Stopp för svenskfientlighet
Minskning av antalet riksdagsledamöter
Nedgångna bostäder i avfolkningskommuner
Motverkande av klanstrukturer i Sverige
Antikorruptionsmyndighet under riksdagen
Bekämpande av myndighetsaktivism
Demokratisering av statsförvaltningen
Allmänpolitisk debatt
Fru talman! Sverige har åter gått till val, och en ny riksdag är nu vald. Även om det parlamentariska läget är fortsatt oklart är det med liten marginal som de partier som inte tillhörde den styrande koalitionen under förra mandatperioden fått majoritet i Sveriges riksdag. Det är så läget ser ut när folket har fått säga sitt.
Något som blivit allt tydligare under senare val är förekomsten av klanröstning samt mobilisering i moskéer och bland personer som står långt utanför det svenska samhället men som trots allt i vissa fall är svenska medborgare. Det är en trend som vi inte bara ser i Sverige utan även i andra västländer som haft en hög invandring från avlägsna kulturer, och detta är i hög grad verklighet i såväl nya demokratier som semidemokratier runt om i världen.
Det är alldeles uppenbart att klanröstning, bussning av etniska grupper och – som i misstänkta fall – mutor skadar Sveriges anseende på den internationella arenan. Om detta tillåts fortsätta eller intensifieras är Sveriges demokrati i gungning.
Desinformation som LVU-kampanjen eller om att man ska rösta på ett visst parti för att inte riskera att bli utvisad från Sverige är bara två exempel på hur den typen av falska anklagelser kan se ut. Det är därför vissa partier predikar sitt budskap i moskéer och sprider valinformation på andra språk samt sprider falsk information om sina politiska motståndare. De skyr inga medel för att vinna val, och det är inget annat än en skam för den svenska demokratin.
Sverige är vårt hem, och vårt hem och den svenska demokratin är värda att bevara. Vår kultur är värd att bevara, och västerlandet är värt att bevara, men den utveckling vi sett i väst under de senaste decennierna leder vårt land och många av länderna i vårt närområde helt fel.
Svenskarna har inget annat hemland än just Sverige, och vi älskar vårt land – inte för att det skulle vara bättre än något annat land utan för att det är vårt. Det är också just svenskarna som ska avgöra Sveriges framtid.
I höstens val hade närmare 600 000 icke-medborgare rösträtt i kommun- och regionvalen, och det är klart att det påverkar valresultatet. Under den förra mandatperioden debatterade jag denna fråga med civilministern, och det stod då alldeles klart att Sverigedemokraterna står ensamma i frågan om att rösträtten i Sverige i alla val ska gälla enbart svenska medborgare.
Under förra mandatperioden gjorde vi det svårare att bli medborgare i Sverige. Det krävs nu en vistelsetid på minst åtta år, prov i svenska och samhällskunskap och att man ska vara självförsörjande och ostraffad. Detta gör Sverige till det land i EU som det är svårast att bli medborgare i. På lång sikt är det sannolikt en av de viktigaste demokratiska förändringarna som skedde under den gångna mandatperioden.
Min förhoppning är att fler europeiska och västerländska nationer följer i Sveriges fotspår och att man uppvärderar sina respektive medborgarskap, begränsar migrationen och skyddar sina länder mot det som på sikt kan få den västerländska civilisationen att förvandlas till oigenkännlighet.
Sverige och väst ska försvaras till varje pris, och det är vår plikt som politiker att se till att det är vårt hem som vi fortfarande försvarar.
Skärpta villkor för friskolesektorn
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.
Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Skärpta villkor för friskolesektorn
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.
Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Skärpta villkor för friskolesektorn
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.
Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.
Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Fru talman! Rekryteringen av barn och unga till grov brottslighet har i stor utsträckning flyttat från den fysiska miljön till den digitala.
I dag läggs morduppdrag ut öppet på sociala medier som Tiktok, Instagram och Snapchat. Grova brott som sprängningar och skjutningar utannonseras öppet på sociala medier och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Det kan handla om att transportera vapen, pengar eller narkotika, att skjuta någon eller att utföra en sprängning. Det här kallas ibland för crime as a service och är ett fenomen som har utvecklats och ökat under senare tid.
De som dras in i denna grova brottslighet och tar på sig morduppdragen är ofta barn och unga som saknar koppling till både anstiftaren, det tänkta brottsoffret och den plats där brottet ska utföras.
Utvecklingen mot en tjänstemarknad för brott är synnerligen allvarlig och behöver brytas med omedelbara åtgärder. Sådana verktyg finns i dag för polisen när de behöver agera kraftfullt mot exempelvis terrorisminnehåll på nätet men inte mot gängens digitala rekrytering. Därför kommer riksdagen senare i dag att fatta beslut om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online.
Genom den föreslagna regleringen görs det möjligt för en behörig myndighet att besluta om föreläggande att rekryteringsinnehåll ska avlägsnas eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande om avlägsnande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Innehållet ska avlägsnas eller göras oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. Sanktionsavgift ska kunna tas ut av en värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt lagen. Avgiften kan uppgå till 5 miljoner kronor.
Förändringen är en del av det arbete som Sverigedemokraterna och regeringen gör för att mota den allvarliga brottslighet som under lång tid tillåtits växa fram i vårt land.
Fru talman! Jag yrkar bifall till justitieutskottets förslag och avslag på motionerna.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ulrika WesterlundMP· i en replikJag tackar för svaret. Det här blev ännu mer intressant än vad jag hade kunnat föreställa mig. Det är väldigt tydligt att vi har helt olika världsbilder. För mig är det så att det finns maktstrukturer som handlar om till…Herr talman! Det jag vill komma till här är att man skapar en förfalskad bild av verkligheten. Vi kan kolla på internationella jämförelser. Det är väldigt små ekonomiska skillnader i Sverige mellan dem som har och dem som inte har. Och de som inte har, har det ganska bra ställt. Det är väldigt jämställt mellan män och kvinnor i Sverige. Det finns väldigt få länder i världen där man är så tolerant mot människor med en annan sexuell läggning som man är i Sverige. Och det finns få länder i världen som är så lite rasistiska som Sverige är.
Jag tycker att man från vänstersidan ofta försöker förstärka de här konflikterna. Man försöker låtsas som att problemen är större än de faktiskt är. Sverige är ett land där det är jämställt mellan könen och där alla har samma möjligheter. Sverige är ett land där man har hög tolerans för personer med en annan sexuell läggning än den man själv har. Det är ett land som har hög tolerans mot personer som kommer från andra länder, exempelvis.
Det jag ville förmedla var att jag tycker att man från vänstersidan ofta försöker förstärka de här delarna. Man försöker vinna förtroende hos de här grupperna genom att skapa ett problem som inte finns. Man gör detta större för att de ska känna sig förtryckta och rösta på partier på vänsterkanten.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ulrika WesterlundMP· i en replikTack till Pontus Andersson Garpvall för anförandet! Jag tänkte ta tillfället i akt att lyfta ett missförstånd som jag tycker ofta dyker upp i våra debatter. Det gäller det sista som Andersson Garpvall tog upp i sitt…Herr talman! Jag ska försöka förklara det här på två minuter. Man kan tänka på socialismen. Där bedrivs det något slags klasskamp mellan arbetarklassen och borgarklassen, mellan proletariatet och bourgeoisin.
Vi kan gå tillbaka till mitten av 60-talet, när socialdemokratin och socialismen var som starkast i Sverige. Då började vi hamna i en situation där människor fick det bättre och bättre. Folk började succesivt överge socialdemokratin. Vi kunde se en minskning över tid. Det som då hände var att man från vänstersidan hittade på andra interna konflikter inom samhället.
Det handlar exempelvis om feminism, som är en maktkamp mellan män och kvinnor. Det handlar om priderörelsen, som vill peka ut människor med en annan sexuell läggning som några som behöver bedriva en kamp mot samhället. På senare tid handlar det om Black Lives Matter-rörelsen, som vill bedriva något slags kamp mellan folk med olika hudfärg i samhället.
Det jag upplever är att vänstersidan hoppar på varje försök till intern konflikt inom samhället för att skapa splittring mellan människor medan jag tror att vi behöver samlas inom nationen, inom vår gemensamma fana, och se till att alla människor får samma möjligheter. Man ska också berätta för alla människor att de har chansen att lyckas oavsett vilka de är och varifrån de kommer.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Teresa CarvalhoS· i en replikJag får tacka Pontus Andersson Garpvall för ärligheten i svaret. Som jag hoppas att Pontus Andersson Garpvall också är medveten om har vi socialdemokrater också en lång rad förslag på andra saker som behöver göras för…Herr talman! Man kan ju konstatera att det är en del som har gjorts under den här mandatperioden. Inom det område som Teresa Carvalho tar upp har vi till exempel sett till att förändra reglerna för bland annat brottsprovokation. Vi har sett till att det kommer att vara enklare att göra registerutdrag när det handlar om skolor och andra former av kommunal verksamhet för att se till att de här personerna inte arbetar där.
Sedan finns det betydligt mer att göra. Teresa Carvalho nämnde kemisk kastrering, exempelvis. Det är skönt att det verkar finnas ett ganska stort stöd i den frågan i den här kammaren. Vi har andra förslag. I Danmark, exempelvis, har man någonting som kallas för barnförbud. Det innebär att man, om man är dömd, inte får nämna sig barn. Jag tror att det kan vara något man också kan överväga.
Det finns alltså mycket kvar att göra inom det här området. Det absolut viktigaste är att vi ser till att fler av de här människorna kommer fram i ljuset och att polisen får de verktyg som krävs för att vi ska hitta de människor som har det här hemska beteendet.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Teresa CarvalhoS· i en replikNär Sverigedemokraterna och regeringen väljer ut ett femtiotal brott vars straff ska skärpas säger det också någonting om deras prioriteringar. Då är det anmärkningsvärt att barnpornografibrott saknas i den här reformen,…Herr talman! Det här är ju en fråga som engagerar. Inte minst engagerar den mig, och i veckan har vi ju blivit varse att detta är något som är levande och finns bland oss. Man kan inte veta vem det är som gör sådant eller i hur stor omfattning det förekommer.
Det största problemet med detta är att de allra flesta fall inte kommer fram i ljuset, och när de väl kommer fram är det alldeles för få som döms. Jag kan instämma med Teresa Carvalho. Detta är ett av de absolut värsta brott som finns. Varje gång dessa bilder sprids är det en ny kränkning mot den som har blivit utsatt.
Varför vi har landat i detta just nu kan jag tyvärr inte svara på. Jag ingår inte själv i regeringen. Jag vet inte om det här förslaget har spelat in, men det är uppenbart att vi under mandatperioden har gjort mycket på det här området. Det handlar exempelvis om brottsprovokation för att se till att fler kan upptäckas.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ulrika LiljebergC· i en replikDet är lovvärt att ledamoten säger att han även skulle vilja se dubbla straff för våldtäkter och grov misshandel inom relationer. Men nu är det ju inte detta som föreslås. Nu står ledamoten här som företrädare för en…Herr talman! Vi vill bekämpa alla former av brottslighet. Jag hade, som jag nämnde innan, gärna sett att man skärpte fler straff än man hittills har gjort. Det kanske kan vara en fråga efter valet 2026.
Jag nämnde i mitt anförande det arbete som vi har gjort under de gångna åren och att statistiken visar att Sverige rör sig åt rätt håll. Vi blir ett tryggare land. Brottsligheten minskar. Men vi är inte färdiga. Jag tror att det finns mycket mer att göra.
Ulrika Liljeberg får gärna kroka arm med oss på högersidan som är beredda att höja straffen för den här typen av brott. Jag tror att den åsikten delas av alla mina partikollegor på högerkanten.
Vill man på riktigt komma åt den här brottsligheten tror jag att man behöver fundera på vilket parti man röstar på i höst. Och är det någon som är beredd att ta i med hårdhandskarna mot alla former av kriminalitet är det bevisligen vi som sitter på högersidan i politiken.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ulrika LiljebergC· i en replikJag vill börja med att tacka ledamoten Andersson Garpvall för de avslutande orden om vinnarmentalitet och hur viktigt det är, om att vi ska ses som individer och inte ska dömas utifrån vårt ursprung och vår bakgrund och…Herr talman! Stort tack, ledamoten, för de fina orden! De uppskattas verkligen.
Jag förstår den invändning som framförs av Ulrika Liljeberg. Vi menar att den typ av gängkriminalitet som vi ser i Sverige är mer systemhotande än andra former av brottslighet.
Av den anledningen, och för att det är så många oskyldiga människor som drabbas av det grova våldet, behöver vi också se till att straffen blir så långa och att dessa personer hålls borta från gatan så pass länge att vi faktiskt får en lugnare situation i Sverige.
Jag är generellt för att skärpa straff. Jag tycker att det är förfärligt med brott mot exempelvis kvinnor. Jag hade inte haft något emot om man införde dubbla straff för våld i nära relationer också. Jag tycker att personer som beter sig illa mot andra människor behöver få ordentliga straff och hållas borta från gatan under en väldigt lång tid.
Men anledningen till att vi har landat i det här är att den här brottsligheten handlar om verksamhet som är systemhotande och skadar hela samhället på en väldigt stor nivå. Det handlar inte om att förringa andra typer av brott, utan det handlar om att den här formen av brottslighet skadar samhället i väldigt hög utsträckning.
- Försvarsutskottet - Suppleant13 okt 2026 - 23 sep 2030 · Försvarsutskottet
- Utrikesutskottet - Ledamot6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Utrikesutskottet
- Kammaren - Riksdagsledamot28 sep 2026 - 23 sep 2030
- Justitieutskottet - Ledamot14 feb 2025 - 28 sep 2026 · Justitieutskottet
- Justitieutskottet - Ledamot4 okt 2022 - 14 feb 2025 · Justitieutskottet
- Kammaren - Riksdagsledamot26 sep 2022 - 28 sep 2026
- Justitieutskottet - Suppleant14 jan 2022 - 26 sep 2022 · Justitieutskottet
- Kulturutskottet - Suppleant14 jan 2022 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
- Konstitutionsutskottet - Suppleant14 jan 2022 - 26 sep 2022 · Konstitutionsutskottet
- Socialförsäkringsutskottet - Suppleant14 jan 2022 - 26 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
- Utbildningsutskottet - Suppleant14 jan 2022 - 26 sep 2022 · Utbildningsutskottet
- Kammaren - Riksdagsledamot17 dec 2021 - 26 sep 2022






