Marcus Andersson

Fru talman! Den nuvarande regeringen är i alla fall tydlig med att man prioriterar att jaga bidragsfusk. Jag upplever också att finansministern genuint vill komma åt och åtgärda svartarbete och osund konkurrens. Dock saknas det reformer som ger Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket och Skatteverket de verktyg som behövs för att motverka osund konkurrens. Många företag har det tufft i dag.

Nu i veckan såg vi ett bra samarbete när flera myndigheter samverkade för att göra ett större tillslag mot svartarbete och tillhörande arbetsmiljöbrott på en större byggarbetsplats. Det var precis sådan samverkan vi socialdemokrater såg framför oss när förslaget om akrimcenter lades fram av den socialdemokratiska regeringen.

Avslutningsvis vill jag tacka finansministern för debatten och önska henne lycka till i reformarbetet. Jag kommer givetvis att bevaka dessa propositioner och de tillhörande debatterna digitalt hemifrån Skövde.

(Applåder)

Fru talman! Jag kanske missade det, men jag uppfattade inte om regeringen kommer att gå vidare med Skatteverkets hemställan.

Det sker mycket på många fronter, men jag ska ta upp något som kanske går emot finansministerns prat om att regeringen kraftsamlar. Anslaget för att bekämpa arbetslivskriminalitet bantas i budgeten. Statsbidraget som fackföreningar och arbetsgivare har kunnat söka sedan 2018 minskas. Det har till exempel använts inom städbranschen för att kunna hjälpa utsatta arbetare från oseriösa eller kriminella arbetsgivare till seriösa arbetsgivare med goda arbetsvillkor. I dag är statsbidraget 4,5 miljoner, och regeringen aviserade i höstbudgeten att anslaget bantas med 2 ½ miljon kronor för 2026 och 2027. År 2028 beräknas anslaget minska med ytterligare en halv miljon kronor. Regeringen väljer alltså att minska ett anslag som uppenbarligen har lett till en sundare konkurrens.

Fru talman! I min värld ser det inte ut som att regeringen kraftsamlar för att komma åt svartarbete eller osund konkurrens.

Vi socialdemokrater ser allvarligt på skattefusk och skatteplanering, och vi lägger därför 75 miljoner mer till Skatteverket för att bland annat öka kontroller mot svartarbete.

I Riksrevisionens rapport nämns bland annat byggbranschen. Man visar hur företag skapar kostnader genom osanna fakturor för att kunna betala ut svarta löner. Detta sker genom underentreprenörer som inte har utfört några tjänster. Under tre decennier har diverse utredningar belyst och kritiserat förhållandena i byggsektorn. Det framkommer tydligt att olika åtgärder behövs för att motverka kriminalitet, svartarbete och anmärkningsvärda ägarstrukturer.

År 2002 fanns ett förslag från dåvarande Byggkommissionen om ett obligatoriskt entreprenadavdrag. Avdraget skulle göras direkt från fakturan och en viss procent av entreprenörens fakturabelopp hållas inne av beställaren och betalas in till Skatteverket. Syftet var att säkerställa skatteinbetalningar. Genom att staten får en del av betalningen direkt minskar risken att entreprenören undviker att betala skatt eller arbetsgivaravgifter. Fördelen är att detta liknar rot- och rutavdragen.

Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag då det skulle kunna vara en del i att åtgärda osund konkurrens.

Vi ser att det här saknas en del åtgärder för att komma åt svartarbete, så hur kommer finansministern att prioritera att bekämpa den osunda konkurrensen inom just byggsektorn?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansministern och Riksdagsförvaltningen för att vi kunde hitta ett datum för den här debatten innan min period som ersättare är slut. Det är min sista dag i dag, och det känns bra att ha fått möjlighet att belysa dessa ack så viktiga frågor.

Många företag sköter sig och gör rätt för sig. De är ryggraden i vårt svenska samhälle. De bidrar med arbetstillfällen och kapital och säkerställer vår välfärd. De har hög skattemoral och följer all lagstiftning. Men, fru talman, de oredovisade arbetsinkomsterna i ekonomin uppgår till hela 97 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 1,9 procent av bnp. Det handlar alltså om 5 procent av de totala arbetsinkomsterna. Aktiebolag med en årlig lönesumma under 5 miljoner kronor står för 67 procent av de svarta arbetsinkomsterna och endast 13 procent av de redovisade inkomsterna.

Jag håller dock med finansministern om att det här inte bara handlar om en skatteförlust utan även om att människor faktiskt far illa och att företag går i konkurs.

Riksrevisionen skriver bland annat följande i sin granskning av Skatteverkets åtgärder mot svartarbete: ”Granskningen visar att kvaliteteten i Skatteverkets kontrollurval är god i bemärkelsen att urvalen leder till kontroller som ofta resulterar i ändrad skatt eller registrering. Mycket tyder dock på att ändringarna till stor del handlar om annat än svartarbete, det vill säga att Skatteverket har åtgärdat andra fel än vad som var syftet med kontrollen.”

Det är rätt anmärkningsvärt med kontroller som inte levererar det som efterfrågas. Vidare beskriver Riksrevisionen att de riskanalyser som Skatteverket har gjort inte har haft stor påverkan på prioriteringen av åtgärder mot svartarbete.

Fru talman! Finansministern nämner flera åtgärder i sitt svar; bland annat gläder det mig att Skatteverkets hemställan om förbättrade kontrollverktyg finns med. Hemställan från Skatteverket rörande kontrollverktyg ligger ju till grund för hur myndigheten ska kunna arbeta effektivt med att komma åt svartarbete.

Skatteverket föreslår till regeringen att man för att komma åt problemet ska slopa det förbud mot att verkställa granskningar via telenät som gäller i delar av Skatteverkets kontrollverktyg samt anpassa regelverket om bevissäkring till den tekniska utvecklingen, som har medfört att elektronisk information numera oftast lagras i molntjänster.

I remissrundan finns det flera instanser som ställer sig positiva till hemställan, bland annat Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Finansdepartementet. Sedan har vi några instanser som är negativa. Bland annat säger Företagarna att hemställan har ett flertal större brister som medför att man avstyrker förslagen. Näringslivets Skattedelegation skriver i grund och botten att de inte anser att den enskildes fri- och rättigheter samt proportionalitetsprincipen säkerställs. I avsaknad av en analys av detta är det deras uppfattning att den remitterade promemorian inte kan ligga till grund för lagstiftning.

Fru talman! Min frågor är därför: Hur tänker finansministern gå vidare med Skatteverkets hemställan om moderna kontrollverktyg? Kommer finansministern att lyssna på de myndigheter som uttalar sig positivt? Och kommer den proposition som kommer i december att ge Skatteverket de moderna kontrollverktyg som myndigheten efterfrågar?

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Fru talman! Svaret på frågan är alltså att man utreder och ser över detta, och så kommer det att komma ett optimalt förslag någon gång framåt i tiden, helt enkelt. Vi socialdemokrater har sagt, och jag säger igen, att vi tror att detta går att lösa rätt enkelt och snabbt. Det finns redan underlag och en utredning som säger hur och vad.

Med det sagt skulle jag egentligen bara återigen vilja påtala att jag inte har fått något svar på när detta kommer och att svensk handelsflotta fortfarande är i behov av en förändrad tonnageskatt.

Fru talman! Det blir tätt mellan mina inlägg från talarstolen. Nu beror det på att ledamoten Anders Ekegren kommenterade införandet av tonnageskatten, och jag vill bemöta det han sa.

Jag blev tvungen att kolla upp det här. När tonnageskatten kom 2017 ingick det som en del i beslutet att den skulle utvärderas. Det är bland annat därför nuvarande utredning gjorts.

Min fråga blir densamma som jag ställt till alla andra ledamöter i kammaren i dag: När kommer förslaget? Hur kommer ledamoten att verka för att detta ska gå igenom så snart som möjligt?

Fru talman! Jag kan väl börja med att lägga lite fokus på vad skatt är och vad det ger. Socialdemokraterna ser det inte på något sätt som ett självändamål att ha jättehöga skatter, utan det vi säger är att vi ska ha en välfärd. En del av den går in i det som diskuteras i dag, till exempel försvaret. Där ser man också att skatteintäkter finansierar andra saker, till exempel att ge folk möjlighet att studera i och med studiebidragen.

Låt mig återgå till ärendet. Jag hör fortfarande inget svar på frågan om stämpelskattsbetänkandet, som vi debatterar i dag. Jag skulle jättegärna vilja ha en allmänpolitisk skattedebatt, men jag förstår att fru talmannen inte vill det. Därför avslutar jag med att upprepa frågan: Varför väljer Moderaterna och Boriana Åberg att inte ta vara på den svenska handelsflottan och införa en förändring av tonnageskatten så snart som möjligt? Jag och Socialdemokraterna anser inte att vi kan vänta med detta åtagande, fru talman.

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för anförandet! Jag tänkte som sagt inte gå upp och ta repliker i detta ärende, men jag kunde inte låta bli när man nu återigen drog in oss socialdemokrater i allmänna skattepolitiska frågor. Jag ska försöka hålla mig till ämnet.

Jag har ett par frågor till Boriana Åberg. Vi har debatterat detta tidigare i replikskiften rörande tonnageskatten och just den utredning som ligger till grund för bland annat sänkningen av den slopade stämpelskatten. Vad anser man att man behöver göra åt tonnageskatten, och när? Moderaternas samarbetsparti, fru talman, har ju tydligt sagt att man ska förändra tonnageskatten.

Fru talman! Jag tackar Jimmy Ståhl för frågan.

Jag, som nog kan ses som en landkrabba i diskussionen om sjöfart, skulle ändå vilja framhålla att vi socialdemokrater gör mycket. Framför allt har vi lämnat ett särskilt yttrande och varit väldigt tydliga i debatten med att ni kan göra mer. Det finns mer att göra. Svensk sjöfart pekar just på tonnagesystemet och tonnageskatten som en viktig del att komma åt.

Ledamoten var inne på Gotland. Där såg vi också, fru talman, hur svenska rederier inte rodde hem den upphandlingen. Den tillföll ett annat rederi.

Jag skulle återigen bara vilja påtala att vi i dag inte får något tydligt svar från Sverigedemokraterna i kammaren. De har ju lovat här i dag att det kommer att ske tonnageskatteförändringar, men det återstår väl att se.

Vi socialdemokrater kommer att stå och peka på de otillräckligheter som finns i den svenska sjöfarten rörande försörjning och en svensk handelsflotta.

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan och för att vi kan stå här och belysa vikten av den svenska sjöfarten.

Precis som ledamoten Jimmy Ståhl var inne på är det av vikt att vi har en bred uppslutning kring den svenska handelsflottan. Jag uppfattade dock inte riktigt någon fråga, men jag förstod att ledamoten lade fram vad regeringen vill göra. Det är precis det vi framhäver, och precis det som påvisades i utredningen Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar.

Där fanns, precis som ledamoten påpekar, flera förslag, men när det gäller en del av dessa valde regeringen att inte göra någonting. Jag ser fram emot kommande betänkanden och Sverigedemokraternas nya inriktning när det gäller just handelsflottan.

I grund och botten kan man säga att vi har lyft och betonat det här från Socialdemokraterna. Vi följer frågan, och vi tycker inte att regeringen och Sverigedemokraterna gör tillräckligt för Sveriges säkerhet i frågorna kring handelsflottan.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jimmy Ståhl för frågan.

Man kan dra en parallell till vad Sverigedemokraternas mantra i mångt och mycket brukar vara: I grund och botten är allting som har skett sossarnas fel. Och det som sker nu – det är sossarnas fel, eller hur?

Fru talman! När det gäller det som ledamoten Jimmy Ståhl pratade om har ju Sverigedemokraterna möjlighet att påverka detta i dagsläget. Vi socialdemokrater har lämnat ett särskilt yttrande där vi tycker att man behöver göra något här och nu. Jag tycker definitivt att det är viktigt att Sverige så snabbt som möjligt kan få in en svensk handelsflotta. Med det sagt har vi ställt oss bakom betänkandet, med ett särskilt yttrande rörande stämpelskatten.

Jag ser fram emot att ledamoten Jimmy Ståhl lovar att det framöver kommer att komma mer om tonnageskatten. Vi kommer givetvis att följa det betänkandet noga.

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande nummer 20 Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp.

Fru talman! Jag vill börja med att måla upp en bild av vårt närområde. Sverige är ett land som har en lång kust med tillhörande sjöfartsleder. Det har varit en styrka för oss och bidragit till vår export, turism, fiske och handel.

Tidigare konflikter i historien har påvisat hur viktigt det är att ha en egen handelsflotta och hur enkelt små störningar i det globaliserade handelsnätverket påverkar logistikkedjor, något som i sin tur påverkar Sveriges befolkning.

Sverige har länge haft en handelsflotta som har varit stark. Dock har det de senaste 20 åren varit en trend med ett minskat antal svenskflaggade skepp.

Under den så kallade strategiska pausen har vi inte bara sett hur de väpnade krafterna avsevärt har minskat ambitionsnivån utan även hur totalförsvaret och den generella beredskapen inte har varit i fokus.

Under pandemin blev vi varse hur sårbar den globala marknaden var, till exempel när man i Asien satte sina besättningar och skepp i karantän. Ett annat exempel var att det under pandemin inte gick att få tag i narkosläkemedel, utan man fick genomföra operationer med lokalbedövning på grund av störningar i leveranskedjorna.

I Göteborg ligger inte bara Sveriges största hamn utan Nordens största hamn. Våra grannländer i Norden och även Natoallierade räknar med att vi kommer att ta ett stort ansvar för försörjningen av regionen.

En stor del av Finlands import går genom Sverige och våra hamnar. Sveriges geografiska placering med kust mot både Östersjön och ut i Kattegatt gör att vi kommer att behöva hantera maritim säkerhet på en hög nivå.

För att möjliggöra att tullen, Kustbevakningen och marinen kan ägna sig åt de kvalificerade uppgifter de är ålagda i fred, kris och krig behöver Sveriges försörjning säkerställas.

I händelse av höjd beredskap kommer svenska farleder att behöva prioriteras. De ska hållas öppna, och svenska hamnars säkerhet ska garanteras. Vi behöver också säkerställa att vi har en svensk handelsflotta som kan försörja svenska folket, våra grannländer samt våra allierade.

Fru talman! Den nya tidens konflikter är inte alltid fullskaligt krig eller väpnad strid. Så kallade gråzonsoperationer och sabotage kan pågå långt innan en eventuell konflikt tar fart.

Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp

I Sveriges ekonomiska zoner har vi nyligen haft sabotage av undervattenskablar samt även Nord Stream 2-incidenter. Sverige behöver snabbt kunna mobilisera och kraftsamla för maritima operationer. Då behöver Sveriges mat, sjukvård och generella försörjning vara tryggad med svenskflaggade fartyg.

I tider av kris och krig behöver Sverige ha tillgång till en egen handelsflotta för att garantera möjligheten att föra varor in och ut ur landet. Att Sverige har ett konkurrenskraftigt regelverk för sjöfart som bidrar till att Sverige har en stark handelsflotta är viktigt för vår säkerhet och vårt välstånd.

Sjöfarten är avgörande för Sveriges handel med omvärlden. Den är ett viktigt verktyg för att flytta fler långväga godstransporter från lastbil till tåg för att minska klimatpåverkan från transportsektorn.

Det alltmer minskande antalet svenskflaggade fartyg är inte bara dåligt för Sveriges beredskap och säkerhet, utan det har en direkt negativ påverkan på just tillväxt, arbetstillfällen och skatteintäkter.

Fru talman! Med en kraftigt minskad handelsflotta har Sverige blivit mer beroende av utländska rederier för att försörja landet med varor, bränslen och mediciner. Det blir en helt ohållbar situation ifall vi får en värre kris eller i värsta fall krig i vårt närområde. Vi kan inte räkna med att andra länders fartyg kommer att prioritera Sverige, utan då behöver vi ha en svensk handelsflotta som vi har förfoganderätt över.

Amatörer studerar strategi, och proffs studerar logistik. Detta är ett citat av general Omar Bradley, som bland annat blev försvarschef i USA efter andra världskriget. Det han ville förtydliga med det uttalandet var just en sådan del som vi debatterar i dag. Om Sverige inte har fartyg som kan frakta och säkerställa att vi får drivmedel, reservdelar till stridsvagnar samt ammunition till förbanden kommer dessa inte att kunna lösa sina stridsuppgifter.

Att gå vidare med slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp är ett välkommet steg på vägen för att stärka svensk sjöfart, försvarslogistik och beredskap. Men det finns viktiga delar som regeringen lämnar därhän. Vi socialdemokrater anser att mer måste göras för att just stärka sjöfarten. En bärande del i detta är att revidera tonnageskatten för att säkerställa ett mer konkurrenskraftigt regelverk för sjöfarten.

Risken med att nöja sig med att ha en lägre ambitionsnivå kan vara att vi ändå inte uppnår det vi strävar efter. Ifall Sverige ska få fler inflaggade skepp behöver vi uppnå en harmonisering av villkor med våra grannländer så att vi kan uppnå de krav som ställs på att tillhandahålla transporter som till exempel Natomedlemskapet kräver.

Det finns även andra viktiga exempel och händelser i närtid som kan belysa läget. Gotlandstrafiken var nyss i upphandlingsskedet. Vi är alla här i kammaren väl medvetna om hur strategiskt viktig ön är. Svenska rederier kunde inte ro hem upphandlingen på grund av svenska skatteregler. Tonnageskatten gör att andra länders rederier premieras. Det svenska systemet för tonnageskatt är inte lika tillåtande som tonnageskatten i våra nordiska grannländer.

Vi ställer oss därför bakom förslaget och utskottets ställningstagande. Dock är en bärande del att revidera tonnageskatten för att säkerställa ett mer konkurrenskraftigt regelverk för sjöfarten. Vi socialdemokrater anser att det är en viktig fråga som behöver prioriteras, och vi kommer att fortsätta att följa upp den.

Fru talman! Min intention var inte att gå upp och ha ett replikskifte med ledamoten Crister Carlsson gällande betänkandet, men jag kunde inte låta bli när han tog upp den allmänpolitiska skattefrågan i sitt anförande. Jag kände att jag ändå ville bemöta det.

Jag är själv anställd i vården, Crister Carlsson, som stödassistent inom en kommunal verksamhet. Jag delar till viss del din bild i vissa frågor, men tyvärr kanske inte speciellt mycket rörande skattepolitiken. Det som är lite intressant är att du var inne på höga skatter när du benämnde hur och vem som skulle få skattesänkningarna. Vi har flera olika företrädare som är ute och pratar om till exempel marginalskatterna. Där kom det nyligen en rapport om hur hög inkomst man måste ha för att åka på en marginalskatt på 50 procent, och det visar sig att man då är uppe i 560 000 i månaden. Det visar den senaste statistiken. Ja, hör och häpna! Det är med de skattereduktioner som finns.

Det finns en jätteintressant rapport som man kan ta del av. Nu har jag tappat namnet på den, men det går säkert att googla fram vad rapporten heter.

Jag vet inte om vi riktigt delar samma bild av den statistik som finns. Det finns ett flertal olika redovisningar och undersökningar som påvisar att om skattesänkningar skulle generera ytterligare jobb är det inte direkt en vinnande faktor i den här frågan.

Återigen: Moderaterna och Sverigedemokraterna har konsekvent missbedömt läget. Arbetslösheten har nu stigit, och man skar ned på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det man ville göra var att sänka skatten för de allra rikaste.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att det är fascinerande och roligt att vi står här och debatterar just argumenten kring skattesänkningar och dylika frågor.

Jag tror att majoriteten av Sveriges befolkning, alltså en rätt stor andel, tycker att det är rätt kärva tider nu. De kanske inte riktigt delar bilden att de skattesänkningar som ledamoten Crister Carlsson står här och uttrycker sig stort och pompöst om sipprar ned till dem som knappt har råd med mat i dag. Jag skulle därför vilja ställa frågan till ledamoten Crister Carlsson och Moderaterna hur de tänker att skattesänkningarna faktiskt kommer att bidra till att få gemene löntagares ekonomi att gå ihop.

Fru talman! Vi ska debattera skatteutskottets betänkande nummer 19 om lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Sverige har en modern arbetsmarknad med en befolkning som arbetar på flera olika sätt. Vi har arbetare som befinner sig på plats, och vi har tjänstemän som distansarbetar. Vi har också till exempel en andel löntagare som är utomlands bosatta personer som utför arbetet utomlands på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige. Det är just för dessa som lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta behöver justeras.

Fru talman! Sverige har ett gott samarbete med våra nordiska grannländer, och det finns en mängd synergieffekter som vi bara kan dra nytta av när vi jobbar tillsammans på den internationella arenan. Det inbringar således skatteintäkter till Sverige och respektive land när vi gör på detta sätt.

Mycket av vår nordiska regions styrka är att vi eftersträvar en aktuell och flexibel arbetsmarknad och har skattelagstiftningar som möjliggör nationell och regional tillväxt. Den 23 september 1996 undertecknade de nordiska länderna ett multilateralt avtal för att undvika dubbelbeskattning för just inkomst och förmögenhet. Det var ett tydligt kliv in i den moderna arbetsmarknaden med det så kallade nordiska skatteavtalet.

I en värld av tullar och nationalistiska rörelser är det viktigt att Sverige tar ansvar och fortsätter med främjande samarbeten för att bygga avtal för just en flexibel och stark regional arbetsmarknad. Det ska finnas en tydlig och modern skattelagstiftning och bestämmelser i intern rätt som säkerställer beskattningen av inkomster som staterna har tilldelats beskattningsrätt för.

Fru talman! Vi socialdemokrater har kämpat för att få ett nytt Öresundsavtal på plats. Nu när det träder i kraft från och med den 1 januari 2025 gäller ett nytt skatteavtal mellan just Sverige och Danmark, det så kallade Öresundsavtalet. Avtalet gäller skatter på inkomster från och med inkomståret 2025, det vill säga inkomster som kan deklareras 2026. Den kamp vi förde och alla de påtryckningar vi gjorde har burit frukt.

Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Öresundsregionen är en omfattande arbetsmarknad för Sverige och Danmark. Öresundsavtalet är viktigt för alla som jobbar. I till exempel Skåne är det extra viktigt. Sverige och Danmark behöver med Öresundsregionen vara en ledstjärna i världen och visa hur gynnsam gemenskapen mellan våra grannländer är för ekonomi, företagande och individ. Denna gemenskap underlättar även i vardagen för dem som bor i regionen och vill röra sig fritt mellan länderna.

År 2000 fick svenskar och danskar en spännande möjlighet när Öresundsbron invigdes. Våra länders arbetsmarknader utvidgades ytterligare i former som man bara hade drömt om. År 2003 undertecknades det första Öresundsavtalet, som möjliggjorde för regionens invånare att röra sig fritt, jobba och bo på ett sätt som inte tidigare varit lika aktuellt. Bron blev inte bara ett infrastrukturprojekt och ett landmärke utan även en metafor för just en gränsöverskridande vardag.

Fru talman! Efter en viss tid uppstod utmaningar och moderniseringsbehov för Öresundsavtalet. Arbetspendlarna i regionen hade stött på diverse frågor och byråkratiska hinder. Detta var uppenbart under många år, och vi socialdemokrater har kämpat för att få en förändring på plats.

Öresundsavtalet är en viktig fråga i skatteutskottet för oss socialdemokrater. Sveriges invånare har länge förtjänat ett nytt avtal. Därför har vi drivit frågan sedan 2012. När vi styrde tog vi initiativ till en översyn och inledde även förhandlingar om ett nytt avtal. Vi har även under den nuvarande regeringen fortsatt att vara drivande för en ny överenskommelse.

Med ett tydligt skatteavtal stärker vi Sveriges konkurrenskraft och gör vardagen enklare för vanligt folk. Öresundsavtalet bidrar till Sveriges investeringar och ekonomi och skapar fler arbetstillfällen.

Den ökade pendlingen ligger i fas med det nya Öresundsavtalet. Sedan 2020 har antalet pendlande stigit gradvis, och helårsstatistiken av pendlande räknades upp till 20 119 personer 2023.

Med avtalet förenklar vi för både arbetsgivare och arbetstagare. Från och med nu gäller det även för de offentligt anställda personerna.

Fru talman! Regionens attraktivitet och tillväxt är viktig för Sverige och Danmark. Med bra och enkla avtal stärker vi regionen och konkurrerar med andra regioner. Det sker i en värld som blir alltmer sammanknuten och där Öresundsregionen har varit och fortsätter att vara en flexibel arbetsmarknad. Då kan vi locka till oss mer kompetens och investeringar.

Det har skett mycket i Öresundsregionen, och det kommer det att fortsätta göra. Därför är det viktigt att inte luta sig tillbaka och tänka att det är klart, att det är löst. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta följa avtalet.

Med Öresundsavtalet säkerställer vi ett framgångsrikt samarbete i Sveriges närområde. Det är grundstenen för att regionen och länderna ska kunna utvecklas och skapa arbetstillfällen. Detta understöder arbetsgivare och arbetstagare. Det stärker Sverige in i framtiden.

Herr talman! Jag vill börja med att under punkt 1 i skatteutskottets betänkande 14 yrka bifall till reservation 1 gällande skattesatser.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om mervärdesskatt. Mervärdesskatt är den skatt som vi betalar på nästan all konsumtion av varor och tjänster. Syftet är i grunden att få intäkter till staten.

Under 2024 fick staten in 562 miljarder i intäkter från mervärdesskatten. Mervärdesskatten är en betydande och viktig del av statens intäkter. För 2024 stod den för hela 42 procent av skatteintäkterna till staten. Det är utifrån det inget litet område som vi debatterar i dag.

I vårt nuvarande skattesystem motsvarar det mer än en femtedel av den offentliga sektorns totala skatteintäkter. Det är endast arbetsgivaravgiften och den kommunala inkomstskatten som är större.

Vi socialdemokrater vill poängtera vikten av att värna mervärdesskatten som en effektiv intäktskälla för finansieringen av vår gemensamma välfärd. Vi vill även göra systemet mer transparent, effektivt och icke snedvridande. Vi anser att mervärdeskatten i huvudsak bör vara enhetlig.

Mervärdesskatten är ett skatteområde som i dag har flera undantag från generalitetsprincipen. Regeringen bör därför arbeta med att se över de undantag som finns i dag.

De varor och tjänster som har någon av de två nedsatta momssatserna bör främjas på annat sätt, och då främst via statsbudgetens anslagssida.

Herr talman! Den stora skattereformen i början av 90-talet byggde på ett antal fördelningspolitiskt sunda och ekonomiskt rationella principer för att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningsekonomiskt effektivt.

En av de bärande principerna då var en mer neutral och likformig beskattning av olika delar av den privata konsumtionen. Sedan reformen infördes i början av 1990-talet har ett stort antal avsteg gjorts från de principerna med fler undantag som stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter.

De stora skattesänkningar för dem som tjänar mest, som Sverigedemokraterna och regeringen har genomfört, är varken fördelningspolitiskt sunda eller ekonomiskt rationella. De handlar enbart om mer pengar till dem som redan har mycket och mindre eller ingenting alls till dem som har lite. Det är en gammal klassisk högerpolitik för ökade klyftor och större ojämlikhet som drivs av Sverigedemokraterna och regeringen.

Alla dessa avvikelser, i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande, har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem när det gäller just mervärdesskatten.

Det är inte bara vi socialdemokrater som ser behovet av en översyn. En mängd organisationer har framfört behov av en översyn för att förenkla momshanteringen för företag och organisationer.

När det gäller företag handlar det om behovet av förenklingar och enhetlighet. När det gäller organisationer handlar det om internmoms. Skatteverket driver att organisationer som har flera juridiska personer i samma organisation ska betala för att de försöker effektivisera sin verksamhet så att så mycket av deras pengar som möjligt kan gå till verksamheten.

I den frågan har regeringen för övrigt avstått från att yttra sig till EU-domstolen för att försöka ta bort internmomsen, som vi alla här i kammaren är överens om ska bort. Vi har tyvärr en regering som inte ens försöker att driva på för att få bort internmomsen för civilsamhällets organisationer.

Herr talman! I tidigare debatter om skattesystemet här i kammaren har ledamöter från regeringspartiet Moderaterna framfört att det inte finns något behov av en översyn av skattesystemet eftersom det i stället sker ett kontinuerligt pågående arbete med förändring av skatter.

Problemet med den synen på skattesystemet är att det aldrig blir någon översyn av helheten. Det blir varken hackat eller malet, utan förändringar här och förändringar där. Den nuvarande regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar är framför allt skattesänkningar för höginkomsttagare.

Företag, privatpersoner och organisationer framhåller alla vikten av ett förutsägbart skattesystem. Med regeringens nuvarande politik, där man förkastar en översyn av skattesystemet, kommer inte den förutsägbarheten att infinna sig. Vi kommer fortsatt att ha stora och allvarliga problem med mer instabila skattebaser.

Vi socialdemokrater ser nu, liksom många andra, ett behov av en ny omfattande översyn av skattesystemet. Vi kan i nuläget bara beklaga att regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, över huvud taget inte ser det behovet.

Det får i stället vänta tills det blir en socialdemokratisk regering efter valet 2026. För oss socialdemokrater ska grundbultar för översynen vara att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansieringen av våra gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda, företag och organisationer och bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.