungdomstid i Sverige. Nu finns en ny majoritet i Sveriges riksdag. Riksdagen bör uppmana regeringen att snarast presentera en permanent lösning som på riktigt stoppar alla tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna efter 21 års ålder. Fram tills att en permanent lösning finns på plats bör riksdagen återinföra möjligheten till uppehållstillstånd för särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige. Den 1 oktober börjar nya tillfälliga regler att gälla som ger vissa av dessa ungdomar möjlighet att stanna i Sverige om de har en anställning som uppställer strikta administrativa krav och de höga lönekraven på 34 470 kr/månaden alternativt om de kan betala för en studieplats på ett universitet eller en högskola. Kostnaden för ett års studier varierar kraftigt och kan uppgå till en bra bit över 100 000 kr/år. Om de studerar begränsas också deras möjlighet att arbeta till maximalt 15 h/vecka. Många ungdomar kommer av olika skäl inte att ha möjlighet att stanna. Dessa ungdomar borde ha samma rätt till kostnadsfri högre utbildning som svenskar och EU-medborgare. Detta bör riks­dagen tillkännage för regeringen. För de unga som redan tvingats ut ur Sverige saknas idag en tydlig väg tillbaka. Flera ungdomar har nekats tillstånd att komma tillbaka till Sverige trots att de uppfyllt kraven på att vara antagna till en studieplats m.m. Detta på grund av att det varit tydligt att de inte främst vill komma till Sverige för studierna eller arbetet, utan för att deras familjer, vänner och hela liv finns här. Detta är fullkomligt bakvänt. Att ungdomarna har stark anknytning till Sverige ska tala för att de snarast ska få komma hem igen, inte innebära att de får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra utlänningslagen så att ungdomar som redan utvisats ska få möjlighet att återvända till Sverige och tillkännager detta för regeringen. Daniel Helldén (MP) Amanda Lind (MP) Annika Hirvonen (MP) Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Camilla Hansén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Nils Seye Larsen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mohamed Abdukani (MP) Ajda Asgari (MP) Gurgin Bakircioglu (MP) Marcus Friberg (MP) Mursal Isa (MP) Åsa Lindhagen (MP) Hanna Lindqvist (MP) Bassem Nasr (MP) Rikard Salander (MP) Nila Vikhe Patil (MP)