Fredrik Ahlstedt

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen. För oss moderater är utgångspunkten för det europeiska samarbetet glasklar: EU ska fokusera på de stora frågor som medlemsstaterna inte kan lösa på egen hand. Det handlar om vår gemensamma säkerhet, om att stärka Europas konkurrenskraft och om att värna de grundläggande demokratiska värderingar som hela unionen vilar på.

När vi nu blickar tillbaka på det gångna året ser vi en omvärld präglad av djup osäkerhet. Rysslands illegala och brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter att hota hela den europeiska säkerhetsordningen. I detta allvarliga läge har Europeiska unionen visat prov på en historisk enighet och handlingskraft. Där har också Sverige varit en stor pådrivande kraft.

Det militära, ekonomiska och humanitära stödet till Ukraina måste fortsätta så länge det krävs. Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet. De kämpar också för Europas säkerhet och frihet. Att säkra och skydda unionens yttre gränser, samtidigt som vi stöttar våra grannländer i öst, är kanske vår tids viktigaste uppgift.

Fru talman! Säkerhet handlar dock inte bara om militärt försvar. Det handlar även om att bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten, som också har ätit sig in i Sverige. Den grova kriminaliteten känner inga nationella gränser. Knarksmuggling, vapenhandel och penningtvätt äter sig in i våra samhällen. Här har EU tillsammans med nationsstaterna en viktig nyckelroll. Vi måste fortsätta att stärka det operativa samarbetet genom bland annat Europol, skärpa kontrollerna vid de yttre gränserna och se till att brottslingar inte kan gömma sig undan rättvisan i ett annat medlemsland. Trygghet på gator och torg i Sverige kräver ett resolut agerande även på EU-nivå.

Samtidigt måste vi bygga ett ekonomiskt starkt Europa. Den inre marknaden är motorn också i svensk ekonomi. För att klara den globala konkurrensen, inte minst från USA och Kina, måste EU prioritera regelförenklingar och frihandel. Det stora arbete som pågår kring regelförenklingar måste fullföljas. Vi måste se mer frihandelsavtal. Vi ska inte möta globala utmaningar med protektionism eller betungande överregleringar som kväver våra företag. I stället måste vi satsa på innovation, forskning och en fossilfri energiförsörjning som säkrar både klimatomställningen och vår konkurrenskraft.

Fru talman! Jag vill också passa på att lyfta fram vikten av EU:s utvidgningsprocess. Ett större EU är strategiskt viktigt för både fred och stabilitet i vår region. Men utvidgningen får inte ske på bekostnad av kraven på rättsstatens principer, korruptionsbekämpning och grundläggande fri- och rättigheter. De länder som vill bli medlemmar måste genomföra de nödvändiga reformerna. Vi ser att många länder vill. Vi ser också att många länder genomför förändringar som leder till att de kommer att kunna bli medlemmar.

Sverige ska fortsätta att vara en pådrivande, konstruktiv och tydlig röst i det europeiska samarbetet. Vi ska värna den fria marknaden, stå upp för säkerheten och se till att skattebetalarnas pengar används där de gör störst nytta.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag skulle inledningsvis vilja beskriva det på det här sättet – jag berörde detta även i mitt anförande: För svensk del är medlemskapet i Nato, i alliansen, vår huvudstrategi. Natos gemensamma avskräckningsförmåga är det som Sveriges säkerhet ska baseras på. Detta gäller särskilt när det handlar om kärnvapen.

Sverige har fått en inbjudan och tackat ja till den. Det har varit förutsättningslöst. Enligt den information jag har kommer både konventionella styrkor och kärnvapen att diskuteras. Sveriges strategi är naturligtvis att fortsätta jobba med Natos hela avskräckning. Men det finns ju en viktig funktion i att fortsätta föra en dialog med Frankrike om de här sakerna. Därför är det naturligt för Sverige att tacka ja till en sådan diskussion.

Herr talman! Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, kan man ganska lugnt konstatera. Under lång tid tog vi fred och stabilitet i Europa för givet, men den tiden är förbi; den ena krisen avlöser den andra. I dag krävs av just den anledningen en säkerhetspolitik som utgår från verkligheten och inte från förhoppningar.

För oss moderater är utgångspunkten tydlig: Vår viktigaste uppgift är att försöka skydda svenska medborgare och intressen. Det kräver styrka, ansvarstagande och ett tydligt fokus på Sveriges nationella intressen.

Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett angrepp på hela den europeiska säkerhetsordningen, som vi flera gånger har konstaterat i denna kammare. Det är också en viktig påminnelse om att det är mycket som står på spel när det gäller Ukraina: frihet, självbestämmande och rätten att leva i fred.

Därför är det, tycker vi moderater, viktigt att understryka att vårt stöd till Ukraina ska vara långsiktigt och robust. Det handlar inte om välvilja, utan det handlar om vår egen säkerhet. Om Ryssland tillåts vinna ökar hotet mot hela Europa. Därför är det så viktigt att Sverige fortsätter att leverera militärt och civilt stöd som kan stärka Ukrainas försvarsförmåga och infrastruktur, för att pressa tillbaka den ryska aggressionen.

Herr talman! Moderaterna hade länge drivit frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Nu är vi där. Det innebär att vi har lämnat en politik som inte tjänade oss väl och i stället valt trygghet genom gemenskap.

Men naturligtvis är medlemskapet inte slutpunkten. Det är början på en möjlighet att ta ett större ansvar. Sverige ska därför vara en aktiv medlem i Natosamarbetet. Vi ska vara en stark allierad som investerar i försvaret och uppfyller och kanske överträffar tvåprocentsmålet samt bidrar konkret till alliansens kollektiva försvarsambitioner. Trygghet kräver trovärdighet, och trovärdighet kräver styrka.

Herr talman! I det här sammanhanget vill jag också ta upp DCA-avtalet, som ibland debatteras flitigt. DCA-avtalet är ett viktigt steg för att stärka Sveriges säkerhet. Det är ett viktigt samarbete med USA, och vi välkomnar det. Avtalet förbättrar möjligheterna till militärt samarbete, ökar vår beredskap och stärker vår avskräckningsförmåga. Det är en konkret investering i Sveriges säkerhet och ett uttryck för att vi tar ansvar i en osäker tid. Ett nära samarbete med USA är avgörande för Europas och också Sveriges säkerhet.

Herr talman! Jag vill också i det här sammanhanget nämna och tydliggöra att Moderaterna står bakom målet om kärnvapennedrustning. Men vi ser också verkligheten som den är. Så länge det finns stater som Ryssland, som använder kärnvapenhot som politiskt verktyg, kan vi inte basera vår säkerhet på ensidiga åtaganden. Avskräckning är i dag en nödvändig del av säkerhetspolitiken. Sverige ska därför föra en ansvarsfull linje, där vi kombinerar stöd för nedrustning med ett starkt deltagande i Natos gemensamma säkerhetsstrategi.

Herr talman! Moderaterna ser också det nordiska och baltiska samarbetet som en hörnsten i svensk säkerhetspolitik. Den geografi vi befinner oss i gör att dessa grannar och dessa länder är en väldigt viktig del i att skapa säkerhet i Sverige och Östersjöområdet. Vi behöver fördjupa det samarbetet ytterligare, stärka vår militära närvaro och säkerställa att vi snabbt kan agera tillsammans i kris. Ett starkt närområde avskräcker och skapar stabilitet. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att ha en ledande roll.

Moderaternas utrikes- och säkerhetspolitik utgår från en tydlig princip: Sverige ska stå stadigt på en västlig grund och vara en del i försvarsalliansen Nato. Vi ska vara en aktiv del av det transatlantiska samarbetet, försvara den regelbaserade världsordningen och tydligt stå upp mot auktoritära krafter.

Men vi ska också vara realistiska. Internationellt inflytande byggs inte genom ord utan genom styrka, trovärdighet och förmåga att bidra. Ett starkare Sverige gör oss också till en starkare röst i världen.

Moderaternas budskap är tydligt: Säkerhet kräver mer än ambitioner – det kräver handling. Vi behöver stärka försvaret, fördjupa samarbetet inom alliansen och driva en politik som sätter Sveriges säkerhet först. Det är så vi bygger trygghet, i dag och för framtiden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Statsministern! I början av förra veckan höll Frankrikes president Emmanuel Macron ett linjetal gällande den franska avskräckningsförmågan med kärnvapen. Macron talade om att den franska förmågan ska stärkas med anledning av de hot och utmaningar man ser för Frankrike men också för Europa. Dessa hot, som huvudsakligen kommer från Ryssland, måste vi möta tillsammans. Macron öppnade i sitt tal för ett utvidgat samarbete med en rad europeiska länder, bland annat Sverige.

Det har bara gått lite över en vecka, men jag skulle ändå vilja passa på att fråga statsministern hur dialogen med Frankrike ska fortsätta och vad detta kan komma att betyda för Sverige.

Fru talman! Jag har sagt tidigare, och även utrikesministern tog upp det i utrikesdeklarationen, att det är viktigt att Sveriges arbete innebär att kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt stärks.

Sverige är fortfarande en av de största biståndsgivarna, och vi kommer fortfarande att ha en mängd olika biståndsprojekt igång. Vi jobbar också vidare med att utveckla biståndet i Ukraina. Ukraina är den mest prioriterade biståndsdelen, men vi jobbar också vidare med bistånd i närområdet.

Sverige har ju ett gott och erkänt rykte bland biståndsorganisationer, och vi fortsätter att arbeta med frågorna. Sverige har av tradition gett mycket bistånd och har fortfarande en stor biståndsbudget.

(Applåder)

Fru talman! Jag har i mina tidigare inlägg talat om en viktig del i regeringens reformagenda när det gäller biståndet och budgeten. Det finns en budget, och vi har ökat stödet till Ukraina med drygt 10 miljarder i år. Samtidigt kräver det en prioritering, och vissa projekt kommer att försvinna eller minska. Vidare handlar det om att vi samtidigt kan koncentrera resurserna till flera olika projekt.

Sverige är fortfarande en av världens mest generösa bidragsgivare när det gäller utvecklingsbistånd, men det gäller också att vi använder pengarna på rätt sätt. Det handlar om att prioritera och säkerställa att vi får ut så mycket som möjligt i olika projekt.

Fru talman! Den här regeringen har bemödat sig om att verkligen göra en viktig reformagenda för biståndet. En viktig del var att vi ville prioritera stödet till Ukraina. Vi har ökat biståndet till Ukraina till drygt 10 miljarder kronor – en otroligt viktig prioritering i biståndsbudgeten.

Sverige fortsätter att vara en av de största klimatbiståndsgivarna i världen. Vi kommer att fortsätta att genomföra en mängd olika projekt. Till skillnad från Vänsterpartiet och några ytterligare partier har vi dock inte en obegränsad budget med obegränsade medel. När man inte har det måste man lära sig att prioritera. Det är det som den här regeringen gör: Vi prioriterar Ukraina. Vi fortsätter också att ge bistånd – humanitärt bistånd, klimatbistånd och övrigt bistånd.

(Applåder)

Fru talman! I den här debatten låter det som att Sverige helt har avskaffat sitt klimatbistånd. Vi är fortfarande ett av världens mest generösa länder när det avser klimatbiståndet.

Som jag sagt i mina tidigare replikskiften vill regeringen öka koncentrationen för att få ut högre effekt. Regeringen har också valt att prioritera biståndet i närområdet, och där har Ukraina prioriterats. Arbetet med att försvara Ukraina och återuppbygga landet med sjukvård, energiförsörjning och andra infrastrukturdelar är en viktig del även för Sverige. För Sveriges säkerhet måste vi prioritera biståndet till Ukraina.

Fru talman! Regeringens ansats när det gäller reformagendan för biståndet handlar om flera olika delar. En viktig del har varit att försöka öka effekten av varje insatt svensk krona. I det perspektivet har regeringen sagt att vi ska minska antalet länder som vi ger bistånd till för att öka koncentrationen och få högre effekt. Det kommer säkert att bli högre effekt på klimatet. Det kommer säkert att bli högre effekt på tillväxten. Det finns också en möjlighet att vi kan få bättre handel med olika länder.

Sammantaget handlar det fortfarande om att öka koncentrationen för att få bättre effekt. Det är en viktig del i regeringens reformagenda.

Fru talman! Ledamoten Ericson vet mycket väl, särskilt efter sitt engagemang i finansutskottet, att alla våra utgifter måste finansieras. Detta är då en viktig prioritering.

Det är inte så att vi har avskaffat biståndet. Sverige är fortfarande en av världens största biståndsgivare på flera områden. Nu har vi dock sagt att vi känner, vet och tycker att det är rätt och riktigt att vi ska prioritera biståndet till Ukraina.

Ukraina är otroligt viktigt för den svenska säkerheten och för svensk och europeisk stabilitet. Då har den här regeringen valt att prioritera biståndet i vårt närområde till Ukraina.

Det finns bara en viss summa pengar. Vi har varit väldigt noga med att vi inte avser att tillsätta mer medel. I det här sammanhanget ska biståndet till Ukraina prioriteras.

Fru talman! Ledamoten Alm Ericson vet ju mycket väl hur regeringen har valt att prioritera de här olika områdena.

Vi har under lång tid jobbat med reformagendan för biståndet. Vi har framför allt prioriterat närområdet, inte minst Ukraina. På den linjen har regeringen arbetat med att säkerställa ökat bistånd till Ukraina. Vi ska säkerställa civilt bistånd, som handlar om återuppbyggande av energiförsörjningssystem, sjukvård och annan infrastruktur som behövs i Ukraina. Det ska komplettera vårt stöd när det gäller det militära försvaret.

Prioriteringen ligger alltså på att öka insatserna i närområdet och då till Ukraina.

Fru talman! Vi samlas i dag i en tid då Europas säkerhetsordning fortfarande prövas av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Kriget har påmint oss om att fred och frihet aldrig kan tas för givna.

För oss moderater är utgångspunkten tydlig: Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik ska bygga på styrka, ansvar och solidaritet med våra demokratiska vänner.

För det första har vi Ukraina. Sveriges stöd till Ukraina ska vara långsiktigt, kraftfullt och uthålligt. Ukraina kämpar inte bara för sitt eget territorium utan för de principer som hela Europa vilar på: suveränitet, internationell rätt och varje nations rätt att välja sina egna ledare och sin egen väg. Vi ska fortsätta bidra med militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd. Samtidigt måste vi arbeta för att stärka Europas samlade försvarsförmåga och se till att Ukrainas sak står högt på den internationella dagordningen och inte minst på EU:s dagordning. Vi måste helt enkelt göra så mycket vi förmår för att stötta Ukraina i kampen för frihet. Ett ryskt nederlag i Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges framtida säkerhet.

Fru talman! För det andra har vi Nato. Moderaterna har länge drivit att Sverige ska ansöka och ansluta sig till Nato. Sveriges medlemskap i Nato markerar ett historiskt skifte i vår säkerhetspolitik. Vi har gått från militär allianslöshet till fullt deltagande i den starkaste försvarsalliansen i världen. Det innebär såklart trygghet men också ett stort ansvar. Sverige ska vara en trovärdig och aktiv allierad. Vi ska bidra till Natos kollektiva försvar, investera i vårt eget försvar och fördjupa samarbetet med våra allierade. Ett starkt Nato och därmed ett starkt svenskt försvar är den främsta garanten för fred och stabilitet i vårt närområde.

För det tredje har vi det nordiska och baltiska samarbetet. I en orolig omvärld är det nordiska och baltiska samarbetet viktigare än någonsin. Tillsammans med Finland, Norge, Danmark och Island kan vi bygga en säkerhetspolitisk helhet som gör Norden till en av världens mest integrerade och stabila regioner. Det handlar om gemensam försvarsplanering, stärkt krisberedskap och fördjupat ekonomiskt samarbete. Norden ska vara en motor för säkerhet, innovation och konkurrenskraft i Europa. I detta arbete har Sverige ett särskilt ansvar.

För det fjärde har vi det civila försvaret. Ett starkt totalförsvar kräver mer än militär förmåga. Det civila försvaret är avgörande för att skydda vårt samhälle mot kriser, cyberangrepp, desinformation och störningar i våra försörjningskedjor. Vi måste stärka robustheten i energiförsörjning, transporter, sjukvård och digital infrastruktur. Myndigheter, kommuner, näringsliv och civilsamhälle behöver arbeta mer tillsammans. Ett motståndskraftigt samhälle är en förutsättning för ett trovärdigt försvar. Det har vi inte minst sett i Ukraina. Ukrainas civila försvar är en förutsättning för att det militära försvaret ska fungera.

I detta perspektiv har Sverige blivit ett föredöme runt om i världen i fråga om hur man kraftfullt kan öka både civil och militär förmåga på relativt kort tid. En liten men nog så viktig sak är hur man kommunicerar med allmänheten och med företagen. Våra blågula broschyrer Om krisen eller kriget kommer har blivit välkända över hela världen, och många tar nu efter våra insatser på det området.

För det femte har vi näringsliv och handelsavtal. Sveriges välstånd är tätt sammanflätat med en öppen och regelbaserad världshandel. I en tid av ökande protektionism måste vi stå upp för frihandel, konkurrenskraft och innovation. Nya handelsavtal skapar jobb, stärker våra företag och minskar vårt beroende av auktoritära stater. Genom att fördjupa samarbetet med likasinnade demokratier kan vi bygga säkrare leveranskedjor, främja hållbar tillväxt och säkerställa att svenska företag kan konkurrera internationellt.

Genom frihandelsavtalet med Sydamerika, det så kallade Mercosuravtalet, och avtalet med Indien går EU och Sverige en alternativ väg med flera olika möjligheter och lägger inte alla ägg i samma korg. Det ger styrka och stabilitet samt bra förutsättningar för svenska företag.

Fru talman! Vår tid kräver tydlighet och handlingskraft. Sverige ska vara en stark röst för frihet, demokrati och internationellt samarbete. Genom att stödja Ukraina, fördjupa vårt engagemang i Nato, stärka det nordiska samarbetet, bygga upp det civila försvaret och främja handel lägger vi grunden för ett tryggare och mer välmående Sverige.

(Applåder)

Herr talman! När vi nu diskuterar EU-kommissionens arbetsprogram för 2026 gör vi det i en tid då unionen står inför stora vägval. För oss moderater är den kanske enskilt viktigaste frågan under nästa år det fortsatta militära och civila stödet till Ukraina. Rysslands olagliga anfallskrig får under inga omständigheter rättfärdigas. Vi tror att det är otroligt viktigt att kommissionen och medlemsländerna kan fortsätta att behålla sitt fokus på det. Vidare måste för oss moderater fokus ligga på att stärka Europas konkurrenskraft, värna vår miljö och säkerhet samt bygga upp ett EU som är mer handlingskraftigt och mindre byråkratiskt.

Herr talman! Europa behöver en mer offensiv tillväxtagenda. År 2026 behöver bli det år då vi återgår till en politik som frigör företagens kraft och där handel inte ses som ett nödvändigt ont utan som en motor för välstånd. Vi behöver fler frihandelsavtal med strategiska partner, moderniserade regler för den inre marknaden och en industri- och innovationspolitik som sätter konkurrenskraft före detaljstyrning. EU måste våga släppa fram marknadslösningar och entreprenörskap, inte kväva dem med onödiga regler.

Herr talman! När vi går vidare i klimatomställningen måste vi göra det på ett sätt som håller ihop både ekonomin och samhällsutvecklingen. EU ska fortsätta att vara en global ledare i omställningen, men fokus för 2026 bör ligga på teknikneutralitet, innovation och kostnadseffektiva lösningar i stället för symbolpolitik. Naturvården måste stärkas utan att man minskar medlemsstaternas möjligheter att bruka sin mark och sin skog. Klimatpolitiken vinner inte på att vi ökar centraliseringen med fler regler utan på att vi har en genomförbar politik.

Herr talman! Skogen är en nyckelresurs för flera medlemsländer, inte minst för Sverige, vilket vi har debatterat här i kammaren flera gånger. EU bör respektera nationell kompetens och bygga sin politik på vetenskap och inte på polariserande riskbedömningar. Skogsbruket ska inte betraktas som ett problem utan som en del av lösningen för klimatet, ekonomin och landsbygden. Detsamma gäller fisket; en hållbar förvaltning måste kombineras med livskraftiga kustsamhällen. 2026 bör bli året då EU stärker samarbetet med forskningen och branschen för en mer flexibel och regionalt anpassad havspolitik. Detta gäller inte minst i Östersjön. Sveriges arbete med att begränsa trålfisket där måste fortsätta att vara en prioriterad fråga i EU.

Herr talman! Åter till Ukraina. Rysslands fullskaliga anfallskrig i Ukraina fortsätter att prägla Europas politiska och ekonomiska verklighet. Det är därför naturligt att frågan även spelar en central roll i genomförandet av kommissionens arbetsprogram för 2026. Två grundläggande utmaningar som finns de kommande åren, inte minst nästa år, är behovet av att fortsätta stödja Ukraina både civilt och militärt men också förbereda för återuppbyggnad och behovet av att stärka EU:s säkerhet, energioberoende och ekonomiska stabilitet.

I arbetsprogrammet för 2026 väntas kommissionen fortsätta att prioritera åtgärder som bidrar till ett långsiktigt och hållbart stöd till Ukraina. Det gäller särskilt diskussionen om de frysta ryska tillgångarna. Men det gäller att hitta ett stöd som kan hantera de humanitära frågorna och de ekonomiska frågorna och även fortsätta att bygga Ukraina starkt institutionellt.

Detta inkluderar fortsatt samordning av ekonomiskt bistånd och militärt bistånd mellan medlemsstaterna. Vi behöver också förstärka det civila skyddet och ha ett tydligt fokus på återuppbyggnad av kritisk infrastruktur. Det gäller inte minst för el och för logistik.

Samtidigt är det sannolikt att kommissionen kommer att lägga stor vikt vid att fördjupa samarbetet med Ukraina inom ramen för landets steg mot ett framtida medlemskap. Kommissionen kommer att ha krav på reformer som leder till att säkerställa minskad korruption och att utveckla rättsstatens principer samt till fortsatt demokratisk utveckling.

För EU innebär kriget att frågor om säkerhetspolitik, energiförsörjning och ekonomisk motståndskraft förblir centrala. Arbetsprogrammet för 2026 har till uppgift att fortsätta arbetet med att stärka unionens och medlemsländernas försvarsförmåga, förbättra beredskapen mot hybridhot och cyberhot och fortsätta omställningen bort från ryska fossila bränslen.

Det behövs diskussion och förslag för att hantera de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av kriget, högre försvarsutgifter, samtidigt som konkurrenskraften inom Europeiska unionen måste stärkas.

Dessa diskussioner bör intensifieras. Målsättningen blir att möta dagens kris utan att förlora sikte på EU:s långsiktiga strategiska mål med en starkare, mer resilient och mer enad union.

Herr talman! Europa behöver trygghet. Därför måste också nästa års arbetsprogram prioritera ett stärkt försvarssamarbete, bättre stöd till medlemsländernas militära kapaciteter och inte minst en fungerande gränsbevakning.

Schengensamarbetet är beroende av att våra yttre gränser är säkra. Vi behöver stoppa de kriminella nätverk som utnyttjar människor, bedriver kriminell verksamhet – och då särskilt människosmuggling och droghandel – och i förlängningen hotar vår egen säkerhet.

Här handlar det inte om ett EU för sakens skull. Det handlar om att ha ett effektivt EU där medlemsländerna får verktyg som krävs för att skydda sina gränser och sina medborgare.

Herr talman! För oss moderater är utvidgningen är ett strategiskt instrument för fred och stabilitet i Europa. Men den får aldrig ske på bekostnad av rättsstatens principer eller unionens funktionsförmåga.

2026 måste EU stå fast vid principen att man måste uppfylla kraven för att gå vidare. Gör man det inte det, då väntar man. Vi behöver vara tydliga, förutsägbara och principfasta. Med det sagt så gör många kandidatländer stora framsteg som visar på att de vill och har förmåga att ansluta sig till de principer som samarbetet i EU vilar på.

Slutligen, herr talman: EU behöver mindre av mikrostyrning. Vi behöver fler marknadslösningar, färre detaljregler, mindre administrativa bördor och mer innovationskraft. Kommissionens arbetsprogram för 2026 ska inte vara ännu en katalog av nya regler, utan ett program för förenkling, konkurrenskraft och återhållsamhet.

Europa blir starkt när vi litar mer på människor, företag och forskning och mindre på byråkratin. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr talman! Sverige har genom EU förhandlat fram ett nytt frihandelsavtal med Sydamerika, som förväntas bli en stor och viktig handelspartner till EU – det så kallade Mercosuravtalet. EU har också träffat en överenskommelse med Indonesien om ett nytt frihandelsavtal.

Jag skulle vilja ställa en fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa: Vilka konkreta nya marknadsmöjligheter ser regeringen för svenska företag i och med frihandelsavtalen med Mercosurländerna och överenskommelsen med Indonesien i framtiden?

Herr talman! Debatten om F-skatt kan verka lite byråkratisk och ganska teknisk. Men för oss som sitter i skatteutskottet handlar det mer om en förutsättning för företagande, särskilt för små och medelstora företag. Om man vill vara lite mer målande eller beskrivande skulle man till och med kunna kalla detta ett notsystem för att få höra ljuv musik. Det vill säga: Ett bra F-skattesystem är en förutsättning för att vi ska få fler företag och fler entreprenörer.

Systemet med F-skatt är en viktig grund för företagandet i Sverige. Fskatten är en förenkling för företagen och något som visar att du själv tar ansvar för att betala in preliminär skatt och egenavgifter på ersättning för utfört arbete. Det ger också en stor trygghet för dem som köper tjänster eller får arbete utfört åt sig.

Herr talman! Låt mig säga några ord om de svenska företagen. De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att företagen växer och utvecklas skapas nya jobb och högre skatteintäkter. För att vi ska kunna bibehålla och utveckla vår levnadsstandard är tillväxt en nödvändighet, och därmed är en gynnsam miljö för företagsutveckling mycket viktig. Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden, då många svenska företag och även arbetstagare verkar i en internationell miljö.

Herr talman! De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Sverige har framgångsrikt lyckats få fram skickliga entreprenörer och livskraftiga företag med tusentals anställda. Det är just i dessa små och medelstora företag som majoriteten nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är därför en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör att fler människor får sin första anställning.

Reformen med F-skatt har varit en viktig del i att stärka och öka företagandet i Sverige. I dag finns det cirka 1 miljon registrerade företag med F-skatt. Det systemet har varit en stor framgång sedan det infördes 1993 och utökades i samband med en revidering 2007.

Herr talman! Bakgrunden till denna proposition är att det har uppdagats att det finns problem i nuvarande lagstiftning och att nuvarande lagstiftning inte är konsekvent utformad. Vi vill därför öka stringensen i de två frågor som behandlas i denna proposition – dels missbruk av systemet för skattereduktion för installation av grön teknik, dels när utländska företag som har skyldighet att lämna uppgifter som ska utvisa om de är skattskyldiga i Sverige inte gör det. När företag struntar i detta har Skatteverket haft få eller inga möjligheter till sanktioner.

Herr talman! Regeringen vill förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag. Man vill också förebygga brottslighet. Missbruk av Fskattesystemet leder ofta till osund konkurrens och ger kriminella ett möjligt verktyg.

Genom detta förslag inför vi en ny grund för återkallelse av F-skatt som har sin grund i felaktiga utbetalningar i samband med skattereduktion för installation av grön teknik. Den andra delen av förslaget handlar om en ny grund för återkallelse av F-skatt när ett utländskt företag utan fast driftsställe i Sverige inte lämnar uppgifter som gör att Skatteverket kan bedöma om skattskyldighet finns i Sverige och om inkomstdeklaration ska lämnas.

Dessa åtgärder är viktiga att genomföra för att säkerställa en hög trovärdighet för F-skattesystemet och för att motverka skatteundandragande och därmed lägga en grund för ökad tillväxt och ökat företagande.

Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet SkU18.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)