Mohamed Yassin

Fru talman! Vi behandlar i dag betänkandet om utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet. Förslaget innebär att det införs regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. Om systemet utvecklas starkare än vad som krävs för att säkra framtida pensioner ska en del av överskottet kunna komma pensionärerna till del. Detta brukar beskrivas som en gas i pensionssystemet. Miljöpartiet står bakom förslaget.

Fru talman! Det svenska pensionssystemet bygger på en enkel men viktig princip: det ska vara långsiktigt, stabilt och möjligt att lita på. Människor ska kunna arbeta ett helt yrkesliv och känna trygghet i att det finns ett pensionssystem som håller över tid. Därför är Pensionsgruppen viktig.

I en tid då mycket i politiken präglas av kortsiktighet är det värdefullt att riksdagens partier kan samlas kring långsiktiga spelregler för pensionerna. Det skapar förutsägbarhet för dagens pensionärer och för alla som arbetar och tjänar in till sin framtida pension. Alla partier med olika ideologiska utgångspunkter kan komma överens om pensionssystemets grundläggande konstruktion. Detta är en styrka, inte en svaghet.

Fru talman! Det är också rimligt att det finns en balans i systemet. När ekonomin utvecklas sämre finns mekanismer som skyddar systemets långsiktiga hållbarhet. När utvecklingen däremot är stark och det byggs upp betydande överskott är det också rimligt att pensionärerna får del av detta. Det är den princip som detta förslag bygger på.

Samtidigt vill jag understryka att detta inte löser alla de utmaningar som finns på pensionsområdet. Många pensionärer lever fortfarande med små ekonomiska marginaler. Kvinnor har fortfarande lägre pensioner än män. Vi ser hur ojämlikheter under arbetslivet följer med in i pensionsåren. Vi ser fortfarande att många äldre har små ekonomiska marginaler efter ett långt arbetsliv.

Miljöpartiet vill fortsätta arbetet för pensioner som går att leva på. Därför behöver vi fortsätta arbetet för mer jämlika pensioner och en starkare ekonomisk trygghet för äldre. För oss handlar pensionspolitiken inte bara om systemets ekonomi utan också om människors vardag. Pensionen ska ge trygghet, frihet och möjlighet att leva ett värdigt liv.

Fru talman! Dagens förslag är ett steg för att göra pensionssystemet mer komplett och mer rättvist när överskott uppstår. Det bygger på en bred politisk samsyn och stärker förtroendet för systemet. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Jag vill också passa på att tacka tjänstepersonerna i socialförsäkringsutskottet som har varit hjälpsamma, professionella och bidragit med bra underlag under den korta tid som jag har tjänstgjort i riksdagen. Jag tackar talmännen och kammarkansliet samt kollegorna i riksdagen och socialförsäkringsutskottet för det fina och varma mottagandet under den korta period som jag har varit med. Med det sagt önskar jag alla en glad midsommar och en fin sommar.

(Applåder)

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jakob Forssmed.

Inspektionen för socialförsäkringen har visat att människor med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att hamna mellan olika trygghetssystem och i vissa fall bli beroende av ekonomiskt bistånd eller stå utan egen försörjning.

Det handlar inte bara om ekonomi utan också om folkhälsa, psykisk hälsa och huruvida samhällets skyddsnät faktiskt håller när människor är som mest utsatta.

Min fråga till socialministern är: Hur ser socialministern på de sociala och hälsomässiga konsekvenserna av att människor med omfattande hälsoproblem riskerar att falla mellan välfärdssystemen, och vad innebär det för regeringens ansvar för folkhälsan och den psykiska hälsan att sjuka människor pressas in i ekonomisk otrygghet och fattigdom?

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med det som borde vara självklart: Våra gemensamma trygghetssystem ska användas rätt. Medvetet bidragsfusk är allvarligt. Det skadar tilliten till välfärden och urholkar människors förtroende för systemen.

Självklart ska samhället ha verktyg för att stoppa organiserat och medvetet bidragsfusk. Men dagens debatt handlar om något större än kampen mot fusk. Den handlar om relationen mellan människor och välfärdsstaten, om vilket samhälle vi bygger och om hur staten väljer att se på människor som behöver stöd när livet sviktar.

Fru talman! Regeringen beskriver förslaget som ett sätt att stärka kontrollen över socialförsäkringarna. Men bakom formuleringarna finns en politik som riskerar att göra trygghetssystemen hårdare och mer präglade av misstänksamhet. Förslaget innebär administrativa sanktionsavgifter och möjlighet till en bidragsspärr. Det betyder att människor kan stängas av från ersättning och straffas ekonomiskt genom administrativa beslut från myndigheter. Sjuka och arbetslösa människor som får stöd av socialförsäkringarna kan alltså bli helt utan ersättning och skyddsnät. Miljöpartiet menar att konsekvenserna här underskattas.

Fru talman! Bakom lagstiftningen finns verkliga människor. Det är den sjukskrivna personen som försöker orka genom vardagen och den ensamstående mamman som räknar varje krona. Det är människor med psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och osäkra anställningar. Många försöker göra rätt i system som ofta är komplicerade. Socialförsäkringssystemen är inte enkla. Regler ändras, information är svår att förstå och människor har ofta kontakt med flera myndigheter samtidigt. När livet redan är svårt sker misstag. Det betyder inte automatiskt att människor försöker fuska.

Miljöpartiet menar att kampen mot bidragsbrott måste vara träffsäker. Vi vill se bättre myndighetssamverkan, tydligare information och större fokus på organiserad kriminalitet och systematiska bedrägerier. Det är där vi menar att samhällets resurser gör störst nytta.

Fru talman! Skillnaden mellan medvetet fusk och mänskliga misstag måste upprätthållas. Men regeringens förslag riskerar att sudda ut den gränsen. Där blir rättssäkerheten avgörande. När staten använder sin makt mot enskilda människor måste rättssäkerheten vara stark, särskilt när konsekvensen kan bli att människor förlorar sin försörjning. Det handlar inte om små, administrativa frågor. Det handlar om människors möjlighet att betala hyra, köpa mat och försörja sina barn. Därför är Miljöpartiet kritiskt till att myndigheter ska kunna utdöma långtgående administrativa sanktioner och fatta beslut utifrån ett förslag som inte är riktigt genomtänkt.

Fru talman! Det finns också en annan dimension i det här förslaget som saknas i den här debatten och som det talas alltför lite om. Det är tilliten. Våra trygghetssystem fungerar inte bara genom kontroll utan också genom att människor känner förtroende för systemen och vågar söka stöd när de behöver det. Redan i dag avstår dock många från stöd de har rätt till eftersom de är rädda att göra fel eller drabbas av återkrav. Risken är att regeringens politik förstärker den utvecklingen.

Vad händer med ett samhälle där människor börjar känna rädsla inför välfärden i stället för trygghet? Vad händer när staten i första hand ser människor som potentiella bedragare?

För Miljöpartiet handlar välfärden om trygghet och solidaritet – om att samhället finns där när människor blir sjuka, förlorar jobbet eller behöver hjälp att komma tillbaka.

Fru talman! Vi tror på trygghetssystem som bygger på både ansvar och medmänsklighet, där staten möter människor med rättssäkerhet och respekt och där politiken aldrig glömmer att det bakom varje regelverk finns riktiga människor och riktiga liv.

Det går att bekämpa bidragsbrott utan att montera ned tilliten i välfärden. Det går att värna skattebetalarnas pengar utan att bygga politik på misstänkliggörande. Det är därför jag yrkar avslag på regeringens proposition och bifall till reservation 1.