Hans Eklind

Herr talman! Att ha statsfinanser i världsklass har onekligen sina fördelar. Sverige kan agera och agerar när vi nu går igenom den största energikrisen i historien, för att citera Fatih Birol, som leder det Internationella energiorganet IEA.

Irankriget i kombination med Rysslands krig i Ukraina gör, enligt IEA, att den kris vi nu tar oss igenom värre än något världen tidigare upplevt. För att möta energikrisen och skydda medborgare och företag har regeringen därför lagt fram ett förslag på åtgärder som vi nu debatterar och ska fatta beslut om strax. Det är en extra ändringsbudget på 17,3 miljarder kronor.

Det handlar om att vi gör en ytterligare tillfällig sänkning av skatten på drivmedel, vi halverar kostnaden för pendlare och vi ger stöd till jordbruket, fisket och luftfarten.

Herr talman! Vi vet alla att högre energi- och drivmedelspriser obönhörligen slår mot hushållens plånböcker och minskar hushållens köpkraft samtidigt som det ökar företagens kostnader. Det är allt annat än en lyckad kombo om man, som vi, vill att svensk ekonomi ska hålla farten och öka den.

För Sverige är inte bristen på drivmedel den stora risken, utan det är högre priser. Det beror på att vi har en egen raffinaderikapacitet. Den olja vi använder är företrädesvis från Nordsjön.

Att vi nu tillfälligt sänker kostnaden för en liter bensin och en liter diesel med 3 kronor har avgjort betydelse för alla de svenskar som är beroende av bilen för att klara sin vardag. Ibland verkar det som att vi inte kan ta in detta – att bilen är helt avgörande för att man ska kunna bo och verka runt om i landet. Parallellt med att vi får ned bränslekostnaderna för dem som använder bilen ser vi till att med den extra ändringsbudgeten stötta de hushåll som kan och vill åka kollektivt.

Herr talman! Svenska lantbrukare drabbas också av kriget i Mellanöstern. Det driver upp kostnaderna för energi och andra insatsvaror som behövs i svensk primärproduktion. Vi ser hur priserna på naturgas, drivmedel och gödsel har stigit. Därför går nu regeringen fram med ett stödpaket till svenskt lantbruk – inte på 500 miljoner utan på 1,6 miljarder kronor, och det gör man för att minska konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion och för att begränsa risken för höjda matpriser.

Ett sådant här stödpaket minskar kostnadstrycket, upprätthåller produktionen och stärker livsmedelsförsörjningen i ett ansträngt läge.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten finns också mycket viktiga beslut om att bemyndiga regeringen att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen, med avancerad ammunition, till Ukraina men också om att ingå avtal för att sälja nya Gripenplan.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag måste konstatera att det finns förståsigpåare inom oppositionen som inte väjer för att kalla den extra ändringsbudgeten för valfläsk. Det säger inte så mycket om den extra ändringsbudgeten i sig. Det säger desto mer om den bitterhet och den ovilja som finns när det gäller att det ska gå bra för Sverige och att medborgarna ska ha det ekonomiskt bra i vårt land.

Korrigera mig gärna, men jag tror inte att det finns ett enda land som inte försöker vidta åtgärder utifrån den situation vi har världen över. Man vill skydda sina medborgare och sina företag – det är fullständigt logiskt – när man går igenom den värsta energikrisen någonsin. Kallar man detta för valfläsk vittnar det kanske om att man inte begriper vilka orostider vi lever i eller att man faktiskt inte vet hur vanligt folk drabbas när energipriserna inte pareras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Även jag vill naturligtvis använda mitt sista tillfälle i talarstolen till att önska glad midsommar. Det vill jag önska vice talmannen och talmanspresidiet och alla som jobbar för att vi ska ha en bra kammare. Vi ligger dessutom före tidtabellen nu. Sedan har vi fantastisk personal i finansutskottet. Och jag tycker faktiskt att vi har varit väldigt duktiga och trevliga mot varandra i finansutskottet även om vi har haft olika åsikter. Jag önskar er allihop en glad midsommar. Jag tror att många av oss åker till Öjn nästa vecka. Då syns vi där. Sedan önskar jag, precis som Edward Riedl, er alla lite lagom lycka till under valrörelsen.

(Applåder)

Fru talman! ”Äntligen” är väl egentligen det ord som på ett snyggt sätt beskriver hur jag känner det i dag. Jag har envist drivit på för att det här förslaget ska bli verklighet, och nu ska en enig riksdag besluta att det ska finnas ett utdelningsbart överskott i pensionssystemet. Det innebär att vi inför en gas i ett pensionssystem som redan har en broms. Det ligger någon form av logik i att även ha en gas när det finns en broms.

Jag är alltså senior ledamot i Pensionsgruppen, men jag har bara suttit i riksdagen sedan 2018. Jag klev in i Pensionsgruppen i december 2018 och har sedan sett statsråd och ledamöter komma och gå.

Det första jag gjorde när jag hamnade i Pensionsgruppen – eftersom jag satt i socialförsäkringsutskottet tyckte man att det var logiskt att jag skulle kliva in i Pensionsgruppen – var att beställa allt som fanns skrivet om pensionerna och försöka läsa i kapp så mycket och så snabbt som möjligt. Jag visste redan när jag klev in i Pensionsgruppen att det här nog inte var helt lätt, men ju mer jag läste desto mer insåg jag att det här verkligen inte är lätt på något sätt.

Jag kom över en gammal utredning från 2004, UTÖ-utredningen, som jag satte mig och läste, för jag tyckte att den var intressant. Utredningen ligger till grund för det som vi i dag debatterar, nämligen hur man kan dela ut ett överskott. Det var ganska intressant att läsa UTÖ-utredningen, för det var ett högst teoretiskt resonemang som fördes. Då fanns det egentligen inte på kartan att pensionssystemet skulle generera ett överskott som bara läggs på, men vi har nu kommit dit.

Jag klev in direkt och sa: Det här vore väl en fiffig idé? Jag vet att vice talmannen och jag diskuterade detta när hon satt som ledamot i socialförsäkringsutskottet under förra mandatperioden. Man kan väl säga att alla andra partier var hyfsat njugga när det gäller intresset för att införa en gas.

Sedan började överskotten komma, och Pensionsmyndigheten gjorde dessutom en ganska häftig analys av hur överskottet skulle kunna komma att utvecklas. Det var alltså bara i Pensionsmyndighetens negativa scenario som vi skulle ligga kring balanstal 1, alltså där tillgångarna täcker utgifterna. Om man går under 1, det vill säga om skulderna är större än det som finns i systemet, slår bromsen till. Bromsen har slagit till tre gånger sedan den infördes.

Pensionsmyndigheten visade att överskotten i det realistiska alternativet, som man kallade det, och i det positiva alternativet hade en fantastiskt fin kurva, men man insåg att det inte var pensionssystemets idé att generera en massa överskott.

Jag skulle vilja säga att den ena poängen med det vi gör i dag är att alla personers pensionsrätter ska kunna bli mer värda. Den andra poängen tycker jag är lite moralisk. Om det finns för mycket pengar i systemet ska man också hjälpa dem som faktiskt har byggt upp överskottet, det vill säga de som betalar in pensionsavgifter. Parallellt med detta har vi också fonder som går fantastiskt bra – mycket bättre än vad vi hade kunnat räkna med.

Det här är verkligen på tiden, och det är fantastiskt trevligt att vi inte bara kan jobba bra i Pensionsgruppen utan att vi också kan se till att riksdagen på ett väldigt tydligt sätt säger att vi långsiktigt ska bygga ett pensionssystem.

Jag håller med ledamoten från SD, tror jag att det var, om att Pensionsgruppen är viktig. Det är precis det som det här handlar om. Vi fattar beslut, och vi skruvar på ett system, men vi ska göra det på ett långsiktigt, hållbart sätt.

Jag kan tycka att balanstalet på 1,15 är lite högt. Jag skulle nog vilja ha det lite lägre, men jag ser också poänger med att ha ett balanstal som gör att det blir en väldigt tydlig skillnad innan systemet inte har pengar så det räcker. Det finns en säkerhetsmarginal, som det kallas. Den ska vi vara rädda om, för även om det går bra nu kan vi gå mot helt andra tider. Då är det naturligtvis viktigt att vi inte sätter sprätt på pengar i onödan.

Det beslut som vi kommer att fatta i dag kommer att stärka ekonomin för pensionärerna och de med pensionsrätter. Jag säger verkligen: Äntligen! Vad trevligt det är ibland att vara riksdagsledamot och få gå upp i en talarstol och säga: Det här är bra på riktigt!

(Applåder)

Herr talman! Frågan var om vi ska producera mineralgödsel i Sverige om det innebär att vi inte når de svenska miljömålen. Dessa tycks ju vara väldigt viktiga för Miljöpartiet.

Att vi måste lösa det här internationellt var ett av mina grundargument när jag en gång i tiden argumenterade för ett svenskt medlemskap i EG, som det hette då. Miljöföroreningar känner nämligen inga nationsgränser.

Man kan titta på det här med klimatet, som Miljöpartiet väldigt gärna pratar om. Jag tog fram lite siffror inför den här debatten, och där ser man att EU i dag står för 6 procent av världens utsläpp, medan Sverige står för 1 promille.

Bara Indiens utsläppsökning har nullifierat, alltså helt och hållet käkat upp, alla de förbättringar EU har gjort, vilket är en hel del. Sedan 2005 har EU minskat sina utsläpp med 33 procent. Samtidigt har man på global nivå ökat utsläppen med 28 procent.

En stor utsläppsorsak är användningen av kolkraft. Det fick man för övrigt använda sig av i Tyskland när man förtidsavvecklade kärnkraften, något som Miljöpartiet tycker är oerhört bra och som har lett till 45 procent högre elpriser i södra Sverige. När Tyskland gjorde sig av med kärnkraften fick man sätta igång kolkraftverken när det var så kallat dunkelflaute, det vill säga mörk stiltje, och det varken blåser eller lyser. Det fick man göra då man var tvungen att få fram energi.

Min fråga är: Kan även Miljöpartiet se att det finns en vits med att sluta fokusera på den promille som gör utsläppen? Om det finns ett klimat- och miljöproblem som vi måste åtgärda, är det då inte större vits att attackera där problemet de facto finns? Och då är det väl inte svensk biltrafik som är huvudproblemet, även om det låter så när Miljöpartiet pratar.

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för anförandet!

Det finns en del saker i vårändringsbudgeten. Vi tillför 500 miljoner kronor bland annat för att statliga myndigheter ska välja fossilfria och elektriska alternativ. Det finns alltså saker och ting.

Jag tänkte att jag skulle vara sjyst och ta replik på ledamoten Janine Alm Ericson så att hon får möjlighet att svara på en fråga som jag har ställt tidigare till henne.

Utgångspunkten för mitt resonemang är att vi kristdemokrater säger att Sverige inte ska ha strängare och tuffare miljömål än vad man har i EU. Detta har vi varit tydliga med. Bakom det här ligger en rad olika konstateranden: Sverige har lägst utsläpp per person i EU. Vi har en så gott som helt fossilfri elproduktion. Våra samlade utsläpp har minskat med 63 procent sedan 1970-talet. 90 procent av alla utsläpp från egen bostadsuppvärmning är borta. Vi har ett av världens mest miljösmarta jordbruk. Utsläppen från vår bilflotta har minskat trots att den har vuxit. Vi har en skog vars tillväxt gör att den binder ungefär 40 år av svenska utsläpp.

Med allt detta sagt har min fråga till ledamoten gällt en av de stora intäktskällorna för Vladimir Putin, vid sidan av olja och gas, nämligen produktion av mineralgödsel. Det skulle vi kunna göra här i Sverige. Vi har dessutom de sällsynta jordartsmetaller som krävs; de finns i Sverige. Vi skulle kunna göra det här själva, men om vi gör det skulle konsekvensen rimligen bli att vi inte når de svenska miljömålen.

Jag vill därför ställa frågan igen till Miljöpartiets ledamot: Vad är viktigast för Miljöpartiet? Är det att vi når de svenska miljömålen, eller är det – i det här fallet – att vi producerar mineralgödsel i Sverige, vilket vi kan göra på ett mycket mer klimatsmart sätt än vad man gör i Ryssland? Jordens klimat skulle nog må bra av att Sverige och inte Ryssland gör det.

Fru talman! Kom över till oss på den här sidan i politiken, Martin Ådahl! Det uppdrag som Centerpartiet ger sig självt genom att säga att man absolut inte kan samarbeta med Sverigedemokraterna får till konsekvens att man måste samarbeta med partier som inte alls ser värdet av detta med stabil baskraft. Stabil baskraft ger el till vår industri. I dagsläget finns det faktiskt industrier som valt att inte etablera sig i Sverige på grund av att man inte kan säkra en stabil energiförsörjning.

Vi är helt och hållet överens i sak om att detta behövs. Men då borde Martin Ådahl och Centerpartiet också se sig om efter bättre partner att samarbeta med än de samarbetspartner man hittills gett svenska folket besked om.

Fru talman! Inför det kommande valet i september kommer det narrativ som väljarna upplever beskriver verkligheten bäst att vara viktigt för valets utgång. Jag tänker på presidentkandidaten Ronald Reagan som 1980 ställde frågan: Are you better off than you were four years ago? Alltså: Har du det bättre än för fyra år sedan? Att vi har lite olika sätt att beskriva verkligheten är inte speciellt förvånande.

Jag sa i ett tal på nationaldagen i lördags att vi befinner oss i orostider. Jag tänker inte minst på den fortsatta situationen i Ukraina. Men jag tänker också på krigen i Mellanöstern. Jag tänker på tullar, värderingskonflikter, splittring, polarisering och osäkerhet. Och jag tänker på att många har haft det och fortsatt har det tufft ekonomiskt.

Men det är också lika sant att Sverige har gått från bottenskiktet i Europa när det gäller ekonomisk tillväxt till att vara i toppen. Vi har fått ned den förhatliga, farliga inflationen från 10 procent till målnivån – ja, till och med under målnivån på 2 procent. Vårdköerna har kapats med 36 procent. På nationaldagen i lördags sa jag 30 procent, för det var den uppdaterade siffra jag hade då.

Vi har det lägsta skattetrycket på 50 år. Vi har en av de lägsta statsskulderna. Och som vi har hört tidigare är Sverige alltså ett av nio länder som har det högsta kreditbetyget. Vi har halverat det dödliga gängvåldet sedan 2022. Vi har fler poliser i yttre tjänst än någonsin tidigare. Asylinvandringen är den lägsta sedan 1985, vilket gör att vi skapar mycket bättre förutsättningar för att få till en integration av dem som redan har kommit hit. Energipolitiken har lagts om med ny kärnkraft i fokus – det vill säga att vi ska ha utsläppsfri el även när det inte blåser. Och så har Statistiska centralbyrån konstaterat att vi har den lägsta barnfattigdomen på tio år.

Båda de här beskrivningarna är sanna. Mitt tal i lördags handlade om tro på Sverige. Det är inte en tro som har med någon sorts naiv optimism att göra utan något mycket djupare. Det är min tro på och övertygelse om att vi kan bygga Sverige både starkare, godare och bättre.

Fru talman! För att klara av att bygga Sverige starkare, godare och bättre ska vi fortsatt slå vakt om de offentliga finanserna. Att vi är ett av de nio länderna med det högsta kreditbetyget, AAA, hos de större kreditinstituten är jätteviktigt, och det ska vi vara rädda om.

Vår låga offentliga skuldsättning har också skapat ett manöverutrymme. Det kommer vi inte minst att få diskutera om lite drygt en vecka, då vi ska debattera regeringens förslag till extraändringsbudget. Vi hör verkligen från politikerkollegor ute i Europa, oavsett politisk färg, att man avundas vår låga skuldsättning och den ekonomiska tillväxt som Sverige har.

I min ungdom, när jag var ungdomsförbundsordförande, läste jag en massa olika skrifter. Jag kommer ihåg att jag läste något av Friedrich A von Hayek. Han menade att politik är som trädgårdsskötsel. Vi ska alltså sätta reglerna, men vi ska i görligaste mån undvika detaljer. Och så ska vi låta människor och företag utvecklas. Så långt Hayek.

Det för mig över till den andra delen, förutom att vi ska hålla ordning på vår statsskuld, nämligen att vi måste möjliggöra för fler jobb. Ingenting kan vara viktigare på lång sikt. Ska vi klara den uppgiften måste vi inse att nya företag måste skapas, och de företag som finns måste också kunna växa. Detta är helt avgörande.

Det handlar också om att kunna konkurrera, tänker jag. Mikael Damberg var inne på detta – att vi i Sverige kan konkurrera när det gäller att locka hit investeringar och kompetens. Sverige ska vara ett attraktivt land – det är viktigt. Jag tror inte att detta åstadkoms genom förslag om bibehållen lön trots arbetstidsförkortning eller genom att man plockar bort karensavdraget, tvärtom.

Detta för mig in på den tredje del som pekas ut i vårpropositionen, som vi också faktiskt diskuterar i dag, nämligen att ansträngning ska löna sig. Den här regeringen har sänkt skatten på arbete och pension tre år i rad. I kombination med den bidragsreform som nu successivt implementeras är bedömningen att den strukturella arbetslösheten – som, om jag minns rätt, står för ungefär 85 procent av arbetslösheten – nu för första gången på 20 år trendmässigt kommer att minska. Det är jätteviktigt och glädjande.

Fru talman! Det har gjorts en hel del under den här mandatperioden. Jag kommer att fokusera lite på det som har hänt inom hälso- och sjukvården.

Den förstärkning som görs i den vårändringsbudget som vi nu diskuterar innebär att vi inför sommaren skjuter till en kvarts miljard kronor för att upprätthålla vårdkapaciteten och möta befolkningens vårdbehov under sommaren. Det är ett exempel. Vi vet nämligen att sommaren inte bara innebär en möjlighet för personalen, den fantastiska vårdpersonalen, att få tid för återhämtning och välförtjänt ledighet. Vi vet också att det skapar stora bemanningsproblem. Hyrpersonal har inte sällan varit en nödvändighet för att kunna lösa bemanningen inom sjukvården.

Ett annat exempel i vårändringsbudgeten är det nya statsbidraget om 327 miljoner kronor för att möjliggöra offentligfinansierad IVF-behandling. Där dubblerar man nu antalet försök från tre till sex. Vi vet att ofrivillig barnlöshet drabbar ett av sex par, och med detta kan fler hålla fast vid hoppet om att få bli föräldrar.

En tredje del i detta är att vi nu rullar ut ett vaccinprogram för 65-plus.

Fru talman! Det handlar inte om flax. Det är absolut inte flax att vi återigen, med ett socialdepartement under kristdemokratisk ledning, kortar vårdköerna. Vårdköerna halverades under alliansregeringen. Sedan ökade de igen under de åtta år då Socialdemokraterna hade makten, och nu har de kortats ned med 36 procent på mindre än fyra år.

Dessutom finns det nu, vilket också den här regeringen har tillsatt, en samordnare med uppgift att analysera och följa upp arbetet med vårdköer och identifiera hinder för samverkan och föreslå åtgärder som snabbt kan öka tillgängligheten. En minskning av vårdköerna med 36 procent är tveklöst något substantiellt, så är det ju, men det innebär inte att det inte finns jobb kvar att göra. Det är fortfarande människor som står i vårdkö.

Vårdköer är inte en naturlag, men det är glädjande att vi har lyckats korta dem. Det visar också att det gör skillnad vem som styr.

Jag vill också passa på att lyfta fram något som jag har nära mitt hjärta, kanske som en konsekvens efter att ha jobbat som präst under många år. Det är att man får se en annan sida, en sida av det mänskliga livet – en sida som inte presenteras på Facebook, Instagram och allt vad de sociala medierna nu heter.

Det finns nämligen människor som inte ständigt kan åka ut på nya upplevelser och semestrar och inte kan lägga ut selfier där de talar om hur fantastiskt bra de mår. Jag tänker på alla dem som upplever att livet har gått sönder. De har drabbats av en ångest som slagit sina klor i dem så att de inte ser några ljuspunkter alls. De ser bara ett ändlöst mörker där ingen framtid finns.

Runt omkring oss finns det människor som bär på stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest och depression och kanske till och med har tankar på suicid, alltså att självmord skulle kunna vara lösningen på deras situation. Trots att vi vet att psykisk ohälsa är ett reellt problem saknas det många gånger svar på varför. Forskning och evidens är inte där den borde vara. Därför har varje år jag motionerat i riksdagen om att vi behöver få mer kunskap och att vi utifrån den kunskapen också ska vidta åtgärder och sätta in de insatser som behövs.

Men den här regeringen agerar. Jag blir varm i hjärtat när jag läser om den strategi som bär namnet Det handlar om livet. Den visionen förtjänar att läsas upp en dag som denna när vi pratar mest om kronor och ören. Visionen är ”ett samhälle som främjar en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara suicid”.

Denna nationella strategi har regeringen nu fattat beslut om. Det handlar om att skapa en gemensam och långsiktig inriktning för arbete med psykisk hälsa och suicidprevention. Det arbetet har man nu lagt fram en strategi för under de kommande tio åren. Det här tror jag är så oerhört viktigt.

Fru talman! Presidentkandidaten Ronald Reagan ställde alltså frågan: Har du det bättre än för fyra år sedan? Han vann valet. Det är faktiskt därför som jag, även om opinionsmätningarna visar på någonting annat just nu, fortsätter att tro på en valseger för Tidöpartierna. Människorna har det bättre nu än för fyra år sedan, och på valdagen kommer de att ge oss förtroendet att få fortsätta det arbete som bara påbörjats.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i båda betänkandena.

(Applåder)

Fru talman! I dag har vi alltså att debattera och senare besluta om att grundlagsskydda rätten för den som är gravid att avsluta en graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag, men också att utöka möjligheten att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Vi kristdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag till beslut, och jag kommer kort att redogöra för varför.

Bakgrunden till den här propositionen är i mångt och mycket den kommitté som under ett och ett halvt år jobbade fram texter. Den hade uppdraget att utreda grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt kapitel 2 i regeringsformen.

Fru talman! Ett av de förslag som vi i dag har diskuterat och fortsätter diskutera är fråntagandet av svenskt medborgarskap. Här föreslår regeringen att den som förvärvat medborgarskapet genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller genom annat otillbörligt handlande ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap. Man föreslår också att den som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet. Detta är välkomna förslag.

Ett sätt att beskriva det som regeringen föreslår är att säga att vi gör Sverige mer likt vår omvärld, våra nordiska grannländer. I svensk rätt saknas nämligen i dag möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap även om det förvärvats på oriktiga grunder. Inte ens om det uppdagats att den som är handläggare har utsatts för hot – mot personen själv eller dennes familj – och detta i sin tur har lett till att medborgarskap beviljats kan vi i efterhand justera detta. Det är givetvis helt orimligt.

Fru talman! En annan viktig förändring som föreslås här i dag är att införa utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten när det gäller kriminella sammanslutningar. Regeringen poängterar, precis som kommittén, att skyddet för föreningsfriheten är ett centralt inslag i skyddet för fri- och rättigheter och att en sänkt skyddsnivå för föreningsfriheten endast bör komma i fråga om det finns starka skäl för det. Och det finns det, för få levande individer i vårt land, om ens någon, har inte skakats om av den utveckling vi sett när det gäller sprängdåd eller dödligt skjutvapenvåld under det senaste decenniet.

Vi ser en brottslighet som utgör ett allvarligt hot även mot personer utanför den kriminella miljön. Vi ser hur barn och ungdomar involveras i kriminella nätverk. Det är barn och ungdomar som utnyttjas för att förvara och/eller sälja narkotika eller vapen men också för att utföra grova våldsbrott.

För några veckor sedan ombads jag av en vän att begrava hans son Hugo. Jag är ju präst. Hugo var en ung 20åring i Örebro som satsat hela sitt liv på att bli det han drömde om, fotbollsproffs. Han hade precis fått sitt första Alagskontrakt i BK Forward. När han inte tränade fotboll umgicks han med sin familj: mamma, pappa och småsyskonen. Småsyskonen har alla döpts av mig. Sedan var han med i Citykyrkan. Han avrättades av en gärningsman som tog fel på person.

Huruvida detta hade kunnat förhindras med en bättre grundlag som möjliggör att vi kan stoppa vissa typer av sammanslutningar låter jag vara osagt. Men när jag skulle skriva mitt tal insåg jag att det ändå är avgjort viktigt att vi skaffar oss den möjligheten. Det är detta som regeringen vill att vi ska få.

Fru talman! Regeringen föreslår också ett införande av en bestämmelse om att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Kristdemokraterna står sedan ett trettiotal år tillbaka bakom den svenska abortlagstiftningen, i vilken kvinnan själv har rätt att besluta om hon vill göra abort till och med graviditetsvecka 18 och det därefter är Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om tillstånd för abort.

Vi menar att samhället ska arbeta för att minska antalet aborter genom stöd och förebyggande verksamhet. Jag tror att det är allmänt känt att jag har varit emot denna bestämmelse och menat att den inte hör hemma i grundlagen. Jag har ett otal gånger också argumenterat för min uppfattning.

För mig står det nämligen väldigt klart att den här frågan aktualiserades i kölvattnet av den debatt som ägde rum när man i USA upphävde Roe versus Wade sommaren 2022. Det var en gammal dom i USA från 1973 som innebar att aborträtten garanterades i hela landet. I och med att den upphävdes kunde delstaterna skapa sina egna lagar.

Man behöver inte ha bott i USA i flera år, som jag har gjort, eller följa amerikansk politik dagligen för att förstå att det är skillnad mellan Sverige och USA, inte minst när det kommer till synen på abort. Faktum är ju att i den här riksdagen står samtliga politiska partier bakom svensk abortlagstiftning. Jag känner inte en enda riksdagsledamot som vill förbjuda möjligheten att få en abort utförd. Trots detta valde kommittén det här förslaget.

Jag kan alltjämt tycka att det är märkligt att man lyfter ut en specifik vårdinsats som ska få grundlagsskydd. Ska man lyfta ut en specifik vårdinsats tycker jag att det finns annat som känns angelägnare. Även om vårdköerna nu har kortats med 30 procent, inte minst tack vare oss kristdemokrater i regeringsställning, är det fortsatt vanligt att människor får vänta olagligt länge. Det finns cancersjuka som får vänta olagligt länge. Det hade kanske känts lite mer logiskt att lyfta in detta med väntetider i grundlagen, om man nu ska lägga in enskildheter i en grundlag.

Och varför finns inte rätten till liv med i förslaget? Den finns ju med i Europakonventionen, som vi faktiskt har skrivit under. Den borde ha grundlagsfästs i Sverige.

Den gamle KD-ledaren Alf Svensson har sagt många kloka saker. En sak som han skriver om i Världen idag är att han oroar sig för trenden att man vill grundlagsskydda sina hjärtefrågor: könsbyte, kollektiv äganderätt eller public service. Han ställer också en obehaglig följdfråga: Om abort skrivs in i grundlagen, är det då bara en tidsfråga innan vi ser krav på att grundlagsfästa rätten att avsluta sitt liv?

Kristdemokraternas partistyrelse och vårt högsta beslutande organ, som kallas för riksting, beslutade i november förra året med mycket tydlig majoritet att vi ställer oss bakom införandet av denna bestämmelse i svensk grundlag. Den ställer oss inför frågan om det ska finnas en abortlagstiftning eller inte. Vi kristdemokrater har i drygt 30 år svarat jakande på den frågan. Vi anser att vi ska ha en abortlagstiftning i Sverige.

Fru talman! Jag har i utarbetandet av denna proposition faktiskt fått vara med och bearbeta texterna. Politik handlar ju sällan om att allting är svart eller vitt, utan det handlar om att göra det bästa möjliga. I det arbetet har vi lyckats få till viktiga förändringar och tillägg.

Jag tänkte citera något som gäller en av dessa, på sidan 10 i propositionen: ”Abortlagen bygger på en avvägning mellan en kvinnas rätt till självbestämmande och fostrets rätt till skydd under sin utveckling. Abortlagen kan sägas ha två centrala utgångspunkter: att kvinnan har en principiell bestämmanderätt och att fostret ges ett successivt starkare skydd i takt med att det utvecklas. Frågan hur de närmare förutsättningarna för abort bör regleras kräver ställningstaganden i flera olika hänseenden. Som kommittén är inne på finns det i grunden en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas till ett barn. Regleringen innebär bl.a. att alla gravida har rätt till fri abort till och med artonde graviditetsveckan. Beslutet fattas av kvinnan själv och det krävs inte något särskilt skäl. Efter artonde graviditetsveckan får abort utföras endast om Rättsliga rådet lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden, vilket förutsätter att det finns synnerliga skäl för aborten och att det inte finns anledning att anta att fostret är livsdugligt.”

För mig är detta helt avgörande. Att blunda för eller vifta bort att det i grunden finns en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas är både vrickat och direkt okänsligt.

Fru talman! Som kristen menar jag att livet börjar i befruktningsögonblicket. Men det betyder inte att jag kan, ska eller för den sakens skull vill tvinga på någon annan den uppfattningen. Den är min.

Som präst har jag många gånger fått frågan av nyfikna konfirmander hur jag resonerar kring detta. Jag har då redogjort för kvinnans rätt att avsluta sin graviditet. Jag står bakom denna abortlagstiftning men menar ändå att ett liv har börjat spira. För mig har det alltid känts naturligt och självklart att jag i Sverige får leva med denna etiska konflikt, alldeles särskilt som jag aldrig någonsin vill tvinga någon att göra abort på ett osäkert sätt.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom den nuvarande abortlagstiftningen och anser att den är välavvägd och att den i praktiken har fungerat väl. Därför står vi också bakom föreslagen grundlagsbestämmelse.

Fru talman! I dag har vi alltså att debattera och senare besluta om att grundlagsskydda rätten för den som är gravid att avsluta en graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag, men också att utöka möjligheten att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Vi kristdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag till beslut, och jag kommer kort att redogöra för varför.

Bakgrunden till den här propositionen är i mångt och mycket den kommitté som under ett och ett halvt år jobbade fram texter. Den hade uppdraget att utreda grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt kapitel 2 i regeringsformen.

Fru talman! Ett av de förslag som vi i dag har diskuterat och fortsätter diskutera är fråntagandet av svenskt medborgarskap. Här föreslår regeringen att den som förvärvat medborgarskapet genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller genom annat otillbörligt handlande ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap. Man föreslår också att den som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet. Detta är välkomna förslag.

Ett sätt att beskriva det som regeringen föreslår är att säga att vi gör Sverige mer likt vår omvärld, våra nordiska grannländer. I svensk rätt saknas nämligen i dag möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap även om det förvärvats på oriktiga grunder. Inte ens om det uppdagats att den som är handläggare har utsatts för hot – mot personen själv eller dennes familj – och detta i sin tur har lett till att medborgarskap beviljats kan vi i efterhand justera detta. Det är givetvis helt orimligt.

Fru talman! En annan viktig förändring som föreslås här i dag är att införa utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten när det gäller kriminella sammanslutningar. Regeringen poängterar, precis som kommittén, att skyddet för föreningsfriheten är ett centralt inslag i skyddet för fri och rättigheter och att en sänkt skyddsnivå för föreningsfriheten endast bör komma i fråga om det finns starka skäl för det. Och det finns det, för få levande individer i vårt land, om ens någon, har inte skakats om av den utveckling vi sett när det gäller sprängdåd eller dödligt skjutvapenvåld under det senaste decenniet.

Vi ser en brottslighet som utgör ett allvarligt hot även mot personer utanför den kriminella miljön. Vi ser hur barn och ungdomar involveras i kriminella nätverk. Det är barn och ungdomar som utnyttjas för att förvara och/eller sälja narkotika eller vapen men också för att utföra grova våldsbrott.

För några veckor sedan ombads jag av en vän att begrava hans son Hugo. Jag är ju präst. Hugo var en ung 20åring i Örebro som satsat hela sitt liv på att bli det han drömde om, fotbollsproffs. Han hade precis fått sitt första Alagskontrakt i BK Forward. När han inte tränade fotboll umgicks han med sin familj: mamma, pappa och småsyskonen. Småsyskonen har alla döpts av mig. Sedan var han med i Citykyrkan. Han avrättades av en gärningsman som tog fel på person.

Huruvida detta hade kunnat förhindras med en bättre grundlag som möjliggör att vi kan stoppa vissa typer av sammanslutningar låter jag vara osagt. Men när jag skulle skriva mitt tal insåg jag att det ändå är avgjort viktigt att vi skaffar oss den möjligheten. Det är detta som regeringen vill att vi ska få.

Fru talman! Regeringen föreslår också ett införande av en bestämmelse om att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Kristdemokraterna står sedan ett trettiotal år tillbaka bakom den svenska abortlagstiftningen, i vilken kvinnan själv har rätt att besluta om hon vill göra abort till och med graviditetsvecka 18 och det därefter är Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om tillstånd för abort.

Vi menar att samhället ska arbeta för att minska antalet aborter genom stöd och förebyggande verksamhet. Jag tror att det är allmänt känt att jag har varit emot denna bestämmelse och menat att den inte hör hemma i grundlagen. Jag har ett otal gånger också argumenterat för min uppfattning.

För mig står det nämligen väldigt klart att den här frågan aktualiserades i kölvattnet av den debatt som ägde rum när man i USA upphävde Roe versus Wade sommaren 2022. Det var en gammal dom i USA från 1973 som innebar att aborträtten garanterades i hela landet. I och med att den upphävdes kunde delstaterna skapa sina egna lagar.

Man behöver inte ha bott i USA i flera år, som jag har gjort, eller följa amerikansk politik dagligen för att förstå att det är skillnad mellan Sverige och USA, inte minst när det kommer till synen på abort. Faktum är ju att i den här riksdagen står samtliga politiska partier bakom svensk abortlagstiftning. Jag känner inte en enda riksdagsledamot som vill förbjuda möjligheten att få en abort utförd. Trots detta valde kommittén det här förslaget.

Jag kan alltjämt tycka att det är märkligt att man lyfter ut en specifik vårdinsats som ska få grundlagsskydd. Ska man lyfta ut en specifik vårdinsats tycker jag att det finns annat som känns angelägnare. Även om vårdköerna nu har kortats med 30 procent, inte minst tack vare oss kristdemokrater i regeringsställning, är det fortsatt vanligt att människor får vänta olagligt länge. Det finns cancersjuka som får vänta olagligt länge. Det hade kanske känts lite mer logiskt att lyfta in detta med väntetider i grundlagen, om man nu ska lägga in enskildheter i en grundlag.

Och varför finns inte rätten till liv med i förslaget? Den finns ju med i Europakonventionen, som vi faktiskt har skrivit under. Den borde ha grundlagsfästs i Sverige.

Den gamle KD-ledaren Alf Svensson har sagt många kloka saker. En sak som han skriver om i Världen idag är att han oroar sig för trenden att man vill grundlagsskydda sina hjärtefrågor: könsbyte, kollektiv äganderätt eller public service. Han ställer också en obehaglig följdfråga: Om abort skrivs in i grundlagen, är det då bara en tidsfråga innan vi ser krav på att grundlagsfästa rätten att avsluta sitt liv?

Kristdemokraternas partistyrelse och vårt högsta beslutande organ, som kallas för riksting, beslutade i november förra året med mycket tydlig majoritet att vi ställer oss bakom införandet av denna bestämmelse i svensk grundlag. Den ställer oss inför frågan om det ska finnas en abortlagstiftning eller inte. Vi kristdemokrater har i drygt 30 år svarat jakande på den frågan. Vi anser att vi ska ha en abortlagstiftning i Sverige.

Fru talman! Jag har i utarbetandet av denna proposition faktiskt fått vara med och bearbeta texterna. Politik handlar ju sällan om att allting är svart eller vitt, utan det handlar om att göra det bästa möjliga. I det arbetet har vi lyckats få till viktiga förändringar och tillägg.

Jag tänkte citera något som gäller en av dessa, på sidan 10 i propositionen: ”Abortlagen bygger på en avvägning mellan en kvinnas rätt till självbestämmande och fostrets rätt till skydd under sin utveckling. Abortlagen kan sägas ha två centrala utgångspunkter: att kvinnan har en principiell bestämmanderätt och att fostret ges ett successivt starkare skydd i takt med att det utvecklas. Frågan hur de närmare förutsättningarna för abort bör regleras kräver ställningstaganden i flera olika hänseenden. Som kommittén är inne på finns det i grunden en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas till ett barn. Regleringen innebär bl.a. att alla gravida har rätt till fri abort till och med artonde graviditetsveckan. Beslutet fattas av kvinnan själv och det krävs inte något särskilt skäl. Efter artonde graviditetsveckan får abort utföras endast om Rättsliga rådet lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden, vilket förutsätter att det finns synnerliga skäl för aborten och att det inte finns anledning att anta att fostret är livsdugligt.”

För mig är detta helt avgörande. Att blunda för eller vifta bort att det i grunden finns en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas är både vrickat och direkt okänsligt.

Fru talman! Som kristen menar jag att livet börjar i befruktningsögonblicket. Men det betyder inte att jag kan, ska eller för den sakens skull vill tvinga på någon annan den uppfattningen. Den är min.

Som präst har jag många gånger fått frågan av nyfikna konfirmander hur jag resonerar kring detta. Jag har då redogjort för kvinnans rätt att avsluta sin graviditet. Jag står bakom denna abortlagstiftning men menar ändå att ett liv har börjat spira. För mig har det alltid känts naturligt och självklart att jag i Sverige får leva med denna etiska konflikt, alldeles särskilt som jag aldrig någonsin vill tvinga någon att göra abort på ett osäkert sätt.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom den nuvarande abortlagstiftningen och anser att den är välavvägd och att den i praktiken har fungerat väl. Därför står vi också bakom föreslagen grundlagsbestämmelse.

Herr talman! Utan bilen stannar Sverige.

Det är suveränt viktigt att vi alla är eniga om en sak, nämligen att alla svenskar inte lever i Stockholms innerstad med tillgång till buss, tunnelbana, pendeltåg och det ena med det tredje. Jag är från Örebro och vet vad bilen kostar för dem som inte bor inne i Örebro stad. Där funkar det.

Min lillasyster bor i Fjugesta. Hon har flera mil in till staden, är ensamstående och ska skjutsa sina barn. Det kostar oerhörda summor pengar.

Den här regeringen har tryckt ned priset på bensin och diesel. Om ni från den rödgröna röran hade fått fortsätta hade bränslepriserna varit 30−40 kronor. Då stannar stora delar av Sverige. Det har man alltså inte råd med.

Vad gäller klimatpolitiken vill jag säga följande till Miljöpartiets representant. Det behövs mer av sunt förnuft och mindre av symbolpolitik. Det var därför jag ställde frågan om transportmålet. Är det så att vi även i fortsättningen ska ha ett transportmål till 2030? Hur ska vi nå det? Följdfrågan blir: På vilket sätt förändrar målet klimatutvecklingen i världen? Sverige står ju för 1 promille av alla utsläpp.

Jag tog fram några siffror eftersom jag tänkte att någon kanske begär replik. Sverige har alltså lägst utsläpp per person inom EU och har en så gott som fossilfri elproduktion. Utsläppen har minskat med 67 procent sedan 1970-talet. Vi har eliminerat över 90 procent av utsläppen från bostadsuppvärmningen, och vi har världens mest klimatsmarta jordbruk. Vi har världens högsta skatter på koldioxid. Vår privatbilsflotta – aktuell fråga i dag – har ökat med 40 procent sedan 1990 samtidigt som utsläppen har minskat med 25 procent. Vår svenska skog utgör en kolsänka som gör att det blir nettonoll.

Om vi ska göra något åt klimatet är det internationella åtgärder som behövs, inte svensk symbolpolitik.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Herr talman! Påståendet från ledamoten vilar på att den här regeringen inte har gjort och gör saker och ting. Det är ju långt ifrån verkligheten.

Ledamotens parti har suttit i den här kammaren och applåderat en förtidsavveckling av kärnkraften. Vi har förlorat ungefär 6 000 megawatt på grund av er politik. Den här regeringen har under mandatperioden sett till att tillföra 7 000 megawatt nyinstallerad produktionskapacitet. Den har samtidigt förbättrat effektbalansen med 2 000 megawatt.

Vi sitter inte och väntar på kärnkraften, som det ibland kan låta, tvärtom. Den här regeringen har dessutom godkänt mer vindpark till sjöss än vad den förra regeringen gjorde under åtta år.

Vi har en energikris – svar ja. Delar inte ledamoten den analysen vore det intressant att få höra det. Men den här regeringen har agerat och agerar.

I dag vill vi sänka bränsleskatterna. Om jag förstår Miljöpartiets resonemang rätt säger ni nej. Vi har skickat in ett brev till kommissionen om att få sänka bränsleskatterna ytterligare. Om jag förstår Miljöpartiet rätt säger ni nej.

Ovanpå detta är Miljöpartiet ivrig anhängare av transportmålet. Målet var uppe i det förra replikskiftet – och vi fick ärligt talat egentligen inga svar. Men då frågar jag Miljöpartiet.

Transportmålet för 2030 vill Miljöpartiet ha kvar. Hur ska vi nå målet när vi pratar bränslepriser? Ni säger nej till att sänka skatten, men ovanpå det vill ni ha kvar ett transportmål. Hur når vi transportmålet utan att höja priset på bensin och diesel? Det vore intressant om ledamoten valde att kommentera detta, till skillnad från tidigare debattörer.

Herr talman! Få saker har förändrat Sverige och världen som bilen. Den ger oss frihet. Den ger oss ökad livskvalitet. Har man studerat lite nationalekonomi känner man också igen de ekonomiska fördelar som kommer för näringsliv och regional utveckling.

Alla vi som ägt eller äger en bil vet dock att bilägandet i sig inte är billigt, tvärtom. Jag hade så sent som i förra veckan ett samtal om detta med min yngste son, då han och hans flickvän skulle köpa sin första bil. Först har man själva kostnaden för inköpet av bilen. Den är en sak för sig. Men sedan har man den stora kostnaden, nämligen den värdeminskning som kommer. Sedan ska man som bilägare löpande fixa detta med service, reparationer, däck, skatt, avgifter, försäkring och, sist men inte minst, inköp av bränsle.

Jag är, herr talman, mycket nöjd med att vi har en regering som nu lägger ett förslag om sänkta bränsleskatter på riksdagens bord. Det är inte minst viktigt givet den snabba ökning av oljepriset som sker, bland annat som en följd av konflikten i Mellanöstern. Att vi behöver sänkta bränsleskatter var en linje som vi kristdemokrater hade både före och under förhandlingarna – för utan bilen stannar Sverige.

Herr talman! Sverige är ett vackert land. Det är lätt att bli hemmablind, men här finns en fantastisk natur med fjäll, sjöar, ängar, klippor och hav. Men Sverige är också ett stort, avlångt land med en förhållandevis liten befolkning. Det gör att arbete behöver bedrivas på ett klokt sätt för att alla som bor och bygger i Sverige ska ha någorlunda likvärdiga förutsättningar.

I Sverige finns det omkring 60 000 mil väg. Ungefär 10 000 av dessa mil är statliga vägar, 4 100 av dem är kommunala och hela 43 000 mil är enskilda vägar. Sedan tillkommer lite väg för skog och industri.

Herr talman! Det finns ett minst sagt starkt och väldokumenterat forskningsstöd för att bilägande och bilberoende blir viktigare i stora, geografiskt utspridda länder som Sverige. Om man adderar att kollektivtrafiken kanske inte är lika bra i alla delar utan kan vara gles och av låg kvalitet ökar denna viktighet än mer.

OECD gjorde 2024–25 en sammanställning om resvanor. Man konstaterade att 25–35 procent av all bilkörning som äger rum är arbetsresor. Sedan står inköpsresor för 20–30 procent. De andra resor som var tydligt mätbara var besök, fritid och barnrelaterade resor.

En rapport som numera har några år på nacken men som är svensk – den gjordes av Chalmers och kom ut 2019 – säger också att bilen i huvudsak används för pendling och barnrelaterade resor.

Detta kanske är en liten utvikning, men jag vill att den som lyssnar förstår vad bilen är och hur den används. Det handlar alltså inte om något okynnesåkande, utan det handlar om att få livspusslet att gå ihop.

Vi kristdemokrater brukar säga att vi är Sveriges bilvänligaste parti, detta då vi erkänner att bilen är det absolut viktigaste enskilda transportslaget för att möjliggöra fortsatt ekonomisk utveckling men också för att underlätta för varje familjs unika vardagspussel att fungera.

Det var bland annat därför vi redan under förra mandatperioden sa att vi måste se över reduktionsplikten. Om de rödgröna hade fått fortsätta hade vi fått se bränslepriser på över 30, kanske upp till 40, kronor per liter diesel. Det hade fått katastrofala effekter för alla som är beroende av bilen eller busstransporter. Det gäller även varutransporter, så samhällsekonomin skulle alltså också lida skada av detta.

Med den här extra ändringsbudgeten sänker vi nu tillfälligt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Även om vi är rustade på olika sätt har drivmedelspriserna ökat, och regeringen agerar. Regeringen har dessutom hos EU-kommissionen begärt att få göra ett tillfälligt undantag från dessa miniminivåer för att kunna sänka skatten ytterligare, med 3 kronor för både bensin och diesel. Här väntar vi på svar från kommissionen.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten återfinns också ett viktigt förslag om hur vi ska kompensera för de höga elpriserna under januari och februari detta år. Regeringen föreslår att det betalas ut ett nytt tillfälligt el och gasstöd för att mildra effekten av att det då var kallt och inte blåste. Det är bra att regeringen har valt en enkel konstruktion. Alla hushåll får del av stödet, och det börjar betalas ut under andra hälften av juni. Stödet baseras på hushållets månadsförbrukning under januari och februari, och inte ett enda hushåll behöver ansöka om stödet för att få det.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag begärde replik därför att jag studsade över ledamotens påståenden om att vi hade ungefär samma pris på olja och samma pris på diesel. Det här kan väl ändå inte stämma, tänkte jag. Snabbt som ögat satte jag mig vid datorn och kikade. Fakta är följande, Martin Ådahl: På valdagen 2022 kostade ett fat olja 92 US-dollar. I dag kostar det 99 US-dollar. Valdagen 2022 var snittpriset på diesel drygt 24 kronor litern. I dag kan man tanka diesel för 20 kronor och 20 öre. Snittpriset ligger lite över 21 kronor.

Det som ledamoten vet, misstänker jag – jag har högt förtroende för ledamotens förmåga att komma ihåg – är att dieselpriset utvecklades på ett otroligt allvarligt sätt 2022 i slutet av september och i oktober. Jag tittade på det också. Vad var dieselpriset den 30 september 2022, långt innan den här regeringen tillträdde? Jo, då var det uppe i 27,50.

Ledamoten har alltså framfört fakta som inte stämmer, och jag ville bara korrigera detta. Ledamoten är välkommen att begära replik på mig när jag håller mitt anförande senare. Men jag vill också påminna dem som lyssnar om att man måste kunna lita på de påståenden som framförs. Det här var ett felaktigt påstående som har korrigerats.

Men om man nu tycker att dieselpriset och bensinpriset är för högt får man väl också ta sig en funderare. Med vilka vill ledamoten samarbeta efter valet? På vilket sätt skulle vi över huvud taget kunna tänka oss låga och bra bränslepriser om den rödgröna röran tillåts vinna valet i september?

Herr talman! Jag har en kort replik till ledamoten Ådahl. Nu har han förvisso korrigerat sig lite grann, men jag studsade när Ådahl hävdade att vi hade samma pris på olja och ungefär samma pris på diesel. Ledamoten är ju inte någon hittepåkille, utan jag antar att han har fakta som underlag för sina påståenden. Därför skulle jag vilja ställa frågorna: Vad var priset på olja valdagen 2022, och vad är priset på olja i dag? Vad var priset på en liter diesel valdagen 2022, och vad är priset på en liter diesel i dag?

Herr talman! Man kan snubbla på orden ibland, Martin Ådahl, så det är ingen fara.

Ledamoten byter snabbt här också till elpriser. Som vår energiminister har konstaterat har vi halverat elpriserna under mandatperioden. Du kan ruska på huvudet bäst du vill, Martin Ådahl, men du har ju suttit i den här kammaren och förtidsavvecklat Ringhals 1 och 2. Energiforsk har konstaterat att det har lett till upp till 45 procent högre elpris. Visst kan man som Martin Ådahl skaka på huvudet och greja, men om du tar ansvar för den politik som du vill bedriva tar jag ansvar för den här.

Den här regeringen har halverat elpriserna. För första gången på 50 år har vi en ansökan om att få bygga ny, planerbar kärnkraft. Det har vi möjliggjort. Det här är framtidens melodi om vi ska klara av energiförsörjningen.

(Applåder)

Herr talman! Det hade onekligen varit intressant – eller snarare rent förödande – om den förra regeringen hade fått fortsätta med sin politik.

Riksdagens utredningstjänst har kikat på detta. Det visar sig att kalkylen är att dieseln hade varit minst 5 kronor och upp till 10 kronor dyrare per liter om den förra regeringen fått fortsätta med den politik man då förfäktade. Nu låter det verkligen annorlunda, måste jag säga.

Den politiken skulle också kunna innebära att priset blir ännu högre än 10 kronor, för om man dammsuger hela världsmarknaden på biobränslen driver man upp priset. Det här är alltså lågt räknat.

Man kan absolut säga att det är trist att bensin- och dieselpriset inte är lägre. Men det är ju otroligt mycket lägre jämfört med om den förra regeringen hade fått fortsätta med sin drivmedelspolitik. Jag är alltså inte bekymrad över det. Jag är mer bekymrad om vi förlorar valet.

Herr talman! Kriget i Mellanöstern har lett till ökande energipriser, och det riskerar att slå hårt mot hushållens och barnfamiljernas ekonomi. Därför går regeringen nu fram både med ett elstöd och med sänkt skatt på drivmedel. Alla hushåll kommer att få ta del av det el- och gasstöd som enligt plan börjar betalas ut under andra halvan av juni. Stödet baseras på hushållens månadsförbrukning under januari och februari och betalas ut utan att någon behöver ansöka om det.

Vi vet att många hushåll, inte minst barnfamiljer, är beroende av bilen för att få livspusslet att fungera. Därför är det viktigt att regeringen i det här läget genomför ytterligare skattesänkningar på drivmedel. Regeringen föreslår att vi lägger oss på EU:s miniminivå. För oss som tankar kommer det att göra både diesel och bensin billigare. Men regeringen nöjer sig inte med detta utan har också ansökt hos EU-kommissionen om ytterligare möjlighet att sänka skatten i en situation med fortsatt förhöjda drivmedelspriser.

Under den här mandatperioden har en familj med två barn som bor i ett hus totalt fått drygt 5 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad. Statistiska centralbyrån, som har sitt huvudkontor i den vackra staden Örebro, konstaterade helt nyligen att barnfattigdomen i Sverige är den lägsta på tio år. Jag fattar att det inte passar in i oppositionens svartmålande narrativ. Men att stärka hushållen och familjerna ger uppenbarligen resultat.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Brodin och Larry Söder (båda KD).

Herr talman! Sverige är på rätt väg i en minst sagt orolig omvärld. Den debatt vi har i dag om regeringens vårproposition överskuggas naturligtvis av kriget i Mellanöstern, som exempelvis har drivit upp energipriserna, men också av Rysslands fortsatta anfallskrig i Ukraina och återkommande hot om tullar. Att vi då har statsfinanser i absolut världsklass gör det också möjligt med ett handlingsutrymme för att stötta ekonomin.

Herr talman! När vi tog över regeringsmakten var inflationstakten ungefär 10 procent. Sverige var i EU:s bottenliga när det gäller tillväxt, men skjutningarna slog rekord. När regeringen och Sverigedemokraterna i dag presenterar mandatperiodens sista vårproposition och vårändringsbudget är inflationen strax under Riksbankens mål om 2 procent. Sverige väntas tillhöra EU:s toppskikt när det gäller tillväxt, och antalet skjutningar har halverats. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme.

Omvärldsläget gör att det är viktigare än någonsin att vi fortsätter att bygga en stark svensk ekonomi. Regeringen pekar i vårpropositionen med hela handen på vikten av att fortsätta värna de offentliga finanserna, att prioritera att ansträngning alltid ska löna sig och att säkerställa att den svenska ekonomin är konkurrenskraftig.

Herr talman! Som kristdemokrat är jag naturligtvis lite extra stolt över att vi i den här vårändringsbudgeten kan presentera satsningar om drygt en halv miljard kronor på hälso- och sjukvården. Här återfinns satsningar på fler statligt finansierade IVF-försök, sommarbemanning inom hälso- och sjukvården och ett vaccinationspaket för äldre.

Det är snart sommar, och jag kunde i helgen ana att den var på väg när jag var hemma i Örebro. Solsken och värme ackompanjerades av fåglarnas kvitter när jag tog en lång promenad med hundarna och spelade årets första golfrunda med yngste sonen Linus.

Sommaren är också den tid då vår fantastiska vårdpersonal ska få välförtjänt ledighet och återhämtning. Detta skapar varje sommar stora bemanningsproblem samtidigt som vårdbehovet består eller till och med ökar på vissa platser. Förra året uppgav en tredjedel av Vårdförbundets förtroendevalda att det fanns obemannade arbetspass i sommarschemat. Man behövde därför ta in hyrpersonal för att klara bemanningen. För att kunna upprätthålla en bra bemanning och säkerställa att man fortsatt ger en god vård avsätter regeringen nu extra resurser till landets regioner.

Herr talman! Min hustru och jag har välsignats med att bli föräldrar till tre söner, men det är en gåva som inte alla får. Med IVF-behandling, en medicinsk metod för att hjälpa människor att få barn när graviditet inte sker på naturlig väg, kan vi dock faktiskt ge fler hopp om att få bli föräldrar.

Vi vet att ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär ett av sex par, och med detta kan stress, ångest och depression komma. I dag erbjuder regionerna upp till tre IVF-försök för att möjliggöra det första barnet. Därefter får paren bekosta dessa försök själva, och i genomsnitt kostar ett IVF-försök cirka 50 000 kronor. Det är med andra ord inte så många som har råd att fortsätta om de första tre försöken inte lyckas.

Regeringen skapar därför ett nytt statsbidrag om lite drygt 300 miljoner kronor till regionerna. Detta möjliggör att antalet offentligfinansierade IVF-försök nu kan dubblas. Det gör att fler kan behålla hoppet om att en dag få bli förälder.

Herr talman! Sist men inte minst finns här också ett viktigt vaccinationspaket för att stärka äldres hälsa och förebygga allvarliga infektioner. Folkhälsomyndigheten uppdaterade nämligen nyligen sina rekommendationer för pneumokocker. Myndigheten rekommenderar nu en helt ny typ av vaccin, som är mer effektivt än de tidigare. Detta är viktigt därför att sådana här infektioner kan orsaka både lunginflammation och sepsis. Vi vet dessutom att alla över 65 inte vaccinerats mot pneumokocker och att en del av dem som tidigare vaccinerats inte har fått den påfyllnadsdos som krävs.

En högre vaccinationstäckning är naturligtvis först och främst viktig för den enskilde äldre, men det kommer på sikt också att minska antalet allvarliga sjukdomsfall och därmed också avlasta vården.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin (KD).

Fru talman! Värdet på de upphandlingspliktiga inköpen under 2025 var över 1 biljon kronor, alltså över 1 000 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 15 procent av Sveriges bnp. Att värdet har ökat även under det senaste året är ju ingen nyhet, utan det är en långsiktig trend. När man nämner dessa siffror blir det uppenbart för alla varför det är så viktigt att offentlig upphandling används korrekt. En korrekt offentlig upphandling kan nämligen bidra till att vi får en fungerande samhällsservice till nytta för både medborgare och företag och till att vi använder skattemedel på det bästa möjliga och mest effektiva sättet.

Inför denna debatt har jag har ägnat åtskillig tid åt att läsa Upphandlingsmyndighetens rapport om utvecklingen på upphandlingsområdet under 2025. Här finns en rad intressanta iakttagelser, till exempel att antalet annonserade upphandlingar ökade något under 2024, att det genomsnittliga antalet anbud minskade och att överprövningarna blir allt färre år för år. Extra intressant i rapporten var att man lyfte fram den brottslighet som är riktad mot just offentliga affärer. Det är ingen överraskning för någon av oss att oseriösa aktörer infinner sig på områden där stora summor pengar omsätts.

Tack och lov är kammaren helt enig om att inte en enda skattekrona ska hamna i oseriösa aktörers fickor. Skattebetalarnas pengar ska användas mycket bättre än så. Därför är det viktigt att hitta lösningar så att oseriösa aktörer inte kan delta i offentliga upphandlingar, och regeringen har verkligen inte legat på latsidan när det gäller att aktivt se till att stoppa oseriösa och ibland gängkriminella aktörer. Man ger myndigheterna bättre verktyg och stöd så att oseriösa anbud kan stoppas. Men utreder register och betygssystem för leverantörer, och man stärker uppföljning och kvalitetskontroll.

Fru talman! Upphandlingsmyndigheten lyfter också fram något som tyvärr ökar, nämligen otillbörlig påverkan. Det har blivit ett reellt och ökande problem, ofta kopplat till korruption. Detta är nu vid sidan av arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet en central riskfaktor.

Detta reagerar jag starkt på eftersom otillbörlig påverkan undergräver riksdagens, kommunernas och regionernas strävan att upprätthålla rättssäkra, effektiva och hållbara offentliga inköp.

Regeringen tar nu initiativ för att stärka Upphandlingsmyndigheten. I oktober förra året presenterade regeringen en nationell reform för sundare offentliga affärer, och det är den mest omfattande omdaningen av styrningen av offentlig upphandling på många år. Upphandlingsmyndigheten stärks genom att man samlar upphandlingsfrågorna där, och myndigheten tillförs både resurser och kompetens. Man satsar också på att öka transparensen genom digitalisering, vilket Adam Reuterskiöld lyfte fram på ett förtjänstfullt sätt. Upphandlingsmyndigheten stöder också kommunerna i deras kamp mot välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Ett område som med all rätt har varit i fokus under senare år på grund av rådande säkerhetspolitiska läge är Sveriges livsmedelsberedskap, även ur ett upphandlingsperspektiv. Regeringen har här gett Jordbruksverket i uppdrag att påbörja upphandling av beredskapslager av spannmål. Beredskapslagring ska ske genom omsättningslagring, det vill säga att staten tecknar avtal med företag som redan i dag hanterar spannmål.

Dessutom har vi Livsmedelsstrategin 2.0, som presenterades för ett år sedan. Det är en uppdatering av den gamla nationella livsmedelsstrategin från 2017, och den syftar till att stärka hela livsmedelskedjan från jord till bord. Målet är att öka svensk livsmedelsproduktion, stärka företagens konkurrenskraft och i slutändan öka och förbättra Sveriges förmåga att klara kriser och försörjningsstörningar.

Fru talman! Allt som behöver göras är inte gjort, tvärtom. Regeringen gör mycket, men vi måste fortsätta att jobba.

Jens Nylander, kanske mest känd som Jens of Sweden, släppte för snart två år sedan en rapport där han pekade på att Sveriges kommuner och regioner gör av med uppemot 90 miljarder för mycket genom att göra onödiga inköp, betala överpriser och ha ineffektiva upphandlingsprocesser. Detta kom Jens Nylander fram till efter att ha låtit AI gå igenom 30 miljoner fakturor från regioner och kommuner. Man ska givetvis ta hans slutsats med en nypa salt, men om han har rätt betyder det att kommuner och regioner har spenderat lika mycket pengar i onödan som hela rättsväsendet fick 2025. Jag tar ändå med mig det jag läste i Jens Nylanders rapport, för vi får aldrig ducka för att använda de verktyg som krävs för att göra offentlig upphandling både bättre och mer effektiv.

(Applåder)

Fru talman! Det var ju onekligen gentilt att jag fick replikera på en, tycker jag, ganska illasinnad slutkläm.

Jag tycker ändå att Anders Karlsson pekade på en rad olika saker som även jag ser som oerhört viktiga. Sverige har en matchningsproblematik som den här regeringen försöker att åtgärda. Vi bygger ut yrkesutbildningarna på ett sätt som man inte har gjort tidigare.

Jag ser också att vi har behov av kompetens. Det handlar inte bara om att utveckla kompetens inom landet, men det gör man bäst genom att se till att det lönar sig att studera. Den som tar de där extra åren i högre utbildning ska också kunna räkna hem det i lönekuvertet – allt annat vore ju fullständigt dumdristigt.

Jag ska inte säga så, men jag måste ändå notera att Anders Karlsson vill samarbeta med en typ av partier som har en annan syn på detta än vad jag har. Lycka till, säger jag till ledamoten om han menar allvar med att vi har kompetensbrist. Jag förstår inte riktigt hur vi ska avhjälpa den med den andra sidans sätt att se på människors möjligheter att göra karriär och leva gott på sin lön efter att ha investerat väldigt mycket arbete.

Jag förstår inte riktigt den slutsats som Anders Karlsson landar i. Det jag verkligen brinner för när det gäller arbetslösheten är att få till en mycket bättre fungerande integration och en integration som är mer kravfylld. Om vi tittar på arbetslöshetssiffrorna ser vi att det i alldeles för stor utsträckning är utlandsfödda som dominerar där. Om man tar bort dessa personer har Sverige inte längre någon avvikande arbetslöshet.

Det som avviker hos oss i Sverige är att vi har väldigt mycket svårare att få människor som kommer till vårt land att ta ett arbete. Här tror jag oerhört mycket på det som regeringen gör med den nya bidragsreformen, inte minst när det gäller aktivitetskravet. Om du är arbetsför men arbetslös ska du aktivera dig och göra dig anställbar. Jag tror att detta på sikt är en av regeringens viktigaste åtgärder under den här mandatperioden.