Per Söderlund

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Fru talman! Sverige, våra allierade och Europa befinner sig i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge sedan Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022.

För Sverigedemokraterna har utgångspunkten alltid varit tydlig: Statens främsta uppgift är att skydda svenska medborgare, svensk suveränitet och svenska intressen. Det gör vi bäst genom ett starkt nationellt försvar men också genom trovärdiga allianser med andra demokratiska stater.

Det är mot den bakgrunden som Sverige nu är medlem i Nato och tar ett större ansvar för vårt närområdes säkerhet. Sverige gick med i alliansen med viktiga förmågor som har stärkt Nato i sin helhet, vilket innebär att vi har bidragit från dag ett. Sverige åker inte snålskjuts i alliansen.

Vid det senaste Natotoppmötet beskrevs Sverige av USA som ett föredöme, vilket ur flera aspekter är positivt för oss som land. Det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland, i vardagligt tal kallat FLF Finland, är därför både logiskt och strategiskt viktigt.

Sverigedemokraterna har under många år drivit frågan om ett fördjupat försvarssamarbete inom Norden. Det är därför glädjande att Sverige nu kan ta ett större helhetsgrepp i frågan tillsammans med våra grannar. Beslutet innebär att Sverige får bidra till Natos framskjutna närvaro i Finland med väpnade styrkor om högst 1 200 personer. Det här är ett historiskt beslut, då det är första gången någonsin som Sverige kommer att leda en styrka av det här slaget.

Sverige kommer genom FLF Finland att ta ett mycket stort ansvar för försvaret av Natos nordöstra flank. Finland har en lång och strategiskt viktig gräns mot Ryssland. Det här är alltså ett betydelsefullt bidrag till alliansens kollektiva försvar, och det visar tydligt att Sverige ses som en pålitlig och kapabel allierad i alliansen.

Hittills har Danmark, Island, Norge, Storbritannien, Frankrike och Italien meddelat att de tänker bidra till FLF Finland. Beslutet att Sverige ska leda insatsen har starkt stöd hos riksdagens partier, även om några partilösa ledamöter har valt att motionera om avslag på propositionen.

Fru talman! Det är viktigt att förstå syftet med Natos framskjutna närvaro. Det handlar inte om att provocera fram konflikt, utan det handlar tvärtom om att förebygga konflikt. En trovärdig militär närvaro minskar risken för angrepp.

Efter Sovjetunionens kollaps stöttade västvärlden Ryssland med enorma summor pengar och handelsavtal med hopp om en civiliserad och demokratisk utveckling. Trots stödet började Ryssland snart efter Sovjetunionens kollaps att agera aggressivt mot sina grannländer. Det aggressiva agerandet fortsatte att öka i omfattning och brutalitet och ledde fram till Georgienkriget 2008, Kriminvasionen 2014 och det fullskaliga angreppet på Ukraina 2022.

Omställningen av det ryska samhället till en krigsekonomi, mobiliseringen och det fördjupade samarbetet med världens skurkstater såsom Iran och Nordkorea och även det fördjupade samarbetet med Kina är problematiskt.

För Sverigedemokraterna har det aldrig funnits några tvivel om vilken typ av aktör Ryssland är. Vi gör bedömningen att Ukrainakriget bara är det första steget i den förändringsprocess som de här länderna försöker driva igenom. Därför är Sveriges bidrag till alliansen både nödvändigt och viktigt.

Fru talman! En förutsättning för att kunna försvara våra allierade är att försvaret fungerar på hemmaplan. Det är också det som artikel 3 i det nordatlantiska fördraget stipulerar. När Sverige nu tar ett större ansvar inom Nato måste vi samtidigt fortsätta att återuppbygga vår egen nationella försvarsförmåga.

Under alldeles för lång tid monterades det svenska försvaret ned. Beredskapslager fasades ut, regementen lades ned och totalförsvaret försvagades. Nybyggnation av exempelvis skyddsrum avstannade helt i början av 2000-talet, vilket innebär att en stor del av befolkningen i dag står utan möjligheter till adekvat skydd i händelse av krig, något som den här regeringen och Sverigedemokraterna har tagit tag i. De tidigare misstagen, fru talman, får aldrig upprepas.

Att Sverige, Norge, Finland och Danmark nu är medlemmar i Nato skapar nya möjligheter att samordna försvar, logistik och underrättelsearbete i vår del av Europa. Det stärker säkerheten i hela Norden och Östersjöregionen. Samtidigt får vi aldrig bli naiva inför det hot som Ryssland utgör. Ryssland har visat en farligt låg tröskel för att använda militärt våld, hota grannländer och bedriva cyberoperationer och påverkansoperationer mot europeiska demokratier. Att möta det kräver både militär styrka och politisk beslutsamhet av den typ som vi ser i det här betänkandet.

Fru talman! Sverigedemokraterna står stadigt bakom att Sverige tar ansvar inom Nato och bidrar till säkerheten i vårt närområde.

Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Försvarsmakten befinner sig i en historiskt stark tillväxtfas och har gjort så ett tag. Mycket har skett bara på den tid som gått sedan vi för ett år sedan debatterade personalförsörjningen här i kammaren. Värnpliktsvolymerna ökar något mer än planen, vilket är mycket glädjande. Även antalet som slutför officersutbildningen ökar, vilket är en förutsättning för försvarets tillväxt. Detta sker dock efter en lång tids avveckling av svensk försvarsförmåga, och det påverkar givetvis utvecklingen.

Med den beslutade tillväxten ökar antalet värnpliktiga och därmed även behoven av materielanskaffningar. Det kan vara lätt att stirra sig blind på behovet av ubåtar, stridsflyg, stridsfordon, transportplan, bilar, ammunition, personlig skyddsutrustning och så vidare. Det är i många fall smärtsamt kostsam materiel som myndigheten är i behov av. Riksdagen skjuter också till mycket pengar så att uppbyggnaden av försvaret ska bli verklighet.

Men utan personal är materielen inte värd mycket. Om för lite pengar satsas på personalen minskar värdet av materielen, och tvärtom. Trots stort engagemang, ökade värnpliktsvolymer och fler civilanställda finns det fortfarande mycket som behöver göras för att säkerställa att Försvarsmaktens personal får rätt förutsättningar att lösa sina uppgifter.

I grunden behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda och inse att det inte är ett vanligt arbete de utför. De ska med sitt eget liv som insats försvara våra allierade, vårt land, vår demokrati och vår befolkning om det värsta tänkbara skulle inträffa. I vissa fall behöver vi ge dessa hjältar förutsättningar som andra yrkesgrupper inte har. Såväl Försvarsmakten som vi politiker bör därför överväga alternativa förmåner för att behålla kompetent personal och höja statusen på yrket. Exempel på sådana förmåner kan vara sänkt pensionsålder, skattefria tjänstebostäder och mer stöd till medflyttande vid långtidspendling eller utlandstjänstgöring.

Fru talman! Även det civila samhället behöver förstå hur viktigt Försvarsmaktens arbete är. Tyvärr har mycket av den förståelsen gått förlorad under den tid då en stor del av vårt totalförsvar avvecklades och värnpliktsvolymerna var låga. Förr hade alla som hade gjort lumpen en förståelse för att det militära och civila till stor del hänger ihop i totalförsvaret. Även kommuner, landsting – som det hette på den tiden – länsstyrelser och myndigheter hade en större förståelse för totalförsvarets betydelse och vikten av att hela samhället hade beredskap för kris eller krig.

Civila kunskaper var ofta användbara i händelse av krig, och omvänt var militära kunskaper ofta en tillgång i det civila yrkeslivet eller i händelse av samhällskriser. I dag saknas mycket av den kunskapen.

Man hör ungdomar som inte vill ingå i försvaret av vårt land för att de inte vill försvara den regering som för tillfället styr landet. De som har sådana åsikter måste förstå att det är vårt statsskick och vår frihet att bestämma över vår nutid och framtid som ska försvaras, inklusive friheten att välja politiska företrädare. Alternativet borde vara otänkbart för alla, oavsett vilken politisk åsikt man har. Det kommer att ta tid att få alla svenskar att förstå detta. Men om det är något vi vet är det att yttre hot alltid har förenat vårt folk.

Fru talman! Det finns de som är mycket väl medvetna om det jag nyss har talat om, och det är de som ingår i våra frivilligorganisationer. De är synnerligen viktiga för såväl folkförankringen som försvarsviljan men också för försvarsförmågan och den civila beredskapen. De utgör såväl en rekryteringsgrund som en plattform för personlig kompetensutveckling inom en rad specialområden som är av stor vikt för totalförsvarets kompetensförsörjning.

Frivilligorganisationerna bör därför ha ett fortsatt nära samarbete med och stöd av Försvarsmakten, och det är viktigt att de medel som Försvarsmakten får utnyttja för frivillig verksamhet också till fullo utnyttjas. Det är också viktigt att regeringen i sitt arbete fortsatt beaktar frivilligorganisationerna.

Fru talman! Våra veteraner och deras anhöriga förtjänar vår ovillkorliga tacksamhet för sin insats. Med stort mod och stor personlig uppoffring har de gjort ovärderliga insatser för fred och demokrati i Sverige och utomlands. En del av dem har kommit hem från utlandstjänstgöring med ärr för livet. En del har synliga ärr, andra har osynliga. Men de har alla det gemensamt att det pris de har betalat för att värna fred i olika oroshärdar många gånger är mycket högre än vad de som inte varit med någonsin kan föreställa sig. De förtjänar ett relevant stöd oavsett var i landet de bor.

Tyvärr saknar sjukvården i de flesta regioner kunskap om de unika behov de här personerna har. Veteransjukvården behöver utökas, och jag hoppas att fler regioner utvecklar den kompetensen så att våra hjältar kan få den hjälp de behöver.

Fru talman! Om lite mer än en månad infaller veterandagen. Det är den 29 maj, för att vara exakt. Det är den dag då vi hyllar våra veteraner och hedrar minnet av dem som betalat det högsta priset i arbetet för fred och frihet i olika krishärdar runt om i världen. Sedan 2008 högtidlighåller vi Sveriges veterandag den 29 maj, och sedan 2012 har dagen officiell status som statsceremoni.

Sedan 2018 är den 29 maj också allmän flaggdag. Det är välkommet, och det är det minsta vi kan göra för att hedra våra hjältar, även om de förtjänar att hedras varje dag.

Vi ser gärna att ett utökat långsiktigt stöd till veteranföreningarna utreds. Det skulle garantera ytterligare stöd till dem som behöver det och som i högsta grad förtjänar vår tacksamhet.

I detta anförande instämde Matheus Enholm (SD).

Herr talman! Tack för svaret, försvarsministern!

Vid mönstring mäts muskelstyrka i en skala från 1 till 9. En stor andel av kravprofilerna för grundutbildningen har haft ett krav på muskelstyrka 3 och uppåt för att den värnpliktiga ska klara krigets hårda krav.

I Försvarsmaktens senaste budgetunderlag kan man läsa att antalet befattningar med krav på muskelstyrka 2 har ökat och att det möjliggör en ökning av antalet kvinnor som genomför grundutbildning. Bedömningskraven har alltså sänkts, och det var även i princip det som stod i regleringsbrevet.

Anser försvarsministern att sänkta krav på muskelstyrka stärker vår försvarsförmåga och i så fall hur?

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Sverigedemokraterna anser att rikets försvar är en fråga för hela befolkningen, såväl män som kvinnor. Vi anser därför att kvinnor har en självklar plats inom Försvarsmakten men att det ska ställas samma krav på kompetens oavsett kön. Studier har pekat på att kvotering snarare kan få en negativ effekt på såväl kvinnors trovärdighet som den operativa effekten när kraven sänks. Studier har också pekat på att kvinnor som uppfyller samma krav som män klarar utbildningen med motsvarande resultat som män.

Vi tror på att individen själv kan välja och att alla kan finna sin roll i totalförsvaret. Vi oroas därför av att det i regleringsbrevet för Försvarsmakten står att kravprofiler och medicinska bedömningsgrunder ska ses över för ökad jämställdhet.

Tidigare regeringar har gärna skrivit om verkligheten när den inte matchat målbilden. Det är beklagligt om Moderaterna fortsätter i samma hjulspår.

Jag undrar därför om statsrådet kan redogöra för på vilket sätt sänkta krav stärker Försvarsmaktens operativa förmåga.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Återuppbyggnaden av det civila försvaret är minst lika viktig som det militära. Ett fungerande försvar förutsätter befolkningsskydd, beredskapslager och robusta förberedelser för kris eller väpnad konflikt.

Civilförsvaret är ett gemensamt ansvar för kommuner, regioner och staten, lika grundläggande som polis, sjukvård och skola. Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna sedan valet 2022 drivit på för att införa en totalförsvarsanalys vid myndighetsbeslut på motsvarande sätt som jämställdhets- och miljöanalyser görs i dag.

I början av mandatperioden pekade statsrådet på att nuvarande lagstiftning är tillräcklig och att det inte finns något behov av att införa en regel som innebär att myndigheter är skyldiga att beakta hur totalförsvaret påverkas av ett visst beslut. Trots det ser vi att så inte sker i tillräcklig omfattning.

Min fråga är därför om regeringen är beredd att ta några initiativ med anledning av det jag nyss sa.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Trots Ukrainakriget och det mycket allvarliga omvärldsläget vidtar kommuner, regioner och näringsliv i vissa fall åtgärder som skulle kunna påverka vår säkerhet negativt. Jag menar såklart den kritiska infrastruktur som är av stor vikt för vårt totalförsvar och som avvecklas eller säljs av rent ekonomiska orsaker. Vi har färska exempel såsom Säve flygplats, nedläggningen av Sollefteå sjukhus och Lantmännens avveckling av strategiskt viktiga spannmålssilor. Alla dessa är viktiga för totalförsvaret.

Myndigheterna verkar ha svårt att hinna med allt det här, och enligt vår bedömning behöver regeringen därför kliva in och dra i nödbromsen. Det behövs en nationell inventering av kritisk infrastruktur, alltså att staten går in och aktivt ser över vad som kan säljas och inte.

Jag vill fråga försvarsministern om regeringen har vidtagit eller planerar att vidta åtgärder för att säkerställa att kritisk infrastruktur inte går förlorad i onödan.

Fru talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Diskussionen om utländska fastighetsköp i närheten av skyddsobjekt och militära installationer har pågått under ett antal år nu. Både Finland och Norge har genomfört förändringar i sin lagstiftning för att motverka sådana fastighetsköp. Finland har till och med gått så långt att man har beslagtagit ryska fastigheter och stiftat en lag som under vissa förhållanden förbjuder ryska medborgare att förvärva fastigheter i landet.

Sverige har under de senaste åren tillsatt två utredningar som tittat på ärendet, men trots situationen i Ukraina har vi inte sett något konkret förslag än.

Sverige som under kalla kriget hade omfattande lagstiftning inom det här området borde ha goda möjligheter att införa moderniserad och uppdaterad lagstiftning lik den finska och norska. Det är av stor vikt att vi, likt våra grannländer, stärker säkerheten och markerar mot utländsk verksamhet som kan ha negativ påverkan på vår säkerhet.

När kan vi förvänta oss att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag utifrån utredningen SOU 2024:84 Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv?

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut, så att jag inte glömmer det.

Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt oroväckande och osäkert. Ryssland är, och kommer att vara, ett allvarligt hot mot Sverige och Europa under överskådlig framtid. Man kan utan att överdriva säga att hotet har ökat på senare tid, med ryska kränkningar av våra allierades luftrum.

Rysslands agerande har varit hotfullt under lång tid, men hotet kom väldigt nära oss morgonen den 24 februari 2022 då vi möttes av nyheten att Ryssland gått in i Ukraina med full kraft. Sedan dess har över 1 miljon människor skadats svårt eller dött i Ukraina. Även antalet civila offer är högt: cirka 50 000 sårade och döda, enligt de senaste verifierade uppgifterna. Antalet kan vara betydligt högre eftersom det är svårt att få tillförlitliga uppgifter från de av Ryssland ockuperade områdena. Det står dock helt klart att det mänskliga lidandet är enormt.

Herr talman! För att något liknande inte ska drabba Sverige och våra allierade behöver vi ett starkt och avskräckande försvar, något vi sverigedemokrater har påpekat sedan vi kom in i riksdagen 2010.

Ett starkt försvar bygger på flera delar, varav försvarsindustrin är en. Därför är vi glada att regeringen har hörsammat flera av våra synpunkter i försvarsindustristrategin. Strategin presenterar åtgärder för att stärka näringslivets förutsättningar att bidra till Sveriges säkerhet.

Herr talman! Få, om ens några, länder i vår storlek klarar av att producera avancerade system på så många områden som vi gör. Stridsflyg, stridsfordon, artilleri och sensorsystem är några exempel på områden där Sverige ligger i absolut framkant och exporterar krigsmateriel till flera andra länder. Det är alltså inte bara Sverige som har nytta av vår försvarsindustri, utan den är en tillgång för Europa, Nato och stora delar av världen, inte minst Ukraina.

Herr talman! Den tekniska utvecklingen i världen går fortare än någonsin. Ny teknik dyker upp så fort att man knappt hinner bestämma sig för vilken tv man ska köpa innan den känns gammalmodig. Utvecklingen på slagfältet är inget undantag – om något går den kanske ännu snabbare.

När kriget i Ukraina bröt ut i full skala 2022 kunde en typ av drönare användas i cirka sex månader innan motmedel utvecklades. I dag beräknas de kunna användas i fyra till sex veckor, eventuellt kortare, innan fienden kommer på hur man slår ut dem. I västvärlden har vi betydligt längre utvecklingstider än så. Detta är något som adresseras i strategin genom flera åtgärder. FOI och FMV är några av nyckelaktörerna här, och de har fått utökade uppdrag med inriktning på just innovation.

Herr talman! I krig förbrukas enorma mängder materiel och ammunition. Därför är produktion avgörande för såväl försvar som avskräckning. Försvarsindustrin har lyckligtvis lyckats hålla näsan ovanför vattenytan under den strategiska timeouten.

Små beställningar och korta produktionstider har varit vanligt, fram till nu. Nu är orderingångarna stora, och stora mängder ammunition och materiel behöver produceras snabbt. Det är en omställning som inte alltid är helt enkel att genomföra, och även EU har vidtagit åtgärder för detta.

För att öka produktionen behövs ofta utökade miljötillstånd, något som inte alltid är helt enkelt att få. Det är välkommet och välbehövligt att tillståndsprocesserna nu ses över i Regeringskansliet. Att underlätta tillståndsgivning är nödvändigt för att underlätta försvarsindustrins uppbyggnad.

Investeringar är också nödvändiga för att öka produktionen, men industrin tvekar – helt förståeligt – att göra nödvändiga investeringar om inte framtida beställningar garanteras. Ett sätt att möta detta är att fördela risker genom villkorade, statliga investeringar i produktionsförmåga, något som också föreslås i strategin. Detta har redan skett genom att staten har delfinansierat en förstärkning av produktionen av artilleriammunition.

Herr talman! Under lång tid har banker och investerare, däribland regioner och kommuner, tvekat att investera i försvarsindustrin eftersom den inte ansetts hållbar. Det tar emot att säga det, men även min region har fattat beslut om en hållbar investeringspolicy, vilket innebär att investeringar i försvarsindustrin uteblir.

Nu vaknar allt fler investerare efter den eviga freden och ser över sina investeringsplaner, så även min region. Jag hoppas att fler följer efter så att försvarsindustrin, som lidit av detta under lång tid, äntligen får det stöd och det erkännande den förtjänar.

Herr talman! Natos försvarsindustriella förmåga är komplex och bygger till stor del på internationella samarbeten. Det gäller även vår försvarsindustri, som samarbetar nära med många andra länder. Därför är det välkommet att strategin även syftar till att stärka sådant samarbete, inte minst med Ukraina.

Export har varit en nyckel till överlevnad för vår försvarsindustri under den strategiska timeouten. Utan export är det tveksamt om den svenska försvarsindustrin hade överlevt, åtminstone som just svensk försvarsindustri.

Export kommer också att vara en viktig framgångsfaktor i framtiden. Med den här strategin stärker staten exportstödet, vilket möjliggör en breddad kundbas för vår industri.

Slutligen, herr talman, ska försvarsindustristrategin främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. I en föränderlig omvärld kommer åtgärderna att utvecklas successivt i takt med förändrade omvärldsförutsättningar. Genomförande och uppföljning av försvarsindustristrategin kommer därför att ske löpande.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Efter decennier av neddragningar av försvaret visar det sig brutalt tydligt att ”den eviga freden” inte är evig. Därför genomför vi nu den största upprustningen i modern historia av försvaret.

Det har dock visat sig att upprustningen inte är helt oproblematisk. En stor del av problemen beror på gamla regelverk, normer och praxis som etablerats under decennier av fred och stabilitet. Den nationella säkerhetsstrategin kom på plats 2024 och skulle vara ett viktigt verktyg för att förenkla och snabba på de delar i förvaltningen som inte anpassats till det försämrade säkerhetsläget.

Många avgörande frågor som rör upprustningen landar på Finansdepartementets bord. Det är därför viktigt att departementet ser över praxis och regelverk som är från en annan tid och ökar flexibiliteten för att gå i takt med omvärldsutvecklingen. Därför vill jag fråga om finansministern avser att verka för att undanröja hinder för totalförsvarets tillväxt genom att skapa mer flexibla och moderna regelverk, normer och praxis inom Finansdepartementet.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 5 så att den biten är avklarad.

Försvarsmakten befinner sig i en historiskt stark tillväxtfas. Detta sker dock efter lång tids avveckling av svensk försvarsförmåga. Med den beslutade tillväxten ökar antalet värnpliktiga och därmed även behoven av materielanskaffningar.

Det kan vara lätt att stirra sig blind på behovet av ubåtar, stridsflyg, stridsfordon, transportplan, bilar, ammunition, personlig skyddsutrustning och så vidare. Det är i många fall smärtsamt kostsam materiel som myndigheten är i behov av.

Utan personal är materielen dock inte värd mycket. Otillräckliga satsningar på personalen gör att värdet av materielen minskar. Trots stort engagemang, ökade värnpliktsvolymer och fler civilanställda finns det fortfarande mycket som behöver göras för att säkerställa att Försvarsmaktens personal får rätt förutsättningar att lösa sina uppgifter.

I grunden behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda och inse att det inte är ett vanligt arbete de utför. De ska med sitt eget liv som insats försvara vårt land, vår demokrati, vårt statsskick, vår befolkning och våra allierade om det värsta tänkbara skulle inträffa. I vissa fall behöver vi ge dessa hjältar förutsättningar som andra yrkesgrupper inte har.

Såväl Försvarsmakten som vi politiker bör därför överväga alternativa förmåner för att behålla kompetent personal och höja statusen på yrket. Exempel på sådana förmåner kan vara sänkt pensionsålder, skattefria tjänstebostäder och stöd till medflyttande vid långtidspendling eller utlandstjänstgöring.

Herr talman! Det finns fortfarande en hel del som behöver göras för att säkerställa en god tillgång på dugliga och professionella ledare som kan verka som förbandschefer i kris och krig. Officerskåren som helhet behöver ha en åldersstruktur och en fysisk status som motsvarar de krav som ställs för att man ska kunna föra ett aktivt befäl under kris och krig. Utgångspunkten bör vara en bred bas av yngre befäl som utgör en grund för urval till högre befattningar redan vid relativt ung ålder.

I händelse av krig måste vi också räkna med omfattande förluster som snabbt behöver ersättas, vilket tydligt framgår av erfarenheterna från Ukraina. Det kommer inte att finnas tid eller utbildare i tillräcklig omfattning för att kalla in nya värnpliktiga. Därför behövs en väl tilltagen mobiliseringsreserv som snabbt kan repetitionsutbildas innan de tillförs ett förband med ersättningsbehov. Det gäller i ännu högre grad chefer på främst plutons-, kompani- och bataljonsnivå, varför särskilt reservofficerarna är en viktig grupp.

Herr talman! Som jag sa tidigare behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda, och vi behöver göra det i hela samhället. Även det civila samhället behöver förstå hur viktigt Försvarsmaktens arbete är. Tyvärr gick mycket av den förståelsen förlorad under den tid då en stor del av vårt totalförsvar avvecklades och då värnpliktsvolymerna var låga. Förr hade alla som gjort lumpen en förståelse för att det militära och civila till stor del hänger ihop.

Även kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter hade en större förståelse för totalförsvarets betydelse och vikten av att hela samhället hade beredskap för kris eller krig. Civila kunskaper var användbara i händelse av krig, och omvänt var militära kunskaper ofta en tillgång i det civila yrkeslivet eller i händelse av samhällskriser.

I dag saknas mycket av den kunskapen, och man hör ungdomar som inte vill ingå i försvaret av vårt land därför att de inte vill försvara den regering som för tillfället styr landet. De som har sådana åsikter måste förstå att det är vårt statsskick, våra allierade och vår frihet att bestämma över vår nutid och framtid som ska försvaras – inklusive friheten att välja politiska företrädare. Alternativet borde vara otänkbart för alla, oavsett vilken politisk åsikt man har.

Det kommer att ta tid att få svenska folket att förstå en del av det här, men om det är något vi vet är det att ett yttre hot alltid har förenat vårt folk.

Herr talman! Det finns de som är mycket väl medvetna om det jag nyss har talat om, och det är de som ingår i våra frivilligorganisationer. De är synnerligen viktiga för såväl folkförankringen som försvarsviljan men också för försvarsförmågan och den civila beredskapen. De utgör en rekryteringsgrund som plattform för personlig kompetensutveckling inom en rad specialområden som är av stor vikt för totalförsvarets kompetensförsörjning.

Frivilligorganisationerna bör därför ha ett fortsatt nära samarbete med och stöd av Försvarsmakten, och det är viktigt att de medel som Försvars-makten får utnyttja för frivilligverksamhet också till fullo utnyttjas. Det är även viktigt att regeringen i sitt fortsatta arbete beaktar frivilligorganisationerna.

Herr talman! Våra veteraner och deras anhöriga förtjänar vår ovillkorliga tacksamhet för sin insats. Med stort mod och personliga uppoffringar har de gjort ovärderliga insatser för fred och demokrati i Sverige och utomlands.

En del av dem har kommit hem från utlandstjänstgöring med ärr för livet. En del har synliga ärr, och andra har osynliga ärr. De har alla det gemensamt att det pris de har betalat för att värna fred i olika oroshärdar många gånger är mycket högre än vad den som inte har varit med någonsin kan föreställa sig. De förtjänar det stöd som behövs oavsett var i landet de bor. Men tyvärr, herr talman, saknar sjukvården i de flesta regioner kunskap om de unika behov de här personerna har. Veteransjukvården behöver utökas, och jag hoppas att fler regioner utvecklar denna kompetens så att våra hjältar får den hjälp de behöver.

Herr talman! Snart infaller veterandagen. Det är dagen då vi hyllar våra veteraner och hedrar minnet av dem som har betalat det högsta priset i arbetet för fred i olika krishärdar runt om i världen. Sedan 2008 högtidlighåller vi i Sverige veterandagen den 29 maj, och sedan 2012 har dagen officiell status som statsceremoni. Sen 2018 är den 29 maj också allmän flaggdag. Det är välkommet och det minsta vi kan göra för att hedra våra hjältar.

Vi ser gärna att ett utökat långsiktigt stöd till veteranföreningarna utreds. Det skulle garantera ytterligare stöd till dem som behöver det och som i högsta grad förtjänar vår tacksamhet.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 10.

Fru talman! För att vara ett betänkande med titeln Militära frågor är det många yrkanden i försvarsutskottets betänkande 5 som rör miljöprövningar. Det visar att miljöprövningar har varit ett långvarigt problem för Försvarsmakten, och problemen hänger kvar trots att de är väl kända hos myndigheterna och i politiken.

Det handlar egentligen om en konflikt mellan olika intressen. Å ena sidan har vi miljö- och klimataspekter, och å andra sidan har vi vårt lands försvarsförmåga. Ibland ställs de intressena mot varandra, och då tenderar processerna att bli långdragna. Det kan handla om hur många flygtimmar som tillåts vid en flygplats, om hur många artillerigranater som får avlossas på ett skjutfält eller om nyetablering av övningsfält.

3 kap. 10 § första stycket miljöbalken säger att totalförsvaret och försvarsintresset ska ges företräde i avvägningen mellan oförenliga riksintressen. Uppenbarligen har miljöprövningar varit ett hinder för Försvarsmaktens tillväxt trots den lagtexten.

Fru talman! I sin årsredovisning för 2024 bedömde Försvarsmakten att det med dåvarande lagstiftning skulle ta upp till tio år innan ett giltigt miljötillstånd skulle finnas på plats för ett specifikt skjutfält. Samtidigt varnade såväl svenska som utländska myndigheter för att Ryssland bara behöver två år efter kriget i Ukraina för att bygga upp militären för ett anfall på ett annat europeiskt land. Det är alltså åtta år snabbare än den tid det bedömdes ta för oss att ens skapa möjligheter för våra värnpliktiga att öva på ett närbeläget skjutfält.

Med det försämrade säkerhetsläget är det viktigare än på väldigt länge att ge Försvarsmakten de förutsättningar de behöver för att bygga upp försvaret till en acceptabel nivå. Därför får vi vara glada över att regeringen agerat på det här området för att underlätta framtida miljöprövningar, något som vi har drivit på för under en tid.

Förordning 2024:1212 med särskilda bestämmelser om anmälan av vissa försvarsverksamheter är en sådan åtgärd som kommer att underlätta Försvarsmaktens tillväxt, men den slutar gälla vid utgången av år 2030. Vi hade gärna sett att den gällt tills vidare, då säkerhetsläget med stor sannolikhet inte kommer att förbättras nämnvärt de kommande fem åren.

Förordningen gäller Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Försvarets materielverk, inte försvarsindustrin och eventuella framtida civilförsvarsanläggningar. Det hade varit en mer effektiv förordning om den omfattat all totalförsvarsverksamhet, även om jag ser svårigheter som kan uppstå med en sådan formulering.

Det pågår en utredning för att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Jag ska ärligt säga att jag inte har läst hela den del som har redovisats. Den är på mer än 1 500 sidor. Men utredningen har förlängts, och man kommer att lämna ytterligare två betänkanden under 2025. Det ska bli intressant att se vad resultatet blir, då det kan vara en mer långsiktig lösning än nyss nämnda förordning.

Så tidigt som i morse meddelade regeringen att man fattat beslut om alla miljötillståndsärenden som rör ökad verksamhet på Försvarsmaktens övningsfält, skjutfält och flygplatser. När det gäller vissa av besluten har man väntat på avgöranden i över ett decennium. Detta var ett välkommet besked – och det visar att regeringen tar Försvarsmaktens behov på största allvar – även om man kan tycka att det här borde ha gjorts tidigare.

Fru talman! Alla som håller på med skytte, vare sig det rör jakt eller sport, vet att träning är oerhört viktigt för att man ska uppnå god skjutskicklighet. Många skyttar som är seriösa med sitt skytte skjuter därför tusentals, kanske tiotusentals, skott varje år.

Av förståeliga skäl är tillgången till skjutbanor viktig för den som vill bli en duktig skytt. Det gäller även Försvarsmakten och Polismyndigheten. Dessvärre är tillgången till deras egna skjutbanor i vissa fall begränsad. Det löser de delvis genom att ibland låna civila skjutbanor för att öva. Hemvärnspersonal har ofta närmare till en civil skjutbana än till Försvarsmaktens. För dem är civila skjutbanor ett tids- och kostnadseffektivt alternativ.

Likaså har poliser ofta begränsad tillgång till ändamålsenliga skjutbanor. De hyr också in sig på civila skjutbanor för att öva sitt skytte. En del poliser och soldater är också sportskyttar med medlemskap i en skytteförening för att ytterligare öva upp sitt skytte.

De civila skjutbanorna fyller alltså en viktig funktion för de här två myndigheterna. När det gäller de civila skjutbanorna är det de föreningar som driver dem som ansvarar för att de är säkra att använda och att nödvändiga tillstånd är aktuella.

Fru talman! Så långt skulle allt kunna vara gott, men så enkelt är det sällan. I dag hotas civila skjutbanor från flera håll.

Det handlar bland annat om EU:s kommande regler om förbud mot bly i ammunition som används i eller nära våtmark. Våtmark kan vara en vattenpöl, enligt svenska myndigheters bedömning. Därmed riskerar i princip allt skytte på landets skjutbanor att bli förbjudet vid regn om blyförbudet realiseras.

Ett annat problem är att Polismyndigheten inte klarar av att genomföra inspektioner av skjutbanor i den omfattning som behövs. Skjutbanor ska nämligen inspekteras och godkännas vart femte år, och de får inte användas om så inte sker.

Det har alltså varit svårt för Polismyndigheten att hinna med inspektioner, vilket har lett till den så kallade skjutbanedöden. Flera skjutbanor får inte användas i väntan på inspektion. Man skulle skämtsamt kunna säga att Polismyndigheten har skjutit sig själv i foten då man i praktiken har minskat möjligheten för sin personal att öva på sitt skytte – poliser vittnar om att det är svårt att få tid med det.

Fru talman! Sammantaget har allt det här en negativ inverkan på försvarsförmågan. Problemen med inspektion av skjutbanor har redan lett till att vissa föreningar helt enkelt har avslutat sin verksamhet. I stället för att motarbeta organisationer som hjälper statliga myndigheter, i det här fallet främst Polismyndigheten och Försvarsmakten, bör man ge dem den hjälp och det stöd de behöver för att fortsätta utveckla sin verksamhet – för att stärka försvarsförmågan.

Därför föreslår vi i motion 2024/25:1407 några åtgärder som handlar om just det. Det handlar om att underlätta tillståndsprocessen för skjutbanor, om att främja etablering och upprätthållande av skjutbanor genom ekonomiska incitament, om forskning för att minska miljöpåverkan från skjutbanor samt om regelbunden dialog och samtal med skytterörelsen. På så sätt skulle föreningarna känna sig mer delaktiga i skyddet av samhället, och förståelsen för föreningarna hos myndigheterna och regeringen skulle öka. Skjutbanedöden skulle också kunna vändas till en återfödelse för såväl skjutbanor som skytterörelsen i sin helhet. Det, fru talman, skulle också gynna uppbyggnaden av det svenska försvaret.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Jag ser positivt på försvarsministerns engagemang i dessa frågor, och jag är glad över att vi är eniga om mycket.

I Finland har det tagits fram en rapport om bland annat diabetikers möjligheter inom Försvarsmakten, och i rapporter som det finska försvarsministeriet ska behandla lyfts bland annat möjligheten för diabetiker att tjänstgöra i försvaret efter en frivillig hälsoundersökning.

Avser ministern att arbeta med frågan likt Finland gör, och avser man att ta initiativ till något liknande i Sverige för att säkerställa att alla som kan och vill och som är lämpliga får bidra till försvarsmaktens viktiga arbete med att försvara Sverige?

Fru talman! Även jag vill ställa min fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Vi lever i en allvarlig tid. Det var länge sedan det var så här viktigt med ett starkt försvar med kompetent personal som kan och vill försvara vårt land.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att vi tar till vara människor som vill arbeta inom försvaret, som har kunskap och engagemang och som har ägnat sitt liv och sin fritid åt detta. Vi behöver människor som är beredda att med risk för sitt eget liv försvara vårt Sverige och våra ledare i händelse av krig.

I dagarna har medierna uppmärksammat en 20-årig kille som sedan barnsben haft en dröm om att få vara en del av försvaret av Sverige. Hans drömmar slås dessvärre i kras eftersom han är diabetiker och därmed har fått svaret att han inte kan vara en del av Försvarsmaktens verksamhet.

Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är därför: Hur säkerställer regeringen att vi tar till vara människors engagemang och kompetens i försvarsfrågor för att främja en stark försvarsmakt i dessa viktiga tider?

Fru ålderspresident! Jag tror att Niklas Karlsson fokuserar väldigt mycket på en bit här. Men det finns andra fördelar med att sänka skatten brett på bränslen. Bland annat blir transporter billigare. Det blir billigare för lantbrukarna att bedriva sin verksamhet. Det är alltså även en inflationsdämpande åtgärd som faktiskt kommer alla till nytta oavsett om man bor i glesbygd eller i storstad.

Men faktum kvarstår när det gäller de 1 000 kronor som ni nu föreslår som en tankrabatt. Om du köper en skrotbil som står ett år får du då alltså 1 000 spänn. Det är inte det som man ska subventionera över huvud taget. Det handlar om att se till att hålla ned kostnaderna för de nödvändiga resor som man gör på landsbygden. En årlig körsträcka på 1 500 mil är inte alls ovanlig. Man behöver inte åka jättelångt ut i glesbygden för att hamna på den körsträckan. Där har man redan förlorat på ert förslag jämfört med de sänkningar av bränsleskatten - och de prissänkningar som det har medfört - som vi har gjort. De lönar sig mer för den som bor på landsbygden och även för lantbrukare och för transportsektorn.

Jag vet att det är jätteviktigt att hålla ned dessa kostnader, för de kommer tillbaka i flera led och driver inflation. Sedan regeringen tillträdde med stöd av oss har det varit vårt mål att hålla ned inflationen.

Fru ålderspresident! I morgon är det ett år sedan vi stod och debatterade sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel. Socialdemokraterna angrep då regeringen och Sverigedemokraterna väldigt hårt för att vi hade åstadkommit en sänkning på 14 öre. Den sänkningen är betydligt större i dag. Den är över 10 kronor för dieseln.

Förslaget från Socialdemokraterna var vid det tillfället i stället att man skulle införa en tankrabatt på 2 000 kronor. Jag visade här i kammaren att den blir väldigt snedvriden, för ju mindre man kör, desto mer tjänar man på en sådan tankrabatt. Det är ett väldigt konstigt sätt att kompensera dem på glesbygden för höga bensinkostnader eller bränslekostnader.

I år ser vi att Socialdemokraterna har sänkt tankrabatten till 1 000 kronor - i stället för 2 000, som den var förra året. Jag skulle vilja fråga Niklas Karlsson vad det beror på. Kan det var så att det är ett litet, litet erkännande av att den politik vi har haft när det gäller bränslepriserna faktiskt har fungerat?

Fru ålderspresident! Vi ska komma ihåg att vi talar om indexerade ersättningar. De har fått historiskt stora höjningar i och med att inflationen har varit som den varit, och det har löntagare inte fått i samma utsträckning. Det finns skillnader där som naturligtvis måste tas i beaktande.

Jag tycker att man ska vara lite försiktig med att beskylla partier för att bryta vallöften. Socialdemokraterna har väl inte varit de allra bästa på att hålla löften. Vi kommer alla ihåg löftet om att ha Europas lägsta arbetslöshet, vilket de absolut inte lyckades infria. Det gick totalt åt andra hållet i stället. Man ska nog vara lite försiktig från socialdemokratiskt håll.

Vad gäller att vi står på de välbeställdas sida misstänker jag att det handlar om marginalskatten som sänks nu. Det är något som vi fått medhåll för från OECD, Produktivitetskommittén och flera namnkunniga forskare, som sagt att detta behöver göras. Vi sticker ut i OECD och Europa genom väldigt höga marginalskatter. Dessutom har vi stor skillnad på vad man betalar i skatt beroende på om man tjänar lite eller om man tjänar mycket. Även ur nordiskt perspektiv är det stor skillnad.

Jag misstänker att det är detta som Niklas Karlsson talar om. Jag håller inte riktigt med om den bild han målar upp. Vi har dessutom hållit många av de vallöften som Socialdemokraterna tidigare har beskyllt oss för att inte ha hållit. Titta bara på vad bensinpriset är i dag! Det var ett av våra starkaste och viktigaste vallöften, och det har vi hållit. Det finns flera vallöften vi har hållit, och flera grejer är på gång.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag trodde frågan var på väg åt ett annat håll och var nästan förvånad över att frågan om den så kallade funkisskatten inte verkade komma. Som Niklas Karlsson sa har vi ju debatterat den två gånger tidigare.

Jag har inte förnekat att det finns skatteskillnader mellan dem som har aktivitetsersättning och dem som arbetar. Det jag har vänt mig emot är uttrycket funkisskatt. Det här är inte en skatt som man drabbas av för att man har en funktionsnedsättning. Det finns ju många med funktionsvariationer som går och jobbar varje dag och har samma skatt som den som inte har någon funktionsvariation och arbetar. Det är begreppet funkisskatt jag vänder mig emot. Jag tycker att den är väldigt missvisande.

Vi har naturligtvis olika skatt på arbete och på andra inkomster, och så ska det vara. Det ska finnas en skillnad. Sedan är frågan huruvida man tycker att det är rätt eller inte. Jag för min del tycker att det ska löna sig att gå till ett arbete om man kan göra det, därför ska vi ha en skillnad.

Fru ålderspresident! Det är alltså dags att debattera skattepolitik, ett ämne som engagerar många och berör alla i vårt samhälle. Inkomstskatt, mervärdesskatt, punktskatter - alla betalar skatt, och alla berörs därför av skattepolitiken. Kanske är det därför skatter engagerar så många medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! När den nuvarande regeringen tillträdde var inflationen väldigt hög. Det har inneburit en tung ekonomisk börda för såväl hushåll som företag, kommuner och regioner. Därför har Tidöpartiernas fokus varit att bekämpa inflationen, och de åtgärder vi har vidtagit har gett effekt. Inflationen har fallit rejält och väntas hamna strax under inflationsmålet på 2 procent, mätt med KPIF, 2024.

Även om inflationsbekämpningen varit framgångsrik återstår dock fortfarande utmaningar för den svenska ekonomin, fru ålderspresident. De kvardröjande effekterna av den höga inflationen är fortsatt påtagliga, särskilt för barnfamiljer.

För den genomsnittliga löntagaren har uppgången i inflationen försvagat köpkraften väsentligt sedan slutet av 2021. Eftersom lönerna inte har stigit i samma takt som priserna har drygt tio års reallöneökningar gått förlorade. Pensionärer har fått se det reala värdet på sina sparkonton minska. De som har bolån har drabbats av ökade räntekostnader, vilket har försvagat deras ekonomi. Detta har i sin tur gjort att företagare mött en vikande efterfrågan samtidigt som deras kostnader har ökat.

Fru ålderspresident! Många hushåll kände av effekterna av inflationen när priset för livsmedel, resor och boende ökade i väldigt snabb takt i slutet av förra mandatperioden. Värst drabbades de som levde på marginalerna redan innan inflationen ökade. Därför är det mycket viktigt att bekämpa inflationen, fru ålderspresident.

För att hålla nere inflationen har Tidöpartierna reformerat flera av de skatter och regleringar som har drivit upp kostnadsnivåerna i vårt land, inte minst vad gäller transportkostnader. Priset på diesel är en extra viktig faktor om man vill hålla nere inflationen då diesel är det bränsle som används mest inom såväl jordbruket som transportsektorn. Därför har vi vidtagit åtgärder för att hålla bränsleskatterna på den lägsta nivån som EU-tillåter samt minskat reduktionsplikten.

Som jag sa, fru ålderspresident, ser inflationsmålet ut att nås i år, men det krävs fortsatt uthållighet i det inflationsbekämpande arbetet - inte minst då osäkerheten i omvärlden är stor. Geopolitiska oroligheter och krig i vårt närområde kan exempelvis driva upp energi- och fraktpriser, vilket skulle riskera att öka inflationen igen.

När nu inflationen har stabiliserats på en låg nivå avser Tidöpartierna att understödja ekonomins återhämtning genom reformer som syftar till att stärka hushållens köpkraft, minska arbetslösheten samt öka tillväxten och investeringarna - med bibehållen låg inflation. Därför sänker vi skatten för svenska folket på bland annat arbete, pension, sparande och transporter. Vi lägger grunden för arbetet med att bygga Sverige både rikare och tryggare.

Fru ålderspresident! Jag har sagt det tidigare, och det gäller fortfarande: Det kanske mest oroande på skatteområdet är fortfarande att EU ser över möjligheten att ändra beslutsförfarandet för skatter så att det bara krävs kvalificerad majoritet, i stället för som i dag enhällighet, för beslut.

Detta är en mycket oroande utveckling som vi behöver motverka gemensamt från riksdagen om vi ska kunna fortsätta föra en ekonomisk politik som är bra för Sverige och bra för vårt lands invånare. Medlemsländerna har olika förutsättningar, och vi behöver variationer i skatterna för att jämna ut förutsättningarna för företag och unionsmedborgare - inte samma skatter i alla länder. Redan nu begränsas vi av EU exempelvis när det gäller nivån på skatten på drivmedel eftersom EU bestämmer miniminivå för den i medlemsländerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! Den här budgeten innehåller ganska många förändringar på skatteområdet. Mycket har redan sagts, men låt mig nämna några förändringar som kanske inte har fått så mycket uppmärksamhet som de förtjänar.

Den verkningslösa skatten på flygresor har inte påverkat vårt resande nämnvärt och minskar inte utsläppen på de resor som ändå genomförs. Det gör det bara dyrare för hårt arbetande familjer att resa på en välbehövlig semester. Om en familj med två barn åker till Kanarieöarna gör skatten att resan blir 300 kronor dyrare. Det är då helt ologiskt att skatten är 1 260 kronor för samma familj för att åka till Algeriet, som är en kortare resesträcka. Till Thailand blir det ungefär 2 000 kronor dyrare för samma familj. Det kan man möjligtvis se någon logik i.

Jag tycker det är bra att denna skatt avskaffas då den drabbar hårt arbetande människor och deras familjers semestrande onödigt hårt utan någon egentlig påverkan på klimatet.

Fru ålderspresident! Att malus för husbilar avskaffas gläder mig då mitt parti har drivit den frågan länge, och nu blir det verklighet. Husbilar används inte på samma sätt som andra fordon där malus tillämpas. Det handlar i stället om fordon som oftast används under en begränsad del av året och har relativt kort körsträcka. Malus för husbilar blir därmed snedvridet jämfört med de faktiska utsläppen man vill komma åt, eftersom husbilar inte körs så mycket och därmed inte släpper ut lika mycket avgaser.

En annan sak som jag är väldigt nöjd med är att alkoholskatten för småbryggerier sänks. Det skapar förutsättningar för småbryggerier att anställa eller behålla personal, något som är mycket svårt för dem i dag. Småbryggeriernas tillverkning är till stor del ett hantverk som vi ska vara tacksamma för. Mycket gott öl kommer från dessa bryggerier, trots att det är en utmaning för dem att få ekonomi i sina verksamheter.

Detta är heller inte någon folkhälsofråga då det handlar om öl som på grund av priset dricks i högst försvarbara mängder, inte primärt för att bli berusad. Med denna lagändring tror jag att vi kommer att få se fler av dessa underbara gyllene drycker i Systembolagets sortiment framöver.

(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till finansmarknadsministern.

Riksbanken sänkte som bekant styrräntan med 0,25 procentenheter i förra veckan. Storbankerna sänker inte sin utlåningsränta lika mycket, och sänkningen sker ofta med en fördröjning. Dessutom är en så kallad rörlig ränta i praktiken bunden på tre månader, vilket betyder att det kan ta ganska lång tid för räntan att påverkas även för den som har rörlig ränta. Under tiden tjänar såklart bankerna pengar på det.

Storbankernas oligopolliknande sits försvårar dessutom bankbyte, vilket annars är en möjlighet till förhandling av olika villkor och därmed en möjlighet att påverka sin privatekonomi.

Som svar på en fråga från Eric Westroth har Niklas Wykman tidigare svarat att Finansinspektionen har agerat på möjligheten att få amorteringsunderlag digitalt. Det skulle underlätta, vilket vi nyss har fått lite svar på här. Det pågår också ett arbete, vilket är bra.

Jag vill fråga Niklas Wykman om han avser att vidta ytterligare åtgärder för att underlätta bankbyte.

Herr talman! Jag tror att man måste förstå Peder Björks fråga i ljuset av den bild som Socialdemokraterna har av hur landet styrs just nu.

Det är inte vi som bestämmer vilka skatter som ska höjas eller sänkas, utan det förhandlas om sådant. Som alla vet vinner man inte alla förhandlingar - vissa vinner man, andra vinner man inte. Men om man tror att vi bestämmer kan jag förstå att man vill att vi ska gå in och sänka enskilda skatter. Men det är inte vi som beslutar det.

Peder Björk talar om dem med de högsta inkomsterna. Jag vill bara ta två exempel på socialdemokratisk politik som vi har debatterat tidigare. Det ena är reseersättningen, där ni ville kompensera för höga resekostnader, som blev mindre lönsamt ju längre man åkte. Den debatterade vi förra året. Vi har ett förslag som faktiskt gynnar dem som åker mycket.

Det andra är förslaget angående barnbidraget, som har diskuterats tidigare. Det kommer alla till godo, inte bara dem som har det svårt. Där har vi valt en väg som i stället höjer bostadsbidraget för dem som har det svårt, inte för dem som tjänar väl.

Att påstå att vi bara riktar oss till höginkomsttagare är fel. Det får jag vända mig emot.