Ida Drougge

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag vill tro att det finns andra anledningar till att just partier på vänsterkanten i den här salen vill ha ett utökat register. Det får stå för de partierna.

Med det förslag som vi debatterar i dag och kommer att fatta beslut om senare i veckan kommer alla de myndigheter som ledamoten här tar upp att få bättre möjligheter till analyser än vad de har haft sedan 2007.

Fru talman! Tidigare här i talarstolen lät det som att ledamoten tyckte att vi flög i blindo. Det är väldigt märkligt från ett parti som i så fall har styrt i många år i blindo. Det får stå för ledamoten själv.

Med det här förslaget kommer vi att få betydligt mer information om hushållens skulder, vilken typ av lån de har, om det finns säkerhet för de lånen och om det är bostadslån eller konsumtionslån. Det kommer att kunna paras ihop med de inkomster de har. Det går alltså att göra en bra och gedigen sårbarhetsbedömning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Fru talman! Jag är den första att försvara och förstå att myndigheter och forskare efterfrågar statistik och kunskap. Att man som forskare exempelvis alltid vill veta så mycket som möjligt om alla är helt naturligt. Det är inget konstigt. Jag tror inte att man vill någonting illa med det. Det ligger i sakens natur.

Vi i den här kammaren och vår regering har att pröva det mot andra frågor. Det gäller hur man ser på det i relation till integritet och de omfattande kostnader som det skulle innebära att samla in all den informationen. Det gäller också hur man ser på det i relation till risken för att den här typen av data kommer i orätta händer och effektiviteten.

Fru talman! Under ett av de möten som vi i finansutskottet har haft med bland annat Riksbanken fick den en uttrycklig fråga. Vad skulle bli annorlunda om ni hade den här informationen? Vad hade det kunnat ändra?

Fru talman! Svaret på den frågan från riksbankschefen var att det inte skulle bli radikalt annorlunda, utan det skulle påverka på marginalen. Det har vi att väga mot de andra faktorerna.

Vi menar att vi med det här förslaget framöver kommer att ha bättre data att basera riskbedömningar på. De kommer att kunna köras mot inkomstuppgifter och mot fastighetsbeteckningar.

(Applåder)

Fru talman! Hushållens skulder har ökat under lång tid i Sverige. Oansvarig kreditgivning kan försämra en människas ekonomi och liv något fruktansvärt. En bidragande orsak till de problem som vi har med överskuldsättning bland vissa svenska hushåll i dag är att marknaden för konsumtionslån har vuxit väldigt snabbt.

Bostadskrediter utgör förvisso runt 80 procent av hushållens totala krediter, men högre räntor och en snabbare amorteringstakt på konsumtionskrediter gör att de ändå står för en väldigt stor del av hushållens skuldbetalningar. Det gäller särskilt om man sätter dem i relation till kreditens ursprungliga storlek.

På grund av det här har den moderatledda regeringen vidtagit ett flertal åtgärder och gjort mer än vad tidigare regeringar har lyckats åstadkomma på bra mycket längre tid. Vi har gjort så att enbart banker och kreditinstitut får ge ut konsumtionslån. Vi ställer högre krav på företagens egna kapitalinnehav. Vi ökar insynen och tillsynen av företagen.

Vi har vidare halverat räntetaket från 40 till 20 procent. Vi har skärpt reglerna för de totala kostnadstak som man får ha på konsumentkrediter. Vi har begränsat hur många gånger man får förlänga en amorteringsperiod. Du får i dag inte förlänga den mer än en gång om förlängningstiden innebär en kostnad för den som har tagit lånet.

Vi ställer också tydligare krav på den information som man ska ge när man marknadsför lån. Vi har tagit bort möjligheten till ränteavdrag på lån som inte har någon fast säkerhet. Vi förbjuder licensinnehavare och spelombud att tillåta eller medverka till att spel finansieras av krediter. Vi ökar kraven på att sådana licenshavare och spelombud aktivt ska motverka att spelare finansierar sitt spelande med lån.

Nu tar vi nästa steg för att bättre kunna förstå och analysera den sårbarhet som hög skuldsättning innebär. Det gäller för såväl hushåll som individer och oss som samhälle.

Genom att vi ger SCB fler uppgifter om hushållssektorns skulder möjliggörs mycket bättre analyser av individer och hushålls motståndskraft liksom känsligheten vid olika typer av ekonomiska störningar. Det handlar om uppgifter såsom skuldnivån och vilken typ av lån skulderna kommer ifrån, exempelvis ett bostadslån, ett konsumtionslån eller ett studielån.

Dessa uppgifter kopplas sedan ihop med uppgifter som SCB redan har i Fasit. Det gäller uppgifter om fastighetsinnehav, taxeringsvärde, inkomst, socialförsäkringsutbetalningar och annat.

Fru talman! Tidigare här i talarstolen lät det som att man efter detta enbart skulle se skulderna. Det stämmer inte. Sanningen är att vi nu adderar skulderna.

I Fasit finns i dag uppgifter om inkomst, som kommer att kunna sättas i relation till de nya uppgifterna om vilka lån och vilka räntekostnader man har. Därmed kan man framöver göra en viktig sårbarhetsbedömning.

Det här är ett underlag som vi som beslutsfattare kommer att kunna använda. Också myndigheter kommer att kunna använda det för att göra ännu bättre analyser av störningar, räntehöjningar och hur inkomstbortfall påverkar svenska familjer. Det här gör vi utan att i onödan kartlägga människors ekonomi.

Vi har tidigare debatterat förslag om att samla in hundratals uppgifter om människors tillgångar. Det stämmer givetvis att en person kan ha fler tillgångar än den inkomst man har varje månad. Man kan ha fler tillgångar än den bostad man äger. Givetvis är det så.

Men de andra förslagen som har diskuterats, fru talman, har inneburit ytterligare hundratals sådana punkter. Det kunde handla om att samla in uppgifter om hur långt man har kört med sin bil varje år. Det är enligt oss inte något som behövs för att kunna göra en sårbarhetsanalys.

Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Ett fungerande system för att genomföra betalningar är en grundläggande förutsättning för vår samhällsekonomi och för att vardagen ska fungera. Betalningsområdet har genomgått stora strukturella förändringar under ganska lång tid. Strukturomvandlingen och digitaliseringen betyder att mycket positivt har hänt, men det har också en del negativa konsekvenser och innebär även nya utmaningar.

Hanteringen av kontanter har blivit dyrare, och färre tar emot kontanter som betalmedel. I dag lever 500 000–1 000 000 människor i Sverige utan goda möjligheter att använda kontanter för att betala. Man är beroende av kontanter för att få sin vardag att fungera men kan ändå inte fullt ut använda ett helt legitimt betalmedel – svenska kronor och ören – exempelvis för att göra vardagliga inköp.

Också ur beredskapssynpunkt innebär det här stora problem, för det är viktigt att inte ha alla ägg i samma korg. Att kunna betala digitalt på olika sätt har sina fördelar, men det har även sina sårbarheter. Att transportera kontanter över Sverige är självklart inte heller helt enkelt, friktionsfritt och fritt från sårbarheter. Men det är just att allt detta fungerar som bygger vår beredskap.

Vi ska inte ha alla ägg i samma korg. Därför måste kontanter fungera även när det inte är kris och krig i Sverige. Förtroendet för det finansiella systemet och att kontanter ska gå att ta ut är också grundläggande. Om människor inte kan plocka ut de pengar som är deras egna riskerar misstänksamheten att öka och tilltron till det finansiella systemet och bankerna att urholkas.

Förslaget i dag tar oss en bit på vägen. Det ger oss möjlighet att alltid kunna betala för nödvändiga livsmedel och på apotek. Vi stärker också möjligheten för vanliga människor att sätta in pengar på banken och för företag att hantera sin växelkassa och dagskasseinsättning. Det är områden som inte minst de senaste åren har varit svåra.

I dag är det alltså mellan 500 000 och en miljon människor som är beroende av kontanter. Det är brottsutsatta kvinnor, personer med funktionsnedsättning och personer som inte kan använda eller får tillgång till digitala betaltjänster.

Jag ska också säga några ord om offentligrättsliga tjänster. Vi moderater tycker att man bör kunna använda kontanter vid de flesta offentligrättsliga tjänster i Sverige. Därför har vi ställt oss bakom detta tillkännagivande till regeringen. Vi brukar inte göra det – inte heller när det gäller förslag som vi i grund och botten kanske tycker är bra – men vi har valt att göra det den här gången, för det första för att vi tycker att förslaget är bra och att vi har antagit det på partistämman. Vi står bakom detta sedan länge och anser det vara rätt och riktigt.

För det andra tycker vi att det är viktigt att gå fram med dessa konkreta förändringar och lagförslag till riksdagen i dag. Vi ville inte invänta de ytterligare utredningar som hade krävts för att också kunna gå fram med ett förslag om offentligrättsliga tjänster.

Bakgrunden till att vi yrkar bifall till detta tillkännagivande är att vi vill vara tydliga med att det här är någonting vi står bakom. Den främsta anledningen till att det inte redan är med i förslaget är att det behövs ytterligare utredningar på området. Det gäller framför allt att se över hur ett sådant förslag förhåller sig till 4 kap. riksbankslagen, som handlar om lagliga betalmedel, och till rättspraxis. Detta framgår också av propositionen, och en del av detta har framförts av kollegor till mig tidigare i den här debatten.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag har en fråga till finansmarknadsministern.

Sverige behöver mer fossilfri el som går att lita på – för rekryteringen, för energisäkerheten och för att hålla elpriserna nere för familjer och företag.

De senaste årens oroligheter i omvärlden har visat hur sårbara elsystemen kan vara. Det gör investeringar i stabil elproduktion extra viktiga. Samtidigt måste vi såklart också använda skattebetalarnas pengar på rätt sätt och med sunt förnuft. Regeringen har därför tagit fram en modell för riskdelning där staten och företag ska teckna avtal.

Jag har följande fråga till finansmarknadsministern: Hur går arbetet med kärnkraften och med dessa avtal?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och att lägga skrivelsen till handlingarna.

När vi inledde mandatperioden var Sveriges inflation tvåsiffrig, 10 procent. Elpriset var högre än vad det är i dag. Det är tyvärr ännu fortsatt för högt.

Det finns otroligt mycket som är svårt och turbulent i den värld som vi nu lever i. Vi i Sverige kan inte påverka allt det. Men vi kan titta på det vi kan påverka. Vad är då det?

Vi hade kunnat ha ett elpris som var 35–40 procent lägre än vad det är i dag om vi inte hade stängt ned kärnkraftsreaktorer i förtid.

Vi hade kunnat ha en lägre inflation om vi inte hade fått upp energipriserna på de höga nivåer vi nu är på. Det går fort att rasera saker som fungerar väl. Det tar ibland tid att bygga upp dem igen.

Den här regeringen har påbörjat arbetet med att bygga upp svensk energiproduktion och svenskt elsystem på nytt. Det kommer tyvärr att ta lite mer tid. Jag förstår och vet att det kanske inte är en så stor tröst i en svår tid.

Vad kan vi då göra för att underlätta nu? Vi kan sänka skatter på arbete. Vi kan sänka matmomsen. Vi kan sänka avgiften till barnomsorgen. Regeringen gör allt det. Men vad har det att göra med finansiell stabilitet, som vi debatterar i dag? Jo, att hushållen – vi alla – ska kunna ha en viss buffert. Det är en av de parametrar som ger oss finansiell stabilitet. En annan är banker som inte går med stora underskott. En tredje är kraftiga och bra regelverk mot penningtvätt och den typen av verksamhet. Kunder ska ha möjlighet att byta bank för att få bättre villkor. Det är ytterligare något regeringen har levererat.

Det är i dag enklare att flytta ett bundet bolån utan att betala höga ränteskillnadsersättningar. Det är i dag även lättare att sätta fast gängkriminella som begår bedrägerier. Uppklaringsprocenten har ökat, och den här brottsligheten och brottsvinsterna från bedrägerierna har minskat kraftigt under denna mandatperiod.

Sverige är på väg åt rätt håll, och vi har också extremt goda förutsättningar. Det finns mycket att vara tacksam över när det fungerar så bra som det gör i Sverige. Under denna svåra tid med hög inflation och lågkonjunktur har vi – vilket är unikt – ekonomiska möjligheter och mycket större spelutrymme än andra länder, tack vare vår låga statsskuld. Det finns stora länder i EU som har en statsskuldsnivå uppåt 80 procent. Vissa länder har en över hundraprocentig skuldsättning. Vi ligger på 32–35 procent i offentlig skuld.

Sanningen är att vår statsskuld i dag som andel av bnp är lägre än när Magdalena Andersson fick igenom sin senaste budget här i riksdagen. Som andel av bnp är statsskulden lägre i dag än vad den var med Socialdemokraternas senaste budget. Våra räntekostnader har också minskat, för att nämna ytterligare en positiv parameter.

Vi har en stor kapitalmarknad med stark innovationskraft. Det ger enormt goda förutsättningar och grunder för företag och entreprenörer i Sverige att jobba utefter. De står mer stabilt när världen runt omkring är turbulent.

Det finns alltid mer att göra, och vi kommer att behöva mer tid, men mycket är också nu äntligen på väg åt rätt håll.

(Applåder)

Fru talman! Det finns en bild som många unga bär med sig – en bild och en dröm om ett hus. Det är inte nödvändigtvis ett stort hus eller ett perfekt hus, men ett eget hus.

De drömmer om en liten trädgård, kanske en trätrall, en grill och en plats där barn kan springa ut ur dörren utan att möta en hårt trafikerad väg. Det är inte någon lyxdröm vi pratar om, utan det är en helt vanlig livsplan.

Alltför många märker dock i dag att systemet inte är byggt för dem. Det är lättare för den som redan äger än för den som vill in. Den som har haft tid att samla ihop kapital och ködagar gynnas, medan den som just har börjat sitt yrkesliv möts av stängda dörrar. Då måste politiken ställa sig en enkel fråga: Är regelverket till för att bevara skillnader eller för att ge fler chansen att bygga sitt liv?

Fru talman! Låt oss börja där många börjar, med en etta. En etta i Stockholm kostar i dag runt 3 miljoner kronor. För en 18-åring som har fått sitt första sommarjobb nu till sommaren skulle det, om vi inte ändrar regelverket, ta omkring tolv år att spara ihop till den kontantinsatsen. Det förutsätter då att man kan spara mellan 3 000 och 4 000 kronor varje månad och att avkastningen på sparandet håller samma höjd som bostadspriserna. Lyckas man med detta kan man stå med nyckeln i hand samma år som man fyller 30 år – 30!

Med de nya bolånereglerna minskar kontantinsatsen med hela 150 000 kronor, och flytten från osäkra korttidskontrakt eller från flickrummet hemma hos mamma tidigareläggs fem år. Det är stor skillnad mellan att ha ett tryggt eget boende när man är 25 och att ha det när man är 30.

Enligt SBAB:s beräkningar förkortas spartiden för den här personen med fem år. Det är avgörande år om man senare i livet ska kunna ta nästa steg till den där drömmen om ett hus. I praktiken blir det ett modest radhus med en trätrall, en liten gräsplätt, kanske ett garage och en grill.

När livet går vidare och man förhoppningsvis finner kärleken och börjar tänka på barn krävs i Stockholmsområdet, med dagens regelverk, över 1,1 miljon kronor i kontantinsats. Om man ska flytta in i ett mindre radhus cirka 30 minuter härifrån, exempelvis i Älvsjö, får man bara i ränta och amorteringar en månadskostnad på 31 000 kronor – innan drift, vatten, avlopp och försäkringar är betalda.

Med de nya reglerna sjunker den där kontantinsatsen till 750 000 kronor. Det är 375 000 kronor mindre. Med det slopade extra amorteringskravet blir månadskostnaden ungefär 4 000 kronor lägre. Det är 4 000 kronor som man kan spara varje månad för att bygga sig en buffert eller spara till exempelvis en renovering. Det är skillnaden som gör drömmen om en vanlig modest villa, Volvo och kanske en vovve möjlig – i hela landet och oavsett hur stor plånbok dina föräldrar har.

Fru talman! Att låna till sin bostad är inte ansvarslöst; det är rationellt. Det är klokt att sprida boendekostnaden över livet. När du är 30 har du inte ditt livs högsta lön. Men det är ofta då du börjar behöva en större bostad. När du är 55 har du ofta en högre lön och mer sparande, lägre kostnader och mer fritid. Ett rimligt system sprider kostnaderna över livets olika faser. Ett orimligt system, som dagens, förstärker skillnaderna mellan generationer.

Under en tid har regelverket gjort just detta, samtidigt som de allra flesta i den äldre generationen hade den här möjligheten när de skulle in på bostadsmarknaden. Systemet gynnar dem som redan äger, som köpte för många år sedan, och missgynnar dem som står utanför.

Låt mig vara tydlig: Ett eget hem ska kunna vara resultatet av hårt arbete och ansträngning. Det ska inte vara beroende av om man har föräldrar som kan ge en ett arv.

Samtidigt ska vi ha en amorteringskultur. Man ska betala av sina lån. När man går i pension är det inte sunt att sitta fast med stora räntekostnader, höga skulder och oro. Därför ligger det grundläggande amorteringskravet kvar, och möjligheten att öka sin belåning för att bekosta renoveringar minskar. Frihet och ansvar hänger ihop. Att låna till sitt första hem är en sak. Att successivt sedan minska denna skuld över livet är en annan, lika viktig, sak. Dagens möjlighet att i större utsträckning än vid köpet låna till sin bostad talar emot detta. I dag kan man nämligen värdera om bostaden i mycket större utsträckning i samband med ett tilläggslån än man kan i övrigt.

Fru talman! Det här handlar inte om spekulationer; det handlar om vardag. Det handlar om att kunna tacka ja till ett jobb som inte kräver tre timmars pendling, att kunna bo nära förskola och sina mor- eller farföräldrar och att kunna rota sig i stället för att leva med en flyttlåda i hallen. Regler och politik är till för att underlätta människors liv, inte för att göra dem mer komplicerade.

Vi sänker också skatter och avgifter nationellt. En vanlig tvåbarnsfamilj får omkring 5 500 kronor mer kvar i månaden. Det är pengar som kan gå till sparande, till en kontantinsats och till trygghet. Vi sänker trösklarna in på bostadsmarknaden. Vi gör så att husdrömmar åter kan handla om vilja och val snarare än om storleken på dina föräldrars plånbok.

Fru talman! Jag kan konstatera att när Socialdemokraterna styr gör man annorlunda. Då höjer man skatterna.

Vi kan välja en väg för Sverige där bostadsmarknaden är till för dem som redan är inne, eller så kan vi välja en väg för Sverige där en ung och strävsam människa med utbildning, arbete och framtidstro får en rimlig chans. Vi kan välja ett Sverige där reglerna hjälper människor framåt och där skatter inte håller dem tillbaka. Vi kan välja ett Sverige där möjligheter avgörs av ambition och ansvar och inte av var politiken slutar och föräldrarnas rikedom tar vid.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Problemet är bara att ledamoten alldeles nyss stod här i talarstolen och sa att regeringen själv säger att förslaget kommer att orsaka stora prisökningar. Det stämmer inte. Det stämmer inte heller att banker och ekonomer menar det.

SBAB och Finansinspektionen har gjort uppskattningar på effekten av prisökningar. De menar att de kan hamna på i storleksordningen cirka 2−5 procent på längre sikt. Det är inte en stor prisökning. Det är en lägre prisökning, en mindre prisrörelse, än det som drivs av räntor, byggande och konjunktur.

Det tar mig in på kritiken mot byggandet just nu. Byggandet i Sverige har avstannat. Det stämmer. Vi har haft skyhög inflation som den dåvarande socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig. Det har varit höga elpriser till följd av att man lade ned fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Vi har dessutom haft en inflation och en lågkonjunktur samtidigt. Människor har inte haft råd att köpa en bostad. Nu får de det, och då kommer byggandet att ta fart.

Fru talman! Att få möjlighet att låna till sitt första hem och därmed komma in på bostadsmarknaden är helt avgörande. Den möjligheten ökar nu. Jag kommer att återkomma till det senare. För väldigt många som bor i en storstad blir det nu en skillnad som påverkar huruvida man kommer att ha den här möjligheten över huvud taget eller inte.

När vi ökar möjligheten att låna till den första bostaden blir det dock särskilt angeläget att slå fast att det är lika viktigt med den följande amorteringen. Att då ha ett system där man gång på gång kan låna till underhåll och renoveringar, vilket motverkar de amorteringskrav vi har, är inte rimligt. Den dag man går i pension är det viktigt för ens egen ekonomiska trygghet att amorteringsgraden och lånebördan gått ned; när man får lägre inkomst igen är det helt avgörande.

Fru talman! Jag tycker att det är ett lite märkligt resonemang från Patrik Lundqvist. Regeringen menar inte att de här förändringarna påverkar prisutvecklingen i någon större omfattning. Tvärtom menar regeringen att de påverkar i lägre omfattning än vad konjunkturen, byggandet och mycket annat gör.

De åtgärder som Socialdemokraterna nämner här i debatten har de inte finansierat i sin budget. Antingen har de ett stort underskott i budgeten eller så lovar de saker de inte kan hålla.

Herr talman! De senaste veckorna har vi påmints om hur fruktansvärda människor kan vara och hur otillräckligt vårt skydd mot dem är. Uppdrag granskning har bland annat kunnat följa polisens arbete mot stora pedofilnätverk. Jag tycker att det här är svårt att ta in, för det handlar om till synes vanliga människor, till och med föräldrar, som planerar övergrepp mot väldigt små barn.

Tack och lov har regeringen redan påbörjat ett viktigt arbete här. Jag ser fram emot att om en månad rösta igenom den nya lagen om säkerhetsförvaring. Men när vi ser hur nätverken organiserar sig och jobbar i digitala miljöer växer ändå frågan: Finns det mer vi kan göra? Jag undrar om statsministern ser vad vi kan göra mer för att stoppa pedofilerna.

Herr talman! Sverige har byggt upp ett starkt skyddsnät. Men ibland blir det så att nätet som borde fånga upp människor och hjälpa dem vidare i stället håller dem tillbaka. Särskilt dåligt fungerar det för den som invandrat och kommit hit utan att äga någonting, utan tillgångar, och som inte har haft jobb här tidigare och därför inte arbetat ihop någon akassa.

När familjer med försörjningsstöd får mer i samlade bidrag än vad ett heltidsjobb ger i lön blir det svårt att ta steget mot egen försörjning. Jag tror att det är få som väljer att leva på bidrag för att det känns rätt. Men systemet kan i dag göra det till det rationella ekonomiska valet. Det är inte värdigt, och det är inte bra för Sverige eller den enskilda. Fler barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet.

Min fråga till finansministern är: Hur går det för regeringen med det utlovade bidragstaket?

Fru talman! Regeringen har föreslagit att vi ska omfördela resurser inom statens budget, alltså att vi ska flytta medel från ett budgetområde till ett annat. Vi vill göra det för att göra det möjligt för det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB att köpa tillverkningsindustri.

År 2023 beslutade regeringen att utöka Apotek Produktion & Laboratorier AB:s samhällsuppdrag. Oavsett vad min socialdemokratiska kollega försökte ge sken av här är det denna regering och ingen annan som har fattat beslut om att det statliga bolaget ska få ett större samhällsuppdrag än man har haft historiskt sett.

Man har länge haft i uppdrag att kunna tillverka, utveckla, kvalitetssäkra och sälja läkemedel, särskilt sådana läkemedel som behöver anpassas och tillverkas efter vissa individer. Det kan handla om personer som har allvarliga sjukdomar, personer som tar väldigt mycket läkemedel eller personer som har exempelvis allergier som gör att man inte kan ta de vanligaste preparaten. Man kanske är allergisk mot ägg eller en substans som finns i de läkemedlen. Det kan också handla om svårt sjuka barn som behöver ta läkemedel i flytande form som normalt sett oftast ges till vuxna.

Det uppdraget har detta statliga bolag haft länge. Det är ett särskilt samhällsuppdrag. Men vår regering – och det här är jag stolt över – beslutade 2023 att utveckla det statliga ansvaret till att även kunna upprätthålla den här produktionen och de här uppgifterna, den här utvecklingen, i fredstida kriser och i krig. För att kunna göra det behöver man utveckla och vidga sin verksamhet.

Nu finns det möjlighet att köpa ytterligare tillverkningsindustri. För att man ska kunna göra det vill vi flytta medel från det som vi har budgeterat i posten för civilberedskap inom hälso- och sjukvård till ett annat budgetområde där man har pengar för kapitaltillskott för att kunna köpa exempelvis sådan här verksamhet. Det är alltså inga nya pengar som regeringen tillför. Det är en omfördelning, och det är en omfördelning av pengar som hela tiden har varit tänkta att gå till att höja civilberedskapen inom hälso och sjukvården. De flyttas nu för att det här statliga bolaget ska kunna använda pengarna till att köpa verksamhet.

Det här handlar om att ge oss ett ökat grundskydd. Det gör oss lite säkrare i händelse av fredstida kriser men också ytterst i händelse av krig. Det handlar inte om en tro att staten borde göra alla läkemedel eller att den gör läkemedel bättre än andra. Det vill jag verkligen understryka. Det handlar om ett grundskydd. Det handlar om civil beredskap, att inte ha alla ägg i samma korg och att vara bättre förberedd.

Extra ändringsbudget för 2025 – Kapital-tillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB

Pandemin visade att alla länder i händelse av kris prioriterar sitt eget land före ingångna internationella avtal. Det visade oss behovet av industriell kunskap och behovet att kunna producera fler kritiska läkemedel själva. Gör vi det kommer vi att börja inte på ruta ett eller två utan kanske snarare på ruta tre eller fyra.

APL har som sagt sedan tidigare ett särskilt samhällsuppdrag, men det är vår regering som har utökat det uppdraget för att bättre kunna vara förberedda i händelse av kris och krig. Jag är glad och stolt över att det nu också finns en möjlighet att utveckla denna verksamhet.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Hos Kronofogden har hushållens skulder nästan fördubblats de senaste tio åren. Det är uppenbart att tidigare regeringar inte har gjort tillräckligt för att bekämpa den överskuldsättning vi ser i dag.

Konsumtionskrediterna har ökat. Det ges lån utan säkerhet. De kan kallas blankolån eller snabblån; den här typen av lån har många namn. Många är också de som hamnar i mycket allvarliga problem efter att ha tagit krediter som de egentligen aldrig borde ha beviljats. Det är nämligen så att reglerna säger att en person som inte kan betala sina krediter heller aldrig borde få dem. Du ska ha betalningsförmåga för att få en kredit. Det är dock inte någon hemlighet att det här inte fungerar i dag. I praktiken är det väldigt många personer som inte har betalningsförmåga som ändå får krediter.

Om du blir skuldsatt för livet med lån som du troligtvis aldrig kommer att kunna betala tillbaka är det givetvis fruktansvärt påfrestande mentalt. Det påverkar inte bara dig utan även dina anhöriga, dina barn och din partner. Det gör också att du oavsett hur många extra arbetspass du tar och oavsett om du läser extra på kvällstid för att kunna få ett nytt jobb med lite högre lön inte kommer att ha mer kvar i plånboken. Alla dina pengar utöver existensminimum kommer, oavsett arbetspass och lön, att gå till att betala tillbaka lån som du ändå kanske aldrig kommer att bli av med.

Därför är den här regeringen tydlig: Rovdriften på de mest utsatta personerna måste upphöra. Det behövs betydligt högre krav. Därför går vi fram med de här förslagen. Ja, detta kommer att innebära en markant förändring – det är poängen. Snabblåneföretag kommer inte längre att kunna bedriva verksamhet på samma sätt som i dag. Man hade i och för sig kunnat införa krav som motsvarar dem som gäller för banker på låneförmedlare och kreditgivare i de lagstiftningar som finns nu, men då är det väl mer rättframt och tydligt att ställa samma krav. Det är vad regeringen gör.

Endast för banker kommer det att bli tillåtet att förmedla lån till konsumenter. Vill man fortsätta att ge ut konsumtionslån, snabblån eller blankolån behöver man uppfylla alla de tydliga och omfattande krav som i dag ställs på banker. Det tycker vi är ett rimligt steg för att skydda konsumenter mot oseriösa upplägg och lån som de egentligen inte har råd med.

Utöver den här reformen har regeringen även tidigare gått fram med flera andra kraftfulla åtgärder. Ett paket som trädde i kraft den 1 mars i år innebar att vi sänkte räntetaket kraftigt, från 40 procent plus referensränta till 20 procent plus referensränta. Det innebar även ett utvidgat kostnadstak, så att i princip alla typer av konsumentkrediter omfattas.

Det ska inte gå att med falsk marknadsföring lura konsumenter med höga avgifter i stället för räntor eller med lock om att konsumenten får lägre ränta men förlängd bindningstid, så att konsumenten kommer att betala av lånet under en väldigt mycket längre period och i slutändan betala mycket mer pengar för lånet.

Kronofogdemyndigheten har också, i regleringsbrevet för 2024, fått i uppdrag att rikta ett gäng förebyggande åtgärder mot extra utsatta grupper och att öka möjligheterna för personer som får avslag på ansökan om skuldsanering att ändå få hjälp att komma till rätta med sin ekonomiska situation.

Utöver detta har regeringen nyligen gett ett nytt uppdrag om att utreda ett gäng ytterligare åtgärder. Man ska se över absolut preskriptionstid, vilket innebär en yttre tidsgräns för dig som konsument för när du inte längre är skyldig att betala av din skuld. En ändrad avräkningsordning innebär att du först ska betala av på ditt lån och sedan betala räntan.

Regeringen kommer inte att släppa de här frågorna. Det här är en början. Jag menar att det är tydligare att göra på det här sättet och ställa dessa krav på den långivare som vill ge konsumenter rätt och möjlighet att ta lån till smink, handväskor, spel eller något annat. Vad det än må vara behöver man göra det på samma grund som banker.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fru talman! Buffertfondernas syfte är att hantera både överskott och underskott som uppkommer i det allmänna pensionssystemet. Pensionsavgifterna från alla oss som arbetar i dag går till att betala pensioner till dem som nu är pensionärer. Därför kan det skilja sig mellan just inbetalningar och utbetalningar. Där spelar buffertfonderna en stor roll. De hanterar demografiska utmaningar, och de hjälper oss att hantera kostnader och skillnader över tid, trender och konjunkturer. De utjämnar så att det blir rättvisare.

Buffertfonderna har dessutom gått bra de senaste åren sedan de tillkom, precis som tidigare talare nämnde. Totalt sett handlar det om ungefär 2 000 miljarder kronor i buffertfonderna.

När systemet skapades var det tänkt att ha flertalet olika fonder i syfte att sprida risker och investera på lite olika sätt. I dag vet vi emellertid att skillnaderna mellan buffertfonderna är betydligt mindre än vad tanken var från början. Därför har regeringen valt att gå fram med en modernisering av buffertfonderna så att fem av fonderna totalt blir tre. På så sätt kan vi minska förvaltningskostnaderna för fonderna samtidigt som vi höjer kvaliteten och får fler människor som kan göra avvägningar kring svåra investeringar. Förhoppningen är att sänka förvaltningskostnaderna, få ännu mer framgångsrika investeringar och ett bättre underlag för de investeringar som fonderna gör.

I Göteborg kommer två fonder att bli en fond, och i Stockholm kommer tre fonder att bli två fonder.

En effektivare förvaltning av buffertkapitalet

Utöver detta skärper man kompetenskraven på styrelserna. Det är på tiden att vi moderniserar ett välfungerande buffertsystem till att bli ännu bättre.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på motionerna och att vi lägger den skrivelse som betänkandet behandlar till handlingarna.

I regeringens skrivelse beskriver man den verksamhet som Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna har bedrivit under 2023 och 2024. Man behandlar helt enkelt de frågor som rör den finansiella och monetära stabiliteten i dessa verksamheter, där Sverige ingår. Man belyser sådant som har varit av särskild vikt under 2023 och 2024.

Betänkandet tar också upp motioner från allmänna motionstiden som handlar om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Det rör frågor om makrotillsyn, penningtvätt, konkurrens på finansmarknaden, bolån, bedrägerier, en hållbar finansmarknad, kontanter och mycket annat. Regeringen gör mycket arbete på de här områdena. Det är därför vi yrkar avslag på motionerna.

En hel del av det som står i motionerna, både i resonemang och i förslag, är sådant som vi moderater och regeringen instämmer i. Men eftersom arbete redan pågår, eller i vissa delar redan genomförs, finner vi inga skäl att tillkännage för regeringen att man ska jobba med det. Man jobbar redan med det, helt enkelt.

I morse trädde Trumps tullar i kraft. Cirka 60 länder har fått kraftigt höjda importtullar till USA. Sverige och övriga EU har fått höjda tullar på 20 procent. Kina vaknar upp till 104-procentiga tullar. Kina och flera andra länder också aviserat motåtgärder. Risken för en global lågkonjunktur har därmed kraftigt ökat. Fallande börser visar på detta och bekräftar den oron.

Vi befinner oss i en mycket turbulent tid. Det borde inte vara så här. Det skulle inte behöva vara så här, för det finns inga vinnare på handelskrig. Men det är så här. Regeringen och vi i Sverige kommer att behöva hantera detta, och vi kommer att behöva ta oss igenom detta.

Sveriges position mitt i allt detta är stark. Vi har starka offentliga finanser. Vi har under lång tid haft det, och vi har därför en låg statsskuld. När statsskulden för övriga länder i EU ligger på 80 procent i snitt är vår 32–34 procent. Vi har alltså möjlighet att agera vid behov.

Vi har också välkapitaliserade och lönsamma banker. Det ska vi vara glada för i de här tiderna, för det betyder att de är motståndskraftiga. Regeringen har intensifierat marknadsbevakningen och för en tät dialog med berörda myndigheter och berörda aktörer, centrala marknadsaktörer. Man prövar löpande om det finns åtgärder som man behöver vidta. Man har beredskap om det kommer några negativa överraskningar på det här området.

Vår nuvarande ordning för makrotillsyn i Sverige bygger på breda överenskommelser där Finansinspektionen spelar en mycket central roll. Att vi är överens i de frågorna är ytterligare en styrka i dessa tider av turbulens, där vi kan behöva hantera negativa överraskningar och saker vi inte kan förutse. Då är det av vikt och en trygghet att vi har regelverk som vi har bred samsyn kring.

Målet är givetvis att minimera systemrisker och att eventuella saker som enskilda aktörer råkar ut för, som drabbar dem hårt, inte ska få spridningseffekter till den övriga ekonomin. Där har vi stor nytta av regelverken och av det arbete som den här regeringen och tidigare regeringar har bedrivit under lång tid.

Jag skulle avslutningsvis vilja säga några ord om det arbete som pågår för att motverka penningtvätt och bedrägerier. Den här regeringen har fattat 14 000 beslut hitintills. Den regering som vi moderater leder får saker gjorda, steg för steg.

Vi har en ny penningtvättslag på plats. Finansinspektionen har fått nya uppdrag för att stärka sin tillsyn av penningtvätten. Man har vidtagit åtgärder för att motverka missbruk i våra betalningssystem. De clearingföretag som förmedlar betalningar mellan banker har blivit skyldiga att övervaka betalningarna och att rapportera misstänkta betalningar till våra tillsynsmyndigheter och till bankerna. Vi har tillsatt en IDA-grupp, det vill säga att vi har ökat samordningen mellan de olika departementen i regeringen, som behöver styra och jobba tillsammans för att motverka den kriminella ekonomin, penningtvätt och bedrägerier och stärka tillsynen.

Post- och telestyrelsen har fått nya uppdrag. Finansinspektionen har fått nya uppdrag. Bankerna har vidtagit och vidtar ett flertal åtgärder. I dag meddelade regeringen att man skickar ut ytterligare ett lagförslag på remiss. Det handlar om att övervaka hur e-legitimationer används, i syfte att motverka bedrägerier och penningtvätt.

Det är för tidigt att säga vad resultatet av detta blir. Vi kan vara glada – jag gläds – över att det förra året, 2024, var första gången sedan 2020 som brottsvinsterna från bedrägerier minskade. De minskade med 16 procent, från 7,5 miljarder. Det är givetvis bra, men vi vet också att man i den här typen av verksamhet är duktig på att hitta nya sätt att tjäna pengar på hederliga, vanliga människors och företagares bekostnad. Detta i sig är alltså ingen garanti för att bedrägerierna kommer att fortsätta att minska framöver. Vi kommer att behöva arbeta vidare med frågan. Det gör också vår regering.

Med de orden vill jag återigen yrka avslag på motionerna.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern med anledning av Draghirapporten, som presenterades för några månader sedan och som handlar om EU:s gemensamma konkurrenskraft globalt. Att konkurrenskraften måste stärkas är centralt för människor i Sverige, för alla länder och människor i Europa och för vårt framtida välstånd.

Det är därför positivt att frågorna lyfts upp på europeisk nivå. Samtidigt vet vi att länder i EU har väldigt olika syn på hur man uppnår konkurrenskraft.

Jag undrar därför på vilket sätt finansministern tror att de svenska lärdomarna och de perspektiv som vi kan bidra med kan göra nytta i det fortsatta arbetet i EU.

Herr talman! År 1995 blev det olagligt i Sverige att sälja lotter på kredit. En del aktörer hittade dock kryphål i lagstiftningen, så 2002 utvidgades och skärptes därför detta kreditförbud. Efter 2002 uppdagades att en del lotterier likväl sålde lotter på kredit. Då skärptes inte regelverket, utan man införde i stället undantag för vissa lotterier. Man sa att om det fanns särskilda skäl skulle en del ändå få sälja lotter på kredit.

Sedan dess har mycket hänt, och vi vet att framför allt Socialdemokraternas lotterier använder väldigt bedrägliga beteenden i sin försäljning och verksamhet. Finns det mot denna bakgrund skäl att se över om kreditförbudet behöver kompletteras och ändras, finansmarknadsministern?

Herr talman! Hushållens skulder har nästan dubblerats de senaste tio åren. Vi behöver göra vad vi kan för att särskilt unga inte ska fastna i skuldfällor.

Unga fostras i dag till att låna - att konsumera med pengar som de inte har och att spela sig till lycka och välstånd. I stället behöver vi ett grundläggande värderingsskifte där arbete och utbildning är det som ger värde och ekonomisk trygghet och där sparandet är en del av kärnan. Små skulder över lång tid ger höga räntekostnader och stora skulder. Men på samma sätt kan små summor som blir sparade varje månad också leda till stora värden. Hur kan vi få detta värderingsskifte till stånd, och vad gör regeringen för att underlätta sparande? Det är min fråga.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, att regeringens skrivelse om arbetet i Internationella valutafonden ska läggas till handlingarna, och avslag på motionerna.

Efter åtta år av socialdemokratiskt styre, där Sveriges utveckling på punkt efter punkt har gått åt helt fel håll, där saker som tidigare har fungerat väl, såsom kärnkraften, har monterats ned och där saker som inte har fungerat på länge, såsom brottsbekämpningen, har eskalerat till dagens systemhotande nivå, har vi nu en regering som på område efter område gör stora omtag.

Vi gör detta i en svår tid med en orolig omvärld, ett skärpt säkerhetsläge med låg tillväxt, hög inflation och global oro. Det handlar inte om någon lätt uppgift eller några roliga åtaganden, vare sig för regeringen eller för Sverige, men det är en nödvändig uppgift.

Kärnan i att klara av dessa omtag är att få upp sysselsättningen och tillväxten. Där måste vi alltid värna den finansiella stabiliteten. Finansiell stabilitet kanske låter tråkigt men är helt nödvändigt och behövs för att kreditgivningen ska fungera. Lån till bostad och företag måste fungera för att investeringar ska bli av och för att innovationer ska komma ut på marknaden och bli tillgängliga för fler men också för att våra finansiella tjänster, som vi använder varje dag, ska fungera, så att vi kan betala mat och räkningar och spara till bostad, pension och buffert.

Att värna den finansiella stabiliteten är en hörnsten i vår ekonomiska politik som vi kanske inte alltid pratar så mycket om. Om stabiliteten går förlorad riskeras hundratusentals arbetstillfällen och år av ekonomisk utveckling. Grunden för stabilitet är hållbara offentliga finanser med tillräckliga skyddsvallar. Det behövs därutöver åtgärder som bygger på den aktuella riskbild som vi just nu har i Sverige.

Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Prisökningar och arbetslöshet riskerar att pressa våra hushåll och företag. Klimatförändringarna påverkar riskprofilen för investeringar och lån. Ny teknik förändrar våra konsumtionsmönster och hur vi använder våra finansiella tjänster. Samtidigt drabbas vårt land av systemhotande brottslighet som slår mot tilliten och mot tryggheten.

Politiken behöver bland annat motverka ohållbar kreditgivning. Snabba krediter, alltifrån sms-lån till kreditköp, har vuxit kraftigt de senaste åren. Ränteutgifterna för blankolån står i dag för omkring en femtedel av hushållens ränteutgifter. Om den ökningen fortsätter riskerar det att bli ett problem för stabiliteten. Det är inte heller rimligt att skattebetalarna är med och subventionerar den utvecklingen. Därför arbetar regeringen med ett förslag som innebär att ränteavdrag för blankolån tas bort.

På regeringens uppdrag ses även amorteringskraven över, i syfte att de ska bli mer ändamålsenliga. En utgångspunkt är att kunna hantera hushållens risker vid hög skuldsättning på ett mer ändamålsenligt sätt.

I morse träffade jag företagare som berättade förtvivlat om ett växande problem med utpressning som riktas mot dem och deras anställda som bor i utanförskapsområden nära gäng. De hotas med våld mot dem och deras familjer om de inte låter gängen stjäla i butikerna. De kriminellas framfart förstör för alla som vill göra rätt för sig, som vill arbeta och bidra.

Jag lyssnade till en annan företagare som berättade att hon under sju år gjort i snitt fem till tio polisanmälningar i veckan. En enda ynka har lett till åtal. De kriminellas framfart förstör även tilliten i vårt samhälle och tillväxten. Den tiden kunde hon ha lagt på annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Det här ställer krav på politiska åtgärder. Dem vidtar regeringen nu. Våra åtgärder behöver vara mer organiserade, mer strategiska och mer kraftfulla. Våra myndigheter och vår ekonomiska politik behöver arbeta tillsammans med rättspolitiken för att strypa gängens inkomstkällor. Bara den kriminella ekonomin omsätter runt 150 miljarder kronor per år. Bedrägerier ger i dag en större brottsvinst för de kriminella gängen än hela narkotikahandeln.

För att pressa tillbaka de här problemen behöver åtgärderna bli fler och arbetet intensifieras. Det gör regeringen nu med nya effektiva regler som möjliggör för samverkan i större utsträckning. Vi har också höjt kraven på valutaväxlare, för att motverka penningtvätt. Och vi arbetar med ytterligare åtgärder för att motverka bedrägerier.

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens arbete har förstärkts och fått mer resurser och utökade befogenheter. Myndigheterna styrs så att de ska fokusera på den här typen av brott och verksamhet. Finansinspektionen och Spelinspektionen har fått i uppdrag att samverka för att blockera betalningsförmedling till och från olovliga spelverksamheter, motverka matchfixning och förhindra penningtvätt.

Det är inte en lätt uppgift som regeringen har påbörjat, men det är en nödvändig uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till finansministern.

För dem som får en kölapp i stället för vård - för de 8 000 barn i Sverige som i dag mår så dåligt att de skulle behöva träffa bup men som i stället får vänta utan att få vård - betyder det givetvis väldigt mycket och är ytterst värdefullt att staten nu går in och skjuter till ytterligare 6 miljarder kronor i vårbudgeten och tar ett ansvar som våra regioner inte har kunnat ta.

Samtidigt träffar jag också många medborgare som lyfter sin oro över att våra skattepengar i regioner och kommuner inte används alldeles effektivt alla gånger och att statliga tillskott riskerar att gå till annat än vård och skjuta upp nödvändiga reformer som skulle behövas för att åtgärda systemfel. Min fråga är vad regeringen kommer att göra för att följa upp att de här extra anslagen går till viktiga behov inom sjukvården.