Mattias Eriksson Falk

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Jag kan konstatera att det i det betänkande vi har framför oss och som vi debatterar i dag inte finns något annat förslag än utskottets förslag till beslut. Socialdemokraterna har alltså ingen reservation där de lägger fram några egna förslag som går utöver det som finns från utskottet. Det tycker jag är en ganska tydlig signal om att de inte menar allvar när de säger vad de säger.

Jag nämnde tidigare att det finns en utredning tillsatt av regeringen, Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle, som ska leverera ett betänkande 2027. Man måste se det som en kedja.

Utbetalningsmyndigheten har startat sin verksamhet. Nu är förslaget att koppla på en granskning av en del av de kommunala utbetalningarna. I samband med det kommer det senare en utredning som ska se vilka fler delar som man kan koppla på för att följa upp den brottslighet som är riktad mot välfärden.

Jag förutsätter att alla kommuner och regioner arbetar löpande med den här frågan även under den tid som frågor utreds. Även om det just nu inte skulle vara ett direkt statligt ansvar för Utbetalningsmyndigheten förutsätter jag att de gör det jobbet. Däremot tror jag inte, som jag nämnde tidigare, att de gör det i den utsträckning som behövs.

Det är Socialdemokraterna som styr de allra flesta kommuner i Sverige. Jag har även i min hemkommun sett att man inte tar den här frågan på allvar. Man försöker att lyfta över det på staten, just för att man i stor utsträckning från Socialdemokraternas sida har det kommunala ansvaret.

Det finns en utredning som tittar på de delarna när det gäller utbetalningar till företag och civilsamhälle. Jag ser mycket fram emot vad den levererar för slutsatser och hur man kan välja att gå vidare med dem.

Det jag tror att vi är överens om är att de felaktiga utbetalningarna måste stoppas. Sedan behöver vi ha utredningen för att kunna konstatera hur det i praktiken ska gå till för att motverka detta. Men kommuner och regioner måste också göra arbetet löpande under den tid som frågor utreds och fortsätta att göra det.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh för frågan.

Jag skulle vilja börja med att säga att jag inte delar ledamotens bild och den helhet som ledamoten försöker beskriva vad gäller framför allt Sverigedemokraternas politik. Men jag känner inte till det specifika exempel som lyfts i frågeställningen, så jag kan inte svara på det.

Däremot kan jag konstatera att det finns en pågående utredning som regeringen tillsatte under 2025. Utredaren ska titta på om man kan motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle och ska leverera sitt betänkande den 11 juni 2027. Jag ser väldigt mycket fram emot att se vilka förslag utredningen lämnar vad gäller de delar som ledamoten efterfrågar.

Det som förvånar mig är det höga tonläge som ledamoten och Socialdemokraterna väljer att ha i den här frågan. I betänkandet har man bara ett särskilt yttrande. Ledamotens eget parti väljer alltså i det här betänkandet inte ens att gå fram med förslag om att man ska göra på det sätt som efterfrågas. Detta gör att jag vill ställa motfrågorna: Tror Socialdemokraterna inte på sina egna förslag? Varför säger de inte ja till det som de påstår sig vilja kämpa för?

Det är ingen hemlighet att vi sverigedemokrater – både jag i min hemkommun och mina partikamrater – i många fall har försökt få kommunerna att snabbt sätta igång med arbete för att motverka felaktiga utbetalningar av försörjningsstöd, bidrag till olika organisationer och så vidare men att våra förslag oftast har röstats ned av ett majoritetsstyre lett av Socialdemokraterna.

Det här visar ju på att Socialdemokraterna säger en sak nationellt men inte följer upp det i kommuner och regioner. Jag tror inte att Socialdemokraterna tror på sin egen politik. Det här är ett sätt att försöka vinna röster. Man påstår sig stå för en politik som man sedan i själva verket inte är beredd att genomföra.

Sverigedemokraterna och regeringen går nu fram med förslag som i det här fallet i första hand riktar in sig mot brott enligt bidragsbrottslagen, och så finns det en utredning som nu tittar på utbetalningar till civilsamhälle och företag.

Herr talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 43, som avser förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Denna proposition är efterlängtad. Vi sverigedemokrater har under lång tid sett hur enskilda gängkriminella organisationer av olika slag lurat till sig skattepengar genom att ge sig på inte minst staten men också kommuner och regioner. Denna fråga går, precis som många andra under denna mandatperiod, att koppla ihop med hur staten respektive kommuner och regioner arbetar olika, inte bara nu utan även historiskt. Jag vill därför göra en historisk tillbakablick med koppling till vad Sverigedemokraterna och regeringen åstadkommit i dag.

Jag börjar med den historiska bakgrunden, främst med fokus på vad staten har gjort för att minska fusk och felaktiga utbetalningar. Det kan handla om olika stödformer, exempelvis studiestöd och aktivitetsbidrag. CSN och Försäkringskassan är exempel på myndigheter som samarbetat och motverkat att det betalas ut olika bidrag som inte ska vara möjliga att få samtidigt. Detta har kunnat stoppas när system samkörts, vilket är bra. Det är ett viktigt arbete som har gjorts av just dessa myndigheter.

Sedan några år tillbaka finns Utbetalningsmyndigheten, som både effektiviserar statens arbete och minskar risken för att pengar betalas ut felaktigt. Det ska stoppas i tid. Ju tidigare staten kan agera, desto mindre risk för att pengarna går till brottslingar. Det är då också så att statens processer med anmälningar, utredningar med mera för att få tillbaka pengarna och få personer dömda kan minska.

Tyvärr måste jag säga att kommunerna i många fall varit mer senfärdiga med att agera i dessa frågor. Jag vet inte om det är en slump, men historiskt har kommuner och regioner i allra störst utsträckning styrts av rödgröna partier, främst Socialdemokraterna, ett parti som sällan har agerat i tid eller helt enkelt har saknat den politiska vilja som krävs för att lokalt i kommuner och regioner följa upp det som man säger sig stå för på nationell nivå. Det finns tyvärr en röd tråd – när det handlar om att sätta åt organiserad brottslighet agerar staten före medan kommuner och regioner tyvärr sackar efter.

För att göra en koppling till en annan fråga under mandatperioden har vi exemplet att riksdagen gett kommuner möjlighet att vräka gängkriminella från bostadsområden, något som många socialdemokratiskt styrda kommuner varit sena med att följa upp eller inte gjort alls. Det kan man koppla till den fråga vi debatterar i dag. Vill man att kommunerna ska prioritera dessa frågor fullt ut spelar det roll hur de styrs och av vilka partier de styrs.

Herr talman! För att komma tillbaka till sakfrågan i dagens betänkande är det helt rätt och riktigt att vi nu tar nästa steg och kopplar ihop statliga utbetalningar med det som sker inom ramen för kommunerna. Det är först när olika delar av det offentliga samhället samverkar som vi på riktigt kan komma åt felaktigheter och organiserad brottslighet och stoppa att man utnyttjar vårt offentliga samhälle för att finansiera sin brottsliga verksamhet.

Lagförslaget innebär att det från och med den 1 juli 2029 blir obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten, även utan begäran från myndigheten, för att möjliggöra dataanalys och urval. Det är en fullt rimlig inskränkning i den kommunala självstyrelsen, då även kommunala utbetalningar bör omfattas av samma kontrollsystem. Jag och Sverigedemokraterna tycker dock att den obligatoriska delen borde börja gälla tidigare.

Herr talman! Det är i många avseenden ingen hemlighet varför vi hamnat där vi är i dag. Det är resultatet av en alltför svag syn på brott och straff hos tidigare regeringar och de gamla partierna, men också resultatet av en ansvarslös migrationspolitik som skapat utanförskap, arbetslöshet och segregation med följder såsom dålig ekonomi, bristande språkkunskaper och ökad sårbarhet för just kriminalitet.

Därför är det viktigt att vi har lagt om migrationspolitiken och rättspolitiken och att samhället nu i större utsträckning beivrar brott, skärper straffen och sätter brottsoffret i fokus. Vi är på rätt väg i Sverige nu, men mer finns att göra. En rödgrön vinst i höstens val skulle innebära en återgång till den politik som skapade många av de problem som vi i dag försöker lösa.

Valet i höst handlar därför ytterst om vilken riktning Sverige ska ta – återgång till en politik med högre migration och otillräcklig rättspolitik eller fortsatt sverigedemokratiskt inflytande med en restriktiv migrationspolitik och en skärpt rättspolitik som gör Sverige tryggare och bättre. För mig är valet självklart. Sverige behöver fortsatt sverigedemokratiskt inflytande för att vi ska kunna fortsätta att återupprätta tryggheten, rättsstaten och tilliten till världsfärdssystemen.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande 23, som avser förenklingar i jaktlagstiftningen.

Under mandatperioden har vi fått möjlighet att i denna kammare debattera frågor om jakt vid ett flertal tillfällen. Då har jag som ledamot för Sverigedemokraterna haft möjlighet att lägga fram mitt partis visioner och prioriteringar för hur svensk jakt kan underlättas både för den enskilda och i våra myndigheters arbete. Det handlar samtidigt om att kunna upprätthålla den etik som finns inom den svenska jakten.

Vi ska komma ihåg att svensk jakt traditionellt har ett starkt stöd hos befolkningen. Det är ett stöd som givetvis ska upprätthållas.

Att förbättra förutsättningarna för svensk jakt kan göras på många sätt, dels genom propositioner liknande den vi behandlar i dag i kammaren, dels genom att regeringen ändrar förordningar. Men det kan också göras genom regeringens myndighetsstyrning – då givetvis utöver den stora budgetpropositionen, som gör det möjligt att rikta ekonomiska medel i olika omfattning till svensk jakt och viltförvaltning.

Herr talman! Från Sverigedemokraternas sida har jag under de senaste årens debatter fokuserat främst på vikten av att motverka jaktsabotage, där olika typer av aktivister har gett sig på inte bara jägare utan även jakttorn med mera. Därtill har jag ofta lyft behovet av just stärkt sekretess för jägare i olika sammanhang.

Med det betänkande och den proposition vi behandlar i dag har vi kommit en bra bit på vägen för just detta, även om vi från Sverigedemokraternas sida gärna hade sett att ett nytt brott om jaktsabotage införts i svensk lagstiftning. Det skulle ytterligare inskärpa allvaret i de angrepp som sker mot jägare. Dessa angrepp skadar förutsättningarna för svensk jakt och innebär också en fara för enskilda personers liv och hälsa, exempelvis när benen på ett jakttorn sågas av.

Min förhoppning är att vi vid en valseger i höstens val kan åstadkomma denna nya lagstiftning i brottsbalken under kommande mandatperiod och på så sätt fortsätta vårt arbete för svensk jakt och för svenska jägare.

Herr talman! Med det betänkande och den proposition vi har framför oss gör vi svensk jakt bättre och stärker skyddet för svenska jägare. Sverigedemokraterna har under lång tid lyft behovet av tydligare sekretess hos våra myndigheter då det förekommer hot, trakasserier och skadegörelse i samband med jakt, inte minst när jakten avser varg. Detta är något som också framkommer i den utredning som har föregått det lagförslag vi i dag har på bordet.

I utredningen beskrivs hur enskilda hotas i sociala medier och via epost och telefon. I mer allvarliga fall har också ”enskilda sökts upp och hotats i hemmet”.

Det förekommer även att personer som ansökt om skyddsjakt eller anmält rovdjursangrepp hotas. I vissa fall avstår man därför helt enkelt från att ansöka eller anmäla detta av rädsla för just hot. Det här är något som är helt oacceptabelt. Vi behöver därför skärpa sekretessen i enlighet med det förslag som i dag läggs fram, nämligen att sekretess ska gälla hos Naturvårdsverket eller en länsstyrelse i ett ärende om jakt på björn, varg, järv, lo eller kungsörn. I ett ärende om ersättning för skada orsakad av ett sådant djur ska sekretessen gälla i högst tjugo år.

Sverigedemokraternas förhoppning är att denna förändring ska bidra till bättre förutsättningar för svensk jakt och jägare som känner ett fortsatt starkt stöd från samhället. Den bör också bidra till att vi kan förhindra sabotage och hot mot jakt och enskilda i och med att vi hindrar aktivister att ta del av personuppgifter.

Vi ska påminna oss om att hot mot enskilda jägare, oavsett om det sker digitalt eller fysiskt i hemmet, i förlängningen också kan drabba närstående i form av familj med partner och barn och om den rädsla detta innebär.

Herr talman! Det är glädjande att Sverigedemokraterna och regeringen nu möjliggör jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Även om det ska sägas att Sverigedemokraterna hade velat gå längre i det här avseendet är det trots allt ett steg i rätt riktning. Jag hyser likväl en förhoppning om att en valseger och kommande mandatperiod skulle kunna innebära ytterligare steg åt rätt håll när det gäller jakt på säl.

Herr talman! Slutligen vill jag lyfta det som är kärnan i propositionen, nämligen att förenkla lagstiftningen. Det är också något vi gör i och med att förutsättningarna nu förbättras för att agera vid eftersök och hantering av skadat vilt. Vi fortsätter också arbetet för att minska onödig administration och byråkrati för landets jägare.

Vi har under tidigare mandatperioder sett hur EU har tagit ett allt större grepp om frågor kopplade till jakt, inte minst genom att hänvisa till andra frågor såsom miljöfrågor. Nu har vi dock börjat stå emot detta tydligare, dels genom den svenska lagstiftningen, som vi kan påverka, dels genom att inte tillåta EU att ta sig ytterligare rättigheter på bekostnad av Sveriges riksdag.

Låt mig också påminna om att vi under denna mandatperiod har arbetat för att minska skyddet för varg inom ramen för Bernkonventionen. Det är något som vi har haft framgång med, och det ökar möjligheten till jakt på varg framöver.

Vi implementerar numera också EU-regler på lägsta möjliga nivå i Sverige. Från Sverigedemokraternas sida ser vi att detta är något som en framtida rödgrön regering inte kommer att göra, då dessa partier verkligen gillar EU och när EU kommer med allt fler pekpinnar till Sverige.

Enligt mig innebär detta att den svenska jägarkåren bör tänka efter både en och två gånger när det gäller vad valet kommer att betyda för dem och för den svenska jakten. Vad innebär det om EU-lagstiftning åter tillåts implementeras på allt högre nivå? Vad innebär det om man tillåter EU att runda lagstiftningen genom att ta sig an jaktfrågorna via andra frågor, exempelvis miljöfrågor?

Om man vill vara säker på att svensk jakt ska få bättre förutsättningar bör man tänka på hur man röstar i höstens val.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Vi ska i dag debattera finansutskottets betänkande 26 om kommunala frågor.

Vi befinner oss nu i sluttampen av mandatperioden 2022–2026. Det ger oss tillfälle att summera vad Sverigedemokraterna och regeringen ärvde från de rödgröna partierna, vad vi har åstadkommit under mandatperioden och vad valet den 13 september 2026 innebär för Sverige. Det gäller inte bara Sveriges riksdag, utan det gäller också våra 21 regioner och våra 290 kommuner.

Från riksdagen ned till regioner och kommuner behöver det finnas en tydlig röd tråd i politiken. Vill man som väljare att exempelvis den politik som Sverigedemokraterna driver i riksdagen för migration, trygghet, energi och bränsle ska få genomslag också i kommuner och regioner behöver man välja Sverigedemokraterna i alla de tre valen, för allt hänger ihop.

Jag kommer själv från Gävle kommun. Där vill företrädare för Socialdemokraterna exempelvis att invandringen till Sverige ska öka kraftigt igen. Det skulle föra oss tillbaka till den situation vi hade i Sverige 2015 när 163 000 personer sökte asyl i vårt land och det kaos som följde av det.

Det skulle också innebära att de skärpningar som nu genomförs i fråga om medborgarskap och kvalificering till välfärden för invandrare skulle rivas upp. Den svenska kassakistan skulle återigen öppnas upp för alla världens människor så länge de sätter sin fot inom Sveriges gränser.

Det kan också handla om den utveckling vi sett i regioner styrda av de rödgröna partierna. Det finns exempel på prioriteringar i kommuner och regioner som innebär försämringar för medborgarna i och med att man stänger verksamheter eller centraliserar dem till större städer. Förlossningsavdelningar läggs ned, vårdcentraler försvinner och sjukhusverksamheter centraliseras. Vi ser även försämringar i akutsjukvården.

För den som bor på en mindre ort kan det handla om timmar till närmaste akutsjukhus eller förlossning. Oftast är det kvinnor som drabbas av den här politiken. Ett tydligt exempel är Region Västernorrland, som styrs av Socialdemokraterna. Där stängdes BB i Sollefteå redan 2017. Nu fortsätter avvecklingen av verksamheter vid sjukhuset, eller så centraliseras de till större städer.

Konsekvensen blir att kvinnor som ska föda barn måste resa betydligt längre för att få vård. I värsta fall riskerar nu kvinnor att behöva föda längs vägen till sjukhuset. Det här påverkar tryggheten men också viljan att över huvud taget bilda familj och bo kvar.

Medan barnafödandet i Sverige har minskat med omkring 20 procent har det i Sollefteå minskat med hela 35 procent. Det är ingen slump. Vi såg samma utveckling i mitt hemlän Gävleborg. När BB i Bollnäs stängdes av Socialdemokraterna år 2002 minskade antalet födda barn kraftigt, och många unga kvinnor valde att flytta från den delen av länet.

Det här visar vilken politik de rödgröna partierna har fört ute i landet. Det är en politik som slår mot familjer och framför allt mot kvinnor.

Ett annat exempel från den här mandatperioden kommer från Region Värmland. De rödgröna partierna valde där att spara in 23 miljoner på akutens verksamhet men såg samtidigt inte några konstigheter med att satsa på ny konst för 40 miljoner kronor. Det är detta slags prioriteringar vi ser i regioner när de rödgröna styr.

Fru talman! Låt oss backa bandet till år 2022 och den situation Sverige befann sig i. Det var ingen slump att Sverigedemokraterna ökade kraftigt i valet 2022. Väljarna hade tröttnat på den migrationspolitik som förts och den kostnadskris som växt fram under de rödgröna åren.

De rödgröna hade höjt reduktionsplikten och skatten på bensin och diesel. De hade stängt ned fullt fungerande kärnkraftsreaktorer, vilket drev upp elpriserna, särskilt i södra Sverige. Allt detta eldade tillsammans på inflationen i vårt land. När bränslet blev dyrare ökade transportkostnaderna. Det drev i sin tur upp priset på varor och livsmedel. När inflationen steg höjde Riksbanken räntan, och bostadslån och billån blev tusentals kronor dyrare varje månad.

Det här var inga slumpmässiga händelser utan ett resultat av politiska beslut tagna av de rödgröna partierna här i Sveriges riksdag. Resultatet blev tydligt. Det blev dyrt att leva i Sverige. Den utvecklingen slog inte bara mot hushållen. Den slog också hårt mot Sveriges kommuner och regioner.

Kostnaderna ökade för mat i skolor och äldreomsorg. Energi blev dyrare i kommunala fastigheter. Transporter blev dyrare, och kollektivtrafikens biljettpriser behövde som ett resultat höjas. Räntorna steg kraftigt, och Riksbanken försökte parera den inflation som de rödgröna partierna skapat. Det gjorde investeringar i skolor, äldreboenden och infrastruktur betydligt dyrare. I många kommuner såg vi hur man tvingades dra ned i olika verksamheter. Smör till mackorna i skolan togs bort, mjölk drogs in, förskolor lades ned och kommunala avgifter höjdes.

Det här var konsekvenserna av en ekonomisk politik som eldade på inflationen. Det var konsekvenserna av en rödgrön politik som drabbade hushåll, företag, kommuner och regioner.

Fru talman! När Sverigedemokraterna och de nuvarande regeringspartierna fick majoritet efter valet 2022 stod Sverige inför stora problem, men vi påbörjade arbetet med att vända utvecklingen.

Vi behövde göra det billigare att leva och bo i Sverige. Därför har vi bland annat sänkt reduktionsplikten, sänkt skatten på bensin och diesel, påbörjat arbetet för ny kärnkraft, stärkt statsbidragen till kommuner och regioner, förenklat regelverk för företag och sänkt skatten på inkomster. Från den 1 april halveras dessutom skatten på mat. Detta är åtgärder som stärker hushållens ekonomi men också kommunernas och regionernas ekonomi.

Vi behövde göra Sverige tryggare. Vi har därför lagt om migrationspolitiken, och Sverige har nu den lägsta invandringen sedan 1980-talet. Det minskar trycket på kommunala verksamheter som förskolor, skolor, socialtjänst och sjukvård. Det innebär också att kommunerna nu kommer att kunna ta tag i det enorma utanförskap och den segregation som den av de rödgröna partierna tidigare förda massinvandringspolitiken skapat. Den ledde även till arbetslöshet, bostadsbrist, motsättningar och kriminalitet.

Vi har också gett polisen fler verktyg för att bekämpa brott. Straffen har skärpts, och fler skärpningar är på väg. Vi har även förändrat regelverket för kameraövervakning så att kommuner och regioner nu enklare kan använda kameror i sitt trygghetsarbete.

Men trygghet skapas inte bara här i riksdagen genom beslut som vi fattar. Den måste också byggas lokalt genom att kommuner och regioner nyttjar den lagstiftning som vi här i riksdagen möjliggjort för dem.

Låt mig ta Region Gävleborg som exempel. Där är mitt parti Sverigedemokraterna med och styr. Där genomförs satsningar på trygghetskameror och bättre belysning på sjukhusområden. Antalet kontrollanter i kollektivtrafiken har ökat kraftigt, vilket har lett till ökade biljettintäkter och minskat fusk. Man har infört avgifter för uteblivna vårdbesök där språktolk bokats och nya taxor för asylsökande. Och bidraget till Ibn Rushd har avskaffats.

Detta är konkreta exempel på hur politiska beslut kan förändra verkligheten för att göra det bättre och tryggare, när man använder de möjligheter som riksdagen faktiskt gett kommuner och regioner.

Fru talman! Valet i höst handlar ytterst om ett vägval för vårt land. Vill man ha mer invandring, högre bränslepriser, instabila elpriser, högre matpriser och högre skatter ska man rösta på något av de rödgröna partierna. Men vill man i stället ha en stram migrationspolitik, ny kärnkraft, lägre bränslepriser, halverad skatt på mat, mer trygghet och rimliga skatter röstar man på Sverigedemokraterna i alla tre valen, det vill säga till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige – för alla tre valen hänger ihop.

Antingen vrider vi tillbaka klockan till rödgrön tid igen och får tillbaka den politik som skapade problemen i vårt land, eller så fortsätter vi arbetet med att göra Sverige tryggare, starkare och fungerande igen.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 10, Jakt och viltvård.

Svensk jakt är fantastisk. Den är något som så många som möjligt av våra medborgare borde få möjlighet att uppleva någon gång i livet. Jag tror att de allra flesta i dag känner någon som är aktiv jägare.

Den svenska jakten har genomgått stora förändringar. Från att tidigare ha varit en livsnödvändig sysselsättning för att få mat och överleva är den i dag för många ett stort fritidsintresse, för andra ett arbete och för väldigt många en livsstil.

Kraven som ställs på Sveriges jägare är höga. Samtidigt är kunskapen om säker och etisk jakt, om förvaltning av olika arter och om samspelet i naturen omfattande. Det beror inte minst på kravet på jägarexamen.

Under denna mandatperiod har vi sett hur jägarnas kunskaper kommit till konkret nytta för samhället, inte minst vid utbrottet av afrikansk svinpest men också i vardagen genom eftersök av skadat vilt. Svenska jägare bidrar alltså i hög grad både till en fungerande jaktförvaltning och till samhället i stort när hjälp behövs.

Samtidigt ska vi inte blunda för att det i dag finns organisationer som gör allt för att försvåra svensk jakt. Det handlar om massöverklaganden och aktivism i olika former. Därför vill Sverigedemokraterna ändra grunderna för talerätten. Vi kan inte ha en ordning där organisationer av aktivister baserade i Stockholm överklagar jaktbeslut runt om i landet trots att de själva inte berörs. På det sättet ges det i praktiken möjlighet att obstruera och styra svensk jakt- och viltpolitik. Det finns också exempel på hur miljöorganisationer får bidrag för att sedan använda dessa för att motverka myndighetsbeslut. Det menar vi sverigedemokrater är en helt orimlig ordning.

Sverigedemokraterna vill även att sammansättningen av viltförvaltningsdelegationerna under länsstyrelserna återställs till den ursprungliga. Den tidigare sammansättningen gav en bättre balans mellan politik, olika intressen och myndigheter än den sammansättning som den tidigare regeringen införde och som är gällande i dag. Därtill behöver viltförvaltningsdelegationerna få tydligare mandat när det gäller skydds- och licensjakt.

Herr talman! När jakt saboteras störs inte bara ett viktigt samhällsintresse. Det handlar också om ekonomiska värden: jakten i sig samt utrustning och investeringar som förstörs eller går förlorade. Vi kan inte acceptera att jägare riskerar att utsättas för förföljelse, hot eller rent av misshandel. Vi kan inte acceptera att jakttorn förstörs eller att aktivister medvetet försöker störa jakten och förhindra myndighetsbeslut om skydds- och licensjakt.

Därför vill Sverigedemokraterna att det införs en särskild brottsrubricering för jaktsabotage. Det skulle tydligt markera att brottet riktar sig mot jakten och mot de svenska jägare som utsätts men också skicka en tydlig signal till brottsbekämpande myndigheter om att detta är angeläget att komma till rätta med.

Herr talman! Att svensk jakt och svenskt fiske är något fantastiskt som bör komma så många som möjligt till del är för oss en självklar utgångspunkt. Det handlar om möjligheten till jakt i hela vårt land, från söder upp till norr.

Den svenska rennäringslagen innebär i dag att medlemmar i samebyar får jaga och fiska i de områden som samebyarna använder ovanför odlingsgränsen. För några år sedan kom den så kallade Girjasdomen. Den innebär att Girjas sameby som en följd av historiska omständigheter fått ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske utan statens samtycke och att staten genom länsstyrelsen inte längre får göra sådana upplåtelser. Efter domen har tillgängligheten till jakt och fiske i området kraftigt försämrats. Nu pågår fem rättsprocesser där andra samebyar hoppas på samma utfall som i fallet Girjas.

För Sverigedemokraterna är det uppenbart att rennäringslagen behöver förändras. Alla svenska medborgare bör ha samma möjlighet till jakt och fiske på statens mark. Det är orimligt att en mycket liten grupp samebymedlemmar får ensamrätt till stora landarealer av statlig mark när den i stället borde vara tillgänglig för fler.

Sammanfattningsvis vill Sverigedemokraterna att talerätten, som avgör vilka som har rätt att överklaga beslut om jakt och skyddsjakt, förändras så att enbart direkt berörda kan överklaga, att viltförvaltningsdelegationernas sammansättning återställs så att balansen mellan politik, intresseorganisationer och myndigheter förbättras, att en särskild brottsrubricering för jaktsabotage införs samt att rennäringslagen revideras så att jakt och fiske på statlig mark tillgängliggörs på lika villkor för alla svenska medborgare.

Tillsammans är detta fyra förslag som skulle göra den svenska jakten bättre och tillgänglig för fler och samtidigt stärka skyddet för jägare mot aktivister som försöker obstruera myndighetsbeslut. Svensk jakt är en del av vårt kulturarv och behöver försvaras.

(Applåder)

Fru talman! Tack, sjukvårdsministern!

Det är ändå på något sätt magstarkt att ledamöter från Socialdemokraterna står här i Sveriges riksdag och påstår att en region mer eller mindre medvetet inte skulle följa den lagstiftning som vi har i Sverige. Det är lite märkligt att man kommer med det påståendet.

Det finns många exempel runt om i Sverige på regionägd verksamhet som finns i regionala bolag och drivs som det. Det är inte bara i Gävleborg. Man kan titta på många län runt om i Sverige. Det är på samma sätt som att mycket kommunal verksamhet bedrivs i kommunala bolag, och inte minst i min hemkommun Gävle.

Det pekar mycket på en flexibilitet för just kommuner och regioner att kunna ha en modell där man använder sig av kommunallagens möjligheter att inrätta kommunala och regionala bolag för att bedriva viss verksamhet och således skapa förutsättningar för att den ska fungera bättre.

Som jag nämnde har folktandvården i mitt hemlän under lång tid drivits i bolagsform. Det vände från ett dåligt ekonomiskt resultat till att bolaget nu är stabilt. Det visar att flexibiliteten som finns i lagstiftningen att kunna testa nya sätt också ger effekt.

Kommunalt eller regionalt ägda bolag kan vara en av de viktigaste sakerna för att få möjligheter till att verksamheter ska fungera och personal ska känna sig tryggare och se att man kan testa nya sätt att få ordning på någonting.

Ekonomin har kanske varit dålig under lång tid, och det finns andra exempel. Jag vänder mig starkt mot den bild som lyfts fram här i talarstolen att det skulle vara någon form av privatisering på gång i Gävleborg, för så är inte fallet.

Fru talman! Sjukvårdsministern! Jag har tagit del av den interpellation som Socialdemokraterna genom ledamoten Sanna Backeskog har ställt till sjukvårdsministern. Interpellationen innehåller en hel del felaktigheter som behöver adresseras, inte minst för sjukvårdsministerns skull och insynen i debatten.

För det första finns det ingen som helst privatisering planerad av några hälsocentraler som i dag ägs av Region Gävleborg. Detta är heller inte något som Sverigedemokraterna skulle ställa sig bakom eller gå med på att göra.

För det andra sägs det i interpellationen att det inte längre finns några fast anställda läkare på de nämnda hälsocentralerna i Sandviken. Jag vill säga att sex av åtta av dessa läkare nu har gått över och att en av läkarna har valt att ta en annan tjänst inom Region Gävleborg. Det är naturligt, för personal rör på sig inom olika regiondrivna verksamheter.

För det tredje har vi den ekonomiska rapport som interpellanten hänvisade till i skrift och som hon använde också i sin retorik när hon pratade om kostnader. Då måste vi komma ihåg att den rapport som det hänvisas till är något som man har snickrat ihop själv. Det är ett hopkok från tre oppositionspartier i Gävleborg som man sedan har valt att sätta Region Gävleborgs logga på och presentera för bland annat medierna som om den vore framtagen av regionens tjänstemän eller någon annan seriös aktör. Så är inte fallet, utan det är framför allt ett hopkok från Socialdemokraterna.

Anledningen till att vi har den här interpellationsdebatten här i Sveriges riksdag i dag är att det är en del av en taktik där Socialdemokraterna försöker skrämma upp medborgarna i Region Gävleborg och Gävleborgs län för att försöka vinna valet. Rena lögner förs fram om att det skulle vara en privatisering på gång av regiondrivna hälsocentraler. Så är alltså inte fallet.

Jag tror också att det är ett sätt för Socialdemokraterna att flytta fokus från sin egen politik för tvångsblandning, som man avser att genomföra och som också kommer att drabba gävleborgarna. Region Gävleborg har tidigare – fram till förra valet – alltid har haft socialdemokratiskt styre, och nu vill man påverka med sin tvångsblandningspolitik.

När vi pratar om just regiondrivna hälsocentraler kontra privat verksamhet pratar vi inte om privatisering, utan vi pratar om rent privata hälsocentraler. Vi kan ta ett exempel från Gävleborg under Socialdemokraternas styre. Då drog regionen sig tillbaka helt från en kommun, Nordanstigs kommun. Man stängde den regiondrivna hälsocentralen. Regionen drog sig helt enkelt tillbaka under Socialdemokraternas vakt, och där har privat verksamhet nu tagit över. Nu finns det faktiskt två hälsocentraler, men det är tack vare att privata vårdgivare har valt att öppna dem.

En av mina farhågor är att Socialdemokraterna, om de får tillbaka makten i Gävleborg, kommer att gå fram stenhårt och helt enkelt inte skapa förutsättningar för privat verksamhet att finnas över huvud taget. I så fall kommer många kommuner att bli helt utan hälsocentraler i framtiden.

För övrigt ska jag tillägga att det faktiskt var så att Folktandvården bolagiserades under Socialdemokraternas tidigare tid vid makten. Det kan också vara värt att ha med sig i debatten.

Fru talman! Ledamoten säger att vi ska sätta stopp för det här. Det ledamoten då säger att han vill sätta stopp för är en hållbar migrationspolitik, en åtstramning när det gäller försörjningsstödet och en hållbar energipolitik där kärnkraften återigen har kommit i fokus. Det innebär också att man kommer att sätta stopp för de sänkta skatterna på bensin och diesel och den sänkta reduktionsplikten, som Sverigedemokraterna och regeringen har infört under den här mandatperioden och som har skapat betydligt bättre förutsättningar för svenska hushåll och för våra svenska kommuner och regioner.

Ja, det är klart att jag som sverigedemokrat är jätteorolig för att Centerpartiet ska sätta stopp för den bra politiken för Sverige och för våra medborgare.

Det är ingen hemlighet att den migrationspolitik som Centerpartiet i väldigt många år har stått bakom – man står fortfarande bakom den, och man vill dessutom kraftigt öka migrationen under den kommande mandatperioden ifall man får chansen – har bidragit till arbetslösheten. Och den kommer att fortsätta bidra till att arbetslösheten är hög.

Det är klart att det tar tid att åtgärda de strukturella problemen. Först måste man sätta stopp för den ohållbara migrationspolitiken. Sedan måste man skapa förutsättningar så att man faktiskt kan få ut människor i arbete. Det handlar till exempel om att förändra systemet vad gäller försörjningsstödet. Det är en väg framåt när det gäller att människor faktiskt ska välja att arbeta i stället. Det tycker jag inte alls är något konstigt.

När det gäller förslag som kommer från regeringen är regeringen fri att remittera förslag som man vill titta på. Det innebär inte per automatik att Sverigedemokraterna står bakom exakt vartenda förslag som regeringen skickar ut till myndigheter. Detta kommer från att det finns ett beredningstvång i svensk lag som gör att regeringen måste titta på vad förslag skulle innebära. Men, som sagt, det innebär inte att Sverigedemokraterna står bakom allting som skickas ut från Regeringskansliet. Det tror jag också att ledamoten vet även om han försöker klistra väldigt mycket på Sverigedemokraterna.

Vi förhåller oss till Tidöavtalet, som är förhandlat.

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Det är några saker i anförandet som behöver bemötas. Jag skulle vilja börja med arbetslösheten. Jag vill peka på de skillnader som faktiskt finns där och som till stor del beror på den politik som Centerpartiet under många år har stått bakom. Det är framför allt kopplat till den ohållbara migrationspolitiken och också integrationspolitiken.

Arbetslösheten bland inrikes födda i Sverige är på drygt 5,7 procent medan den för utrikes födda är 16,2 procent, det vill säga lite drygt tre gånger större. Högst är den bland invandrare från Asien, 21,9 procent, och för invandrare från Afrika, där siffran är hela 28,7 procent.

Det är den politik som ni i Centerpartiet tillsammans med de andra rödgröna partierna har drivit som har lett oss dit vi är i dag när det gäller just arbetslösheten. Det är också därför vi ser sådana galna förslag som Socialdemokraternas tvångsblandningspolitik, som kommer att genomföras fullt ut efter en eventuell rödgrön valseger 2026, något som jag absolut inte hoppas ska bli av.

Centerpartiet självt vill naturligtvis också öka migrationen till Sverige kraftigt, vilket förutom att spä på arbetslösheten också kommer att spä på utanförskapet och andra sociala problem i vårt samhälle. Centerpartiets politik gällande arbetskraftsinvandringen kommer också att bidra till att hålla nere lönerna i offentlig sektor, för man ser helt enkelt inte den problematik som finns med låga löner utan använder arbetskraftsinvandring för att försöka fylla vakanser.

Slutligen vill jag säga att den promemoria som gick ut från regeringen avseende utjämningssystemet inte är något som Sverigedemokraterna står bakom. Att påstå det i talarstolen är att sprida felaktigheter.

Herr talman! Ponera att det finns en framtid där Socialdemokraterna står för en stram migrationspolitik, vilket varken Sverigedemokraterna eller en stor del av de svenska väljarna tror på. Ni tänker samarbeta med tre partier – Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet – som alla tre vill öka migrationen till Sverige kraftigt. Då menar vi kraftigt. Vi talar i praktiken om öppna gränser.

Hur ska Socialdemokraterna hantera det? Det är en fråga som ni måste fundera på. Jag tror som sagt inte på Socialdemokraterna. Det är rent påhitt att man står för en stram migrationspolitik. Ni kommer att öppna gränserna så fort ni får chansen.

Det är också ett sätt för er att pressa löner inom välfärdens verksamheter genom att inte behöva hantera löneökningar, så att människor kan leva av de jobb som finns.

När det gäller migrationspolitiken och tvångsblandningen kan man bara titta på SVT:s 30 minuter från den senaste veckan. Där kunde er migrationspolitiska talesperson inte ens svara på vad det förslag ni antagit faktiskt innebär. Det är en ganska tydlig signal om att det som jag här försöker att berätta om tvångsblandning stämmer. Vi har sett exempel på det redan i dag med den tvångsbussning som sker av skolelever från välfungerande områden till segregerade områden. Ni har alltså redan testat de här sakerna i praktiken.

Slutligen vill jag vända mig lite grann emot det som ledamoten försöker beskriva. Det framstår ungefär som att det skulle vara ett problem att regionerna har minskat andelen bemanningspersonal till förmån för fast personal. Det om något skapar faktiskt bättre förutsättningar för kontinuitet inom hälso- och sjukvården och leder till att man kan beta av de köer som finns. Jag tycker därför att det är bra att regionerna har gått åt det hållet.

Herr talman! Socialdemokraterna vill öka migrationen till Sverige och införa tvångsblandning av befolkningen. Utöver det bussar man redan i dag skolelever från välfungerande områden och välfungerande skolor till segregerade områden och segregerade skolor. Barnen offras alltså i er migrationspolitiks namn.

När migrationen kommer att öka med Socialdemokraterna, och när tvångsblandningen införts enligt den modell som ni har antagit, vilka bostadsområden ska då offras, och vilka kommuner ska hantera denna tvångsblandning? Vad kommer det att innebära för de socialsekreterare och den välfärdspersonal som ska hantera det, som ledamoten i sitt anförande uttryckte en oro för?

Det är er politik som kommer att skapa det problem som ni säger att ni är oroliga för när ni ökar migrationen och när ni inför tvångsblandningen.

Sist vill jag också fråga varför ledamoten far med osanning när hon talar om våra regioner. Jag berättade i mitt anförande om de siffror som jag fått från riksdagens utredningstjänst. Antalet personal när det gäller barnsköterskor, läkare, barnmorskor, undersköterskor och så vidare har ökat med 2,4 procent sedan 2022 fram till nu.

Antalet vårdpersonal har faktiskt ökat samtidigt som migrationspolitiken lagts om och antalet människor i Sverige inte ökar i lika hög takt längre. Det gör att förutsättningarna har förbättrats för svensk sjukvård att komma i kapp i de köer som byggdes upp under Socialdemokraternas tid i regeringsställning.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det finns kommuner i dag som tar initiativ för att skola om viss personal inom välfärdsverksamhet som inte bedrivs i lika stor utsträckning så att de kan ta andra jobb som exempelvis barnskötare och undersköterskor. Det är välkomna initiativ som kommunerna tar, och det är bra att de tar dem.

Jag måste ändå komma tillbaka till att Miljöpartiet och Socialdemokraterna alltid försöker ifrågasätta kopplingen mellan en ohållbar migrationspolitik och välfärdsverksamheten. Som jag sa skapade den migrationspolitik som tidigare fördes under S-MP-regeringen och S-regeringen dåliga förutsättningar för svensk välfärd att fungera, då man snabbt såg till att driva upp kostnader och även såg till att det inte fanns förutsättningar att bedriva en bra skolverksamhet vare sig i städer eller på landsbygden.

Det är intressant att prata om personalen i välfärden rent generellt och om lönerna. Om det är så att lönerna är låga är det ju där problemet ligger, men det kommer man inte åt genom att låta nya människor komma till Sverige och ta dessa jobb eller genom att se till att lönerna i verksamheterna hålls nere, i stället för att skapa förutsättningar för människor att leva på den lön de har.

Nu hör vi att Miljöpartiets och Socialdemokraternas lösning är att ha en stor migrationspolitik så att man kan se till att välfärdsverksamheterna pressas och människor tvingas ta lågavlönade jobb. Det är deras lösning i stället för att se till att lönerna stiger och förutsättningar skapas för att människor faktiskt ska vilja ha dessa jobb och utbilda sig till dem.

Jag tycker att det är tråkigt att det här blir framtiden med en eventuell ny rödgrön regering efter valet 2026. Det oroar mig. Det borde också oroa svenska väljare, framför allt den vårdpersonal som redan i dag finns inom välfärdsverksamheter och som sliter enormt för att städa upp efter den politik som de rödgröna tidigare förde. Vi ser nu till att ändra på den för att skapa stabila förutsättningar för svensk välfärd och för det svenska samhället i stort, så att det kan börja fungera igen och så att Sverige blir bra.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Jag delar inte bilden av att jag inte pratar om välfärden. I välfärden hänger just migrationspolitiken och kriminalpolitiken ihop. Den migrationspolitik som fördes under den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen, och även av Socialdemokraterna ensamma i regeringsställning, skapade just ohållbara förutsättningar även för välfärden. Kostnaderna drevs upp på grund av stora investeringar. Det fanns inte lokaler eller personal för att täcka vad er migrationspolitik ledde till. Det skapade problem för välfärden, inte minst i mindre kommuner.

Kriminalpolitiken hänger också ihop med välfärden. Vi har sett hur kriminella organisationer och sammanslutningar utnyttjar de svenska skattebetalarna genom tillgången till svensk välfärd, och vi försöker strypa de delarna. Det finns ett sammanhang som jag tycker att man måste peka på, och vi har lagt om politiken för att skapa bättre förutsättningar.

Vad gäller personalen inom svensk sjukvård sa jag i mitt anförande att antalet läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor och undersköterskor ökat med totalt 2,4 procent sedan 2022, det vill säga fram till nu 2025. Personalen har ökat i antal inom svensk välfärd i fråga om regionerna, samtidigt som den svenska befolkningen inte har ökat i lika stor utsträckning. Det skapar bättre förutsättningar för att bedriva vård.

Det är ingen hemlighet att det i fråga om migrationspolitiken finns ett större vårdbehov som har påverkat den svenska sjukvården och regionerna under lång tid. Den har drivit fram längre köer. När migrationen minskar kommer vårdköerna att minska. Det här kommer att ta tid att jobba i kapp, och jag vill rikta ett stort tack till vår sjukvårdspersonal som har stått ut med er migrationspolitik i många år.

Herr talman! Vad jag redan har sagt kvarstår, nämligen att det är magstarkt att höra Socialdemokraterna stå här i talarstolen och säga att vi inte skulle bry oss om landsbygden. Det är ju er migrationspolitik och energipolitik som har skapat sämre förutsättningar för kommunerna att fungera. Det är ni som har drivit upp kostnaderna och skapat en obalans i välfärden, som kommunerna och regionerna har gjort sitt bästa att möta. Det är er politik som har lett dit.

Problemet är att Socialdemokraterna inte förstår sin egen koppling till den ohållbara politik man har fört på många områden och hur det har påverkat välfärden i Sverige. Vi försöker städa upp efter Socialdemokraterna, och det är klart att det tar tid. Därför har vi ökat stöden till kommuner och regioner, och vi kommer att införa bidragstaket som kommer att minska kostnaderna för kommunerna när det gäller försörjningsstödet.

Vad gäller utjämningssystemet har åtminstone jag sett att det har aviserats en proposition från regeringen. Jag vet inte vad den innehåller, och jag vet inte om Socialdemokraterna kanske vet. De har kanske en bättre ingång till Regeringskansliet än vad mitt parti har – det är helt omöjligt att veta för min del. Vi får helt enkelt invänta propositionen och se vad den innehåller. Mer än så kan jag inte säga vad gäller utjämningssystemet – både ledamoten och jag deltog i den kommitté som lade fram ett förslag.

Sverigedemokraterna står för en hållbar migrationspolitik, och vi står för att man ska kvalificera sig in i välfärden. Socialdemokraterna står för raka motsatsen, där migrationspolitiken kommer att öka med ett skifte där ni får inflytande över regeringspolitiken i landet. Kostnaderna för bidrag till dem som precis har kommit till Sverige kommer att öka kraftigt. Det oroar mig, och det borde oroa svenska folket vad ett maktskifte 2026 skulle innebära.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag måste säga att det är ganska magstarkt när Socialdemokraterna står och oroar sig för landsbygden med tanke på den migrationspolitik som ni står bakom och har fört i det här landet i decennier. Det var framför allt små kommuner som drabbades av detta när ni snabbt ökade invandringen till vårt land och de små kommunerna fick ta smällen. Det var något som ledde till att kostnaderna för försörjningsstöd sköt i taket, och det skapade problem för de mindre kommunerna att snabbt öka investeringarna i förskolor och skolor, som de egentligen inte hade ekonomisk kapacitet att göra. Och nu försöker ni skylla det på Sverigedemokraterna. Det är magstarkt.

Sverigedemokraterna och regeringen försöker skapa bättre förutsättningar för kommunerna runt om i Sverige, både i städer och på landsbygden. Det handlar bland annat om att sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Vi kommer att införa ett tak, vilket kommer att minska kostnaderna. Det här handlar alltså om att minska migrationen till Sverige, vilket vi har lyckats med. Det kommer också att skapa en bättre balans för kommunerna och sjukvården att planera sina verksamheter och inte stå med de snabba utgiftsökningarna som Socialdemokraterna bidrog till.

De generella statsbidragen ligger kvar, och de har aldrig varit så här stora. Dessutom har de ökat kraftigt från 2022 när Sverigedemokraterna och regeringen inledde det samarbete som vi känner som Tidöavtalet. Det har bidragit till att skapa förutsättningar för kommuner och regioner att fungera.

Jag tycker att väljarna snarare ska vara mer oroliga för den politik som Socialdemokraterna avser att föra efter nästa val. Man avser att skapa sämre förutsättningar för elförsörjningen, öka migrationen och ställa om samhället till att återigen öppna bidragskranarna. Det kommer att skapa sämre förutsättningar för kommunerna att fungera.

Herr talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Grunden för den del av statens budget som vi i dag behandlar är den samverkan som sker mellan Sverigedemokraterna och regeringen inom ramen för Tidöavtalet. Det är också mandatperiodens sista budgetförslag som avser ett helt år och som nu ligger på riksdagens bord för beslut.

Med drygt nio månader kvar till valet är det rimligt att stanna upp och reflektera över vad denna mandatperiod faktiskt har inneburit, särskilt inom just detta utgiftsområde, och att samtidigt jämföra med läget före maktskiftet 2022.

Vi ärvde då ett Sverige präglat av extremt hög inflation, en inflation som inte uppstod av en slump utan var en följd av medvetna politiska vägval från den tidigare socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det var en politik som gjorde det dyrt att leva i Sverige.

Herr talman! Dessa partier stängde fullt fungerande kärnkraft i södra Sverige. Konsekvenserna kom snabbt: Elpriserna sköt i höjden. Det blev dyrt för människor att värma sina hem, dyrt för företag att producera, dyrt för idrottsliv att hålla ishallar och andra anläggningar igång och dyrt för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet.

Pengar som i stället hade kunnat gå till välfärden, till bättre förutsättningar i skolan, till äldreomsorgen eller till personalens arbetsmiljö gick rakt ut i ökade elkostnader.

Som om detta inte vore nog höjde man dessutom reduktionsplikten kraftigt. Priserna på bensin och diesel steg, och de steg kraftigt. Det blev dyrare för vanligt folk att ta sig till jobbet, dyrare för regionerna att driva kollektivtrafik och dyrare för företag runt om i landet att transportera varor. När driften blev dyrare ökade transportkostnaderna, och i förlängningen blev även maten och andra nödvändiga varor dyrare. Sverige genomlevde en verklig kostnadskris under den socialdemokratiska regeringen.

Det här var inte bara olyckliga omständigheter som råkade inträffa. Det var resultatet av politiska beslut fattade i denna kammare av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Man valde bort svenska hushåll och våra kommuner och regioner till förmån för egna ideologiska ambitioner.

Herr talman! Vi närmar oss nu år 2026. Under denna mandatperiod har Sverigedemokraterna och regeringen vidtagit en rad åtgärder för att steg för steg reparera skadorna av den politik som tidigare förts av bland annat Socialdemokraterna.

Inflationen har nu bekämpats. Reduktionsplikten har sänkts, och Sverige har i dag bland de lägsta priserna på bensin och diesel i hela västvärlden. Skatten på bensin och diesel har sänkts. De första stegen mot ny kärnkraft har tagits för att säkra stabil elproduktion och rimliga elpriser på lång sikt. Inkomstskatterna har sänkts, och från 2026 halveras dessutom skatten på mat – något som också påverkar kostnaderna för våra kommuner och regioner.

Det är några tydliga exempel på den politik som bedrivits sedan 2022. Sammantaget innebär detta att det har blivit bättre förutsättningar för svenska hushåll att fungera, det har blivit bättre förutsättningar för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet och stabiliteten i offentlig sektor har stärkts.

Herr talman! Tack vare att inflationen nu har pressats tillbaka ser vi att kostnadsökningstakten för kommuner och regioner har sänkts. De kraftigt ökade pensionskostnader som tidigare drev upp utgifterna har börjat normaliseras. Det ger bättre möjligheter till balans och långsiktig planering.

För att ytterligare stötta kommuner och regioner ligger de utökade generella statsbidragen kvar även nästa år. Det är värt att tydligt säga att de generella statsbidragen aldrig har varit så stora som de är nu. Hela detta utgiftsområde uppgår till närmare 181 miljarder kronor. Det är medel som går direkt till kommuner och regioner för att skapa förutsättningar för en stark och likvärdig välfärd i hela landet.

Samtidigt har kommuner och regioner ett eget ansvar. Det krävs fortsatta anpassningar, prioriteringar och en vilja att pröva nya lösningar. Skattebetalarnas pengar måste användas där de gör störst nytta.

Ett exempel kan vara att se över stöd till olika organisationer och verksamheter som inte är en del av kärnverksamheten. I Region Gävleborg har man exempelvis sett över det offentliga stödet till studieförbund, bland vilka Socialdemokraternas kampanjorganisation ABF ofta varit en av de största mottagarna av stöd. Detta bör fler regioner och kommuner göra. Dessa medel kan då i stället användas direkt i välfärden till personal, till barn och unga eller till våra äldre.

Herr talman! Under mandatperioden har Sverigedemokraterna och regeringen levererat ett stort antal propositioner inom migrations- och rättspolitiken. Det handlar om reformer som både påverkar arbetet i offentlig sektor och skapar förutsättningar att minska kostnader som är kopplade till den tidigare förda migrationspolitiken.

Kommunerna har till exempel fått ett tydligare ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Det är nödvändigt. Brottsförebyggande arbete är en kedja som löper genom hela samhället och som kräver samordning.

Vi har också fattat beslut om lagstiftning som gör det betydligt enklare att sätta upp trygghetskameror. Det är något som både kommuner, regioner och Polismyndigheten nu har bättre förutsättningar att använda. Vi har därtill infört möjligheten till vistelseförbud, något som skapar förutsättningar för tryggare stadsmiljöer och gör att vi får bort problem från bibliotek och badhus. Det gör också att hederliga butiksägare kan få bedriva sin näringsverksamhet i lugn och ro och på så sätt också bidra till det svenska samhället.

Migrationspolitiken har lagts om i grunden. Antalet asylsökande är i år det lägsta sedan 1980talet och bedöms fortsätta minska när nya lagar träder i kraft. Kraven har skärpts, och tillgången till svensk välfärd stramas åt. Det kommer inte längre att vara möjligt att sätta sin fot i Sverige och omedelbart få tillgång till svensk välfärd och stöd finansierat av våra skattebetalare. Man måste kvalificera sig in i välfärden. Detta minskar incitamenten att söka sig hit, det minskar statens bidragskostnader, det avlastar sjukvården och det ger kommunerna större stabilitet i deras verksamheter.

Herr talman! Detta är också ett vägval. En rödgrön valseger 2026 skulle innebära en återgång till kraftigt ökad migration, fortsatt nedläggning av kärnkraft samt höjd reduktionsplikt och högre skatter på bensin och diesel. Till detta kommer höjda skatter på arbete, inkomster och fastigheter. Det skulle bli dyrare att arbeta i Sverige, dyrare att driva företag och dyrare att bedriva välfärd. Det skulle helt enkelt bli dyrare att vara svensk och att leva i ett rödgrönt Sverige.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis beröra frågan om svensk sjukvård och bemanning. I debatten om detta sprider oppositionen ofta en bild som inte stämmer med verkligheten.

Jag bad riksdagens utredningstjänst att granska utvecklingen inom svensk sjukvård mellan 2022 och 2025, och resultatet är tydligt. Inom våra regioner har exempelvis antalet barnmorskor ökat med 3,2 procent. Antalet läkare utan specialistkompetens har ökat med 1 procent, och antalet läkare med specialistkompetens har ökat med 6,1 procent. Antalet sjuksköterskor har ökat med 3,7 procent, antalet tandläkare med 1,8 procent och antalet undersköterskor och skötare med 2 procent.

Totalt har personalen inom dessa grupper ökat med 2,4 procent under mandatperioden. Detta ska jämföras med att Sveriges befolkning under samma tid har ökat med cirka 0,6 procent. Det innebär att vårdpersonalen har ökat betydligt snabbare än befolkningen. Det är ett mycket positivt besked.

Samtidigt har anslaget inom detta utgiftsområde till stöd för regioner och kommuner ökat med omkring 24 miljarder kronor sedan 2022.

Med detta sagt, herr talman, känner jag mig trygg i att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Jag vill också passa på att önska utskottskollegor, utskottskansli, riksdagsförvaltningen och talmanspresidiet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)