Matheus Enholm

Herr talman! Tårtan beställdes. Segergratulationerna avkrävdes. Partiledarna jublade. Valnatten och dagarna efter den blev en uppvisning i teaterkonstens alla regler.

Det som före valet påstods vara ett seriöst alternativ till vårt blågula lag var inget annat än en kuliss – en kuliss avsedd att dölja det totala kaos som utspelade sig bakom scenen. Det var ett kaos som skickligt doldes för väljarna genom att man sände ut en ström av vackra ord och storslagna planer i valrörelsen.

Ett av flera bevis på detta är det faktum att vi i dag har att ta ställning till en statsministerkandidat som inte ens vill bli statsminister. Och det är egentligen inte så konstigt; om man tycker helt olika i frågor som är av avgörande betydelse för landet krävs det ingen större slutledningsförmåga för att räkna på utfallet. Om man har fyra olika spelare i ett lag där en slår långbollar på vänsterkanten, en annan tror på verklighetsfrånvända inlägg ovanifrån, en tredje tror att man själv är själva laget och en fjärde spelare sätter sig ned i mittcirkeln har man inte ett lag som fungerar. Om sanningen ska fram har man inte något lag över huvud taget.

Herr talman! Kontrasten kan inte bli tydligare. Det blågula blocket har en gemensam viljeinriktning i för Sverige helt avgörande frågor. Den rödgröna sidan har meningsskiljaktigheter och åsiktsspridning när det gäller i stort sett alla frågor. Med det i beaktande är det inte svårt att räkna ut vilket av dessa två alternativ som har bäst förutsättningar att skapa stabilitet och arbetsro.

Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har alltid som ambition att vara konstruktiv, öppen och lyhörd. Vi drar inte upp röda linjer mot andra partier. Vi bygger inte upp orubbliga hinder som blockerar varje försök till en konstruktiv handling. I stället är vi måna om att ha ett fritt handlingsutrymme – ett handlingsutrymme som i varje givet läge ska användas för att få igenom en bra politik som sätter Sveriges medborgare i främsta rummet. Vår utgångspunkt är att alltid, i alla lägen, göra det som är bäst för vårt land.

Detta är en av flera anledningar till att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i dag röstar nej till Elisabeth Thand Ringqvist som ny statsminister.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Altenhammar, Bo Broman, Mattias Eriksson Falk, Mikael Eskilandersson, Liselotte Forsberg, Rasmus Giertz, Patrik Jönsson, David Perez, Patrick Reslow, Kevin Sahlin, Oscar Sjöstedt, Victoria Tiblom, Martin Westmont och Eric Westroth (alla SD).

Herr talman! Sverige har under Tidöregeringen, med Sverigedemokraterna som pådrivare, blivit ett bättre land – ett tryggare land, ett friare land och ett mer rättvist land.

Vi ska inte glömma hur det såg ut efter valet 2022. Det haveri som Socialdemokraterna lämnade efter sig var utbrett och omfattande. Det var en skyhög inflation, ett migrationshaveri utan dess like, en moralisk kollaps inom brott- och straffområdet, en utbredd kravlöshet och rekordhöga bränslepriser.

Nu, fyra år senare, har vi tryckt tillbaka inflationen och kraftigt minskat skjutningarna. Gängkriminella ledare grips, och straffen har skärpts. Den asylrelaterade invandringen är nere på de lägsta nivåerna på 40 år. Kravlösheten är borta, och Sverige håller på att förvandlas till Sverige igen. Bränslepriserna har tryckts ned. Allt detta har var för sig och tillsammans varit bra för Sverige.

Herr talman! Vad ska jag göra? Med vem ska jag göra det? Och hur ska jag göra det? Det fanns en anledning till att Magdalena Andersson systematiskt undvek att svara på dessa frågor under valrörelsen. Det fanns nämligen inga svar. Väljarna förleddes att tro att det fanns ett handfast alternativ, men när den hypotesen nu prövats mot verkligheten har det visat sig att det enda som fanns var tomma ord.

Vi sverigedemokrater varnade gång på gång för det parlamentariska kaos som skulle uppstå om Magdalena Anderssons sida skulle få framgångar i valet. Nu står vi här, mitt i stormen och mitt i kaoset. Det är uppenbart att Socialdemokraterna, med Magdalena Andersson i spetsen, helt saknar en plan för att navigera sig ur det låsta parlamentariska läge som vi nu befinner oss i.

Herr talman! Det är knappast någon hemlighet att Sverigedemokraterna saknar förtroende för Magdalena Anderssons förmåga att leda Sverige i rätt riktning. Som en logisk konsekvens av detta röstar Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i dag nej till Magdalena Andersson som ny statsminister i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Alexander Christiansson, Emil Eneblad, Mattias Eriksson Falk, Liselotte Forsberg, Ann-Christine Frohm, Rasmus Giertz, Patrik Jönsson, Kevin Sahlin, Oscar Sjöstedt, Jessica Stegrud, Victoria Tiblom, Martin Westmont och Eric Westroth (alla SD).

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

KU är kanske inte det utskott som har flest debatter här i kammaren. Det är min första för i höst och troligen också min sista före jul. Därför vill jag börja med att tacka alla kollegor i utskottet för ett gott arbete under året. Jag vill även rikta ett stort tack till kanslipersonalen för ett väldigt skickligt arbete.

När utgiftsområde 1 debatteras brukar det ibland framhållas att område 1 i sammanhanget har en ganska ringa mängd pengar men att det för den sakens skull inte är oviktigt. Det håller jag verkligen med om.

Det vi talar om är rikets styrelse, alltså den del av statsapparaten som omfattar riksdag, regering, statschef och andra närliggande funktioner. Om medlen till dessa organ inte är väl avvägda, hur ska då de andra delarna av det offentliga kunna fungera? Samtidigt är det sant att vi som politiker inte ska ge mer pengar till oss själva - eller till myndigheter vars uppgifter man kan ifrågasätta - än vad som verkligen behövs. Varje förslösad skattekrona är som alla vet en stöld från folket.

Att oppositionen och regeringsunderlaget prioriterar och motiverar olika är inte konstigt, utan det är så det fungerar och ska fungera i en demokrati. Att budgetförslagen år efter år är ganska lika varandra i utgiftsstorlek får väl ändå sägas vara en indikation på att den svenska demokratin lever och är ganska välmående.

Fru talman! Jag vill göra några nedslag i den budget som nu förhandlats fram av Tidöpartierna.

Monarkin utgör en central del av Sveriges kulturarv och spelar en viktig roll som en enande symbol för vårt samhälle. Vi ska vara stolta över att vi i denna alltmer föränderliga värld kan bevara våra traditioner, som en grundsten för ett stabilt och tryggt samhälle.

Under 2023 genomförde kungen och kungafamiljen hela 982 programpunkter. En viktig händelse var till exempel högtidlighållandet av att det gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och 50 år sedan kungen blev statschef.

För att kunna genomföra behövliga säkerhetsinsatser i Kungliga hov och slottsstatens verksamheter till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och för att kunna genomföra insatser i syfte att vårda och förvalta kulturarv och miljöer inom Kungliga hov- och slottsstatens verksamheter ökas anslagen så att de uppgår till 190 miljoner 2025 och 194 miljoner 2026.

Hov- och slottsstaten är dessvärre inte den enda som behöver stärka säkerheten. Vi behöver göra det även här i riksdagen, vilket vi tyvärr märker behov av allt oftare. Riksdagsförvaltningen får därför medel för detta. It-säkerhet, fastighetsförvaltning och bevakning kommer att stärkas.

En lite gladare nyhet är att Sverige kommer att inneha ordförandeskapet i Nordiska rådet nästa år. För att möta de krav som detta medför föreslås en ökning av anslaget med 3,4 miljoner. Det är både bra och viktigt att det nordiska samarbetet fördjupas.

En annan liten men glad nyhet är att resebidragen för skolor ökar. Det är i sammanhanget måhända lite pengar, men detta leder till att fler unga kan komma till riksdagen och på plats ta del av den demokratiska process som sker här.

Deltagandet i den demokratiska processen är mycket viktigt. Demokratin börjar med unga. Men folkstyret förverkligas genom de allmänna valen. Vi stärker därför Valmyndigheten med 95 miljoner kronor. Detta ska främst gå till att göra it-systemen robusta och säkra och till att man ska kunna göra de nyanställningar som behövs. Efter ändringar i vallagen som syftar till att göra de allmänna valen säkrare och tillgängliga behövs det även en förstärkning på ytterligare cirka 13 miljoner, som vi tillför myndigheten.

Fru talman! Nu har jag gått igenom några av de punkter jag ville lyfta och som vi samarbetspartier har enats om i budgeten på vårt område. Mina kollegor i utskottet kommer säkert att berätta mer om sina - eller våra - prioriteringar i sina anföranden. Men jag stannar där.

(Applåder)