Oskar Svärd

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin vårgranskning av regeringen.

För mig som suttit i utskottet i drygt ett halvår har det gett nya insikter om KU:s roll men också KU:s vikt för demokratin – en demokrati som vi i mångt och mycket tar för given men som vi alla som bor och verkar i Sverige har en uppgift att vårda.

Det kan givetvis ske i olika grad. För mig personligen innebär det att jag engagerar mig i ett politiskt parti och söker stöd att vårda medborgarnas röst i en beslutande församling. För andra kan det handla om att använda sina demokratiska rättigheter, till exempel genom att rösta i val, följa samhällsdebatten och uttrycka sina åsikter på ett respektfullt sätt.

Konstitutionsutskottet har en viktig roll i det svenska demokratiska systemet genom att granska regeringens arbete och säkerställa att ministrar följer lagar, regler och grundlagar. Granskningen ska ske ur en konstitutionell synvinkel, inte en politisk. I sin tur bidrar det till öppenhet, ansvarstagande och kontroll av den politiska makten, vilket förhoppningsvis stärker medborgarnas förtroende för demokratin.

Fru talman! Betänkandet vi hanterar i dag är liksom tidigare år omfattande och visar på de i många fall djupgående och detaljerade granskningar som KU gjort. Granskningarna sker främst genom att man ställer skriftliga frågor i varje ärende till Regeringskansliet och de personer som berörs av de enskilda granskningsärendena. I ett antal ärenden har det dessutom skett utfrågningar med statsråd och andra relevanta personer.

I kapitel 1 och 2 – Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m. som vi hanterar nu är det 13 ärenden. Jag tänker beröra ett par av dessa.

Fru talman! När det gäller ärendet Utlämnande av allmänna handlingar hos Statsrådsberedningen vill jag lyfta fram följande: Rätten att ta del av allmänna handlingar är en viktig del av den svenska demokratin. Den ger medborgarna möjlighet att få insyn i myndigheternas arbete och bidrar samtidigt till öppenhet, debatt och granskning av offentliga verksamheter. Men för att denna rättighet ska fungera i praktiken måste myndigheter behandla begäran om utlämnande av handlingar så snabbt som möjligt. I de flesta fall ska den som begär ut en handling få besked samma dag. Om myndigheten behöver undersöka om handlingen kan lämnas ut får det dock ta något längre tid.

Det här fungerar i hög grad. Det kan dock konstateras att flera av de aktuella framställningarna borde ha besvarats snabbare. I dessa fall tog det helt enkelt oacceptabelt lång tid. Jag vill också betona vikten av registrering, det vill säga diarieföring, för att garantera och underlätta allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Regeringskansliet ska ha en uppbyggd kapacitet för att hantera utlämnandeärenden skyndsamt, även när trycket är högt.

Det är positivt att det inom Regeringskansliet genomförts utbildningsinsatser och att det rekryteras nya medarbetare för att även framgent kunna säkerställa att skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen upprätthålls.

Fru talman! Jag övergår nu till att prata om det ärende som rör Sveriges överenskommelse med Somalia om bistånd och migration. Granskningen i detta ärende har sin grund i ett omfattande material som delvis innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Det leder till att utskottets ställningstagande och vårt sätt att hantera ärendet här i kammaren behöver hållas på en övergripande nivå. Ärendet har också fått stor medial uppmärksamhet både när det gäller KU-anmälningar och under hanteringen av ärendet.

Regeringen har presenterat en reformagenda för svenskt bistånd som bland annat innebär att delar av utvecklingsbiståndet kan villkoras i syfte att få mottagarländer att samarbeta med Sverige i frågor om återtagande av sina medborgare. Denna omläggning är förankrad i utrikesutskottet och i riksdagen, exempelvis via budgetpropositionen.

Överenskommelsen förankrades inte i utrikesnämnden av skälet att det inte bedömdes vara en fråga av stor vikt för Sverige i just utrikespolitiken. Den kan man såklart tycka olika om rent politiskt, men vår uppgift är att granska det konstitutionella.

Granskningen har visat att överenskommelsen inte innefattar några rättsligt bindande förpliktelser för Sverige som stat. Det är ingen internationell överenskommelse i regeringsformens bemärkelse utan en informell överenskommelse utan rättsligt bindande åtaganden.

Fru talman! Gällande det aktuella ärendet, Sveriges överenskommelse med Somalia om bistånd och migration, vill jag nämna en del ur utskottets ställningstagande som handlar om dialogen, samordningen och styrningen av expertmyndigheterna. I granskningen har det framkommit att överenskommelsens genomförande inte varit fullt ut samordnad i berörda delar av den svenska förvaltningen. Det gäller bland annat dialogen mellan regeringen och Sida samt inom myndigheterna.

När det gäller bistånd finns en viss komplexitet då biståndsstrategier – det vill säga regeringsbeslut – avslutas, förlängs eller uppstår under mandatperioderna, vilket i praktiken betyder att regeringar ärver tidigare regeringars biståndspolitik till dess att den ändras. Regeringen ändrade regleringsbrevet i maj 2025, vilket möjliggjorde den aktuella biståndsinsatsen.

När det gäller frågan om kontroll och uppföljning av biståndsinsatserna konstateras att respektive samarbetsorganisation ska säkerställa att stödet används på ett korrekt sätt. Det är också angeläget att svenska myndigheter följer och tar del av rapporter om biståndets användning för att vid behov kunna vidta åtgärder för att förhindra att biståndsmedel betalas ut i strid med gällande regelverk.

Fru talman! Sammantaget har vi kunnat identifiera vissa delar som hade kunnat fungera bättre, men inga formella fel har begåtts. Därmed är inte granskningen ur vår synvinkel ett bristärende utan möjligtvis den gode revisorns konstateranden.

Fru talman! Sverige är ett exportberoende land där jobb, investeringar och tillväxt i hög grad är beroende av goda villkor för handel och företagande. I en tid präglad av ökad internationell konkurrens, handelshinder och ekonomisk osäkerhet är det viktigt att svenska företag ges goda förutsättningar att växa, exportera och anställa fler.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta inom handelspolitiken för att stärka företagens konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter i Örebro län och i Sverige som helhet?

Fru talman! I politiken behöver man ha vänner. Mitt parti, Moderaterna, har sådana inom ramen för Tidösamarbetet. Det är ett samarbete som åstadkommer väldigt många bra saker i flygfrågan, som jag redogjorde för i mitt anförande.

Fru talman! Ledamoten Kadir Kasirga lyfte upp att Socialdemokraterna inte vill införa flygskatt igen. Problemet är att Socialdemokraternas vänner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill göra det. De vill också begränsa flyget på sträckor där en tågresa tar tre till fyra timmar och förbjuda privat affärsflyg. Miljöpartiet vill inte bara återinföra flygskatten utan vill dessutom dubblera den.

Fru talman! Min följdfråga till Socialdemokraterna blir således: Ska jag tolka detta som att Socialdemokraterna aldrig kommer att släppa igenom Miljöpartiets och Vänsterpartiets krav?

Fru talman! Jag har några frågor till Socialdemokraternas företrädare Kadir Kasirga.

Under sin tid i regeringsställning införde Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet flygskatten, som slog direkt mot flygets konkurrenskraft. Den slog hårdast mot regionala flygplatser och mot glesbygdsresenärer, för vilka alternativen till flyg ofta är begränsade. Den moderatledda regeringen har tagit bort flygskatten.

Under samma period med S-styrd regering låg driftsbidraget till de regionala flygplatserna i stort sett still. I kombination med minskat resande och nya kostnader innebar detta att många mindre flygplatser fick hantera ökade ekonomiska utmaningar.

Sammantaget bidrog dessa faktorer till en ansträngd situation för det regionala flyget i Sverige.

Fru talman! Mina frågor till ledamoten Kadir Kasirga är: Kommer Socialdemokraterna att införa flygskatten igen? Kommer Socialdemokraterna att ändra driftsbidraget till samma nivå som tidigare om man mot förmodan vinner valet?

Fru talman! Tack, ledamoten Jacob Risberg, för frågan!

När det gäller flygskatten tycker jag att vi ska backa bandet lite grann. Miljöpartiet satt i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna och införde flygskatten. Vi tog bort den av det enkla skälet att den var otroligt ineffektiv. Den slog direkt mot Sveriges konkurrenskraft. Den slog direkt mot hårt arbetande människor som ställer klockan och går till jobbet. Och den slog direkt mot de företag vi har i vårt avlånga land och som är beroende av flyget. Den slog inte mot utsläppen på det sätt som ledamoten får det att framstå – tvärtom.

Fru talman! Vi ställer samtidigt höga krav. Jag var tidigare inne på ReFuelEU-förordningen som vi nu har anslutit oss till. Jag var inne på elflyg, hybridflyg och vikten av att vi har flygplatser över hela Sverige. Det är ett avlångt land som behöver all infrastruktur vi kan ha. Och vi ställer inte trafikslagen mot varandra utan ser att de faktiskt kompletterar varandra.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att vi har olika ingångar i fråga om just flygpolitiken.

Vi ses förmodligen här igen om en liten stund, efter ledamoten Jacob Risbergs anförande.

Fru talman! Tack, ledamoten Jacob Risberg, för frågan!

Vi står långt ifrån varandra när det gäller flygpolitiken. Men jag är glad att jag fick den här frågan. Det är nämligen ingen tvekan om att flyget ska ställa om eller om att även flygtrafiken behöver bli grönare och minska sina utsläpp.

Anledningen till att jag använde den statistik jag gjorde är att pandemiåren var väldigt tuffa och svåra år för hela flygbranschen och flygsektorn. Därför är den statistiken relevant.

Fru talman! Ledamoten Jacob Risberg lyfte upp att vi har ett direkt ansvar kopplat till våra myndigheter och deras flygande. Det stämmer. Jag delar uppfattningen att vi har det ansvaret. Och vi tar det ansvaret, bland annat genom att införa neutrala resepolicyer, så att man kan boka en flygbiljett med grönt flygbränsle, för att vi ska kunna bidra till att få ned utsläppen från svenskt flyg.

Det görs alltså en hel del kopplat till just omställningen. Och som jag nämnde i mitt anförande är detta också något som flyget bär själva.

(Applåder)

Fru talman! Jag tolkade applåden som att jag äntrar mitt replikskifte.

Jag tackar Kadir för frågorna.

Det gällde frågan om att gömma sig bakom utredningar. Jag vet inte hur Socialdemokraterna arbetar med utredningar, men för oss är det givet att en utredning görs för att kunna fatta kloka beslut framöver och att ha något att luta besluten mot.

När det gäller Bromma flygplats ligger en utredning, som vi har sjösatt, på bordet, och jag ser fram emot att den presenteras i höst.

Fru talman! Ledamoten säger sig vurma för flyget. Låt mig då backa tillbaka till det jag sa i mitt anförande om att driftbidraget under väldigt många år var 103 miljoner kronor per år. Det förändrades inte utan låg där konstant.

När Socialdemokraterna och Miljöpartiet var i regeringsställning införde de en flygskatt som slog direkt mot konkurrenskraften för svenskt flyg och mot konkurrenskraften för svenska jobb och företag, som ser till att det här landet håller ihop och att Sverige fungerar. Vi har lagt om den politiken, eftersom vi inte var nöjda med den.

Vi har nu femdubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vi har också stenkoll på de frågor som Kadir Kasirga lyfter upp. Vi ser till att det blir neutrala resepolicyer, så att det går att ställa om flygsektorn. Och vi slopade flygskatten, för att stärka konkurrenskraften, för att stärka Sverige och för att stärka svenskt flyg. Jag är väldigt stolt över den flygpolitik vi har levererat under de här åren och över att vi har städat upp så pass mycket efter åtta förlorade år med Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

När det gäller Bromma har vi under flera år haft olika ingångar i vad man tycker om flygplatsen och hur den ska utvecklas, alternativt avvecklas. Det är vida känt.

Min uppfattning är att vi nu har en ordentlig utredning på plats, och den kommer att presenteras i höst. Därefter kan vi också fatta beslut i själva sakfrågan. Det är glädjande att vi nu ser fler linjer etablera sig på Bromma. Jag tror att Bromma kommer att vara en alldeles utmärkt flygplats för exempelvis elflyget och hybridflyget. Vi behöver flygplatser likt Bromma och många andra där elflyget kan ha sin bas.

Jag delar inte ledamotens uppfattning att Bromma är något som vi lägger in en massa pengar i utan att veta vad vi ska göra. Det kommer utredningen att visa. Vi kommer att fortsätta att debattera frågan många gånger. Men jag vet att om en flygplats läggs ned är det svårt att starta den på nytt. Därför är det viktigt att göra noga avväganden i den typen av beslut.

Fru talman! Det finns en person jag tänker på när vi debatterar flyget. Han heter ungefär vad som helst. Han är montör i Luleå, säljare i Östersund eller sjuksköterska i Kiruna. Han sliter varje dag, betalar sin skatt, försörjer sin familj och förväntar sig att samhällskontraktet håller – att om han gör rätt för sig gör samhället rätt för honom.

En del av det kontraktet är att samhället säkerställer att han faktiskt kan ta sig dit han behöver komma – till ett jobbmöte i Stockholm, till en specialist i Göteborg eller till sin bror som bor längst ned i landet.

I ett avlångt, glest befolkat land, ett av Europas geografiskt mest utspridda länder, är flyget inte ett lyxval. Det är förutsättningen för att vardagen ska gå ihop. Det är därför den här debatten handlar om mer än flyget och våra flygplatser. Den handlar om huruvida Sverige ska vara ett land som fungerar för alla, inte bara för dem som råkar bo rätt – ett Sverige som håller ihop och fungerar, ett Sverige för alla oss som bor och verkar här.

Fru talman! Låt mig börja med vad vi faktiskt kan glädjas åt. Närmare 31 miljoner passagerare reste via svenska flygplatser under 2025. Arlandas utrikestrafik har passerat nivåerna från före pandemin. Kiruna och Luleå satte passagerarrekord i december. Inrikestrafiken på Arlanda ökade med 29 procent under föregående år.

Detta är alltså inte en kollapsande sektor. Det är en sektor i återhämtning och tillväxt. Det är bra, och det är ingen slump. Det är resultatet av en regering som tagit ansvar.

Men nu till utmaningarna och det som denna mandatperiod faktiskt har inneburit för flyginfrastrukturen: När vi tillträdde låg det statliga driftsstödet till landets kommunala och regionala flygplatser på 103 miljoner kronor om året. Det hade legat på den nivån i mer än ett decennium. Under den tid ett parti lät stödet stå stilla och pengarna räckte allt mindre växte underskotten tyst och uthålligt. Kommuner och regioner fick bära notan för vad som i alla andra avseenden är nationell infrastruktur. Det var ett svek mot dem som bor långt från storstäderna.

Den här regeringen har dock agerat. År 2024 fördubblades stödet. I september 2025 aviserades ett historiskt besked: Från 2026 uppgår stödet till 528 miljoner kronor per år, en fyrdubbling sedan valet 2022. Staten täcker nu upp till 75 procent av driftsunderskotten. Det är skattepengarnas goda användning. Det är att säkerställa att den infrastruktur som vi alla finansierat faktiskt lever och fungerar. Det är ett rättvisare Sverige i praktiken.

Fru talman! Jag vill tala om beredskap, samhällskriser och ytterst om krig. Detta är ord som förändrats i tyngd och innebörd de senaste åren. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och sedan Sverige gick med i Nato har säkerhetsläget förändrat förutsättningarna för allt vi gör, också för hur vi ser på Sveriges flyginfrastruktur – våra flygplatser, säkerhetskontrollerna, vårt luftrum och resenärerna.

Sveriges regionala flygplatser är inte en bekvämlighet. De är delar av vår försvarsförmåga – ambulansflyg, räddningstjänst, brandflyg och sjuktransporter, men också vid behov totalförsvarets rörelsefrihet.

Den här regeringen har utökat antalet beredskapsflygplatser från 10 till 27. I december förra året gav vi Trafikverket i uppdrag att förnya avtalen för 2026. Dessutom ska det utredas om ytterligare tre flygplatser ska utses.

Det här är ingen symbolpolitik, utan det är ansvarstagande politik i en orolig tid. Det är en medveten handling som stärker din trygghet och även min trygghet.

Fru talman! Nu till en fråga som jag personligen brinner lite extra för, nämligen elflyget. Vi har under flera år kunnat följa det svenska bolaget Heart Aerospace, baserat utanför Göteborg, och deras ambitioner och kliv framåt. Delar flyttar till andra marknader, men flera aktörer förändrar nu förutsättningarna för inrikesflyget till mer el och fler hybridplan.

Det här är ett Sverige i framkant. På de kortare inrikessträckorna, de regionala förbindelserna, lämpar sig eldrift bra. Elflyg ger tystare motorer, noll lokala utsläpp och lägre buller. Det adresserar precis de invändningar som brukar riktas mot en cityflygplats, exempelvis Bromma.

På tal om Bromma vill jag säga följande. Att lägga ned Bromma nu, precis när elflygets genombrott är inom räckhåll, kan likställas med att riva scenen precis innan föreställningen börjar. Regeringen har tillsatt en utredning om Bromma, som ska redovisas i september i år. Det är rätt. Beslut om infrastruktur av det här slaget ska fattas på ordentliga grunder.

Fru talman! Jag hör ibland att flyget är ett klimatproblem och att lösningen är att flyga mindre. Det är ett budskap som kanske låter enkelt, men det håller inte för granskning. Av vissa partiföreträdares retorik är min uppfattning att det viktigaste är att få ned flyget från luften, inte att flyget ska ställa om. Det förvånar mig.

Inrikesflygets utsläpp är 45–50 procent lägre än före pandemin. Utsläppen från utrikesflyget är 35–40 procent lägre än 2019. Flyget ingår i EU:s utsläppshandel; det betalar alltså för sina utsläpp. Från 2026 upphör dessutom de fria utsläppsrätterna helt. Sverige har nu infört lag om hållbart flygbränsle, så kallad SAF, i linje med EU:s ReFuelEU-förordning. Kravet är 2 procent SAF i dag, och målsättningen vi ska nå är 70 procent inblandning till 2050. EU-kommissionen bekräftade i oktober förra året att vi är på spåret att nå 2030-målet om 6 procent.

När utsläppen från inrikes transporter ökade med 21 procent under 2024 berodde det uteslutande på vägtrafiken – inte på flyget. Flygets utsläpp minskade.

Moderaterna vill att flyget ställer om. Vi tror på teknik, på SAF, på elflyg och hybridflyg, inte på förbud, inte på flygskam och inte på att stänga ned den infrastruktur som håller ihop Sverige. Det är en principiell skillnad.

Fru talman! Jag vill avsluta med att tala om vad den rödgröna vänstersväng som oppositionen erbjuder inför valet 2026 skulle innebära för flyget och för Sverige. Det är inte en abstrakt politisk fråga, utan det är en konkret fråga om vad som händer när man låter ideologi gå före infrastruktur.

Det var under åtta år av socialdemokratiskt styre som stödet till de regionala flygplatserna fick ligga kvar på 103 miljoner kronor, oförändrat år efter år medan underskotten växte och systemet höll på att falla samman. Det var under samma tid som frågan om ett helhetsgrepp om det nationella flygplatssystemet sköts på framtiden, inte för att problemet var okänt utan för att det helt enkelt inte prioriterades. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme.

Fru talman! Flyget är en del av svaret på frågan om Sverige ska vara ett land där det lönar sig att bo, arbeta och driva företag, oavsett var i landet man gör det. Det är en del av det samhällskontrakt vi är skyldiga medborgarna, en del av vår beredskap och en del av vår väg mot ett rikare och tryggare Sverige. Den vägen fortsätter vi att bygga, med ansvar, med fakta och med respekt för hela landet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Det motionsbetänkande som vi behandlar i kammaren i dag tar upp ett stort antal motioner som rör våra grundläggande fri- och rättigheter. Förslagen handlar bland annat om frågor som rör yttrandefrihet, äganderätt samt hot och hat mot förtroendevalda och trossamfund. Det är också i detta som jag kommer att göra några nedslag i mitt anförande.

Innan jag går in på sakfrågorna vill jag dock lyfta fram något som förtjänar att sägas i denna debatt. Under den här mandatperioden har det genomförts flera väsentliga reformer för att stärka skyddet för medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Vi har till exempel fattat det första av två beslut om att grundlagsändringar i framtiden ska kräva kvalificerad majoritet – det vill säga stöd av två tredjedelar av riksdagens ledamöter – för att just stärka skyddet för medborgerliga fri- och rättigheter. Vi har på samma sätt tagit de första stegen för att grundlagsfästa aborträtten.

Fri- och rättigheter är viktiga. Det är också en grannlaga uppgift att hantera dem. Rättigheter kolliderar nämligen med varandra. Den enes frihet kan helt enkelt inskränka den andres. Men det är inte en svaghet i systemet. Det är en konsekvens som varje öppet samhälle har att hantera i demokratiska processer.

Fru talman! Äganderätten är för mig en grundläggande princip i Sverige och innebär att en person eller en organisation har rätt att äga, använda och bestämma över sin egendom. Flera motioner i betänkandet handlar om behovet av att stärka det grundlagsskyddade egendomsskyddet.

Äganderätten är inte bara en juridisk princip. Det handlar om förtroendet mellan medborgare och stat. Det är en fråga som engagerar mig och Moderaterna starkt.

Äganderätten och en livskraftig demokrati är oskiljaktiga. Ingenstans där äganderätten har avskaffats har samhället och demokratin haft en gynnsam utveckling. Ändå ser vi hur markägare, skogsägare och lantbrukare gång på gång tvingats in i situationer där artskyddsregler, strandskydd och miljölagstiftning inskränker deras rätt att bruka sin mark, utan rimlig ersättning. Det är inte acceptabelt.

Utskottet hänvisar till att den moderatledda regeringen i juli 2025 tillsatte en ny parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda just detta, alltså rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar och frågan om ett uttryckligt proportionalitetskrav. Uppdraget ska redovisas i augusti i år. Det är rätt väg framåt. Jag ser fram emot resultatet.

Det spelar ingen roll om det handlar om en skogsägare på landsbygden eller en villaägare i förorten: Principen är densamma. Den som exempelvis äger och brukar sin mark ska behandlas med respekt, inte som ett hinder för byråkratin. Äganderätten är en viktig frihet för individen och något som måste balanseras noga mot samhällets gemensamma behov.

Fru talman! Yttrandefriheten är en central del av vår demokrati i Sverige och innebär att människor har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och idéer utan att riskera censur från staten. Denna rättighet är skyddad i Sveriges grundlagar.

Yttrandefriheten gör det möjligt för medborgare att kritisera makthavare, delta i samhällsdebatten och sprida information och olika åsikter. Samtidigt är den inte helt obegränsad, då vissa yttranden kan vara förbjudna enligt lag. Det handlar om till exempel hets mot folkgrupp, förtal, hot mot ordning och säkerhet och hot mot rikets säkerhet. Det är därför vi har ett rättssystem och en grundlag som anger ramarna för dessa avvägningar. Det är därför grundlagsändringar kräver bred politisk förankring och en noggrann beredning.

Moderaterna tror på individens frihet. Men vi tror också på att friheten måste ha ett robust skydd och att det skyddet kräver kloka avvägningar – inte enkla svar.

Fru talman! Låt mig säga något om begränsning av föreningsfriheten för våldsbejakande organisationer. I betänkandet tar man upp behovet av att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som systematiskt utövar eller främjar våld, hot och tvång. Det är en angelägen fråga. Föreningsfriheten är en hörnsten i demokratin, men den ska inte kunna missbrukas som skydd för organisationer som hotar tryggheten för vanliga medborgare.

Även inom detta område har regeringen lagt fram förslag om att föreningsfriheten ska få begränsas för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning. Grundlagsändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, och nyligen lämnade den utredning som tillsattes i mars förra året sitt betänkande med förslag om straffansvar för deltagande i just kriminella sammanslutningar. Det är ett samlat och kraftfullt grepp mot den organiserade brottsligheten, och det är moderat politik: att använda rättsstatens verktyg för att skydda medborgarnas frihet.

Fru talman! En del motioner som behandlas i betänkandet tar upp behovet av förstärkt stöd till trossamfunden för säkerhetsåtgärder. Det är en fråga som berör något fundamentalt, nämligen rätten att utöva sin tro i trygghet. Den rätten är inte självklar i Sverige i dag. Vi vet till exempel att antisemitiska hatbrott har ökat och att drygt sju av tio församlingar har utsatts för någon form av brott. Judiska församlingar utsätts för hat, hot och i värsta fall våldsbrott. Det är oacceptabelt.

Anslaget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och civilsamhällesorganisationer höjdes för innevarande år. Judiska Centralrådet får därutöver ett riktat stöd för sitt säkerhetsarbete, ett stöd som höjdes i budgetpropositionen för 2025.

Regeringen har fattat beslut om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige och motverka antisemitism. Det är ett tioårigt åtagande med tydliga målsättningar om att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert. En nationell samordnare har tillsatts, och Polismyndigheten har fått i uppdrag att förstärka den brottsutredande förmågan så att fler antisemitiska hatbrott kan lagföras.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi tar fri- och rättighetsskyddet på allvar. Vi stärker grundlagen. Vi skyddar äganderätten. Vi bekämpar kriminella organisationer och hot mot religiösa samfund. Allt detta gör vi för att stärka alla laglydigas frihet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Sverige är ett fantastiskt land med 290 kommuner med olika kommunfullmäktige, 21 regioner med regionala kommunfullmäktige och nationell styrning härifrån Sveriges riksdag.

Bredden av frågor som lyfts fram i de motioner som ingår i betänkandet som vi nu debatterar visar på den mångfald av uppgifter som våra kommuner och regioner har att hantera. Övergripande visar betänkandet även på de skilda förutsättningar som råder. Just detta vill jag kommentera särskilt.

Jag vill lyfta fram två kommuner i mitt hemlän Örebro län: Ljusnarsbergs kommun med cirka 4 400 invånare och Örebro med 160 000 invånare. Båda dessa kommuner har invånare som ställer klockan och går till jobbet, invånare som lägger tid, engagemang och pengar på att starta, driva och utveckla sina företag, invånare som jobbat ett helt yrkesliv och nu anammat pensionärslivet och invånare som deltar i föreningar och hembygdsgårdar, ägnar sig åt fritidsaktiviteter och bidrar till civilsamhället.

Trots betydande olikheter i kommunernas storlek delar Ljusnarsberg och Örebro samma grundläggande ansvar. De ska säkerställa att invånarna får tillgång till god service, utbildning, äldreomsorg och sociala insatser. Därutöver ansvarar kommunerna för underhåll av vägar och gator, miljötillsyn samt handläggning av plan- och byggfrågor. För att klara detta krävs att kompetensförsörjningen är stabil, att man lyckas hitta specialistkompetens inom flera olika områden och att den regionala utvecklingen ges rätt förutsättningar.

Herr talman! Oavsett hur man jämför Sveriges kommuner och regioner är uppdraget detsamma, även om förutsättningarna skiljer sig markant. Det är uppenbart att en växande storstad med större befolkningsunderlag har andra möjligheter att möta sina åtaganden än en kommun som präglas av befolkningsminskning.

Med tanke på att kommuner och regioner bär huvudansvaret för merparten av välfärden i landet är det därför naturligt att deras förutsättningar, organisering och kapacitet att fullgöra sitt uppdrag väcker stort intresse och engagemang. Det är av stor vikt att de lokala politiska församlingarna har rätt förutsättningar, stabil lagstiftning och trygghet i att utföra sina uppdrag att luta sig mot.

Herr talman! Demokratin är inte ett tillstånd man uppnår en gång för alla. Det är en daglig praktik. Den praktiken utövas lika mycket i en kommunfullmäktige som här i kammaren där vi befinner oss just nu.

Nu lever vi i en tid där sociala medier ibland belönar det högljudda framför det genomtänkta och det provokativa framför det konstruktiva. Det skapar en dragning i politiken, inte bara nationellt utan på alla nivåer, mot att synas snarare än att leverera och mot att skapa konfrontation snarare än att lösa problem.

Den lokala demokratin är inte en symbolfråga. Den är grunden för allt annat, och den förtjänar politiker som ser sitt uppdrag för vad det är: ett förtroende från medborgarna, inte en scen för dem själva.

Om förtroendet för politiken eroderar, om medborgare vänder sig bort i uppgivenhet, om unga ser på en debatt, lokal som nationell, och drar slutsatsen att det inte finns någon mening med den, då skadas något mer än ett parti eller en mandatperiod. Då skadas det system som vi tillsammans har ett uppdrag att vårda, som förtroendevalda och som medborgare.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag passa på att rikta ett stort tack till dig som engagerar dig i politiken lokalt och regionalt. Det är förtroendevalda som varje dag bär ett ansvar för skolan, för äldreomsorgen och för att vägen är snöröjd när människor ska till jobbet. Det är många gånger på den lokala nivån, i kommun- och regionfullmäktige, som de beslut fattas som är närmast medborgarna runt om i vårt avlånga land. Den lokala demokratin är en viktig del av vårt samhälle. Vi gör vår del nationellt. Den lokala nivån gör sin del för sin kommun och sin region men med Sveriges bästa för ögonen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Gängbrottsligheten har brett ut sig under många år och kryper allt längre ned i åldrarna. Det är ett resultat av åtta år med socialdemokratiska misslyckanden, men det är också en utveckling som jag vet att statsministern och regeringen tar på stort allvar och agerar mot med mer resurser men också fler verktyg till bland annat polisen.

I dag aviserade regeringen att man mycket snart ska lägga fram ett förslag på riksdagens bord som gör det möjligt att frånta medborgarskapet för den som innehar dubbla medborgarskap och begår brott som allvarligt skadar statens vitala intressen, även vid allvarlig gängbrottslighet.

Min fråga är: Hur ser statsministern på möjligheten att få stöd i riksdagen för denna grundlagsändring?

Fru talman! Jag hälsar dem som nu kommer in på läktaren välkomna. Nu debatterar vi betänkandet Effektiva sanktioner inom luftfarten, och ni kan i efterhand kolla i fatt debatten eftersom ni missade inledningen.

Det ledamoten säger om att vi inte har samma uppfattning i sakfrågan stämmer, just kopplat till att regeringen inte gjorde en förändring innan propositionen lades fram. Det handlar nog om att remissinstanserna tyckte väldigt olika. Jag nämnde i mitt anförande att Försvarsmakten inte hade några invändningar medan andra remissinstanser hade det. Regeringen har sedan gjort en samlad bedömning innan man har lagt fram ett nytt lagförslag.

Jag tänker inte upprepa mitt anförande. Jag tycker att förslaget är välmotiverat och nödvändigt. Regeringen ska vid akuta händelser kunna agera snabbfotat.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och synpunkterna apropå mitt anförande.

Till skillnad från ledamoten tycker jag att det i förslaget motiveras väldigt väl varför man nu från regeringens håll ska kunna stänga luftrummet över hela landet utan föreskrifter. I mitt anförande sa jag följande: Ett sådant beslut ska endast få avse inskränkningar eller förbud som behövs på grund av utomordentliga förhållanden eller i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet. Jag tycker att det är gott nog för att regeringen ska kunna vara snabbfotad i den här typen av frågor.

Som jag nämnde pågår krig i vårt närområde. Det kräver att vi är väl rustade för att skydda och upprätthålla Sveriges säkerhet. Detta är en del i det arbetet. Vi har sett att våra grannländer och andra länder i Europa har tvingats att snabbt stänga delar av luftrummet eller hela luftrummet. Då gäller det att kunna vara snabbfotad.

När det gäller skillnaderna mellan restriktionsområden, det vill säga delar av vårt luftrum, och hela landets luftrum framgår det väldigt tydligt både i propositionen och i de lagar som jag hänvisade till – luftfartslagen och luftfartsförordningen – vad det handlar om. Det är klart att det finns en gradskillnad beroende på om man ska stänga av ett visst restriktionsområde eller stänga av luftrummet över hela landet, och därför behövs olika ingångar i de besluten.

Fru talman! Inom luftfarten finns både internationella och nationella regelverk. Dessa regelverk gör en tydlig åtskillnad mellan civil och statlig luftfart. Den statliga luftfarten delas i sin tur upp i militär luftfart och annan luftfart som används för statliga ändamål.

Det svenska nationella regelverket för luftfart utgörs främst av luftfartslagen, luftfartsförordningen och Transportstyrelsens föreskrifter. Luftfartslagen och luftfartsförordningen innehåller bestämmelser om tillämpningsområdet, detaljerade regler för luftfarten och bestämmelser om straff.

Sedan luftfartslagen och luftfartsförordningen infördes har det vid tillämpningen uppmärksammats att det finns behov av justeringar och tillägg. Det finns även behov av ändringar i luftfartslagen så att det blir tydligt att lagen kompletterar EU-förordningar.

Fru talman! Den moderatledda regeringen har gjort stora insatser för flyget i Sverige och för kommunikationer med andra länder. Flyget är en viktig del för Sverige som land men också för Sveriges konkurrenskraft.

Den proposition vi debatterar i dag kan tyckas vara väldigt teknisk. Så kan vara fallet, men det rör sig om viktiga delar för ökad säkerhet med koppling till flyget och vår luftfart. Här finns nu ett förslag på bordet som bland annat innebär att den som av oaktsamhet gör sig skyldig till vårdslöshet i flygtrafik som inte är ringa ska dömas till ansvar för brott. Den som utför en uppgift som observatör vid användning av ett obemannat luftfartyg ska kunna dömas för vårdslöshet i flygtrafik. Det ska också förtydligas i vilka situationer en gärning ska bedömas som grovt brott. Lagen skärps nu dessutom så att en person som utanför ett flygplan, och i en tjänst som har samband med en flygning, fullgör en uppgift som har väsentlig betydelse för flygsäkerheten ska kunna dömas för flygfylleri om vederbörande är påverkad av alkohol eller något annat medel.

Fru talman! Regeringen ska i ett enskilt fall kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Ett sådant beslut ska endast få avse inskränkningar eller förbud som behövs på grund av utomordentliga förhållanden eller i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet. En möjlighet som den jag nyss nämnde finns redan i dag, men det ska i dagsläget meddelas genom föreskrifter. Skillnaden med det nya förslaget, som ligger på bordet i dag, är att föreskrifter inte alltid ska krävas.

Det är också skillnad mellan att göra inskränkningar eller tillämpa förbud mot luftfart inom vissa delar av landet och att stänga luftrummet över hela landet. Kraven är högre när det gäller beslut som rör hela landet. Avsikten är, återigen, att möjligheten ska finnas i brådskande situationer. Här kan också nämnas att Försvarsmakten är positiv till det förslag som ligger på bordet och att det därför inte leder till konflikt med intressen inom totalförsvaret.

Fru talman! I går stängdes Belgiens luftrum helt eller delvis vid två tillfällen på grund av drönarlarm. Vi har även sett att vårt grannland Danmark i närtid har tvingats agera på samma sätt. Vi lever i en föränderlig och orolig tid. Krig pågår i vårt närområde. Det kräver att vi är väl rustade för att skydda och upprätthålla Sveriges säkerhet.

Herr talman! Mitt hemlän Örebro län har många företag som verkar inom försvarsindustrin. Dessa företag befinner sig just nu i en ganska stor expanderingsfas.

Regeringen lade i somras fram en försvarsindustristrategi. Målsättningarna för strategin är ökad produktion, ökad innovation och bättre samarbete. Det är helt nödvändigt att uppnå dessa mål om Europa ska kunna matcha kapaciteten i den ryska försvarsindustrin.

Skulle försvarsministern kunna berätta om vilka steg som tas för att omsätta strategin i praktiken och hur möjligheterna för att uppnå strategins mål ser ut?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag deltog i samma utskottsmöte och har också träffat Swedavia vid andra tillfällen. Jag uppskattar ledamotens tydliggörande, men det är skillnad på hundratals miljoner kronor och närmare hundra miljoner. Det var därför jag ställde min fråga.

Min nästa fråga handlar om privatflyget. Min uppfattning är att ledamoten i sitt anförande hade en ganska raljerande ton gällande privatflyget och pratade om rika människor som flyger runt som om det vore någon form av hobbyflyg. Jag är ganska övertygad om att de som använder flyget, även privatflyget, gör det av en anledning – att det går fort och att det är effektivt. Dessa människor bidrar inte bara med företag och tillväxt till Sverige, utan de bidrar också med hundratusentals jobb. Det är jag helt övertygad om.

Min fråga är: Anser ledamoten att privatflyget inte behövs?

Fru talman! Tack, ledamoten, för uppföljande frågor!

Svaret på frågan när man bör ändra sin resepolicy i kommunerna och regionerna är: Helst i går! Det är extremt viktigt speciellt när man äger och driver en flygplats att man tillåter sina anställda att använda den.

När vi talar om flygets omställning måste vi se det ur flera perspektiv. När det gäller flygets klimatpåverkan är det som jag nämnde i mitt anförande en väldigt viktig debatt som vi nu har här. Omställningen är också på gång. Men den behöver bottna i fakta.

Inrikesflyget i Sverige står för ungefär 2,5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från inrikes transporter. Utrikesflyget, det vill säga de resor som startade i Sverige och hade sin första destination utomlands, står för cirka 4,8 procent av Sveriges totala utsläpp.

Under Sveriges ordförandeskap i EU togs konkreta steg med ReFuelEU Aviation. Det är en överenskommelse som ska minska flygets utsläpp på EU-nivå, och den börjar gälla i år. Vi ser att vi nu får elflyg, och vi ser hybridflyg. Vi ser också att vi har fossilfri bränsletillverkning i Sverige.

När jag träffar näringslivet och flygbranschen säger man att elflygen kan vara här 2030. Men då måste man också flyga nu för att visa att det finns en efterfrågan, och att marknaden kan få styra vilket fossilfritt alternativ flygplanen ska drivas med.

Redan i dag har vi inrikesflyg i Sverige som flyger med så stor andel som EU tillåter med hållbart flygbränsle. Det är någonting som vi ska värna. Men fler måste flyga för att marknaden ska kunna ställa om. Med fossilfri kärnkraft blir det toppen när man kan ladda sitt elflyg framöver.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor!

Det jag nämnde angående Arlanda var att flygplatsen länge har varit ledande i vår del av världen men tyvärr inte är det längre. Jag syftar framför allt på Kastrup som tar en stor del av invånare i södra Sverige, som hellre åker till Kastrup för att ta flyget därifrån. Det påverkar självklart Arlandas konkurrenskraft.

Därför har regeringen tillsatt den utredning som ska se över Arlandas konkurrenskraft genom bland annat stärkt tillgänglighet med kollektivtrafik och bättre väg- och järnvägsförbindelser dit. Uppdraget kommer att redovisas i slutet av maj. Det är ett sätt att stärka Arlandas konkurrenskraft.

När jag i ett replikskifte tidigare pratade om Bromma och Arlanda menade jag att min bild just nu är att det inte går att bara flytta över all verksamhet som finns på Bromma och i omkringliggande företag direkt till Arlanda. Sådan kapacitet finns inte just nu.

Bromma är viktig, och en del av Tidösamarbetets överenskommelse är att flygplatsen ska vara kvar. Den är bra för totalförsvaret, Kriminalvården, fraktflyg och många andra. Bromma har ungefär 10 000 rörelser per år, och det tycker jag att vi ska slå vakt om.