Karin Sundin

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag ska så här i de sista skälvande minuterna av mandatperioden tacka sjukvårdsministern för de debatter vi har haft här i kammaren. Men jag ska också säga att det inte har varit alldeles enkelt att debattera med en minister som egentligen inte vill ha det ansvar hon har.

Den viktigaste frågan för Kristdemokraterna och Elisabet Lann är att sjukvården ska förstatligas. Så ska alla problem lösas. Och hon frånsäger sig ansvaret för vården som den är organiserad i dag. Varje gång regeringen får kritik eller får en svår fråga skyller hon nämligen på regionerna – den ena eller den andra regionen eller alla samtidigt – på den tidigare socialdemokratiska regeringen eller på mig.

Min poäng är inte att patienter med ett visst antal utpekade diagnoser inte ska få vård i tid. Det har jag aldrig påstått. Det jag har sagt är att alla patienter har rätt att få vård i tid.

Jag säger att det är dags att ta sjukvården på allvar. Det är dags att sluta räkna pinnar. Det är dags att sluta skylla på regionerna.

Det är dags att sjukvården får resurser nog för att klara sitt uppdrag och därmed förutsättningar för att kunna prioritera efter behov. Det är dags att statsbidragen räknas upp utifrån inflationen och inte utifrån det som råkar bli kvar efter att man har sänkt skatterna för höginkomsttagarna. Det är dags för vård efter behov och inte vård efter plånbok.

Det är dags för ett bättre samarbete mellan kommunal, regional och statlig nivå så att sjukvården kan fungera på alla nivåer, i hela Sverige och för alla patienters behov.

Det är helt enkelt dags för en socialdemokratisk regering.

(Applåder)

Fru talman! Sjukvårdsministern kallar mig för självgod och mina partikamrater för självgoda. Jag är inte den enda som är skeptisk till om regeringen verkligen gör rätt prioriteringar med sina satsningar för att korta vissa vårdköer.

Den förra borgerliga regeringen, alliansregeringen, gjorde också sådana satsningar, men utvärderingarna av de så kallade kömiljarderna som fanns mellan åren 2009 och 2014 visar inte på särskilt goda resultat. Exempelvis konstaterar Riksrevisionen i sin utvärdering att miljarderna bara hade en kortvarig effekt på väntetiderna. Det är oklart om effekten berodde på en verklig ökning av vården eller om det var administrativa åtgärder som låg bakom, och det är dessutom oklart om prestationsersättningar som styrmedel över huvud taget hade någon effekt på sikt. Ändå är det det Tidöregeringen har satsat den största summan pengar i sin vårdbudget på – fast det var en snävare satsning än alliansregeringens. Det som inte är framfall, höftleder och grå starr är regionernas ansvar. Det tar regeringen inte något ansvar för.

Vi ser resultatet. Efter fyra år med Tidöregeringen saknar sjukvården en hållbar långsiktig finansiering. Vi har under de fyra åren sett stora besparingar, varsel och massuppsägningar, samtidigt som personalbristen är stor på många områden. Det är stora skillnader i tillgången till vård över landet. Patienter från både norr och söder får åka allt längre för att få den vård de borde ha fått i sin hemmaregion. Vad ska regeringen göra åt detta?

Vi ser också hur mer eller mindre seriösa aktörer, eller oseriösa aktörer, tjänar grova pengar på en vårdmarknad som inte fungerar. Och vi har sett hur gängkriminella satsar på att driva vårdcentraler.

Vi socialdemokrater har ett vårdlöfte till hela Sverige. Vi vill ta ett gemensamt politiskt ansvar i kommuner, i regioner, i riksdagen och i en framtida regering för att vården ska fungera i hela Sverige. En socialdemokratisk regering kommer inte att slingra sig undan sitt ansvar eller skylla ifrån sig på en enskild region eller någon annan. Vi lovar att vi ska sätta välfärden först, före skattesänkningar för dem som har mest att tjäna på skattesänkningar.

Som patient har man rätt att få vård i tid, oavsett vilken sjukdom eller vilket besvär man har drabbats av och oavsett var i landet man bor. Vi säger att det behövs en nationell plan för att minska väntetiderna i cancervården. De minskar inte. I dag får bara hälften av cancerpatienterna vård i tid, sett till de nationella målen. Där behövs ett större fokus så att Sverige kan leva upp till hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om att den som har störst behov av vård ska gå först.

Vi ska sätta stopp för dagens system med dolda nedskärningar i vården. Vi lovar att se till att statsbidragen räknas upp i takt med inflationen och kostnadsökningarna. Vi vet att en stabil finansiering från ett år till ett annat är en förutsättning för att kommuner och regioner ska kunna göra sitt jobb på ett bra sätt för alla patienter, oavsett var de bor och oavsett vilken sjukdom de har drabbats av.

(Applåder)

Fru talman! Har regeringen verkligen gjort rätt prioriteringar för att minska väntetiderna i vården, och har regeringen gjort det på ett sådant sätt att den som har störst behov av vård går först? Detta är mina frågor nu när vi har facit av fyra år med Tidöregeringen. Det har varit år då välfärdens kärnverksamheter, skolan, omsorgen och inte minst sjukvården, har fått stå tillbaka.

Vi hörde sjukvårdsministern tala om de miljarder som regeringen har gett till sjukvården. Det låter mycket bättre än vad det är. Som finansministern brukar påpeka räcker inte skattepengarna till allt. Regeringen har i fyra år prioriterat sänkta skatter före pengar till sjukvården. Man har inte räknat upp statsbidragen i takt med inflationen eller kostnadsökningarna och inte i takt med den ökande andelen äldre. Värdet av statens miljarder till sjukvården har alltså i själva verket minskat under de här fyra åren.

Det finns dock några områden som regeringen tycker är särskilt viktiga att satsa på, och det är kortare köer till operationer för framfall, höftledsproteser och gråstarr. Vi hörde också ministern säga att 7 procent av statsbidragen har öronmärkts för dessa ingrepp: 1 miljard 2025 och 750 miljoner 2026.

7 procent av pengarna går alltså till ingrepp som utgör 1,2 promille av den totala vårdproduktionen inom den planerade vården. Det är en stor satsning, och det är bra när patienternas väntan på vård är så kort som möjligt. Det minskar tiden för lidande och oro, och det förbättrar sannolikt patienternas livskvalitet. Så kort väntetid som möjligt ska gälla för alla patienter, inte bara för dem som har en diagnos som råkar vara av särskilt intresse för regeringen. Det bör också gälla för de patienter som har störst behov av vård.

Sjukvårdsministern säger att hon delar min uppfattning om att vård ska ges efter behov. Det är dock inget ansvar som hon själv vill ta. Vård efter behov är regionernas ansvar, inte regeringens. Det handlar alltså om de regioner som har fått se statsbidragens värde urholkas i fyra år och som nu ser hur regeringen med sina statsbidrag prioriterar åtgärder utifrån var det är lättast att snabbt få resultat i form av kortare väntetider till operation och inte utifrån allvarlighetsgrad eller behov.

Fru talman! Jag har en uppmaning till alla som lyssnar: Nästa gång du hör Elisabet Lann eller någon annan från regeringen slå sig för bröstet för att ha kortat sjukvårdsköerna ska du spetsa öronen. Du kommer troligen att få höra exemplet med höftleder eller kanske gråstarr. Regeringen har öronmärkt 1 miljard och 750 miljoner kronor för att kunna använda just dessa exempel. Du kommer troligen inte att få höra Elisabet Lann säga någonting om sitt ansvar för de långa väntetiderna för vård på något annat område.

Jag konstaterar i alla fall att jag saknar svar på min fråga: Har regeringen använt de statsbidrag som man riktar till regionerna på ett sätt som säkerställer att den som har störst behov av vård också får företräde till vården?

(Applåder)

Fru talman! Jag ser att civilminister Carl-Oskar Bohlin försöker att ducka för Socialdemokraternas frågor, men här kommer en till.

Det finns mycket att säga om Sveriges krisberedskap och om krisberedskapen för alla grupper i samhället. Socialstyrelsens senaste lägesrapport om insatser och stöd för personer med funktionsnedsättning visar att utvecklingen till och med går åt fel håll.

Andelen kommuner som har aktuella evakueringsplaner för särskilt sårbara grupper minskar. År 2021 hade ungefär hälften av kommunerna planer för sina boenden för personer med olika funktionsnedsättningar. Andelen var liten då, och den har nu minskat ytterligare till mellan 30 och 40 procent. Andelen kommuner som har kontinuitetsplaner för sina boenden för personer med funktionsnedsättning är enligt Socialstyrelsen anmärkningsvärt liten – bara omkring 20 procent.

Vad tänker regeringen göra för att se till att alla kommuner har krisplaner för sina boenden för personer med funktionsnedsättning?

(Applåder)

De positiva konsekvenserna av förslaget är att det blir enklare för restaurangbranschen att förhålla sig till serveringsreglerna. I mycket av den beskrivning som har framkommit i kammaren kommer det att bli utrymme för fler trivsamma och trevliga tillfällen att njuta av alkohol i Sommarsverige i år. Det är de positiva sidorna av förslaget.

Vi menar att det är tid för förändring, och vi behöver förändra kraven för att få alkoholtillstånd.

Det jag ville såga är underlaget som ligger till grund för förändringen. Det hade behövts en betydligt mer genomgripande analys av de negativa konsekvenserna. Det hade varit på sin plats att ta ansvar för frågan ur både ett näringslivspolitiskt perspektiv och ett folkhälsopolitiskt perspektiv. Men när det inte har gjorts säger vi: Låt oss i den här frågan göra som vi gjorde när det gäller gårdsförsäljning, nämligen att vi i särskild ordning följer upp lagstiftningen för att se eventuella negativa konsekvenser för folkhälsan och utifrån resultatet fatta beslut om vägen framåt.

Det är inget konstigt. Det var så vi sa när det gäller gårdsförsäljningen. Då tyckte riksdagen, också Tidöpartierna, att det fanns anledning till varsamhet. Vi anser att det finns anledning till varsamhet också när det gäller restaurangernas förutsättningar att servera alkohol under betydligt friare former.

De positiva konsekvenserna av förslaget är att det blir enklare för restaurangbranschen att förhålla sig till serveringsreglerna. I mycket av den beskrivning som har framkommit i kammaren kommer det att bli utrymme för fler trivsamma och trevliga tillfällen att njuta av alkohol i Sommarsverige i år. Det är de positiva sidorna av förslaget.

Vi menar att det är tid för förändring, och vi behöver förändra kraven för att få alkoholtillstånd.

Det jag ville såga är underlaget som ligger till grund för förändringen. Det hade behövts en betydligt mer genomgripande analys av de negativa konsekvenserna. Det hade varit på sin plats att ta ansvar för frågan ur både ett näringslivspolitiskt perspektiv och ett folkhälsopolitiskt perspektiv. Men när det inte har gjorts säger vi: Låt oss i den här frågan göra som vi gjorde när det gäller gårdsförsäljning, nämligen att vi i särskild ordning följer upp lagstiftningen för att se eventuella negativa konsekvenser för folkhälsan och utifrån resultatet fatta beslut om vägen framåt.

Det är inget konstigt. Det var så vi sa när det gäller gårdsförsäljningen. Då tyckte riksdagen, också Tidöpartierna, att det fanns anledning till varsamhet. Vi anser att det finns anledning till varsamhet också när det gäller restaurangernas förutsättningar att servera alkohol under betydligt friare former.

Vi tyckte att förslagen som lades fram i den tidigare utredningen om en trygg uppväxt utan alkohol, tobak och lustgas var bra. Men det har gått en tid, och det ställs tydligare krav på att vi behöver förändra lagstiftningen. Vi tycker att det är dags att göra de förändringarna. Det är många år sedan utredningen tillsattes, och det är dags att vi gör förändringar i lagstiftningen.

Men vi tycker att man i processen som har lett fram till det förslag som ligger på riksdagens bord i dag i alldeles för liten utsträckning har analyserat de potentiella negativa konsekvenserna av förändringarna. Förenklingsrådets förslag innebar, och det vi har att ta ställning till i kammaren i dag, en unison lovsång till näringslivets förenklade förutsättningar att kunna bedriva alkoholservering på ett lönsammare, enklare och mer tillgängligt sätt.

Det är bra med förenklingar, men vi måste också titta på de potentiellt negativa konsekvenserna. Därför har vi landat i att vi står bakom förändringarna, men de behöver följas upp på precis samma sätt som riksdagen har sagt att gårdsförsäljningen innebär risker som utmanar den svenska folkhälsopolitiken. Därför ska vi följa upp den reformen efter sex år. Vi menar att det vore rimligt att göra samma uppföljning när det gäller den här reformen. Det tycker vi är ett ansvarsfullt sätt att se på frågan, som tar hänsyn till både näringslivets behov och till folkhälsan.

Jag hör inte många ord om folkhälsa från andra talare i debatten, utan det handlar om hur trivsamt och trevligt det kommer att bli.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten om att även i replikskiften tala via talmannen.)

Vi tyckte att förslagen som lades fram i den tidigare utredningen om en trygg uppväxt utan alkohol, tobak och lustgas var bra. Men det har gått en tid, och det ställs tydligare krav på att vi behöver förändra lagstiftningen. Vi tycker att det är dags att göra de förändringarna. Det är många år sedan utredningen tillsattes, och det är dags att vi gör förändringar i lagstiftningen.

Men vi tycker att man i processen som har lett fram till det förslag som ligger på riksdagens bord i dag i alldeles för liten utsträckning har analyserat de potentiella negativa konsekvenserna av förändringarna. Förenklingsrådets förslag innebar, och det vi har att ta ställning till i kammaren i dag, en unison lovsång till näringslivets förenklade förutsättningar att kunna bedriva alkoholservering på ett lönsammare, enklare och mer tillgängligt sätt.

Det är bra med förenklingar, men vi måste också titta på de potentiellt negativa konsekvenserna. Därför har vi landat i att vi står bakom förändringarna, men de behöver följas upp på precis samma sätt som riksdagen har sagt att gårdsförsäljningen innebär risker som utmanar den svenska folkhälsopolitiken. Därför ska vi följa upp den reformen efter sex år. Vi menar att det vore rimligt att göra samma uppföljning när det gäller den här reformen. Det tycker vi är ett ansvarsfullt sätt att se på frågan, som tar hänsyn till både näringslivets behov och till folkhälsan.

Jag hör inte många ord om folkhälsa från andra talare i debatten, utan det handlar om hur trivsamt och trevligt det kommer att bli.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten om att även i replikskiften tala via talmannen.)

Jag tänker att den här debatten handlar om en specifik lagstiftning som syftar till att förenkla reglerna för serveringstillstånd för alkohol. Jag tänker att det finns gott om företrädare i Sveriges riksdag som vill ha en liberalisering av alkohollagstiftningen. Vi socialdemokrater menar att en ansvarsfull alkoholpolitik faktiskt innebär att man tittar på både positiva och negativa konsekvenser av förändrad lagstiftning.

Ledamoten lyfter fram att det inte råder någon brist på uppföljning av beslut som fattas i riksdagen. Då skulle vi kunna ställa motfrågan om varför Tidöpartierna i så fall menar att det var ansvarsfullt att i frågan om gårdsförsäljning faktiskt införa precis en sådan prövotid på sex år. Då kan man se hur lagen faller ut och utvärdera huruvida man kan gå vidare med lagen. Det tyckte man var relevant gällande gårdsförsäljning. Vi socialdemokrater menar att det vore relevant också när det gäller förändring av alkoholtillstånd.

Jag tänker att den här debatten handlar om en specifik lagstiftning som syftar till att förenkla reglerna för serveringstillstånd för alkohol. Jag tänker att det finns gott om företrädare i Sveriges riksdag som vill ha en liberalisering av alkohollagstiftningen. Vi socialdemokrater menar att en ansvarsfull alkoholpolitik faktiskt innebär att man tittar på både positiva och negativa konsekvenser av förändrad lagstiftning.

Ledamoten lyfter fram att det inte råder någon brist på uppföljning av beslut som fattas i riksdagen. Då skulle vi kunna ställa motfrågan om varför Tidöpartierna i så fall menar att det var ansvarsfullt att i frågan om gårdsförsäljning faktiskt införa precis en sådan prövotid på sex år. Då kan man se hur lagen faller ut och utvärdera huruvida man kan gå vidare med lagen. Det tyckte man var relevant gällande gårdsförsäljning. Vi socialdemokrater menar att det vore relevant också när det gäller förändring av alkoholtillstånd.

Ja, Socialdemokraterna tycker att man ska kunna ta sig ett glas vin eller en öl utan att behöva ta in en pommestallrik.

Jag konstaterar att vi i dagens debatt i denna kammare har gott om företrädare för Tidöpartierna som sjunger reformens lov. Vi ser att det också finns en rad problem kopplade till en förändrad lagstiftning som ökar tillgängligheten till alkohol. Vi anser att det är ansvarsfull politik att inte bara belysa de positiva effekterna av en förändrad lagstiftning, som exempelvis du själv har gjort. Det är många som talar för reformen, men det är ytterst få som påtalar att det faktiskt också finns negativa konsekvenser och att dessa negativa konsekvenser behöver följas upp.

Det är det vi säger: Den här lagstiftningen behöver följas upp för att vi ska se hur konsekvenserna faller ut och om vi utifrån detta behöver förändra lagstiftningen framöver.

Det är ändå ganska mycket som står på spel. I utredningen och i propositionen finns beräkningar av ökade skador på grund av ökad alkoholkonsumtion i form av dödsfall, alkoholrelaterade sjukhusinläggningar och ökade samhällskostnader. Detta behöver faktiskt belysas.

Ja, Socialdemokraterna tycker att man ska kunna ta sig ett glas vin eller en öl utan att behöva ta in en pommestallrik.

Jag konstaterar att vi i dagens debatt i denna kammare har gott om företrädare för Tidöpartierna som sjunger reformens lov. Vi ser att det också finns en rad problem kopplade till en förändrad lagstiftning som ökar tillgängligheten till alkohol. Vi anser att det är ansvarsfull politik att inte bara belysa de positiva effekterna av en förändrad lagstiftning, som exempelvis du själv har gjort. Det är många som talar för reformen, men det är ytterst få som påtalar att det faktiskt också finns negativa konsekvenser och att dessa negativa konsekvenser behöver följas upp.

Det är det vi säger: Den här lagstiftningen behöver följas upp för att vi ska se hur konsekvenserna faller ut och om vi utifrån detta behöver förändra lagstiftningen framöver.

Det är ändå ganska mycket som står på spel. I utredningen och i propositionen finns beräkningar av ökade skador på grund av ökad alkoholkonsumtion i form av dödsfall, alkoholrelaterade sjukhusinläggningar och ökade samhällskostnader. Detta behöver faktiskt belysas.

Jag skulle vilja rekommendera ledamoten att 1) läsa utredningen, 2) läsa regeringens proposition, 3) ta del av remissvaren och 4) ta del av alkoholforskningen. Där finns det tydliga svar: Ökad tillgång till alkohol leder till ökad konsumtion av alkohol. Sedan kan man räkna på i hur stor utsträckning den gör det. I beräkningarna av vad detta kan tänkas få för konsekvenser, utifrån den lagstiftning som ligger på bordet i dag, är spännvidden mellan 11 och 19 fler dödsfall på grund av alkohol.

Vi säger att det behövs förändringar men att man också behöver också följa upp de negativa konsekvenserna av detta. Det är skälet till att vi lägger fram ett tydligt förslag om att denna lagstiftning ska följas upp i särskild ordning.

Jag skulle vilja rekommendera ledamoten att 1) läsa utredningen, 2) läsa regeringens proposition, 3) ta del av remissvaren och 4) ta del av alkoholforskningen. Där finns det tydliga svar: Ökad tillgång till alkohol leder till ökad konsumtion av alkohol. Sedan kan man räkna på i hur stor utsträckning den gör det. I beräkningarna av vad detta kan tänkas få för konsekvenser, utifrån den lagstiftning som ligger på bordet i dag, är spännvidden mellan 11 och 19 fler dödsfall på grund av alkohol.

Vi säger att det behövs förändringar men att man också behöver också följa upp de negativa konsekvenserna av detta. Det är skälet till att vi lägger fram ett tydligt förslag om att denna lagstiftning ska följas upp i särskild ordning.

Vi socialdemokrater ser absolut fördelar med att förenkla dagens lagstiftning. Det var därför den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning för att se över regelverket.

Vi anser dock att en ansvarsfull folkhälsopolitik inte bara ser till fördelarna utan faktiskt också försöker analysera konsekvenserna av negativ art. Det vi tydligt vill påtala är att underlaget till denna förändring av lagstiftningen har ytterst få analyser vad gäller negativa konsekvenser av en förändrad lagstiftning.

Precis som jag tidigare lyfte fram finns det flera sådana. Det är en väl beforskad sanning att ökad tillgång till alkohol också ökar konsumtionen. Det slår bland andra WHO och FN fast.

Också Förenklingsrådets egen utredning pekar väldigt tydligt på vilka konsekvenserna av en ökad tillgång kan tänkas bli. Det var det jag lyfte fram i mitt anförande när jag påtalade, med citat ur Förenklingsrådets egen rapport, att de förändringar i lagstiftningen som i dag ligger på bordet förväntas leda till en ökad dödlighet, beroende på hur man räknar, med mellan 11 och 19 personer per år. De förväntas också leda till mellan 1 350 och 2 400 fler alkoholrelaterade sjukhusinläggningar per år. Kopplat till detta finns också beräkningar av kostnaderna för produktionsbortfall.

Detta är vedertagna sanningar. Jag förstår att Tidöpartierna inte vill ta dem på allvar, men de finns i Förenklingsrådets egen utredning inför detta förslag. Vi tycker att det är ansvarsfullt att också påtala de negativa effekterna av en förändrad lagstiftning.

Vi socialdemokrater ser absolut fördelar med att förenkla dagens lagstiftning. Det var därför den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning för att se över regelverket.

Vi anser dock att en ansvarsfull folkhälsopolitik inte bara ser till fördelarna utan faktiskt också försöker analysera konsekvenserna av negativ art. Det vi tydligt vill påtala är att underlaget till denna förändring av lagstiftningen har ytterst få analyser vad gäller negativa konsekvenser av en förändrad lagstiftning.

Precis som jag tidigare lyfte fram finns det flera sådana. Det är en väl beforskad sanning att ökad tillgång till alkohol också ökar konsumtionen. Det slår bland andra WHO och FN fast.

Också Förenklingsrådets egen utredning pekar väldigt tydligt på vilka konsekvenserna av en ökad tillgång kan tänkas bli. Det var det jag lyfte fram i mitt anförande när jag påtalade, med citat ur Förenklingsrådets egen rapport, att de förändringar i lagstiftningen som i dag ligger på bordet förväntas leda till en ökad dödlighet, beroende på hur man räknar, med mellan 11 och 19 personer per år. De förväntas också leda till mellan 1 350 och 2 400 fler alkoholrelaterade sjukhusinläggningar per år. Kopplat till detta finns också beräkningar av kostnaderna för produktionsbortfall.

Detta är vedertagna sanningar. Jag förstår att Tidöpartierna inte vill ta dem på allvar, men de finns i Förenklingsrådets egen utredning inför detta förslag. Vi tycker att det är ansvarsfullt att också påtala de negativa effekterna av en förändrad lagstiftning.

Fru talman! Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Hur man når det målet har förändrats över tid, och det bör förändras i takt med tiden för att kunna fortsätta att fungera som ett legitimt skydd för folkhälsan. Men alla förändringar av alkohollagstiftningen bör göras varsamt och med stor omsorg om dem som riskerar att drabbas av förändringarna på ett negativt sätt.

I dag har vi förslag till ny lagstiftning på bordet. Dagens regelverk för serveringstillstånd har länge setts som krångligt, och det har kritiserats för att det tillämpas olika i olika kommuner.

Det var därför som den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som fick namnet En trygg uppväxt utan alkohol, tobak och nikotinprodukter. Den utredningen kompletterades sedan med ett tilläggsdirektiv om lustgas så att det blev En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas. Det var en bra titel, och det var en bra utredning som ringade in folkhälsopolitikens kärnfråga genom ett väldigt tydligt barnperspektiv.

Utredningen lade fram kloka och väl avvägda förslag som gjorde det tydligare hur alkohollagstiftningen skulle tillämpas och som innebar förenklingar av den meny som en restaurang måste kunna tillhandahålla. Allt detta slängde Tidöregeringen i papperskorgen. Och det må så vara; det är inte första gången, och det lär inte bli sista gången, som en regering inte fullföljer förslag från en utredning som en tidigare regering har tillsatt.

Det behöver dock sägas i dag att den proposition som nu ligger på riksdagens bord är ett hafsverk. Den är framtagen av ett rådgivande organ på Tillväxtverket. Förenklingsrådet, som har tagit fram utredningen, har som sitt uppdrag att göra det enklare för företagen. Förenklingsrådet har ingen kompetens på folkhälsoområdet och har inte heller hämtat in den kompetensen i form av någon sakkunnig i utredningen, och det märks. Förslaget har blivit hårt kritiserat av en rad remissinstanser för att det helt och hållet utgår från näringslivets intressen och inte alls har något folkhälsoperspektiv.

Förslaget innehåller ändå en beräkning av effekterna av ökad tillgänglighet till alkohol utifrån den beräkningsmodell som FN brukar använda. Beroende på antagandet om hur stor ökning av alkoholkonsumtionen den nya lagstiftningen kommer att leda till kan vi förvänta oss en ökning av dödligheten med mellan 11 och 19 personer per år. Vi kan också förvänta oss mellan 1 350 och 2 400 fler alkoholrelaterade sjukhusinläggningar per år. Kostnaden för produktionsbortfall till följd av detta kommer att motsvara mellan 71 och 127 miljoner kronor årligen.

Sjukdom och död verkar dock inte vara en särskilt viktig fråga för Tidöregeringen. Inte heller barn verkar vara någon särskilt viktig fråga för Tidöregeringen. Att skydda barn och ungdomar från alkoholens skadeverkningar skulle annars kunna sägas vara själva kärnan i en ansvarsfull folkhälsopolitik. Men regeringen avfärdar de remissinstanser som påtalar bristen på barnperspektiv med att säga att åldersgränserna och detaljhandelsmonopolet förblir oförändrade.

Vi socialdemokrater konstaterar att barn lever i samma verklighet som vi vuxna. När det sker en stor förändring av alkoholpolitiken och när tillgången till alkohol ökar påverkar det barnen. Det kommer att påverka barn när det serveras alkohol på fler uteserveringar och på platser som tidigare har varit fredade från alkoholservering, som badhus och minigolfbanor.

Det kommer i allra högsta grad att påverka barn när vuxna i deras närhet möter en ökad tillgång till alkohol och därmed får fler tillfällen att dricka mer. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. 15 procent, 320 000 barn, har påverkats negativt av att ha vuxit upp med en förälder med alkoholproblem. Det är rimligt att tro att den här lagstiftningen kommer att påverka barnen.

Vi socialdemokrater menar att bristen på folkhälsoperspektiv, bristen på barnperspektiv och bristen på konsekvensanalyser gör att de föreslagna förändringarna bör följas upp i särskild ordning, både på kort och på lite längre sikt.

Fru talman! Med den nya lagstiftningen minskar företagens investeringskostnader eftersom det inte kommer att krävas vare sig kök, porslin, stolar eller bord, råvaror eller kockar för att servera alkohol. Man kan anta att det kommer att leda till en prissänkning på alkohol. Frågan är vad det innebär för de restauranger som har ambitionen att servera bra mat men som också lockar gäster som nöjer sig med ett glas vin. Hur dyr måste maten bli när det öppnar en ölhall i lokalen bredvid som tack vare de minimala investeringskostnaderna kan sälja öl till mycket lägre pris?

Frågan är hur många restauranger som kommer drivas till konkurs till följd av den nya lagstiftningen. Den analysen saknas också i förslaget.

Lägg därtill att restaurangbranschen redan i dag är en bransch där det förekommer en hel del ekonomisk brottslighet, utnyttjande av arbetskraft och kopplingar till organiserad brottslighet. Både Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet har konstaterat att nätverkskriminella är klart överrepresenterade inom restaurangbranschen. Flera remissinstanser varnar för att kriminaliteten i krogbranschen kommer att öka när det blir enklare att tjäna pengar på alkoholservering. Men risken för att konkurrensen kommer att snedvridas på bekostnad av seriösa och skötsamma företag verkar inte heller vara en särskilt viktig fråga för Tidöregeringen.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga några ord om cateringverksamhet. Cateringföretag ska enligt förslaget kunna servera mat för att få permanent alkoholtillstånd. Däremot kommer det inte längre att finnas krav på kök och matservering för tillfälliga serveringstillstånd för slutna sällskap. Med andra ord kommer lagen att ge utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol. Det är en helt ny affärsmöjlighet som den nya lagstiftningen öppnar upp för.

Det innebär att enskilda kommuners tillämpning av lagen kommer att få stor betydelse. Vi socialdemokrater anser att det vore ytterst olyckligt om vi fick se en utveckling mot catering av spritfester. Det skulle öka risken för medicinska och sociala skador, och det skulle utmana detaljhandelsmonopolet.

Fru talman! Det förslag vi har på bordet i dag innebär stora förändringar av den svenska alkoholpolitiken. Förslaget innehåller ingen djupare analys av vilka konsekvenser det kan få för folkhälsan, för barnen, för detaljhandelsmonopolet och för den allmänna ordningen och säkerheten i det offentliga rummet eller vad gäller kriminaliteten i en redan hårt kriminellt belastad bransch. Det är analyser som hade behövts.

Vi socialdemokrater anser att de föreslagna förändringarna kan jämföras med den nya lagen om så kallad gårdsförsäljning. Den reformen genomförs med en prövotid på sex år. Därefter ska reformen utvärderas för att se om den ska förlängas. Vi anser att den här lagen borde införas med en prövotid på två år för att sedan kunna utvärderas inför en förlängning. Det skulle ge oss en betydligt större rådighet över folkhälsopolitiken än det förslag som ligger på bordet i dag.

Fru talman! Jag står bakom Socialdemokraternas båda yrkanden men yrkar bifall endast till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Hur man når det målet har förändrats över tid, och det bör förändras i takt med tiden för att kunna fortsätta att fungera som ett legitimt skydd för folkhälsan. Men alla förändringar av alkohollagstiftningen bör göras varsamt och med stor omsorg om dem som riskerar att drabbas av förändringarna på ett negativt sätt.

I dag har vi förslag till ny lagstiftning på bordet. Dagens regelverk för serveringstillstånd har länge setts som krångligt, och det har kritiserats för att det tillämpas olika i olika kommuner.

Det var därför som den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som fick namnet En trygg uppväxt utan alkohol, tobak och nikotinprodukter. Den utredningen kompletterades sedan med ett tilläggsdirektiv om lustgas så att det blev En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas. Det var en bra titel, och det var en bra utredning som ringade in folkhälsopolitikens kärnfråga genom ett väldigt tydligt barnperspektiv.

Utredningen lade fram kloka och väl avvägda förslag som gjorde det tydligare hur alkohollagstiftningen skulle tillämpas och som innebar förenklingar av den meny som en restaurang måste kunna tillhandahålla. Allt detta slängde Tidöregeringen i papperskorgen. Och det må så vara; det är inte första gången, och det lär inte bli sista gången, som en regering inte fullföljer förslag från en utredning som en tidigare regering har tillsatt.

Det behöver dock sägas i dag att den proposition som nu ligger på riksdagens bord är ett hafsverk. Den är framtagen av ett rådgivande organ på Tillväxtverket. Förenklingsrådet, som har tagit fram utredningen, har som sitt uppdrag att göra det enklare för företagen. Förenklingsrådet har ingen kompetens på folkhälsoområdet och har inte heller hämtat in den kompetensen i form av någon sakkunnig i utredningen, och det märks. Förslaget har blivit hårt kritiserat av en rad remissinstanser för att det helt och hållet utgår från näringslivets intressen och inte alls har något folkhälsoperspektiv.

Förslaget innehåller ändå en beräkning av effekterna av ökad tillgänglighet till alkohol utifrån den beräkningsmodell som FN brukar använda. Beroende på antagandet om hur stor ökning av alkoholkonsumtionen den nya lagstiftningen kommer att leda till kan vi förvänta oss en ökning av dödligheten med mellan 11 och 19 personer per år. Vi kan också förvänta oss mellan 1 350 och 2 400 fler alkoholrelaterade sjukhusinläggningar per år. Kostnaden för produktionsbortfall till följd av detta kommer att motsvara mellan 71 och 127 miljoner kronor årligen.

Sjukdom och död verkar dock inte vara en särskilt viktig fråga för Tidöregeringen. Inte heller barn verkar vara någon särskilt viktig fråga för Tidöregeringen. Att skydda barn och ungdomar från alkoholens skadeverkningar skulle annars kunna sägas vara själva kärnan i en ansvarsfull folkhälsopolitik. Men regeringen avfärdar de remissinstanser som påtalar bristen på barnperspektiv med att säga att åldersgränserna och detaljhandelsmonopolet förblir oförändrade.

Vi socialdemokrater konstaterar att barn lever i samma verklighet som vi vuxna. När det sker en stor förändring av alkoholpolitiken och när tillgången till alkohol ökar påverkar det barnen. Det kommer att påverka barn när det serveras alkohol på fler uteserveringar och på platser som tidigare har varit fredade från alkoholservering, som badhus och minigolfbanor.

Det kommer i allra högsta grad att påverka barn när vuxna i deras närhet möter en ökad tillgång till alkohol och därmed får fler tillfällen att dricka mer. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. 15 procent, 320 000 barn, har påverkats negativt av att ha vuxit upp med en förälder med alkoholproblem. Det är rimligt att tro att den här lagstiftningen kommer att påverka barnen.

Vi socialdemokrater menar att bristen på folkhälsoperspektiv, bristen på barnperspektiv och bristen på konsekvensanalyser gör att de föreslagna förändringarna bör följas upp i särskild ordning, både på kort och på lite längre sikt.

Fru talman! Med den nya lagstiftningen minskar företagens investeringskostnader eftersom det inte kommer att krävas vare sig kök, porslin, stolar eller bord, råvaror eller kockar för att servera alkohol. Man kan anta att det kommer att leda till en prissänkning på alkohol. Frågan är vad det innebär för de restauranger som har ambitionen att servera bra mat men som också lockar gäster som nöjer sig med ett glas vin. Hur dyr måste maten bli när det öppnar en ölhall i lokalen bredvid som tack vare de minimala investeringskostnaderna kan sälja öl till mycket lägre pris?

Frågan är hur många restauranger som kommer att drivas till konkurs till följd av den nya lagstiftningen. Den analysen saknas också i förslaget.

Lägg därtill att restaurangbranschen redan i dag är en bransch där det förekommer en hel del ekonomisk brottslighet, utnyttjande av arbetskraft och kopplingar till organiserad brottslighet. Både Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet har konstaterat att nätverkskriminella är klart överrepresenterade inom restaurangbranschen. Flera remissinstanser varnar för att kriminaliteten i krogbranschen kommer att öka när det blir enklare att tjäna pengar på alkoholservering. Men risken för att konkurrensen kommer att snedvridas på bekostnad av seriösa och skötsamma företag verkar inte heller vara en särskilt viktig fråga för Tidöregeringen.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga några ord om cateringverksamhet. Cateringföretag ska enligt förslaget kunna servera mat för att få permanent alkoholtillstånd. Däremot kommer det inte längre att finnas krav på kök och matservering för tillfälliga serveringstillstånd för slutna sällskap. Med andra ord kommer lagen att ge utrymme för att tillåta catering av enbart alkohol. Det är en helt ny affärsmöjlighet som den nya lagstiftningen öppnar upp för.

Det innebär att enskilda kommuners tillämpning av lagen kommer att få stor betydelse. Vi socialdemokrater anser att det vore ytterst olyckligt om vi fick se en utveckling mot catering av spritfester. Det skulle öka risken för medicinska och sociala skador, och det skulle utmana detaljhandelsmonopolet.

Fru talman! Det förslag vi har på bordet i dag innebär stora förändringar av den svenska alkoholpolitiken. Förslaget innehåller ingen djupare analys av vilka konsekvenser det kan få för folkhälsan, för barnen, för detaljhandelsmonopolet och för den allmänna ordningen och säkerheten i det offentliga rummet eller vad gäller kriminaliteten i en redan hårt kriminellt belastad bransch. Det är analyser som hade behövts.

Vi socialdemokrater anser att de föreslagna förändringarna kan jämföras med den nya lagen om så kallad gårdsförsäljning. Den reformen genomförs med en prövotid på sex år. Därefter ska reformen utvärderas för att se om den ska förlängas. Vi anser att den här lagen borde införas med en prövotid på två år för att sedan kunna utvärderas inför en förlängning. Det skulle ge oss en betydligt större rådighet över folkhälsopolitiken än det förslag som ligger på bordet i dag.

Fru talman! Jag står bakom Socialdemokraternas båda yrkanden men yrkar bifall endast till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan konstatera att vi nu ser ett utmärkt exempel på en regering som inte vill ta ansvar för ett sjukvårdssystem som ger privata företag fri dragningsrätt på skattepengar utan i stället skyller det på kommuner och regioner.

Vi har en lagstiftning som styr hälso- och sjukvården. Vi behöver ha en ordentlig genomlysning av vad de privata företagen har inneburit inom välfärdens olika sektorer, inte minst på hälso- och sjukvårdsområdet, där vi de senaste dagarna har sett alldeles tydliga exempel på att man kan utnyttja lagstiftningen. Man fakturerar för vård som inte ens bedrivs och ser till att maximera det antal patienter som en läkare hinner med under en dag.

Jag tänker att en ansvarsfull regering ser till att ha en ordentlig tillsyn och göra en ordentlig genomlysning och ser till så att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt, det vill säga att de går till hälso- och sjukvården utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningens portalparagraf om att den som behöver vård ska få vård och att den som behöver vården mest ska ha företräde. Den lagstiftningen efterlevs inte i dag, och det är faktiskt en uppgift för regeringen och riksdagen att se till att ändra på.

Herr talman! Det där var väl en vacker uppvisning i avdelningen retoriska frågor! Ja, så är det ju; de som ledamoten nämner finns i ledningen för hälso- och sjukvården i Sveriges Kommuner och Regioner.

När det kommer till hur nätläkarföretagen har organiserat sig i hälso och sjukvården kan man konstatera att det är ett område där regionerna hade haft stor nytta av stöd i form av lagstiftning och riktlinjer från en regering som bryr sig.

I stället har regionerna nu under många år försökt att arbeta och vara i takt med den utveckling som har skett med olika nätläkarföretag som har etablerat sig i olika regioner. Vi har ett system som inte fullt ut förmår möta det här … ja, jag vet inte vad man ska man kalla det – fullständigt oanständiga utnyttjandet av vårt offentligt finansierade sjukvårdssystem.

Det hade behövts en regering som på ett tydligare sätt hade sagt att detta inte är okej. Det är inte okej att vi har företag som på det här sättet kan fakturera för vård som inte genomförs. Det hade inte minst behövts mer resurser till Ivo, som ärligt talat tydligt har formulerat att de inte klarar sitt uppdrag på alla områden, så att myndigheten hade haft bättre förutsättningar att följa upp att lagen efterlevs på det sätt som den borde efterlevas.