Fredrik Ahlstedt

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen. För oss moderater är utgångspunkten för det europeiska samarbetet glasklar: EU ska fokusera på de stora frågor som medlemsstaterna inte kan lösa på egen hand. Det handlar om vår gemensamma säkerhet, om att stärka Europas konkurrenskraft och om att värna de grundläggande demokratiska värderingar som hela unionen vilar på.

När vi nu blickar tillbaka på det gångna året ser vi en omvärld präglad av djup osäkerhet. Rysslands illegala och brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter att hota hela den europeiska säkerhetsordningen. I detta allvarliga läge har Europeiska unionen visat prov på en historisk enighet och handlingskraft. Där har också Sverige varit en stor pådrivande kraft.

Det militära, ekonomiska och humanitära stödet till Ukraina måste fortsätta så länge det krävs. Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet. De kämpar också för Europas säkerhet och frihet. Att säkra och skydda unionens yttre gränser, samtidigt som vi stöttar våra grannländer i öst, är kanske vår tids viktigaste uppgift.

Fru talman! Säkerhet handlar dock inte bara om militärt försvar. Det handlar även om att bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten, som också har ätit sig in i Sverige. Den grova kriminaliteten känner inga nationella gränser. Knarksmuggling, vapenhandel och penningtvätt äter sig in i våra samhällen. Här har EU tillsammans med nationsstaterna en viktig nyckelroll. Vi måste fortsätta att stärka det operativa samarbetet genom bland annat Europol, skärpa kontrollerna vid de yttre gränserna och se till att brottslingar inte kan gömma sig undan rättvisan i ett annat medlemsland. Trygghet på gator och torg i Sverige kräver ett resolut agerande även på EU-nivå.

Samtidigt måste vi bygga ett ekonomiskt starkt Europa. Den inre marknaden är motorn också i svensk ekonomi. För att klara den globala konkurrensen, inte minst från USA och Kina, måste EU prioritera regelförenklingar och frihandel. Det stora arbete som pågår kring regelförenklingar måste fullföljas. Vi måste se mer frihandelsavtal. Vi ska inte möta globala utmaningar med protektionism eller betungande överregleringar som kväver våra företag. I stället måste vi satsa på innovation, forskning och en fossilfri energiförsörjning som säkrar både klimatomställningen och vår konkurrenskraft.

Fru talman! Jag vill också passa på att lyfta fram vikten av EU:s utvidgningsprocess. Ett större EU är strategiskt viktigt för både fred och stabilitet i vår region. Men utvidgningen får inte ske på bekostnad av kraven på rättsstatens principer, korruptionsbekämpning och grundläggande fri och rättigheter. De länder som vill bli medlemmar måste genomföra de nödvändiga reformerna. Vi ser att många länder vill. Vi ser också att många länder genomför förändringar som leder till att de kommer att kunna bli medlemmar.

Sverige ska fortsätta att vara en pådrivande, konstruktiv och tydlig röst i det europeiska samarbetet. Vi ska värna den fria marknaden, stå upp för säkerheten och se till att skattebetalarnas pengar används där de gör störst nytta.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag skulle inledningsvis vilja beskriva det på det här sättet – jag berörde detta även i mitt anförande: För svensk del är medlemskapet i Nato, i alliansen, vår huvudstrategi. Natos gemensamma avskräckningsförmåga är det som Sveriges säkerhet ska baseras på. Detta gäller särskilt när det handlar om kärnvapen.

Sverige har fått en inbjudan och tackat ja till den. Det har varit förutsättningslöst. Enligt den information jag har kommer både konventionella styrkor och kärnvapen att diskuteras. Sveriges strategi är naturligtvis att fortsätta jobba med Natos hela avskräckning. Men det finns ju en viktig funktion i att fortsätta föra en dialog med Frankrike om de här sakerna. Därför är det naturligt för Sverige att tacka ja till en sådan diskussion.

Herr talman! Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, kan man ganska lugnt konstatera. Under lång tid tog vi fred och stabilitet i Europa för givet, men den tiden är förbi; den ena krisen avlöser den andra. I dag krävs av just den anledningen en säkerhetspolitik som utgår från verkligheten och inte från förhoppningar.

För oss moderater är utgångspunkten tydlig: Vår viktigaste uppgift är att försöka skydda svenska medborgare och intressen. Det kräver styrka, ansvarstagande och ett tydligt fokus på Sveriges nationella intressen.

Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett angrepp på hela den europeiska säkerhetsordningen, som vi flera gånger har konstaterat i denna kammare. Det är också en viktig påminnelse om att det är mycket som står på spel när det gäller Ukraina: frihet, självbestämmande och rätten att leva i fred.

Därför är det, tycker vi moderater, viktigt att understryka att vårt stöd till Ukraina ska vara långsiktigt och robust. Det handlar inte om välvilja, utan det handlar om vår egen säkerhet. Om Ryssland tillåts vinna ökar hotet mot hela Europa. Därför är det så viktigt att Sverige fortsätter att leverera militärt och civilt stöd som kan stärka Ukrainas försvarsförmåga och infrastruktur, för att pressa tillbaka den ryska aggressionen.

Herr talman! Moderaterna hade länge drivit frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Nu är vi där. Det innebär att vi har lämnat en politik som inte tjänade oss väl och i stället valt trygghet genom gemenskap.

Men naturligtvis är medlemskapet inte slutpunkten. Det är början på en möjlighet att ta ett större ansvar. Sverige ska därför vara en aktiv medlem i Natosamarbetet. Vi ska vara en stark allierad som investerar i försvaret och uppfyller och kanske överträffar tvåprocentsmålet samt bidrar konkret till alliansens kollektiva försvarsambitioner. Trygghet kräver trovärdighet, och trovärdighet kräver styrka.

Herr talman! I det här sammanhanget vill jag också ta upp DCA-avtalet, som ibland debatteras flitigt. DCA-avtalet är ett viktigt steg för att stärka Sveriges säkerhet. Det är ett viktigt samarbete med USA, och vi välkomnar det. Avtalet förbättrar möjligheterna till militärt samarbete, ökar vår beredskap och stärker vår avskräckningsförmåga. Det är en konkret investering i Sveriges säkerhet och ett uttryck för att vi tar ansvar i en osäker tid. Ett nära samarbete med USA är avgörande för Europas och också Sveriges säkerhet.

Herr talman! Jag vill också i det här sammanhanget nämna och tydliggöra att Moderaterna står bakom målet om kärnvapennedrustning. Men vi ser också verkligheten som den är. Så länge det finns stater som Ryssland, som använder kärnvapenhot som politiskt verktyg, kan vi inte basera vår säkerhet på ensidiga åtaganden. Avskräckning är i dag en nödvändig del av säkerhetspolitiken. Sverige ska därför föra en ansvarsfull linje, där vi kombinerar stöd för nedrustning med ett starkt deltagande i Natos gemensamma säkerhetsstrategi.

Herr talman! Moderaterna ser också det nordiska och baltiska samarbetet som en hörnsten i svensk säkerhetspolitik. Den geografi vi befinner oss i gör att dessa grannar och dessa länder är en väldigt viktig del i att skapa säkerhet i Sverige och Östersjöområdet. Vi behöver fördjupa det samarbetet ytterligare, stärka vår militära närvaro och säkerställa att vi snabbt kan agera tillsammans i kris. Ett starkt närområde avskräcker och skapar stabilitet. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att ha en ledande roll.

Moderaternas utrikes- och säkerhetspolitik utgår från en tydlig princip: Sverige ska stå stadigt på en västlig grund och vara en del i försvarsalliansen Nato. Vi ska vara en aktiv del av det transatlantiska samarbetet, försvara den regelbaserade världsordningen och tydligt stå upp mot auktoritära krafter.

Men vi ska också vara realistiska. Internationellt inflytande byggs inte genom ord utan genom styrka, trovärdighet och förmåga att bidra. Ett starkare Sverige gör oss också till en starkare röst i världen.

Moderaternas budskap är tydligt: Säkerhet kräver mer än ambitioner – det kräver handling. Vi behöver stärka försvaret, fördjupa samarbetet inom alliansen och driva en politik som sätter Sveriges säkerhet först. Det är så vi bygger trygghet, i dag och för framtiden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Statsministern! I början av förra veckan höll Frankrikes president Emmanuel Macron ett linjetal gällande den franska avskräckningsförmågan med kärnvapen. Macron talade om att den franska förmågan ska stärkas med anledning av de hot och utmaningar man ser för Frankrike men också för Europa. Dessa hot, som huvudsakligen kommer från Ryssland, måste vi möta tillsammans. Macron öppnade i sitt tal för ett utvidgat samarbete med en rad europeiska länder, bland annat Sverige.

Det har bara gått lite över en vecka, men jag skulle ändå vilja passa på att fråga statsministern hur dialogen med Frankrike ska fortsätta och vad detta kan komma att betyda för Sverige.

Fru talman! Jag har sagt tidigare, och även utrikesministern tog upp det i utrikesdeklarationen, att det är viktigt att Sveriges arbete innebär att kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt stärks.

Sverige är fortfarande en av de största biståndsgivarna, och vi kommer fortfarande att ha en mängd olika biståndsprojekt igång. Vi jobbar också vidare med att utveckla biståndet i Ukraina. Ukraina är den mest prioriterade biståndsdelen, men vi jobbar också vidare med bistånd i närområdet.

Sverige har ju ett gott och erkänt rykte bland biståndsorganisationer, och vi fortsätter att arbeta med frågorna. Sverige har av tradition gett mycket bistånd och har fortfarande en stor biståndsbudget.

(Applåder)

Fru talman! Jag har i mina tidigare inlägg talat om en viktig del i regeringens reformagenda när det gäller biståndet och budgeten. Det finns en budget, och vi har ökat stödet till Ukraina med drygt 10 miljarder i år. Samtidigt kräver det en prioritering, och vissa projekt kommer att försvinna eller minska. Vidare handlar det om att vi samtidigt kan koncentrera resurserna till flera olika projekt.

Sverige är fortfarande en av världens mest generösa bidragsgivare när det gäller utvecklingsbistånd, men det gäller också att vi använder pengarna på rätt sätt. Det handlar om att prioritera och säkerställa att vi får ut så mycket som möjligt i olika projekt.

Fru talman! Den här regeringen har bemödat sig om att verkligen göra en viktig reformagenda för biståndet. En viktig del var att vi ville prioritera stödet till Ukraina. Vi har ökat biståndet till Ukraina till drygt 10 miljarder kronor – en otroligt viktig prioritering i biståndsbudgeten.

Sverige fortsätter att vara en av de största klimatbiståndsgivarna i världen. Vi kommer att fortsätta att genomföra en mängd olika projekt. Till skillnad från Vänsterpartiet och några ytterligare partier har vi dock inte en obegränsad budget med obegränsade medel. När man inte har det måste man lära sig att prioritera. Det är det som den här regeringen gör: Vi prioriterar Ukraina. Vi fortsätter också att ge bistånd – humanitärt bistånd, klimatbistånd och övrigt bistånd.

(Applåder)

Fru talman! I den här debatten låter det som att Sverige helt har avskaffat sitt klimatbistånd. Vi är fortfarande ett av världens mest generösa länder när det avser klimatbiståndet.

Som jag sagt i mina tidigare replikskiften vill regeringen öka koncentrationen för att få ut högre effekt. Regeringen har också valt att prioritera biståndet i närområdet, och där har Ukraina prioriterats. Arbetet med att försvara Ukraina och återuppbygga landet med sjukvård, energiförsörjning och andra infrastrukturdelar är en viktig del även för Sverige. För Sveriges säkerhet måste vi prioritera biståndet till Ukraina.

Fru talman! Regeringens ansats när det gäller reformagendan för biståndet handlar om flera olika delar. En viktig del har varit att försöka öka effekten av varje insatt svensk krona. I det perspektivet har regeringen sagt att vi ska minska antalet länder som vi ger bistånd till för att öka koncentrationen och få högre effekt. Det kommer säkert att bli högre effekt på klimatet. Det kommer säkert att bli högre effekt på tillväxten. Det finns också en möjlighet att vi kan få bättre handel med olika länder.

Sammantaget handlar det fortfarande om att öka koncentrationen för att få bättre effekt. Det är en viktig del i regeringens reformagenda.

Fru talman! Ledamoten Ericson vet mycket väl, särskilt efter sitt engagemang i finansutskottet, att alla våra utgifter måste finansieras. Detta är då en viktig prioritering.

Det är inte så att vi har avskaffat biståndet. Sverige är fortfarande en av världens största biståndsgivare på flera områden. Nu har vi dock sagt att vi känner, vet och tycker att det är rätt och riktigt att vi ska prioritera biståndet till Ukraina.

Ukraina är otroligt viktigt för den svenska säkerheten och för svensk och europeisk stabilitet. Då har den här regeringen valt att prioritera biståndet i vårt närområde till Ukraina.

Det finns bara en viss summa pengar. Vi har varit väldigt noga med att vi inte avser att tillsätta mer medel. I det här sammanhanget ska biståndet till Ukraina prioriteras.

Fru talman! Ledamoten Alm Ericson vet ju mycket väl hur regeringen har valt att prioritera de här olika områdena.

Vi har under lång tid jobbat med reformagendan för biståndet. Vi har framför allt prioriterat närområdet, inte minst Ukraina. På den linjen har regeringen arbetat med att säkerställa ökat bistånd till Ukraina. Vi ska säkerställa civilt bistånd, som handlar om återuppbyggande av energiförsörjningssystem, sjukvård och annan infrastruktur som behövs i Ukraina. Det ska komplettera vårt stöd när det gäller det militära försvaret.

Prioriteringen ligger alltså på att öka insatserna i närområdet och då till Ukraina.