Yusuf Aydin

Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Ansvar för granskning av kommunsektorn under Riksrevisionen

Motion 276

Motion till riksdagen 2026/27:276 av Yusuf Aydin (KD) Ansvar för granskning av kommunsektorn under Riksrevisionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om ansvaret för att granska kommunsektorn ska ligga under Riksrevisionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Medborgarna har rätt att kräva att deras skattepengar används effektivt och ändamålsenligt samt att lagar och regler efterlevs i den offentliga sektorn. För att kontrollera att lagar efterlevs och att verksamheter sköts effektivt finns det revisionsorgan på olika nivåer i den offentliga sektorn. Deras roll är viktig för trovärdigheten i det svenska skattesystemet och den offentliga förvaltningen. På nationell nivå är det Riksrevisionen – en oberoende myndighet underställd riksdagen – som har till uppgift att granska den statliga förvaltningen. En myndighet som besitter stor expertis inom granskning av offentlig verksamhet och som publicerar relevanta och viktiga granskningsrapporter. När det gäller granskning av de offentliga tjänster som tillhandahålls på kommunal och regional nivå, har Riksrevisionen inte mandat att granska. I stället finns en kommunal/regional revision, som utses av fullmäktige. I praktiken innebär detta ofta att kommunpolitiker granskar den verksamhet som de själva leder. Det kan uppstå en intressekonflikt när kopplingen till de politiska partierna blir för stark. Det gäller särskilt när de styrande partierna har ordförandeskapet i revisionsorganet. En sådan organisation riskerar att urholka förtroendet för revisionens funktion. Det kan också vara svårt för kommunerna att hitta personer med relevant kompetens till kommunrevisionen, vilket riskerar att även leda till sämre revisionsarbete och bristande granskning. Ansvaret för att granska all offentlig verksamhet bör därför ligga under samma myndighet, Riksrevisionen, som är en oberoende myndighet och direkt underställd riksdagen. På detta sätt säkerställer man att granskningen sker på ett oberoende, professionellt sätt och på ett likartat sätt för all skattefinansierad verksamhet. Det är viktigt att varje skattekrona används effektivt och ändamålsenligt. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Skydd för kristna i världen

Motion 260

Motion till riksdagen 2026/27:260 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) Skydd för kristna i världen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för kristna i världen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska agera för att hädelselagar och dödsstraff på grund av konvertering, annan religionsförföljelse och annat förtryck motverkas via samarbete inom EU och FN och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att motverka förföljelse av kristna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stärka konvertiters rättigheter i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommer återkommande rapporter om hur kristna minoriteter förföljs i olika delar av världen. Detta är tyvärr inget nytt. Historiskt har islamiska kungariken angripit kristna områden och tagit slavar. Även under och i slutet av första världskriget genomförde Osmanska riket flera angrepp gentemot kristna, vilket bland annat kom att resultera i folkmordet på kristna armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker. I den muslimska delen av världen har övergrepp och förföljelse gentemot kristna varit ständigt återkommande, vilket har gjort att i områden som tidigare hade en kristen majoritetsbefolkning, exempelvis Nineveslätten i Irak och delar av Syrien, så är den kristna befolkningen idag i minoritet. Vi ser tyvärr samma utveckling i delar av Afrika där islamistiska grupper angriper kristna byar och samhällen. Vi får också rapporter om att den nya islamistiska regimen i Afghanistan har påbörjat utrensningar av kristna som lever i landet. Detta är djupt tragiskt då många som har konverterat till kristendomen tidigare har utvisats till landet med hänvisning till ett dåvarande godtagbart säkerhetsläge. Vid sidan av de övergrepp som sker gentemot den kristna minoriteten i den muslimska delen av världen ser vi även en liknande utveckling i Indien. Det kommer fler och fler rapporter om hur hindunationalister angriper såväl kristna som muslimer. Även här får det som konsekvens att kristna och muslimer känner sig tvingade att lämna sina hem. I Sovjetunionen samt övriga länder med kommunistiska regimer förföljdes kristna. Idag ser vi att denna historia upprepar sig även i Ryska federationen där enbart ortodoxa kyrkan och delar av islam accepteras av staten. Andra kristna inriktningar än den ortodoxa kyrkan utsätts för systematisk förföljelse och man anklagas ofta för att vara utländsk agent som vill omstörta det ryska samhället. I Nordkorea har förföljelsen av kristna pågått ända sedan landet blev en kommunistisk diktatur, och i grannlandet Kina har förföljelsen av kristna och muslimer skett i olika omgångar. Just nu ökar förtrycket gentemot minoriteter i Kina, vilket särskilt har uppmärksammats i och med förföljelsen av den muslimska minoritetsgruppen uigurerna. Det riktar sig dock även i stor skala gentemot kristna och kristnas egendom. Sverige är ett fritt land med gott anseende inom FN, och vi har därför möjlighet att lyfta dessa frågor på ett trovärdigt sätt. Kristna är idag världens mest förföljda minoritet. Det är därför viktigt att Sverige agerar inom FN och EU för att stärka skyddet av kristna i världen samt att uppmärksamma och påminna om den förföljelse som äger rum. Vi måste som land stå upp för den kristna minoriteten och agera för att den ges ett adekvat skydd tillsammans med möjligheten att leva i fred och frihet i hela världen. I FN-stadgan avseende de mänskliga rättigheterna framgår följande av artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Vidare står det i artikel 18: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.” I artikel 19 står det: ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” Alla länder som har anslutit sig till FN har således i någon form anslutit sig till dessa grundläggande principer. Trots det vet vi att det sker brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna i många länder som har anslutit sig till FN-stadgan. Det är fullständigt oacceptabelt att den enskildes rätt till religionsfrihet inte respekteras. Sverige bör därför agera inom EU och FN för att dokumentera övergrepp gentemot religiösa minoriteter samt vidta åtgärder i form av fördömanden, översyn av handelsavtal, strategiska bojkotter med mera för att på så sätt tydliggöra att det inte är acceptabelt att enskilda länder väljer att förfölja enskilda medborgare och inte följa den internationella rätt som de själva har ställt sig bakom genom att bli medlemmar i FN. Till och med i Sverige finns en upplevelse av att det blir svårare att vara kristen. Kristna förskolor och skolor ifrågasätts trots att de har rätt att existera i enlighet med bland annat Europakonventionen. Vi ser också hur Sida har förändrat förutsättningarna för kristna organisationer som arbetar med bistånd. Tidigare fanns en samverkan, men under senare år har det blivit allt svårare att samverka mellan kyrkliga biståndsorganisationer och Sida. Regeringen bör arbeta tillsammans med kyrkliga organisationer för att motverka förföljelse av kristna samt för att motverka att kristna får det svårare att utöva sin tro i Sverige. Open Doors visar i sin World Watch List 2026 att mer än 388 miljoner kristna världen över lever under höga nivåer av förföljelse och diskriminering på grund av sin tro. I de 50 länder där förföljelsen är som allra värst lever över 315 miljoner kristna under mycket hög eller extrem förföljelse. I den senaste rapporten framgår det att 4 849 kristna dödades på grund av sin tro och att 3 632 kyrkor och andra kristna byggnader attackerades. Situationen är särskilt allvarlig i Afrika söder om Sahara, där 93 procent av de dokumenterade dödsfallen inträffade. Sverige behöver göra mer för att motverka förföljelsen av kristna. Det behövs därför en samlad handlingsplan med konkreta åtgärder för att förebygga och motverka förföljelse, diskriminering och våld mot kristna, såväl i Sverige som internationellt. Även i Sverige finns problem för konvertiter vid den rättsliga prövningen avseende uppehållstillstånd. Ruth Nordström och hennes advokatbyrå Människorättsadvokaterna har vid flera tillfällen haft fall som överprövats och vunnit i Europadomstolen och FN. En rapport från Sveriges kristna råd visar att konvertiters asylprövning har stora problem utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Nämndemän och domstolar fattar olika beslut i likvärdiga ärenden. Dessa exempel gör att vi ifrågasätter om Sverige har en rättssäker process. Det är positivt att regeringen har tillsatt Dan Ericsson som konvertitsamordnare men enligt vår mening behöver vi göra ännu mer för att säkerställa konvertiternas säkerhet. Regeringen måste därför tillsätta en utredning i syfte att stärka konvertiters rättigheter i asylprocessen. Magnus Jacobsson (KD) Paul Sabo (KD) Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Ett mer transparent skattesystem

Motion 256

Motion till riksdagen 2026/27:256 av Yusuf Aydin (KD) Ett mer transparent skattesystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att fler arbetsgivare redovisar arbetsgivaravgiften på de anställdas lönespecifikationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsgivaravgiften bör redovisas på den enskildes slutskattebesked och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett öppet och transparent skattesystem är en viktig förutsättning för en väl fungerande demokrati. För att medborgare ska kunna ta ställning till skattenivåer och den offentliga sektorns användning av gemensamma resurser krävs att det finns god kunskap om hur högt det samlade skatteuttaget faktiskt är. Undersökningar visar att många svenskar underskattar hur stor del av arbetskostnaden som går till skatter och avgifter. En förklaring är att en betydande del av beskattningen inte är synlig för den enskilde löntagaren. Arbetsgivaravgiften utgör en betydande del av arbetsgivarens kostnad för arbete men redovisas normalt inte på ett sätt som är lättillgängligt för den anställde. Den 1 juli 2026 trädde nya regler i kraft som innebär att myndigheter under regeringen ska informera sina anställda om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Reformen omfattar närmare 300 000 statsanställda och är ett välkommet steg mot ökad öppenhet kring beskattningen av arbete. Samtidigt omfattas merparten av Sveriges löntagare inte av denna ordning. Regeringen bör därför överväga ytterligare åtgärder för att öka transparensen på hela arbetsmarknaden. Ett första steg är att ge Skatteverket i uppdrag att informera arbetsgivare om möjligheten att redovisa arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen. De tekniska förutsättningarna finns redan i många lönesystem och åtgärden kan genomföras utan större administrativa kostnader. Vidare bör arbetsgivaravgiften framgå av slutskattebeskedet. Skatteverket redovisar redan i dag omfattande information om individens inkomster och skatter. Genom att även synliggöra arbetsgivaravgiften skulle den enskilde få en mer heltäckande bild av hur beskattningen av arbete ser ut. Kommuner och regioner bör också uppmuntras att följa statens exempel. Som stora offentliga arbetsgivare kan de bidra till ökad transparens och stärka medborgarnas kunskap om skattesystemets utformning. Ökad öppenhet kring arbetsgivaravgiften handlar inte om att ta ställning för en viss skattenivå. Det handlar om att säkerställa att medborgarna har tillgång till relevant information om de skatter och avgifter som finansierar vår gemensamma välfärd. En väl informerad medborgare ges bättre förutsättningar att delta i den demokratiska debatten och utvärdera hur offentliga resurser används. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Stöd till återuppbyggnad av Irak och Syrien

Motion 248

Motion till riksdagen 2026/27:248 av Yusuf Aydin (KD) Stöd till återuppbyggnad av Irak och Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, genom FN och EU, ska verka för återuppbyggandet av kristna områden i Irak och Syrien samt andra etnoreligiösa minoriteters områden i dessa länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Under 2014 tvingades ursprungsbefolkningar, de kristna folkgrupperna syrianer, kaldéer och assyrier, med våld bort från sina områden på Nineveslätten i Irak och norra Syrien av den islamistiska terrorgruppen IS. Kristna invånare i dessa områden tvingades alltså på flykt och de flesta är fortfarande internflyktingar eller återfinns i närliggande länder. Samtidigt finns det en vilja att återvända till sina områden. Dessa människor ställdes inför ultimatum av Islamiska staten att antingen konvertera till islam, betala en religiös skatt eller bli dödade. Hundratusentals kristna valde att lämna sin egendom och fly till den kurdiska regionen i norra Irak, till andra delar av Syrien samt till Libanon och Turkiet. Övergreppen på kristna invånare och yazidier är erkända som folkmord av EU-parlamentet, kongressen i USA och flera andra nationella parlament. Därtill har EU i ett resolutionsbeslut kommit fram till att de kristna folkgrupperna i Irak behöver en fredad zon på Nineveslätten om de ska kunna återvända i trygghet till sina hemtrakter och rädda kristenhetens fortsatta existens i Irak. Det krävs nu återuppbyggnad av förstörda hus, vägar, sjukhus, skolor och annan infrastruktur för att möjliggöra återvändande av flyktingar. Det krävs också att man säkerställer tryggheten i området. FN och EU bör därför avsätta riktade medel för dessa områden för att möjliggöra återvändandet av kristna och andra minoriteter på flykt. Inte minst bör Sverige driva på för att FN:s utvecklingsfond och EU aktiverar flera utvecklingsprojekt för detta ändamål. De kristna invånare som flytt har hopp om att flytta tillbaka och återigen bo i sina ursprungsområden. De ber nu omvärlden om stöd för att återuppbygga skolor, sjukhus, vårdcentraler, bostäder, infrastruktur samt de religiösa och kulturhistoriska byggnader som har förstörts. En återuppbyggnad kommer att bringa hopp hos de drabbade om ett nytt liv och påskynda återvändandet samt bidra till att den kristna närvaron i Mellanöstern kan fortsätta. Det krävs en internationellt samordnad investering för att kristna och andra etnoreligiösa minoriteter ska kunna överleva och ha en framtid i Irak och Syrien. Det finns hundratusentals kristna och andra minoriteter som antingen är internflyktingar eller på flykt i Turkiet, Libanon och Jordanien som skulle kunna återvända hem. Därför bör Sverige verka för att FN och EU ska rikta olika utvecklingsinsatser för en återuppbyggnad av dessa områden i Irak och Syrien. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Bistånd till förföljda kristna och utsatta minoriteter

Motion 247

Motion till riksdagen 2026/27:247 av Yusuf Aydin (KD) Bistånd till förföljda kristna och utsatta minoriteter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del bistånd bör kanaliseras via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den kristna närvaron i Mellanöstern, främst i Syrien och Irak, har de senaste 20 åren minskat med närmare 80 procent till följd av krig och förtryck. Det finns dock fortfarande en mindre andel kvar i sina ursprungsområden i Mellanöstern, men denna grupp lever under svåra omständigheter, antingen som internflyktingar eller kvar i sina ursprungsområden. För att långsiktigt överleva behöver de omvärldens stöd. År 2003, före USA:s invasion av Irak, fanns ca 1,4 miljoner kristna invånare i landet: syrianer, kaldéer, assyrier, armenier osv. Efter diktatorn Saddam Husseins fall hamnade landet i ett politiskt kaos där ett flertal väpnade grupperingar inledde konflikter som drabbade många minoriteter i landet, däribland kristna. År 2014 ockuperade terrorgruppen Islamiska staten (IS) stora delar av Irak och de kristna områdena i Nineveprovinsen, Mosul, liksom yazidiernas område Sinjar, blev hårt drabbade av islamistisk terror. Med våld fördrevs över 200 000 kristna invånare från staden Mosul och Nineveprovinsen på bara några dagar. Detta folkmord är ett konstaterat faktum som EU-parlamentet och många nationella parlament erkänt. I dag finns omkring 200 000 kristna invånare i Irak, och de flesta är flyktingar i den kurdiska regionen och vill återvända till sina områden. Detta gäller även de tusentals kristna irakiska flyktingar som finns i Turkiet, Libanon och Jordanien. I Syrien har inbördeskriget orsakat stor förödelse. Hundratusentals människor har dödats, och miljontals människor är nu på flykt både i Syrien och i angränsande länder. En del av dessa människor har lyckats fly till Europa och Sverige, men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen. Situationen i Syrien har utvecklats till en av världens svåraste humanitära kriser. Bristen på humanitär hjälp är stor och behoven omfattande i både Syrien och Irak. När nu den tidigare brutala Assadregimen har fallit finns det möjlighet för en väg framåt. Detta försvåras dock av att det internationella humanitära stöd som sänds via etablerade organisationer i Irak och Syrien inte kommer de kristna folkgrupperna till del, där den kristna närvaron i länderna minskat från ca 2 miljoner till knappt 0,5 miljoner på 15 år, en minskning med närmare 80 %. Sverige är en stor och generös biståndsgivare både när det gäller humanitärt stöd och utvecklingsbistånd. Mycket av biståndet går via olika FN-organisationer, bilaterala samarbeten samt civilsamhället. Trots detta når inte hjälpen alltid fram till de mest utsatta. Därför är det viktigt att se över nya kanaler, så att biståndet når fram till fler behövande. Ett exempel är via de etablerade kyrkor och lokala organisationer som finns på plats i regionen och som har fungerande hjälpinsatser. Dessa har oftast bäst förutsättningar att agera på plats, identifiera behoven och tillhandahålla effektiv hjälp till förföljda kristna. USA och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har genomfört riktade biståndsinsatser till religiösa och etniska minoriteter i Irak för att hjälpa dem att återvända till sina hem som de tvingats fly ifrån, där en del öronmärkts till trosbaserade och andra organisationer som hjälper till för att möta behoven hos utsatta etnoreligiösa minoriteter i Nineveprovinsen. Även Sverige bör öronmärka och kanalisera en mindre del av det svenska biståndet till förföljda kristna och andra utsatta minoriteter via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern, men också i andra delar av världen där kristna förföljs och befinner sig i utsatta situationer. Genom att öronmärka biståndet till förföljda kristna kan Sverige säkerställa att hjälpen når fram till dem som verkligen behöver den. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Det dödliga våldet mot kristna i Nigeria

Motion 246

Motion till riksdagen 2026/27:246 av Yusuf Aydin och Magnus Oscarsson (båda KD) Det dödliga våldet mot kristna i Nigeria Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sina bilaterala kontakter med Nigeria särskilt ska uppmärksamma våldet mot kristna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU, FN och andra internationella forum ska verka för ökad uppmärksamhet kring religionsfriheten och de allvarliga övergrepp som begås mot kristna i Nigeria och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur svenska biståndsinsatser och fredsbyggande insatser kan bidra till ökad säkerhet för utsatta kristna i Nigeria och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nigeria är ett av världens farligaste länder för kristna. Under många år har landet varit den plats i världen där flest kristna dödas på grund av sin tro. Kristna utsätts för terrorattacker, kidnappningar, tvångsförflyttningar, diskriminering och dödligt våld från såväl jihadistiska grupper som andra militanta aktörer. Enligt organisationen Open Doors, som sedan början av 1990-talet dokumenterat förföljelsen av kristna i Nigeria, rankas landet som nummer sju på organisationens World Watch List över de länder där kristna möter den svåraste förföljelsen. Nigeria är det land i världen där flest kristna dödas för sin tros skull, och omkring 70 procent av alla kristna som dödades för sin tro i hela världen fanns där. Open Doors uppskattar att omkring 3 100 kristna dödades i Nigeria under det senaste rapporteringsåret på grund av sin tro, samtidigt som tusentals kristna kidnappades och stora mängder hem, kyrkor och annan egendom förstördes. Miljontals människor har dessutom tvingats lämna sina hem efter återkommande attacker mot kristna samhällen. I norra Nigeria tillämpas sharialagstiftning i tolv delstater. För många kristna, särskilt konvertiter från islam, innebär detta betydande begränsningar av religionsfriheten och en ständig risk för diskriminering, hot och våld. Personer som misstänks ha lämnat islam eller anklagas för hädelse kan utsättas för allvarliga repressalier. Våldsamma extremistgrupper som Boko Haram och Islamiska staten i Västafrika (ISWAP) fortsätter att genomföra attacker mot civila. Därutöver har militanta fulanimiliser under lång tid attackerat kristna jordbrukssamhällen, särskilt i Nigerias mellanbälte. Lokala kyrkoledare och människorättsorganisationer vittnar om återkommande massakrer, kidnappningar och förstörelse av kyrkor, skolor och annan samhällsbärande verksamhet. Rapporter under 2025 har visat att en kristen dödades ungefär var 86:e minut i Nigeria under årets första månader. Samtidigt har flera internationella observatörer varnat för att omvärlden inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar den religiösa dimensionen av våldet. Även om konflikterna delvis handlar om mark, resurser och etniska motsättningar finns det omfattande dokumentation som visar att kristna i oproportionerligt hög grad drabbas av riktade attacker. Religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har en lång tradition av att försvara mänskliga rättigheter internationellt och bör därför tydligt uppmärksamma situationen för förföljda kristna i Nigeria. Regeringen bör inom ramen för Sveriges utrikespolitik, liksom inom EU och FN, samt i bilaterala kontakter med Nigeria och andra länder, verka för ett starkare internationellt fokus på religionsfrihet, skydd för utsatta religiösa minoriteter och ett ökat ansvarsutkrävande för de övergrepp som begås. Därtill bör regeringen utreda hur svenska biståndsinsatser och fredsbyggande insatser specifikt kan bidra till ökad säkerhet för utsatta kristna i Nigeria. Mot denna bakgrund bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen. Yusuf Aydin (KD) Magnus Oscarsson (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Egen provins för kristna minoriteter på Nineveslätten i Irak

Motion 245

Motion till riksdagen 2026/27:245 av Yusuf Aydin (KD) Egen provins för kristna minoriteter på Nineveslätten i Irak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Nineveslätten i norra Irak erkänns som en egen provins, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Nineveslätten i norra Irak har i tusentals år varit ett historiskt centrum för Iraks kristna befolkning, särskilt assyrier, kaldéer och syrianer. Trots denna djupa historiska närvaro har dessa urbefolkningar länge varit utsatta för diskriminering, förföljelse och våld. Situationen förvärrades drastiskt under och efter Islamiska statens (IS) brutala intåg 2014, vilket ledde till att hundratusentals kristna och andra urbefolkningar fördrevs från sina hem, och alldeles för många av dessa familjer har därefter inte kunnat återvända. Kyrkor, kloster och andra ovärderliga kulturarv förstördes. Den kristna befolkningen i Irak har minskat kraftigt, och Nineveslätten utgör nu ett av de sista geografiska områdena i Mellanöstern där kristna kan bevara sin identitet, tro och kultur. Redan 2014 beslutade Iraks ministerråd att utreda möjligheten att skapa en ny provins på Nineveslätten, men processen avbröts på grund av IS framfart. Efter att Halabja 2025 erkänts som Iraks 19:e provins har kraven på att Nineveslätten ska få samma status stärkts, inte minst från de kristna partierna i landet. För att säkra de kristnas och andra urbefolkningars framtid i Irak är det nödvändigt att Nineveslätten också ges status som egen provins. En egen provins skulle innebära att befolkningen på Nineveslätten får större inflytande över sina egna politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade angelägenheter. Det skulle skydda deras grundläggande rättigheter, möjliggöra återuppbyggnad och återvändande samt stärka deras överlevnad i Irak. Sverige som i decennier gjort sig känt för att aktivt stödja urbefolkningar och minoriteters rättigheter världen över bör ta en aktiv roll i att stödja denna process. Sverige bör driva frågan i FN och EU att Nineveslätten blir en egen provins. Sverige bör bidra med kapacitetsstöd till lokala institutioner och demokratiska strukturer på Nineveslätten. Genom bistånd och partnerskap kan återuppbyggnaden av samhällen, infrastruktur och kulturarv främjas. Sverige bör också verka för att stärka skyddet av urbefolkningars rättigheter och säkerhet, bland annat genom stöd till lokala polis- och säkerhetsstrukturer. Slutligen tål det att upprepas att det är viktigt att familjer som tvingats på flykt får möjligheter att återvända. Genom att bidra till att skydda Iraks utsatta kristna, liksom andra urbefolkningar, kan Sverige spela en konstruktiv roll för stabilitet och fred i hela Mellanöstern. Mot denna bakgrund föreslås att Sverige aktivt ska arbeta för att Nineveslätten ges status som egen provins inom Iraks författning och dess administrativa struktur. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Stöd till det kristna kulturarvet i Turkiet

Motion 244

Motion till riksdagen 2026/27:244 av Yusuf Aydin (KD) Stöd till det kristna kulturarvet i Turkiet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att de av Turkiet föreslagna syrisk-ortodoxa kyrkorna och klostren klassas som världsarv av Unesco, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Religiösa och kulturhistoriska byggnader tillhörande den syrisk-ortodoxa kyrkan i Turkiet är föreslagna och nominerade till Unescos världsarvlista som värdefulla kulturhistoriska världsarv. Den syrianska/arameiska folkgruppen har levt i Mellanöstern i över 3 000 år, är en av områdets äldsta folkgrupper och är bland de första som kristnades. Det syriska/arameiska språket talades av Jesus, och den syrisk-ortodoxa kyrkan har bidragit till att kristendomen fortfarande finns kvar i Mellanöstern. I dag finns det enbart ungefär 3 000 syrisk-ortodoxa kvar i sydöstra delen av Turkiet till följd av tidigare förföljelse och förtryck av kristna etniska minoriteter. Under de senaste åren har situationen förbättrats och en ny kyrka byggdes exempelvis i Istanbul 2023, den första på 100 år i republikens historia. I området finns det ett hundratal syrisk-ortodoxa kyrkor och kloster, och många är väldigt gamla och fortfarande i bruk. Eftersom syrisk-ortodoxa inte har haft ett eget land har kyrkor och kloster spelat en stor roll för folkgruppens överlevnad och utveckling av språket, religionen och kulturen. Det finns ett flertal betydande kloster och kyrkor som är bland världens äldsta, som fortfarande bedriver religiös verksamhet och som leds av egna biskopar, präster och munkar. Där sker undervisningen på syriska/arameiska, som är ett av världens äldsta skriftspråk, och präster och hemspråkslärare utbildas inom, och utövar, sin kristna tro. Dessa kloster och kyrkor återfinns i sydöstra Turkiet nära gränsen till Syrien och tillhör kristenhetens äldsta områden. Exempelvis finns klostret Mor Gabriel i närheten av staden Midyat, som är grundat år 397 efter Kristus, och Saffransklostret, som är beläget utanför staden Mardin och är grundat år 493 efter Kristus. Följande kyrkor och kloster är föreslagna till Unescos världsarvlista: Klostret Mor Gabriel Klostret Deyrulzafaran Klostret Mor Abai Klostret Mor Loozor Klostret Mor Yakup Kyrkan Yoldath Aloho Kyrkan Mor Sobo Kyrkan Mor Quryaqos Kyrkan Mor Azozo I dag vallfärdar hundratusentals från hela världen till området för att besöka dessa kyrkor och kloster, som har religiös och kulturhistorisk betydelse och således behöver beskyddas och bevaras av Unesco. Det är endast genom en klassificering av Unesco som viktiga kulturhistoriska byggnader som dessa kommer att kunna bevaras. Sverige bör genom Unesco verka för att få dessa byggnader på Unescos världsarvslista, särskilt då de är viktiga symboler för kristendomen i Mellanöstern. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Stöd för ett inkluderande system i Syrien

Motion 243

Motion till riksdagen 2026/27:243 av Yusuf Aydin (KD) Stöd för ett inkluderande system i Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, både bilateralt och genom EU, ska verka aktivt för att Syrien utvecklar ett inkluderande politiskt system där alla etniska och religiösa grupper är representerade samt garanteras lika rättigheter och möjligheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Konflikten i Syrien, som inleddes 2011 och ledde till ett inbördeskrig, har varit en av vår tids största humanitära katastrofer som såväl splittrat landet som möjliggjort att sekteristiska grupper och terrororganisationer trätt fram. När den tidigare regimen föll i december 2024 tog en interim regim och lokala styren över makten. Men bristen på samordning, interna motsättningar, sekteristiska lojaliteter och svaga institutioner har gjort att dessa interimsstyren haft stora problem med legitimitet, kapacitet och säkerhet. Det syriska folket har lidit hårt under de senaste 15 åren. Hundratusentals människor har dödats, miljontals har tvingats på flykt och stora delar av landet är fortfarande förstört. Fattigdomen är utbredd, och samhällsfunktionerna är bristfälliga. Minoriteter och oppositionella grupper utsätts för förföljelse, där kvinnor och barn drabbas särskilt hårt. En varaktig fred i Syrien kan bara byggas om landet utvecklar ett inkluderande politiskt system där alla folkgrupper, etniska och religiösa minoriteter samt kvinnor och unga ges lika rättigheter och verklig representation, befäst i en ny konstitution. Detta är avgörande för att återuppbygga förtroendet mellan människor, minska risken för nya konflikter och möjliggöra en fredlig återuppbyggnad. Sverige har en stark röst i frågor som rör mänskliga rättigheter och fredsbyggande, och vi bör använda den både bilateralt och genom EU:s gemensamma utrikespolitik. Vi bör arbeta för att ‒ driva på i FN:s och EU:s forum för en inkluderande politisk process i Syrien ‒ villkora internationellt stöd till Syrien med tydliga krav på mänskliga rättigheter, jämlik representation och maktdelning ‒ stödja civilsamhället och lokala demokratiska initiativ, som kan lägga grunden för fungerande institutioner ‒ särskilt värna kvinnors, barns och ungas rättigheter samt minoriteternas möjligheter till politisk delaktighet. Syrien befinner sig i ett kritiskt skede. Utan ett inkluderande system som garanterar alla gruppers lika rättigheter och möjligheter riskerar Syrien att förbli splittrat och instabilt. Sverige och EU bör därför ta en aktiv roll för att driva på för en ny syrisk samhällsordning som bygger på demokrati, jämlik representation och respekt för mänskliga rättigheter – till gagn för landets långsiktiga stabilitet och för civilbefolkningens möjlighet att leva i trygghet. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Åtgärder mot bedrägerier riktade mot äldre

Motion 242

Motion till riksdagen 2026/27:242 av Yusuf Aydin (KD) Åtgärder mot bedrägerier riktade mot äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för äldre mot bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bedrägerier riktade mot äldre personer har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren och utgör i dag ett allvarligt samhällsproblem. Ny statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att äldre fortsatt är en särskilt utsatt grupp. Antalet personer över 65 år som registreras som målsägare i bedrägeribrott har ökat kraftigt under senare år, särskilt bland kvinnor, där antalet mer än fördubblats sedan 2019. Bedrägerier genom social manipulation, där gärningspersoner bygger upp förtroende för att lura till sig pengar eller värdesaker, är en av de vanligaste formerna av bedrägerier som drabbar äldre. Dessa siffror visar att äldre fortsatt är en särskilt utsatt grupp. Tusentals personer förlorar varje år sina besparingar, ofta genom metoder som social manipulation, där bedragarna utger sig för att vara exempelvis banktjänstemän eller poliser. Äldre luras att lämna ifrån sig bankkort eller känsliga uppgifter, vilket kan innebära att hela livsbesparingar försvinner. Problemen är dock större än de ekonomiska förlusterna. Många äldre som drabbas upplever stark skam och skuld över att ha blivit lurade, vilket gör att brotten får allvarliga psykiska effekter. Det är därför av yttersta vikt att både förebygga bedrägerier och stärka skyddet för de grupper som löper störst risk att drabbas. Ett centralt förslag är att bankerna måste ta ett större ansvar för att skydda sina kunder. Digitaliseringen har lett till att en stor del av ansvaret förflyttats från bankerna till kunderna, vilket slår särskilt hårt mot äldre som inte har samma digitala vana som yngre generationer. Frågan om bankernas ansvar vid bedrägerier behöver därför utredas. Bland annat bör man pröva om bankernas ekonomiska ansvar kan skärpas samt om ytterligare säkerhetsrutiner och verifieringssystem behöver införas för att minska risken för bedrägerier. En annan viktig åtgärd är att straffen för dessa brott måste skärpas. Redan idag är det en försvårande omständighet att utnyttja någons skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig (29 kap. 2 § 3 brottsbalken). Trots det får denna omständighet inte tillräckligt genomslag i domstolarnas straffmätning. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att dessa brott bedöms och bestraffas med den skärpa som situationen kräver. Slutligen måste skyddet för personuppgifter stärkas. I dagens samhälle är det alldeles för enkelt att komma åt känsliga uppgifter som sedan utnyttjas av kriminella nätverk för bedrägeriverksamhet. Här krävs striktare lagstiftning, bättre samordning mellan myndigheter och ökad integritetssäkerhet för medborgarna. Sammanfattningsvis har den ökande vågen av bedrägerier riktade mot äldre blivit en allvarlig samhällsfråga. Genom att stärka bankernas ansvar, förbättra det rättsliga skyddet, skärpa straffen och säkra individens personuppgifter kan vi bättre skydda en utsatt grupp och minska risken för att fler äldre drabbas. Yusuf Aydin (KD)

Se mer

Röstade Ja · för 3 dagar sedan · KU4 punkt 1

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)

Röstade med majoriteten

Bifall — 284 ja mot 61 nej

Ja 284Nej 61Avstår 0Frånvarande 4

Röstade Ja · för 3 dagar sedan · FöU2 punkt 2

Votering FöU2

Röstade med majoriteten

Bifall — 315 ja mot 30 nej

Ja 315Nej 30Avstår 0Frånvarande 4

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 303 ja mot 44 nej

Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 306 ja mot 41 nej

Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 215 ja mot 131 nej

Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3

37 anföranden i debatten Hos riksdagen

Talade i kammaren · 28 april 2026 · Stockholms län

Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 23-24 april

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

I mitt andra inlägg tänkte jag lägga fokus på den humanitära situationen i Mellanöstern, något som också statsministern tog upp. Civilbefolkningen har drabbats väldigt hårt där. De humanitära behoven är väldigt stora. Ett mer aktivt engagemang från ett europeiskt sammanhang är viktigt, både för att lindra den stora nöden och för att hjälpa till med att förbättra situationen.

Libanon nämndes specifikt. En viktig sak där är att Sverige med två stödpaket på totalt 135 miljoner har gett stöd i den humanitära situationen. Men frågan är: Finns det ett stort och viktigt intresse från en bredare europeisk nivå för att fokusera på den humanitära situationen för civilbefolkningen i Mellanöstern?

Se mer

37 anföranden i debatten Hos riksdagen

Talade i kammaren · 28 april 2026 · Stockholms län

Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 23-24 april

Herr talman! Tack till statsministern för återrapporten!

Det var onekligen många svåra och viktiga frågor som avhandlades, och det är glädjande och viktigt att stödet till Ukraina kommer på plats och rullar vidare nu, genom dels det stora lånepaketet, dels sanktionerna mot Ryssland.

Det andra jag tänkte nämna gäller energifrågan. Som nämndes i återrapporten har både Sveriges och omvärldens energipriser påverkats av kriget i Iran. Det visar också det beroende som finns av olika länder som på många sätt är oberäkneliga och svåra att ha att göra med. Därför är det viktigt, som statsministern redogjorde för, att vi fokuserar mer på att skapa en mer fossilfri produktion inom unionen och på det arbete som Sverige har gjort för att kärnkraften ska bli en del av energimixen. Jag tror att det är avgörande för att långsiktigt bygga en egen fossilfri produktion.

Vad gäller flaskhalsintäkterna vet vi att energi- och näringsminister Ebba Busch slogs väldigt hårt på ministermötet för att de svenska intäkterna ska stanna i Sverige – något som rådsmötet sedan också säkerställde. Frågan är sedan hur de ska användas. Detta är en viktig seger för den svenska regeringen.

I mitt första inlägg tänkte jag ställa följande fråga: Fördes det en diskussion om en långsiktig energiproduktion och hur man säkerställer en egen oberoende produktion där också kärnkraft är en viktig del av mixen?

Se mer

21 anföranden i debatten Hos riksdagen

Talade i kammaren · 14 april 2026 · Stockholms län

(forts.) Arbetsmiljö (forts. AU12)

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet om arbetsmiljö. Arbetsmiljö angår oss alla och handlar ytterst om människors liv och hälsa, om trygghet på jobbet och om att ingen ska behöva riskera att skadas eller dö på sitt arbete eller vara rädd för att bli utsatt för våld, hot eller kränkande särbehandling.

För Kristdemokraterna är arbetsmiljöfrågorna också något som är värderingsdrivet. Arbetet är för många en viktig del av livet. Det ger både försörjning, gemenskap och mening, och det bidrar också till den personliga utvecklingen. Därför är det självklart att ingen människa ska behöva riskera sin hälsa eller sitt liv för att kunna försörja sig eller sin familj.

Fru talman! Trots ett utvecklat regelverk ser vi fortfarande alltför många allvarliga olyckor i arbetslivet. Varje dödsolycka är ett misslyckande och en tragedi för de inblandade och också något som är oacceptabelt i ett modernt arbetsliv i vårt land. Det är en bild som många arbetsgivare i Sverige delar.

Samtidigt finns dessvärre arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar på allvar och som därmed missköter det. Byggsektorn och transportsektorn är exempel på områden där riskerna är höga både för olyckor och för att människor utnyttjas. Byggbranschen har länge haft stora problem med både säkerhet och fusk.

I detta sammanhang är det nödvändigt att tala klarspråk om arbetslivskriminaliteten. Många oseriösa aktörer bryter mot arbetsmiljöregler, skatteregler och arbetsrättsregler, utnyttjar människor, pressar löner och skapar direkt farliga arbetsförhållanden. Arbetslivskriminalitet är inte bara ekonomisk brottslighet utan också ett angrepp på människovärdet, på lag och ordning och på seriösa företag som gör rätt för sig.

Enligt Riksrevisionen är arbetslivskriminalitet ett växande samhällsproblem som beräknas kosta det offentliga många miljarder kronor årligen. Uppläggen är ofta komplexa och kan också ha kopplingar till organiserad brottslighet.

Regeringen uppmärksammar och prioriterar på bred front arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet, vilket beskrevs i den senaste budgetpropositionen. Det gäller inte bara den fortsatta kraftiga satsning som görs på rättsväsendet för att bekämpa arbetslivskriminalitet utan också olika myndighetsuppdrag för att bland annat inventera stödbehovet hos människor som är utsatta för arbetskraftsexploatering.

Det handlar om myndighetssamverkan och det gemensamma arbetet för fler myndighetsgemensamma kontroller, som har resulterat i fler identifierade brott och betydande ekonomiska återkrav. Det måste mötas med samverkan. Vi har sett att det är när myndigheter byter information, bryter sekretessen och samverkar som de kan komma åt den brottsligheten. Det är också en del av det bredare ansvaret för ordning och trygghet i samhället, för ingen ska kunna bygga sin affärsmodell på att fuska, dumpa villkor eller utsätta människor för fara.

Fru talman! Mot denna bakgrund är det viktigt och riktigt att regeringen tillförde Arbetsmiljöverket ökade resurser under de tre åren 2025–2027, då man stegvis gjorde en nivåhöjning med totalt 100 miljoner, vilket ger myndigheten bättre möjligheter att bedriva tillsyn, analysera risker och förebygga olyckor i arbetslivet. Dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt, mer träffsäker och effektiv tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker.

En effektiv arbetsmiljötillsyn ska vara riskbaserad, kunskapsstyrd och finnas där behoven är störst. Detta gäller särskilt i branscher med hög olycksrisk och i miljöer där oseriösa aktörer utnyttjar arbetstagare och bryter mot regler.

Fru talman! Kristdemokraterna vill se en arbetsmiljöpolitik som stärker både arbetstagarnas trygghet och arbetsgivarnas ansvarstagande. Ett gott arbetsmiljöarbete börjar med nära ledarskap, tydliga roller och en kultur där både säkerhet och hälsa tas på allvar. Staten ska ange ramarna och följa upp, men det faktiska och viktiga arbetsmiljöarbetet sker på arbetsplatserna i vardagen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Se mer

Jacob RisbergMP· i en replikJag tackar Yusuf Aydin för frågan. Konflikten mellan Israel och Palestina startade inte alls den 7 oktober 2023. Vi vet att detta har pågått mycket längre än så. Det senaste kriget och den fruktansvärda situation vi har…

Replikerade på Jacob Risberg · 19 mars 2026 · Stockholms län

Folkrätt, inklusive mänskliga rättigheter

Herr talman! Den fruktansvärda attacken av Hamas den 7 oktober ligger ändå bakom den senaste eskaleringen i konflikten mellan Israel och Palestina.

Sverige har stött och stöder även fortsatt en tvåstatslösning, fördömer extremistiska bosättare, agerar mot de övergrepp Israel ibland gör och verkar inom EU för olika typer av åtgärder.

Jag hade velat att Miljöpartiet på samma sätt hade varit konsekventa när terrorgrupper eller andra i Mellanöstern utför attacker eller på annat sätt agerar mot minoriteter som kristna, yazidier och andra och även skapat den instabilitet som kan ha initierat många av dessa konflikter.

Om jag minns rätt nämndes kristna kanske i en av utrikesdeklarationerna under de åtta år Miljöpartiet satt i regering, och under dessa år härjade Islamiska staten som värst mot kristna och yazidier i Mellanöstern. De nämndes inte heller i några andra styrdokument. Då är det svårt att säga att man har agerat konsekvent.

Se mer

Hela replikskiftet 44 anföranden i debatten Hos riksdagen