Christian Carlsson

Motion till riksdagen 2026/27:232 av Christian Carlsson (KD) Motverkande av moskébyggen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta stopp för alla offentliga bidrag till föreningar med islamistiska eller odemokratiska kopplingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda utländsk finansiering av moskéer och andra byggnationer eller organisationer som kan bidra till radikalisering, våld eller avsevärt förvärrad segregation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att kommuner ska kunna stoppa moskébyggen och annan byggnation som riskerar att leda till radikalisering, våld eller avsevärt förvärrad segregation och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige ska svenska värderingar råda i alla bostadsområden. Men under lång tid har islamister kunnat flytta fram sina positioner i västvärlden. Sverige är särskilt utsatt, vilket framgår av en fransk statlig rapport från 2025. Det beror bland annat på ett generöst bidragssystem och dokumenterade samarbeten mellan Muslimska brödraskapet och svenska politiska partier, i synnerhet Socialdemokraterna. Islamismen är problematisk på fler sätt. Den begränsar kvinnor och mäns frihet att få leva sina liv som de själva önskar, men den är också antidemokratisk. Islamister anser att Sverige och andra länder måste underställas Allah och sharia för att vara legitima, vilket står i direkt konflikt med vår demokrati. Islamisterna har dessutom separatism, segregation och växande parallellsamhällen som mål för att växa och successivt ta kontroll över område efter område. När muslimska samfund kräver att få bygga moskéer som dominerar stadsbilden med minareter eller kräver att få använda sig av muslimska böneutrop i våra bostadsområden, då behöver det ses i ljuset av islamismens strävan efter att påskynda framväxten av muslimska parallellsamhällen i Sverige. Fler och fler moskéer uppförs nu i svenska kommuner. I städer som Malmö och Karlstad har det rört sig om moskébyggen med hjälp av utländsk finansiering, inte sällan med koppling till diktaturer i Mellanöstern så som Qatar. I Linköping har det handlat om ett moskébygge med islamistiska kopplingar till Muslimska brödraskapet. Det handlar inte sällan om religiösa prestigeprojekt som kan komma att förvärra segregationen och påskynda framväxten av parallellsamhällen. I Stockholm håller man på att bygga Nordeuropas största moské. Uppgifter pekar på att den externa finansieringen av den stora moskén i Skärholmen kan spåras till den turkiska islamistiska rörelsen Milli Görüs. Inte minst eftersom föreningen valt att anlita Milli Görüs egna byggbolag EMUG för att bygga moskén. Organisationen har kritiserats för antisemitism och antidemokratiska värderingar, samt har som utpekat mål att ersätta den västerländska samhällsmodellen med en islamisk samhällsordning. Nordeuropas största moské, sponsrad med islamistiska pengar, är inte vad Stockholm behöver. Det är dags att ta Sverige på allvar. Vi behöver därför motverka islamismen och vi behöver kunna stoppa vissa moské­byggen och annan byggnation som riskerar att leda till avsevärt förvärrad segregation. Sverige, vår demokrati och våra svenska värderingar är värt att försvara. För det första måste alla offentliga bidrag till föreningar med islamistiska eller odemokratiska kopplingar stoppas – konsekvent och utan undantag. Det duger inte att islamister i Sverige under lång tid har lyckats bygga upp en ekonomi och flyttat fram sina positioner, tack vare offentligt stöd från staten. För det andra behöver utländsk finansiering av moskéer och andra organisationer som riskerar att bidra till radikalisering, våld eller avsevärt försämrad segregation. Finansiering från auktoritära stater och islamistiska nätverk kommer ofta med ideologiska förväntningar. För det tredje så måste landets kommunpolitiker ta ansvar för tryggheten och sammanhållningen i sina kommuner genom att stoppa moskébyggen och byggnation som riskerar att leda till radikalisering, våld eller avsevärt förvärrad segregation. Nationell lagstiftning skulle kunna ställa krav på hållbar och transparent finansiering samt demokrativillkor för att få erhålla och behålla markanvisning. När en organisation beviljas bygglov och tomträtt på oärliga grunder och vid senare tillfälle ertappas med odemokratiska kopplingar och utländsk finansiering från islamistisk organisation måste beslut också kunna hävas. Sveriges kommunpolitiker behöver ha större möjlighet än idag att genom plan- och byggprocessens olika skeden planera staden på ett sätt som skapar förutsättningar för samhällsgemenskap. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med syftet att kommunerna vid markanvisning, överenskommelse om exploatering, detaljplan, vid bygglov eller i ett senare skede ska kunna stoppa moskébyggen och annan byggnation som riskerar att leda till radikalisering, våld eller avsevärt förvärrad segregation. Kristdemokraterna står för religionsfrihet. Sverige ska samtidigt kunna försvara oss mot islamism, extremism och hot mot demokratin. Sverige behöver motverka islamismen och vi behöver i högre utsträckning stoppa moskébyggen. Vår tolerans får inte miss­brukas av extremister som vill underminera våra värderingar och vårt samhälle. Människor ska kunna leva fritt i vårt land, och svenska värderingar ska gälla i varje bostadsområde. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:231 av Christian Carlsson (KD) Förbud mot muslimska böneutrop Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige ska ingen behöva utsättas för regelbundna böneutrop när de vistas i sitt eget hem, eller i sitt eget bostadsområde. Religionsfrihet är en grundläggande rättighet som alla människor har, och den ska fortsatt vara skyddad i grundlagen. Denna rättighet får däremot inte inskränka andra människors frihet. Människor ska ha rätt att kunna avstå från den sortens religiösa trosbekännelser och påtryckningar som institutionaliserade böneutrop utgör. I städer som Fittja, Karlskrona och Växjö har återkommande och institutionaliserade muslimska böneutrop som ropas ut i vissa bostadsområden aktualiserats. Böneutropet ”adhan” är i grunden en inbjudan till bön, men till skillnad från den svenska traditionen med kyrkklockor, som är en naturlig del av vår kultur, är böneutropet även en trosbekännelse. Formuleringar som ”Allah är störst” och ”Det finns ingen gud utom Allah” ropas ut över hela kvarter eller stadsdelar. Syftet är att signalera att invånarna i området tillhör islam. Ibland hörs hur böneutropen försvaras med hänvisning till religionsfriheten, men religionsfriheten kan inte innebära att vi i Sverige regelbundet ska tvingas lyssna på religiösa proklamationer som riskerar att påskynda segregationen och fungerar som redskap åt islamismen i vårt samhälle. För den som har flytt till Sverige för att undkomma religiöst förtryck så är det inte säkert att man betraktar det muslimska böneutropet som ett oskyldigt uttryck för mångfald. Tvärtom så är det troligt att man uppfattar böneutropet ”Allah är störst” och ”Det finns ingen gud utom Allah” som ett uttryck för allt annat än tolerans. Om vi tillåter regelbundna och institutionaliserade böneutrop i våra bostadsområden och stadsdelar så riskerar vi att förvärra segregationen och påskynda framväxten av parallellsamhällen. Det finns nämligen en uppenbar risk att människor som är kristna, judar eller icke-religiösa kommer att välja att lämna områden där det regelbundet ropas ut muslimska trosbekännelser i högtalare över bostadsområdet. Trots det finns det förespråkare av muslimska böneutrop i svenska bostadsområden. Det finns också krafter i Sverige som aktivt arbetar för att upprätthålla och förstärka segregationen, istället för att främja integration och sammanhållning i Sverige. Islamister har separatism, segregation och växande parallellsamhällen som mål för att växa successivt och ta kontroll över område efter område, och stadsdel efter stadsdel. Därför är det dags att sätta stopp för den här sortens muslimska böneutrop. Att förbjuda återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader är inte ett försök att begränsa religionsfriheten. Det handlar om att skydda människors frihet och värna samhällsgemenskapen och om att svenska värderingar ska kunna gälla i varje bostadsområde. Det handlar om att motverka framväxten av ett alltmer segregerat Sverige. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att Sveriges riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop, och tillkännager detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:230 av Christian Carlsson (KD) Förbud mot burka och niqab Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot burka och niqab och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige ska fortsätta vara ett öppet och demokratiskt land. Här ska kvinnor och män ges samma möjligheter. Vi behöver vara beredda att stå upp mot förtryck och försvara våra svenska värderingar. Kristdemokraterna vill därför förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab på offentlig plats. Jämställdhet handlar för oss kristdemokrater om alla människors lika värde, att kvinnor och män ska bemötas med respekt och ha lika stor möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential. Värderingarna bakom burka och niqab innebär istället att kvinnor måste dölja sitt ansikte, sitt hår och hela sin kropp i mötet med omgivningen för att betraktas som anständiga. Det är en människosyn som strider mot våra grundläggande värderingar i Sverige om jämställdhet mellan kvinnor och män. Frågan om burka och niqab är principiellt viktig. Ett samhälle som strävar efter jämlikhet kan inte acceptera framväxten av värderingar som osynliggör kvinnan och förnekar hennes rättigheter. Men burka och niqab innebär också ett reellt kvinnoförtryck. Burkan som döljer en kvinnas ansikte döljer också vem hon är. Den förhindrar henne från att möta andra människor med ett leende, en blick eller ett ansiktsuttryck. Därmed förhindrar den kvinnan från att mötas på lika villkor och att fullt ut kommunicera med andra. En kvinna som bär burka eller niqab förvägras därmed också möjligheten att utvecklas i gemenskap med andra. Burka och niqab gör att kvinnor hålls tillbaka. Det är inte något som vi som samhälle bör förhålla oss likgiltiga eller passiva inför. Människor ska ges stor frihet att forma sitt liv, utvecklas och förverkliga drömmar, men vårt samhälle har samtidigt ett ansvar att ingripa när friheten används på ett sätt som kränker människans naturliga rättigheter, eller när en människa hindras från att förverkliga sin potential. Sverige bör därför förbjuda burka och niqab i offentliga miljöer. För oss kristdemokrater handlar förslaget om att förbjuda burka och niqab om att stärka skyddet för några av samhällets mest förtryckta kvinnor. Men det handlar också om att ta strid för vilka värderingar Sverige ska bygga på framåt. I en tid när islamism och hederskultur breder ut sig behövs tydlighet kring vilka värderingar som ska gälla i Sverige. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en sådan värdering, och sanningen är att den som kommer till Sverige måste anpassa sig till vårt samhälles grundläggande värderingar för att kunna bli en del av vår samhälls­gemenskap. Riksdagen föreslås ställa sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot burka och niqab och tillkännage detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:188 av Christian Carlsson (KD) Förbud mot surrogatarrangemang Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot surrogatförmedlingar som väljer att göra reklam och verka i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot surrogatarrangemang inom EU och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är lätt att känna ödmjukhet och respekt inför människors längtan efter barn. Ofri­villig barnlöshet kan innebära en stor sorg och saknad. Men det finns de som väljer att utnyttja både människors barnlängtan och kvinnor i ekonomisk utsatthet, som ett sätt att tjäna pengar. Surrogatmödraskap handlar oftast om att mot betalning sätta ett barn till världen genom att låta en biologisk mamma bära barnet i nio månader. Det sker som regel i ett annat land, och alltid med syftet att kvinnan ska föda och sedan lämna bort barnet till någon annan, som sedan ska fungera som barnets förälder. Det gör surrogatmödraskap särskilt problematiskt. I Sverige är varken kommersiellt eller altruistiskt surrogatmödraskap tillåtet, men en surrogatindustri har vuxit fram och trots att surrogatmödraskap inte är tillåtet i vårt land så finns ändå företag som marknadsför sig och tillhandahåller dessa tjänster öppet i Sverige. Det är allvarligt. Att något är möjligt betyder inte att det är rätt. Förmågan att föda barn är något helt fantastiskt, men det är inte en handelsvara som bör kunna köpas eller säljas till högstbjudande på en marknad. Surrogatmödraskap är förbjudet i de flesta EU-länder och det bör fortsatt vara förbjudet i Sverige. Surrogatmödraskap innebär sällan ett avtal mellan jämbördiga parter. Det riskerar att leda till utnyttjande av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor, och det är inte rätt att fattiga och utsatta kvinnor utnyttjas som medel för andra människors längtan efter barn. Visst kan det finnas kvinnor som av altruistiska skäl och helt frivilligt vill bli surrogatmamma, men risken är ändå stor att människor utnyttjas. Detta eftersom även sociala påtryckningar från syskon eller vänner kan vara svårt att stå emot. Framförallt så bör man inte underskatta det starka och speciella band som skapas mellan mamma och barn under en graviditet. Om barnet direkt efter födelsen ska lämnas bryts bandet mellan mamma och barnet, anknytningen fördröjs och ingen kan på för­hand bedöma hur stor saknaden av den biologiska föräldern kommer att bli hos barnen och på vilket sätt det kommer att påverka barnets utveckling. Surrogatmödraskapet kan skada kvinnorna både kroppsligt och känslomässigt, och det är fel utifrån barns rätt till sitt biologiska ursprung, och sina föräldrar. Surrogatmödraskap är därför varken rätt i förhållande till den biologiska mamman eller barnet. Med anledning av ovanstående är det problematiskt att det finns förmedlingar i Sverige som uppmuntrar till, marknadsför och tjänar pengar på surrogatmödraskap. Vi i Sverige bör utreda möjligheten att förbjuda förmedlingar som i vårt land väljer att göra reklam för och tjäna pengar på surrogatarrangemang. Sverige bör också verka för ett förbud mot surrogatarrangemang inom EU. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:187 av Christian Carlsson (KD) Starkare vårdcentraler och fast läkare till alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en starkare primärvård och fast läkarkontakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om passiv listning, listningstak och ett nationellt listningssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för specialistläkare att dubbelspecialisera sig inom allmänmedicin och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att hälso- och sjukvården ska fungera på bästa sätt krävs en välfungerande primärvård med starka vårdcentraler. Primärvården och inte minst vårdcentralerna behöver få vara navet i svensk hälso- och sjukvård för att sjukvårdssystemet ska vara effektivt, och därför behöver primärvården stärkas. Det behövs en kraftsamling för att få fram mer resurser till primärvården och satsas på kompetensförsörjning så att allmänläkarna blir fler. Vi måste säkerställa att de statliga satsningarna för att stärka primärvården når fram till personalen och patienterna på landets vårdcentraler, och primärvården behöver tilldelas en större andel av regionernas budget för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens riktvärde på 1 100 invånare per specialist inom primärvården måste gå från riktvärde till realitet, så att fler patienter kan fångas upp i ett tidigare skede. Idag saknas hälften av alla specialister i allmänmedicin, vilket betyder att Sverige har en resa att göra, och att arbetet behöver påskyndas. Det som behövs är en nationell fastläkarreform. Det ska finnas en fast vårdkontakt med angiven läkare samt tak för antal patienter på en enskild vårdcentral, liksom för den enskilde allmänläkaren. Det skulle förbättra arbetsmiljön för personalen inom primärvården, men det skapar också den kontinuitet och patientkännedom som ger människor trygga möten med vården och bättre kvalitet. Att ha en fast läkare att vända sig till innebär att patienten får vård av någon som känner till din sjukdomshistoria och kan erbjuda en mer personlig vårdkontakt, men det leder också till en mer effektiv vård över tid och bättre vårdresultat och minskar onödig vårdkonsumtion genom tidig upp­täckt. Kontinuitet är särskilt viktigt för personer med komplexa vårdbehov, men att åter­kommande få träffa samma läkare i primärvården är viktigt för alla. Omfattande forskningsstudier visar på den positiva effekt god kontinuitet har på minskat behov av akutvård, vård utanför arbetstid och dödlighet. Vi behöver därför en fastläkarreform som innebär att alla invånare listas på en fast och namngiven läkare som ansvarar för patienten. Det ska med andra ord finnas en fast läkare för alla, och de bör vara specialister eller blivande specialister i allmänmedicin. Passiv listning är ett sätt att säkerställa att fler får möjlighet till fast läkarkontakt och information om vem som är deras ansvariga läkare och vet vart de ska vända sig vid sjukdom. Det kommer i sin tur att minska trycket på akutsjukvården och specialist­vården. Vi behöver därför ett nationellt listningssystem som är lättillgängligt för alla invånare och som innehåller transparent och väsentlig information. Vi behöver också fokus på kompetensförsörjning i hela landet samt en modell som möjliggör att specialist­läkare ges bättre möjlighet att dubbelspecialisera sig inom allmänmedicin. Sverige behöver en ny fastläkarreform som på allvar gör att vi närmar oss målet om fast läkare till alla. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:186 av Christian Carlsson (KD) En tryggare äldreomsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad registerkontroll och ett nationellt misstanke- och avstängningsregister inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som vårdas inom äldreomsorgen ska kunna välja om man vill vårdas av en person av samma kön vid intima vårdsituationer och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har rapporterats om hur äldre som borde ha behandlats med värdighet och respekt inom äldreomsorgen i stället har utsatts för sexuella övergrepp av någon som borde ha stått för deras trygghet. Våldtäktsanmälningarna och anmälningar om sexuella övergrepp från kvinnor som har varit i kontakt med äldreomsorgen har ökat lavinartat. I vissa av de rapporterade fallen har männen som gjort sig skyldiga till övergreppen fått jobba kvar ensamma i de äldres hem, trots tidigare larm om ofredande, och trots att arbetsgivarna kände till misstankarna. Varningarna har inte tagits på allvar, och det har fått förödande konsekvenser. Den borgerliga regeringen har förtydligat möjligheten till registerkontroll, men det är uppenbart att mer behöver göras för att skydda våra äldre och att Sverige behöver en utökad registerkontroll inom vård och omsorg. Kristdemokraterna vill införa obligatorisk registerkontroll av personal inför anställ­ning. Vi anser också att registerutdrag ska kunna begäras ut löpande och med viss regel­bundenhet. Vi vill därutöver inrätta ett avstängnings- och misstankeregister för att på ett bättre sätt öka tryggheten och skydda de äldre. Misstankar, orosanmälningar och avstängningar ska kunna fångas upp genom ett sådant nationellt register över vård- och omsorgspersonal. Den som har begått brott ska inte kunna anställas inom omsorgen utan den nya chefens vetskap om tidigare misstankar. Kristdemokraterna vill för det tredje införa en lagstadgad rätt för äldre att välja vårdare av samma kön i intima vårdsituationer. Socialdemokrater har avfärdat detta som populism, men vi kristdemokrater anser att det är hög tid att stärka de äldres rätt till makt och inflytande. Som äldre och i behov av vård och omsorg så ska man ha rätt att välja äldreboende eller vem som utför hemtjänsten, men man ska också ges rätt att välja att den intima vården ska utföras av en person av samma kön. Man ska kunna känna sig trygg med att mamma eller mormor behandlas med värdighet och respekt, och kan känna sig trygg i mötet med äldreomsorgen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:182 av Christian Carlsson (KD) En vårdgaranti som ger vård i tid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt vårdgaranti och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den nationella vårdförmedlingen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vården ska finnas där för den som drabbas av sjukdom. Men tyvärr får alldeles för många vänta för länge. Under Socialdemokraternas 8 år i regeringsställning för­dubblades vårdköerna. De var rekordlånga redan före pandemin. Köerna till bup tredubblades och Sverige tillhörde de länder i Europa som hade allra lägst antal vårdplatser per capita i Europa. De senaste fyra åren har regeringens satsningar på fler vårdplatser, fler operationer och kortare köer lett till att vårdplatserna äntligen har börjat bli fler, vårdplatsbristen har minskat och vårdköerna har kapats med mer än 40 %. Det är idag färre som väntar för länge på vård utifrån vad vårdgarantin föreskriver, men fortfarande väntar för många för länge. Under tiden förvärras sjukdomar, arbetsförmåga går förlorad och liv sätts på paus. Mer behöver göras för att den som är sjuk ska få den vård som han eller hon har rätt till. I maj 2024 tillsatte regeringen därför en utredning om en ny och stärkt vårdgaranti. En stärkt vårdgaranti Om en vårdenhet inte kan erbjuda vård i tid enligt vårdgarantin, så ska patienten erbjudas vård hos en annan vårdgivare inom samma eller en annan region. Problemet är bara att få regioner tar vårdgarantin på allvar. Sverige behöver en vårdgaranti värd namnet, med betydligt snävare tidsgränser så att patienten snabbare kan få vård av en annan aktör om den egna regionen inte klarar av att erbjuda vård i tid. I Danmark tillämpas en vårdgaranti om 30 dagar, jämfört med Sveriges 90 dagar. Om den första vårdinstansen inte klarar av att hjälpa patienten inom den tidsramen kan patienten gå vidare till en annan vårdgivare. Man har som patient rätt att då gå till en privat aktör eller en annan region, och den första vårdinstansen får betala för det efter­som man inte har erbjudit vård i enlighet med vårdgarantin. Det danska systemet innehåller dessutom starkare ekonomiska incitament för produktion, vilket har bidragit till att öka produktiviteten och korta vårdköerna. En vårdgaranti liknande den som finns i Danmark vore betydligt bättre, både för att korta köerna och för att vården ska kunna ges efter behov. Poängen skulle vara att flytta makten närmare människor, så att man i ett tidigare skede än idag ges rätt att vända sig till en annan region eller en privat aktör om man är sjuk och vill få sin vård i tid. Riks­dagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om en skärpt vårdgaranti och tillkännage detta för regeringen. Nationella vårdförmedlingen ska tillgängliggöras för patienten Det är viktigt att patienterna ges tydlig information om sina rättigheter att söka vård i andra regioner och inom EU/EES. Det behöver finnas en skarp skyldighet för region­erna att hjälpa patienterna att få vård där det finns möjlighet, men som patient ska du också kunna se var i landet det finns ledig vårdkapacitet. Den borgerliga regeringen har inrättat en nationell vårdförmedling, som redan nu kan användas av regionerna för att den som är sjuk snabbare än idag ska kunna erbjudas vård genom att välja att få vården på annat håll i landet. Den nationella vårdförmedlingen behöver dock utvecklas så att den direkt i förhållande till patienten kan synliggöra var ledig vårdkapacitet finns i landet. En sådan nationell vårdförmedling som alla regioner behöver vara anslutna till gör det enklare för en patient att söka vård över region­gränserna. I kombination med en förstärkt vårdgaranti och nationellt upphandlad vård, så skulle vi genom en sådan nationell vårdförmedling på ett bättre sätt kunna dra nytta av sjuk­vårdens samlade resurser och säkerställa att fler människor får vård i tid. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om den nationella vård­förmedlingen och tillkännage detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:181 av Christian Carlsson (KD) Nationell upphandling av vård för att korta vårdköerna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt upphandlad vård för att säkerställa patienternas rätt till vård och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk sjukvård håller hög kvalitet. Men för hundratusentals patienter är det inte kvaliteten som är problemet – det är väntan. Den lagstadgade vårdgarantin är en statligt beslutad garanti som syftar till att säker­ställa patientens rätt till vård. Den borgerliga regeringen har visserligen, genom statlig styrning och fokus på ökad vårdkapacitet, lyckats korta vårdköerna betydligt. Men fortfarande väntar tusentals patienter längre än vårdgarantin medger på specialistvård eller behandling. Bakom varje siffra finns en människa som lever med smärta, oro eller nedsatt livskvalitet. Under lång tid har regionerna haft ansvaret för att organisera sjukvården och säker­ställa att patienter får vård när de behöver den. Trots stora insatser från staten ser vi fortfarande långa köer och betydande skillnader mellan olika delar av landet. Det är ojämlikt och orättvist. En patients möjlighet att få vård i rimlig tid ska inte avgöras av postnumret. Det finns till och med regioner som hellre placerar sjuka människor i den egna vårdkön än att låta dem få vård hos en annan region eller en privat vårdgivare. För att komma bort ifrån problemet så behöver mer göras för att säkerställa att sjuka människor får vård i tid. När medborgare inte får sina rättigheter tillgodosedda hos regionerna behöver staten kunna kliva in och tillhandahålla den vård som patienten har rätt till. Till dess att staten fullt ut tar över ansvaret för svensk sjukvård från regionerna, så bör detta i vissa fall kunna ske via nationellt upphandlad vård. Runt om i landet finns privata vårdgivare med specialistkompetens, personal och kapacitet att behandla fler patienter. Samtidigt står operationssalar delvis outnyttjade och människor får vänta längre än nödvändigt på vård. Det duger inte. Det finns naturligtvis ingen enskild lösning på vårdens utmaningar. Vi behöver fortsätta stärka primärvården, utbilda fler läkare och sjuksköterskor samt skapa bättre villkor för vårdens medarbetare så att vi kan tillhandahålla fler vårdplatser. Men så länge det finns sjuka människor som inte får vård i tid, så behöver vi använda all till­gänglig vårdkapacitet för att patienterna ska få den vård som de har rätt till. Nationellt upphandlad vård som staten tillhandahåller skulle innebära vård som alla medborgare och alla vårdgivare i hela landet skulle kunna använda sig av för att fler ska få den vård som de behöver, och har rätt till. Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs om nationellt upphandlad vård och tillkännage detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:152 av Christian Carlsson (KD) Språkkrav för personalen inom förskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav för personalen inom förskolan och annan barnomsorg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskolan ska ge barnen förutsättningar att behärska det svenska språket på en nivå som kan anses adekvat med hänsyn till barnets utveckling och tillkännager detta för regeringen. Motivering Varje barn förtjänar den bästa tänkbara starten i livet. Kärlek, omtanke och att det finns tid att bli sedd och bekräftad är såklart det mest grundläggande för små barn. Viktigast är att få växa upp i en trygg familj där det finns tid för barnen, men en annan viktig sak är språkkunskaper. Språkkunskaper grundläggs tidigt och att tala och förstå ett språks alla nyanser är oumbärligt för full delaktighet i samhället. Kristdemokraterna anser därför att det är viktigt att stärka kunskaperna i svenska språket för barn som har behov av det. Barn som har bott i Sverige en kort tid, eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige en kort tid, ska erbjudas en barnomsorg i form av språkförskola eller annan barnomsorg där barnen ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska språket. Men bristande språkkunskaper är dessvärre även ett problem bland personalen på alltför många förskolor. När personalen inte talar tillräckligt bra svenska äventyras barnens språkutveckling, integrationen och anpassningen till det svenska samhället. Det är oförsvarligt och ovärdigt vårt välfärdssamhälle att våra minsta inte är garanterade en barnomsorg där de får tillräckliga förutsättningar att behärska det svenska språket. Tillräckliga språkkunskaper ska krävas av personalen inom all barnomsorg. Kristdemokraterna vill därför införa språkkrav för personalen inom förskola och annan barnomsorg. Såväl förskola som familjedaghem ska ge barnen förutsättningar att behärska det svenska språket på en nivå som anses adekvat med hänsyn till barnets utveckling i övrigt. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav för personalen i förskolan och tillkännage detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:144 av Christian Carlsson (KD) Mindre barngrupper för barnen i förskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tak för barngruppernas storlek i förskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barnomsorgens viktigaste uppgift att ge varje barn en trygg start i livet. Det är därför avgörande att det finns tid för barnen. Tid för personalen att se, bekräfta och bry sig om barnen i förskolan. På många håll fungerar förskolan bra, men alltför många förskollärare och föräldrar vittnar i stället om att barngrupperna är för stora, att personalen går på knäna och att ekonomin är ansträngd. Små barn är särskilt känsliga för stora barngrupper. De bör skyddas från stress och stök som annars riskerar att leda till att barnen utvecklar koncentrations- och inlärningssvårigheter. Nu minskar antalet barn i årskullarna, vilket innebär ett unikt tillfälle att faktiskt åstadkomma mindre grupper i praktiken. Det behöver därför vara en fråga för samtliga politiska nivåer att eftersträva bättre förutsättningar för barnen i förskolan. Kristdemokraterna vill minska barngruppernas storlek i förskolan så att det finns mer tid för barnen. Det är därför dags att införa ett tak för barngruppernas storlek, och särskilt de små barnen behöver små barngrupper. Vi föreslår därför ett tak på max tolv barn per barngrupp för barn under 3 år, i enlighet med Skolverkets riktvärden. Maxtak för barngrupperna för de äldre förskole­barnen bör sättas till 15 barn. Att införa ett maxtak för barngruppernas storlek tillsammans med normer för personal­täthet när det gäller personal som arbetar nära barnen skulle vara ett sätt att säkerställa att grupperna är tillräckligt små för att personalen ska kunna se och bekräfta varje barn. Resurstilldelningen till förskolan behöver samtidigt tydligare kopplas till dessa normer. Fler vuxna och mindre barngrupper skapar bättre förutsättningar för barnen i förskolan. Det skapar förutsättningar för en förskola där varje barn blir sett och bekräftat och får möjlighet att känna trygghet. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:142 av Christian Carlsson (KD) Införande av ordningsbetyg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ordningsbetyg i skolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skolan ska vara en plats där varje elev får möjlighet att lära, växa och känna trygghet, men alltför många barn i Sverige kommer till skolan med en klump i magen på grund av att skolan präglas av stök, oro och rena hot. När en elev stör går det ut över undervisningen för andra. När regelöverträdelser får passera sprider sig otryggheten, och tilliten hos resten av barnen raseras. I värsta fall leder kränkningarna till att barn mår dåligt, och inte längre orkar gå till skolan på grund av elakheterna som väntar i skolan. Detta kan vi inte acceptera. Skolan ska präglas av ordning och trygghet så att kunskapen kan stå i fokus, och det krävs olika typer av åtgärder för att säkerställa att skolan präglas av ordning, trygghet och respekt. Skolledarskapet är avgörande för tryggheten på skolan. Fler befogenheter för rektor och lärare, tidiga stödinsatser och fler särskilda undervisningsgrupper samt en utbyggd skolhälsovård är några exempel på framgångsfaktorer. På samma sätt som skolans ledarskap och stöd är viktigt så behöver det finnas möjlighet till flera typer av disciplinära åtgärder. Föräldrarna behöver i sin tur förmedla att skolan är någonting viktigt, att ordningsregler ska följas och att andra ska bemötas med respekt. Kristdemokraterna anser därutöver att vi skulle behöva uppvärdera hur våra barn behandlar varandra. Vi menar att det skulle behöva tillmätas betydligt större betydelse och därför vill vi införa riktiga ordningsbetyg i skolan. Det vore välgörande för hela samhället om skolan började värdera regelefterlevnad och att behandla andra med respekt på samma sätt som vi exempelvis värderar förmågan att läsa, skriva och räkna. Att låta den sortens färdigheter komma till uttryck i slutbetyget, skulle innebära en välbehövlig uppvärdering av såväl skolans fostrande uppdrag som skolans värdegrund. Svensk skola är inte värdeneutral. Den vilar på en djup etisk tradition, med rötter i judisk-kristen etik och västerländsk humanism. Skolans värdegrund lyfter fram alla människors lika värde, omtanke om den svage och ansvar för det gemensamma och det är såklart skolans ansvar att omsätta dessa principer i praktisk handling. Det ska gälla varje dag, i varje klassrum, alltid. Vi kristdemokrater anser dock att det behöver få större konsekvenser när skolans värdegrund inte respekteras och elever väljer att behandla andra illa, i stället för med respekt. Skolans fostrande uppdrag behöver tillmätas större betydelse och skolan behöver träna elevernas disciplin, sociala förmåga och ansvarskänsla för att de ska få så bra förutsättningar som möjligt i framtiden. Men ordningsbetyg handlar också om att skolans värdegrund behöver få ta större plats för att fler barn ska få en rättvis behandling och kunna känna sig trygga i skolan. Mer behöver göras för att skapa ordning och trygghet i skolan, så att fler barn får chansen att lyckas. Riksdagen föreslås därför ställa sig bakom det som anförs i motionen om att införa ordningsbetyg i skolan, och tillkännager detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:141 av Christian Carlsson (KD) Jämlik fertilitetsvård och fler IVF-försök Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella riktlinjer vid ofrivillig barnlöshet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat antal IVF-försök vid ofrivillig barnlöshet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattesubventionerade syskonförsök och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kristdemokraterna vill att par som längtar efter barn ska få möjlighet till fler IVF-behandlingar. Så många som ett av sex par i Sverige upplever ofrivillig barnlöshet, och vi vill göra det lättare för alla som kämpar att bilda familj. När ett par väl upptäcker sina svårigheter att få barn kan de behöva vänta ett helt år innan en fertilitetsutredning kan göras. Väntetiderna är ofta långa och behandlingarna är dessutom mycket kostsamma. Därför behöver vi stötta och stärka landets familjer, och förbättra vården för alla par som längtar efter barn. För det första behöver alla ges samma tillgång till vård och stöd, oavsett var i landet de bor. Svensk sjukvård är tyvärr inte jämlik idag. Vilken vård du får beror idag alldeles för ofta på var i landet du bor, och detsamma gäller fertilitetsvården. Vi kristdemokrater vill lägga ner dagens 21 självstyrande regioner och låta staten ta över det fulla ansvaret. Fram till dess behövs bindande nationella riktlinjer för att förhindra regionala skillnader och ojämlikheter, exempelvis när det gäller tillgången till IVF-behandlingar. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om nationella riktlinjer vid ofrivillig barnlöshet och tillkännage detta för regeringen. Vi kristdemokrater har varit pådrivande för att par som inte lyckats få sitt första gemensamma barn efter tre behandlingar ska kunna lägga till ytterligare tre skatte­finansierade IVF-försök för att få sitt första barn tillsammans samt för att man då ska ha möjlighet att vända sig till en annan vårdgivare om det behövs. Regionerna har tidigare normalt erbjudit upp till tre offentligt finansierade IVF-försök för att få ett första barn. Om dessa har misslyckats får patienterna ofta själva bekosta ytterligare behandlingar. Det var därför ett viktigt besked från regeringen när man meddelade en riktad satsning i budgeten för 2026 som innebar att antalet offentligt finansierade IVF-försök skulle kunna öka från upp till tre försök till upp till sex försök för personer med ofrivillig barnlöshet. Kristdemokrater hade velat gå ännu längre. För par som redan har ett gemensamt barn och behöver hjälp med IVF för att få fler barn, så menar vi att det också ska finnas möjlighet till upp till tre skattefinansierade syskonförsök, oavsett var i landet de bor. Rätten till det utökade antalet IVF-försök bör dessutom slås fast i nationella riktlinjer så att vi kan erbjuda en mer jämlik fertilitetsvård. Fler IVF-försök underlättar för familjer att bilda familj, i en tid då barnafödandet har minskat under lång tid. Men framför allt handlar vårt förslag om att ge fler chansen att uppleva den glädje och kärlek som följer av att få ett efterlängtat barn. Vi vill att fler ska ha råd och möjlighet att förverkliga drömmen om barn. Regeringen behöver snabbt vidta åtgärder för att fler ska få rätt till fler skattesubven­tionerade IVF-försök, inklusive syskonförsök, samt till en jämlik fertilitetsvård i hela landet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till fler IVF-försök vid ofrivillig barnlöshet, och tillkännager detta för regeringen. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:140 av Christian Carlsson (KD) Statligt ansvar för sjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statligt ansvar för sjukvården och om att avskaffa regionerna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Människor i Sverige erbjuds inte vård i tid, och regionerna klarar inte av att tillhanda­hålla en jämlik och rättvis vård. Vilken vård man får, när man får den och vårdens kvalitet varierar alldeles för mycket beroende på vilken region som man tillhör. Det finns till och med patienter som inte erbjuds den vård som de behöver och har rätt till. Detta trots att den finns att få i en annan region, eller hos en annan vårdgivare i den egna regionen. Vi behöver göra upp med orättvisorna inom svensk sjukvård, införa statligt ansvar för sjukvården och lägga ner regionerna. Svenska läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal står för fantastiska insatser varje dag, men att organisera sig i dagens regioner är ineffektivt. Vårdplatserna har visserligen blivit fler och vårdköerna har kunnat kortas tack vare statliga satsningar och fokus på detta de senaste åren, men antalet vårdkontakter ökar inte tillräckligt snabbt och många patienter väntar fortfarande för länge. Sanningen är att den nuvarande sjukvårdsmodellen med 21 självstyrande regioner inte är anpassad till dagens moderna sjukvård och den medicinska och tekniska utvecklingen. Modellen är inte långsiktigt ekonomiskt hållbar, och staten borde ha rätt att leda, organisera och dimensionera sjukvården i ett säkerhetspolitiskt läge när Sverige snabbt behöver stärka vårdens beredskap. Vårdansvarskommittén som utredde frågan om statligt ansvar för sjukvården ansåg att statens ansvarsutkrävande och kontroll bör stärkas för att säkra patientens rättigheter och säkerställa att hälso- och sjukvårdslagstiftningen efterlevs. Den parlamentariska utredningen ville se ett ökat system- och finansieringsansvar inom kompetensförsörj­ning, läkemedel, screening och vaccinationer. Detsamma gällde luftburen ambulans­sjukvård och luftburna sjuktransporter samt rättspsykiatrisk vård. Dessutom pekades på behovet av stärkt statlig styrning, uppföljning och ansvarsutkrävande när det gäller hälso- och sjukvården som helhet. Sverige behöver öka den statliga styrningen på de områden som vårdansvars­kommittén har föreslagit. Tillsättandet av en ny läkemedelsutredning är ett viktigt led i det arbetet. Den parlamentariska utredningens slutsatser bör dock endast vara första steget på väg mot fullt ut statligt ansvar för sjukvården. För att människor ska kunna få vård i tid, och då del av den bästa vården oavsett var i landet man bor, behöver vi också göra upp med den ineffektiva sjukvårdsorganisation som regionerna utgör. Det som behövs är fullt ut statligt ansvar för vården. De direktvalda politikerna i regionerna, deras styrning och regionernas beskattningsrätt bör avskaffas, och i stället borde vi övergå till en sjukvårdsorganisation med sex stycken professionsstyrda utförar­regioner. Staten bör fullt ut få ta ansvar för finansiering och styrning av svensk sjuk­vård, och staten bör också ha mandatet att planera, organisera och dimensionera vården för att säkerställa såväl patienternas rätt till vård som Sveriges civila beredskap. Det är tid att lämna dagens sjukvårdsorganisation, lägga ned regionerna och införa statligt ansvar för vården, så att vi kan erbjuda en mer jämlik vård och så att fler människor kan få vård i tid. Christian Carlsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:139 av Christian Carlsson (KD) Fler bostäder för Sveriges äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell äldreboendegaranti för äldre som har fyllt 85 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett nytt och effektivare investeringsstöd för äldrebostäder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur utbyggnaden av äldreboenden kan påskyndas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en demografisk förändring med en allt äldre befolkning. Enligt SCB:s befolkningsprognos ökar antalet personer över 80 år från knappt 600 000 under år 2022 till cirka 850 000 år 2032, en ökning med 50 procent. Det betyder att behovet av äldre­boenden och bostäder för äldre kommer att växa framöver i takt med att befolkningen åldras. Många äldre oroar sig över att det inte ska finnas ett lämpligt boende den dagen man själv känner att man behöver det. Vi kristdemokrater anser därför att alla äldre över 85 år ska ha rätt till ett anpassat boende för äldre. Samtidigt innebär behovet av en mycket kraftig utbyggnad av antalet äldreboenden en stor investering och ekonomisk ansträngning för mindre kommuner runt om i landet. Tidigare fanns ett investeringsstöd för att stimulera byggandet av bostäder för äldre, men det har nu tagits bort. Mot bakgrund av den demografiska utmaning Sverige står inför så bör regeringen utreda om ett nytt och effektivare investeringsstöd för bostäder för äldre bör införas. Fokus bör ligga på att säkerställa en tillräcklig utbyggnadstakt när det gäller särskilda boenden. Samtidigt är även trygghetsbostäder en förutsättning för att motverka ensamhet och säkerställa att fler äldre ska kunna bo tryggt länge. En annan sak är att regeringen i det läge som vi befinner oss bör utreda hur utbyggnaden av äldreboenden kan påskyndas på andra sätt, exempelvis i samband med planprocessen. Nu behövs åtgärder för att bygga fler bostäder för Sveriges äldre. Risken är annars att det endast är de stora och resursstarka kommunerna som kan fortsätta bygga, medan små kommuner halkar efter. Det skapar en ojämlikhet i omsorgen som riskerar att gå ut över vanliga människor. Sveriges äldre förtjänar att behandlas med värdighet och respekt. Man ska kunna känna sig trygg med att det finns ett boende den dagen man behöver det. Därför behövs en samlad politik som åstadkommer fler bostäder för Sveriges äldre. Christian Carlsson (KD)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.