Magnus Berntsson

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret och för arbetet.

Jag förstår att en del geopolitiska frågor, till exempel sådana som rör Mellanöstern, kanske inte diskuterades så detaljerat. Jag sa på det föregående mötet att det är viktigt att vi när vi pratar om Iran inte bara pratar om huruvida oljan lyckas passera Hormuzsundet utan faktiskt pratar om vad som pågår i Iran, där man fortsätter att avrätta människor. Vi får verkligen inte släppa blicken från det som pågår.

Jag förstod, utifrån vad statsministern nämnde, att Kina diskuterades. Kan statsministern utveckla någonting omkring detta? Vi får ju inte gå från en beroendeställning gentemot Ryssland vad gäller olja och gas till ett annat slags beroendeställning gentemot Kina. Vi ser hur man beter sig mot Europa just nu, men vi ser också vad som händer på de kinesiska universiteten och så vidare.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen och de svar som har givits på tidigare frågor.

Det var en gedigen dagordning med många punkter. Jag förstår att vissa punkter diskuterades mer än andra och att Ukraina naturligtvis var en sådan.

Här i Sverige har vi kunnat fatta många beslut om Ukraina och ta helt eniga beslut om civilt stöd. Detta stöd gäller inte minst energiinfrastruktur, som är väldigt viktigt och kommer att vara extremt viktigt under den vinter som vi har framför oss. Vi har även fattat eniga beslut om militärt stöd. Statsministern nämnde Gripen, och det är väldigt fint att vi har kunnat göra detta i enighet.

Även humanitärt stöd har kommit från Sverige. Vi ser ett väldigt stort engagemang från civilsamhällets sida.

Jag säger detta för att jag vill tacka statsministern. Det är en sak att diskutera sådana saker i den här kammaren, där vi är överens, men det råder inte alltid enighet i den europeiska kontexten. Därför är det arbete som statsministern har gjort med att ta upp de här frågorna extremt viktigt.

Jag hoppas att det enhälliga stödet från svensk sida har varit till hjälp i de här diskussionerna och att det också kommer att vara till hjälp i diskussionerna om långtidsbudgeten. Vi är ju relativt överens i dessa frågor från svensk sida. Vi tycker att det är viktigt att man först ser över den egna hushållningen och tittar på hur man ska omprioritera.

Vi tycker att det är viktigt att se till att ha en konkurrenskraft som gör att man kan konkurrera på de områden där det finns stora möjligheter. Vi tycker att det är viktigt att klara av att göra de förenklingar som behövs och att kunna gå vidare med frihandel. Det är också viktigt att fortsätta försvara ETS 2, som är det effektivaste koldioxidreducerande programmet i hela världen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! En av statens mest grundläggande uppgifter är att skydda människor och värna vårt lands frihet, säkerhet och självständighet.

För att kunna göra det måste vi förstå de hot som riktas mot oss. Vi måste veta vilka aktörer som har förmåga att skada Sverige, vilka avsikter de har och hur de försöker omsätta dessa avsikter i handling. Det är i grunden vad den här debatten handlar om. Sverige behöver mer och bättre underrättelser.

Det säkerhetspolitiska läget har förändrats i grunden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att storskaligt krig åter är en realitet i Europa. Samtidigt möter Sverige och våra allierade en betydligt bredare hotbild än den rent militära. Främmande makt använder cyberangrepp, ekonomiska påtryckningar, desinformation, sabotage, teknologistöld och otillbörlig påverkan. Kritisk infrastruktur kan utsättas för angrepp. Strategiska investeringar kan användas för att skapa beroenden. Organiserad brottslighet kan utnyttjas av främmande makt. Terrororganisationer verkar över nationsgränser. Ny teknik skapar nya sårbarheter men också nya möjligheter för den som vill skada våra samhällen.

Gränsen mellan fred, kris och krig har blivit mindre tydlig. Det betyder också att gränsen mellan militära och civila säkerhetshot har blivit mindre tydlig. Sverige behöver en mycket kvalificerad militär underrättelsetjänst. Den behöver vara stark. Den behöver fortsätta att utvecklas.

Sveriges behov av underrättelser är dock större än det rent militära. Vi behöver stärka vår förmåga att inhämta, bearbeta och analysera information om utländska förhållanden. Vi behöver bättre strategiska underrättelser som kan ge regeringen och andra beslutsfattare ett bättre underlag innan beslut fattas. Underrättelser handlar ytterst om att minska osäkerheten. I säkerhetspolitiken kan minskad osäkerhet vara skillnaden mellan att agera i tid och att agera för sent.

Herr talman! Det finns också en annan dimension som har blivit viktigare: Sverige är medlem i Nato. Vi är inte längre bara ansvariga för vår egen säkerhet, utan vi är också en del av ett kollektivt försvar där vår säkerhet är beroende av våra allierade och där deras säkerhet också är vårt ansvar.

Det förändrar perspektivet. Svensk underrättelseförmåga är inte bara en svensk tillgång utan också en tillgång för hela alliansen. Sverige har geografiska, tekniska och politiska förutsättningar som gör att vi kan bidra med värdefulla underrättelser. Vårt läge i norra Europa och Östersjöområdet och närheten till Arktis ger oss särskilda möjligheter och ett särskilt ansvar. Men ett fungerande underrättelsesamarbete bygger på ömsesidighet. Den som vill få kvalificerad information måste också bidra med kvalificerad information.

Underrättelsetjänstens kanske viktigaste framgångar är de händelser som aldrig inträffar. Det handlar om angrepp som kan förebyggas, sabotage som kan stoppas och påverkansoperationer som avslöjas. Det handlar om den säkerhetshotande investeringen som identifieras och den strategiska överraskningen som aldrig blir en överraskning. Det är svårt att mäta värdet av sådant som inte händer, men just därför får vi inte underskatta betydelsen av kunskap som gör att vi kan agera innan ett hot har blivit en kris.

Herr talman! För oss kristdemokrater finns här också en principiell utgångspunkt. Staten ska inte göra allt, men vissa uppgifter kan bara staten bära det yttersta ansvaret för. Att försvara landet, upprätthålla rättsstaten och skydda människors liv och frihet hör till dessa kärnuppgifter. En stat som inte förmår att skydda sina medborgare kommer till slut inte heller att kunna skydda deras frihet.

Samtidigt måste en stark underrättelseverksamhet alltid förenas med respekt för människovärdet, rättsstaten och den personliga integriteten. Det finns ingen motsättning i detta. Det är just eftersom underrättelseverksamheten får tillgång till kraftfulla verktyg och känsliga uppgifter som lagstiftningen måste vara tydlig. Befogenheter ska ha rätt stöd, och det ska finnas kontroll och tillsyn.

Rättssäkerhet får dock heller inte bli liktydigt med handlingsförlamning. Vi kan inte bygga ett regelverk för underrättelseverksamhet utifrån föreställningen att världen omkring oss är mindre farlig än den faktiskt är. Våra motståndare kommer inte att avstå från att samla in information om Sverige bara för att vi avstår från att samla in information om dem. De kommer inte att avstå från cyberangrepp, påverkan, sabotage eller spionage bara för att vi väljer att veta mindre. Okunskap är inte någon säkerhetsstrategi.

Herr talman! Det moderna försvaret av Sverige börjar långt innan ett militärt angrepp. Det börjar med information och underrättelser som genom analys blir till kunskap. Det handlar om kunskap om politiska beslut som förbereds i andra länder, kunskap om militära förflyttningar, kunskap om ekonomiska och tekniska beroenden, kunskap om cyberhot, terrorism och främmande makts försök att påverka våra samhällen och kunskap om vilka avsikter våra motståndare har innan dessa avsikter omsätts i handling.

Därför behöver Sverige både en stark militär underrättelsetjänst i Must och en stark civil underrättelsetjänst. Dessa ska komplettera varandra. Tillsammans med FRA, Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer ska de bidra till en starkare svensk underrättelseförmåga. Målet är inte att samla information för informationens skull, utan målet är att Sverige ska veta mer, förstå tidigare och kunna fatta bättre beslut.

För varje strategisk överraskning som vi kan undvika ökar vår säkerhet. För varje hot vi kan identifiera tidigare ökar vår handlingsfrihet. För varje beslut som kan fattas på ett bättre kunskapsunderlag minskar risken för att svenska män och kvinnor en dag behöver betala priset för att vi visste för lite och förstod för sent.

Sverige ska vara svårt att överraska, svårt att påverka och svårt att angripa. Det kräver ett starkt försvar, starka allianser och en stark underrättelseförmåga – militär såväl som civil. Därför välkomnar Kristdemokraterna att Sverige nu stärker sin utrikes underrättelsetjänst. Det kommer att göra Sverige starkare och bidra till att göra våra allierade säkrare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i sin helhet.

(Applåder)

Herr talman! I denna debatt behandlar vi regeringens proposition om Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överenskommelsen om den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Kristdemokraterna står bakom utskottets förslag och välkomnar att Sverige ansluter sig till denna överenskommelse.

Detta ärende kan vid första anblicken framstå som lite tekniskt. Det handlar om en förvaltningskommitté, om organisatoriska regler och om finansiering av en internationell tribunal, men i själva verket gäller det någonting betydligt större. Det handlar om huruvida den internationella rättsordningen ska försvaras när den utsätts för sitt kanske allvarligaste angrepp i Europa sedan andra världskriget. Det handlar om ansvar och om rättvisa.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inte bara ett krig. Det är ett flagrant brott mot FN-stadgans grundläggande principer om staters suveränitet och territoriella integritet. Detta aggressionskrig har orsakat ett enormt mänskligt lidande och utmanar samtidigt själva grunden för den regelbaserade världsordningen.

Herr talman! När vi pratar om krigsförbrytelser handlar det ofta om övergrepp som sker under ett krig, men aggressionsbrottet är annorlunda. Det handlar om beslutet att inleda ett olagligt krig och om dem som sitter högst upp i den politiska och militära ledningen som fattar beslut om att använda militärt våld mot en annan stat i strid med folkrätten. Aggressionsbrottet brukar därför beskrivas som det ursprungliga brottet – det brott som gör alla de efterföljande övergreppen möjliga.

Just därför är det så viktigt att det finns en mekanism för att utkräva ansvar även för detta brott. Internationella brottmålsdomstolen har en central roll när det gäller krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, men när det gäller aggressionsbrottet finns det särskilda jurisdiktionsregler som gör att ryska företrädare inte kan lagföras under rådande omständigheter. Det är bakgrunden till att det internationella samfundet har arbetat fram denna särskilda tribunal.

Herr talman! Sverige har tillsammans med ett stort antal likasinnade länder, Europeiska unionen och Europarådet deltagit i detta arbete från början, och nu tar vi nästa steg. Genom att ansluta oss till den utvidgade partiella överenskommelsen blir Sverige medlem i den struktur som ska säkerställa tribunalens funktion och långsiktiga verksamhet. Det innebär att vi bidrar till tribunalens styrning, finansiering och fortsatta utveckling.

Det är viktigt att förstå att detta inte handlar om hämnd utan om rättsstatens principer. Det handlar om att den som bryter mot internationell rätt ska veta att det får konsekvenser. Om vi accepterar att ledare kan starta aggressionskrig utan risk för rättsligt ansvar öppnar vi dörren för framtida aggressioner. Då riskerar vi att signalera att makt går före rätt, och det vore ett farligt budskap.

Herr talman! För Kristdemokraterna är stödet till Ukraina djupt förankrat i våra grundläggande värderingar. Vi tror på människovärdet, vi tror på frihet, vi tror på nationers rätt till självbestämmande och vi tror på rättvisa. Därför har vi från dag ett ställt oss bakom ett starkt svenskt stöd till Ukraina, såväl militärt, humanitärt och ekonomiskt som politiskt.

Det stödet kan dock inte stanna vid vapenleveranser och återuppbyggnad utan måste även omfatta rättskipning. Den som har fattat beslutet att inleda ett aggressionskrig måste veta att världen inte glömmer och inte ser mellan fingrarna. Ansvarsutkrävande är viktigt för Ukrainas folk – för de människor som förlorat anhöriga, sina hem och sin framtid – men det är också viktigt för hela Europa. Om folkrätten inte försvaras i Ukraina blir den nämligen svagare överallt.

Herr talman! Historien visar att fred som bygger på glömska sällan blir varaktig. Varaktig fred kräver rättvisa, varaktig fred kräver ansvar och varaktig fred kräver att världen tydligt markerar att aggressionskrig aldrig kan accepteras som ett legitimt politiskt verktyg. Den tribunal som nu byggs upp kommer inte ensam att avgöra krigets utgång, men den kommer att bidra till att upprätthålla de principer som är avgörande för internationell fred och säkerhet.

Sverige bör vara en del av det arbetet. Det ligger i Ukrainas intresse, det ligger i Europas intresse och det ligger inte minst i Sveriges intresse.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Vi behandlar i dag regeringens proposition om Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina. Kristdemokraterna står självklart bakom utskottets förslag och välkomnar att Sverige ansluter sig till denna viktiga konvention.

Sedan den 24 februari 2022 har Ukraina utsatts för ett fullskaligt, brutalt och oprovocerat anfallskrig. Rysslands fullskaliga invasion har orsakat en enorm mänsklig tragedi. Människor har dödats, familjer har splittrats, bostäder har förstörts och hela samhällen har lagts i ruiner.

Utöver det mänskliga lidandet har Ukraina drabbats av mycket omfattande materiella och ekonomiska skador. Det handlar dock inte bara om Ukraina utan också om den internationella rättsordningen. Om en stat kan inleda ett aggressionskrig mot ett grannland utan att ställas till svars riskerar det att undergräva de principer som har bidragit till fred och stabilitet i Europa efter andra världskriget.

Folkrätten är inte en samling rekommendationer. Den är ett regelverk, och brott mot detta måste få konsekvenser. Den som orsakar skada ska också hållas ansvarig för skadan. Det är en grundläggande rättsprincip både mellan individer och mellan stater.

Herr talman! Den internationella skadeståndskommissionen är en viktig del av den mekanism som nu byggs upp för att säkerställa att Ukraina får upprättelse. Tidigare har ett internationellt skaderegister etablerats inom Europarådet för att dokumentera de skador och förluster som orsakats av den ryska aggressionen. Sverige var en av de grundande medlemmarna i detta arbete.

Nästa steg är att skapa en institution som faktiskt kan pröva dessa anspråk. Det är precis vad skadeståndskommissionen ska göra. Oberoende experter kommer att bedöma anspråk från enskilda personer, företag, lokala myndigheter och den ukrainska staten. På så sätt skapas en rättslig struktur för att fastställa ansvar och ersättning.

Det är viktigt att understryka att detta inte bara är en symbolisk åtgärd utan ett konkret steg för att säkerställa ansvarsskyldighet. Konventionen slår tydligt fast att Ryssland bär ansvaret för de folkrättsstridiga handlingarna och förväntas finansiera den kompensation som kommissionen beslutar om.

Herr talman! För Kristdemokraterna är stödet till Ukraina både en säkerhetspolitisk och en moralisk fråga. Vi har från första dagen stått bakom ett starkt svenskt stöd till Ukrainas frihetskamp. Vi har gett militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd, men vi måste också bidra till att rättvisa skipas. Fred utan rättvisa riskerar att bli en skör fred. Därför behöver det internationella samfundet skapa mekanismer som säkerställer att krigsförbrytelser, övergrepp och folkrättsbrott inte bara dokumenteras utan också får konsekvenser.

Den konvention som vi i dag behandlar är ett viktigt steg i den riktningen. Det är också positivt att arbetet sker inom ramen för Europarådet och har ett brett internationellt stöd. Redan nu har ett stort antal stater och Europeiska unionen anslutit sig till processen.

Sverige har länge varit en stark röst för folkrätten, för mänskliga rättigheter och för internationell ansvarsskyldighet. Genom att ansluta oss till denna konvention visar vi att dessa principer inte bara är ord utan också något som vi är beredda att omsätta i handling.

Vi står upp för Ukrainas rätt till frihet och självbestämmande, och vi står upp för folkrätten. Vi står även upp för principen att den som orsakar skada också ska hållas ansvarig. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! I dag behandlar vi regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2025. Det gångna året har tydligt visat varför det europeiska samarbetet är så viktigt. Europa står inför den största säkerhetspolitiska utmaningen sedan andra världskriget. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter, den regelbaserade världsordningen utmanas och auktoritära krafter försöker flytta fram sina positioner. I ett sådant läge behöver Sverige och Europa mer samarbete, inte mindre.

För oss kristdemokrater är EU ett samarbete mellan fria demokratier som tillsammans kan skapa fred, säkerhet och välstånd. Det är också utifrån dessa värden vi ska bedöma unionens utveckling. Under 2025 har EU fortsatt att stödja Ukraina politiskt, ekonomiskt och militärt. Sverige har varit en drivande kraft för skärpta sanktioner mot Ryssland och Belarus. Det är rätt väg att gå. Ryssland måste förstå att aggression får konsekvenser och att Europas stöd till Ukraina kommer att bestå så länge det krävs. Ukrainas kamp är inte bara en kamp för det egna landets frihet utan även en kamp för Europas säkerhet och för internationell rätt.

Herr talman! EU-utvidgningen är kanske den viktigaste strategiska investeringen för Europas framtid. Länderna på västra Balkan, liksom Ukraina och Moldavien, måste få veta att dörren till den europeiska gemenskapen står öppen. Men utvidgningen får aldrig bli en genväg. Den måste bygga på reformer, respekt för rättsstatens principer och uppfyllandet av medlemskapskriterierna. Just därför är det viktigt att EU fortsätter att kombinera ett tydligt stöd till kandidatländerna med tydliga krav. Några av oss som nyligen besökte Ukraina fick återigen höra från civilsamhällets aktörer hur viktigt det är att man håller kraven tydliga.

När länder genomför reformer och stärker demokrati och rättsstat ska de också mötas av framsteg i processen. Det är så vi bygger ett starkare och mer sammanhållet Europa.

Herr talman! En tredje fråga gäller demokratin och rättsstaten. EU är mer än en marknad och mer än bara ett ekonomiskt samarbete. Unionen bygger på värden: människovärde, frihet, demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter. I en tid då dessa värden utmanas både inom och utanför Europa måste EU stå upp för dem med större tydlighet. Det gäller i relation till Ryssland och Belarus, och det gäller i relation till Kina. Men det gäller också inom unionen. EU:s trovärdighet bygger på att samma principer gäller för alla medlemsstater.

Europa behöver också stärka sin konkurrenskraft. Vi måste minska regelkrångel, fördjupa den inre marknaden och skapa bättre förutsättningar för innovation och företagande. Ett starkt Europa behöver en stark ekonomi. Bara så kan vi finansiera vårt försvar, vår säkerhet och den gröna och digitala omställningen.

Samtidigt måste vi hålla fast vid subsidiaritetsprincipen. EU ska fokusera på de frågor som bäst löses gemensamt och undvika att detaljstyra sådant som medlemsstaterna själva hanterar bättre.

Herr talman! Sverige har mycket att vinna på ett EU som är starkt där det behövs och återhållsamt där det så ska vara. Vi behöver ett EU som stärker Europas säkerhet, står upp för demokratin, stöder Ukraina och håller dörren öppen för nya demokratier som vill bli en del av den europeiska gemenskapen.

Det är därför välkommet att utskottet betonar vikten av fortsatt stöd till Ukraina, en trovärdig utvidgningspolitik och försvaret av unionens grundläggande värden.

Med detta yrkar jag bifall till utrikesutskottets förslag i betänkande UU10 i dess helhet.

(Applåder)

Fru talman! I dag behandlar vi regeringens proposition om ett svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland, det som inom Nato benämns Forward Land Forces Finland. Kristdemokraterna välkomnar detta förslag och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverige är sedan drygt två år medlem i Nato. Det är ett av de viktigaste säkerhetspolitiska besluten i modern svensk historia. Medlemskapet handlar dock inte bara om de säkerhetsgarantier som vi får utan också om det ansvar som vi tar.

Fru talman! I dag debatterar vi inte bara vårt eget försvar utan hela alliansens säkerhet. Genom vårt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland visar vi att Sverige är berett att bära sin del av ansvaret för freden och stabiliteten i Europa. Det är ett styrkebesked för Sverige som allierad och ett tydligt exempel på att vi är en säkerhetsgivare i vårt närområde.

Det är precis vad detta beslut handlar om. Genom att bidra till Natos närvaro i Finland stärker vi försvaret i hela Norden. Vi stärker den samlade avskräckningen mot den som vill hota vår frihet, och vi visar att artikel 5, principen om att en attack mot en allierad är en attack mot alla, inte bara är ord på ett papper utan ett gemensamt åtagande.

Det är också naturligt att Sverige tar ett särskilt ansvar i just Finland, vår närmaste allierade. Våra länder delar historia, geografi och säkerhetsintressen. Om säkerheten i Finland hotas påverkas Sverige direkt, och om Sverige hotas påverkas Finland direkt. Vår säkerhet är i dag på ett sätt mer sammanflätad än någonsin även om våra nationer genom historien har stått sida vid sida på slagfält och mött prövningar tillsammans vid otaliga tillfällen.

Fru talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förändrade Europas säkerhetspolitiska karta. Det blev tydligt att fred inte kan tas för given och att frihet måste försvaras. Därför är Natos framskjutna närvaro viktig. Syftet är att förhindra och förebygga konflikt. En trovärdig avskräckning minskar risken för att krig över huvud taget uppstår.

Det är också viktigt att komma ihåg att Sverige har mycket att bidra med. Vi har moderna och välutbildade förband, erfarenhet av att verka i nordiskt klimat och en stark försvarsindustri och högteknologisk kompetens.

Sedan medlemskapet har Sverige snabbt blivit en integrerad och uppskattad del av alliansen. Natos generalsekreterare, Mark Rutte, konstaterade nyligen att Sverige inte bara har blivit starkare genom Nato utan också har gjort Nato starkare. Han lyfte särskilt fram att Sverige är ramnation för Natos Forward Land Forces i Finland och att detta stärker hela den nordiska delen av alliansens försvar.

Även från amerikanskt håll kommer tydliga uppskattningar. USA:s utrikesminister, Marco Rubio, beskrev så sent som i går Sverige som en extraordinär partner och framhöll att den svenska försvarsförmågan är ett föredöme för andra allierade. Han uttryckte en önskan om att fler Natoländer skulle ha samma kapacitet som Sverige. Det är ord som vi kan ta emot med ödmjukhet men också med stolthet. Sverige har på kort tid visat att vi inte bara är en ny medlem i Nato utan också är en medlem som bidrar, tar ansvar och stärker alliansen.

Fru talman! Kristdemokraterna har länge argumenterat för ett starkare svenskt försvar och ett svenskt medlemskap i Nato. Det har vi gjort för att vi vet att frihet, demokrati och nationell suveränitet måste försvaras tillsammans med andra demokratier. Det handlar ytterst om solidaritet – samma solidaritet som gör att vi står upp för Ukraina, stärker våra baltiska grannars säkerhet och bidrar till Natos närvaro i Finland.

När demokratier håller ihop blir de starkare. När fria nationer tar gemensamt ansvar blir tröskeln högre för den som vill använda militärt våld. Därför är dagens beslut viktigt. Det visar att Sverige är en trovärdig allierad, att Sverige tar ansvar för säkerheten i närområdet och att Sverige står sida vid sida med Finland och övriga allierade. Det visar att Sverige är berett att bidra till fred och säkerhet, inte bara för vår egen skull utan för hela den transatlantiska gemenskapen. Återigen: Kristdemokraterna yrkar bifall till förslaget i sin helhet.

(Applåder)