Riksflödet
Logga in
Tony Ring
Tony Ring

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Tony Ring

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@tony.ring
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Vinterväghållning

Motion 1192
Motion till riksdagen 2026/27:1192 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · i går

Svenska säkerhetsstråket – samarbete över länsgränser för ett starkare totalförsvar

Motion 1188
Motion till riksdagen 2026/27:1188 av Caroline Högström m.fl. (M) Svenska säkerhetsstråket – samarbete över länsgränser för ett starkare totalförsvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommun- och länsöverskridande samarbeten som bidrar till totalförsvarets utveckling, med särskilt fokus på samordning, etablering och kompetensförsörjning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur förutsättningarna för energiförsörjning och transportinfrastruktur kan stärkas för totalförsvarets utveckling samt hur ansvarsfördelning och finansiering av samhällsviktiga investeringar kan tydliggöras och tillkännager detta för regeringen. Motivering När Sverige stärker totalförsvaret behöver fler kunna utbilda sig till de yrken som efterfrågas, företag kunna öka sin produktion och nya verksamheter kunna etableras. Det arbetet sker i kommuner runt om i landet. När behoven sträcker sig över flera län behöver också planeringen och samordningen göra det. Svenska säkerhetsstråket är ett konkret exempel. Arboga, Örebro, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad samarbetar för att underlätta etablering och investeringar som stärker Sveriges totalförsvar. Längs stråket finns försvarsindustri, militär verksamhet, statliga myndigheter och viktiga logistiska knutpunkter. Tillsammans ger de sex kommunerna goda förutsättningar för både befintliga och nya verksamheter att växa. En utbyggnad i en kommun kan innebära att fler behöver utbildas i en annan, att företag i flera län får möjlighet att bli underleverantörer och att transportbehoven förändas längs hela stråket. Gemensam planering gör det lättare att se sambanden tidigt. Det är särskilt viktigt när olika beslut om exempelvis mark, infrastruktur och utbildning behöver fattas av olika aktörer. Regeringens försvarsindustristrategi betonar vikten av innovation, produktion och samarbete. Uppdraget att inrätta en samlad funktion för försvarsinnovation är ett steg för att stärka samverkan mellan försvaret, näringslivet och andra aktörer. Erfarenheter från det Svenska säkerhetsstråket kan tas till vara i det fortsätta arbetet. Regeringen bör därför överväga att se över hur staten kan ge bättre förutsättningar för lokala samarbeten som stärker Sveriges försvarsförmåga. För att försvarsindustristrategins ambitioner ska kunna förverkligas behövs även goda förutsättningar för investeringar i energiförsörjning, elnätskapacitet och transportinfrastruktur. I flera berörda kommuner ser vi betydande behov av investeringar som är avgörande för vårt totalförsvar men som ekonomiskt i huvudsak finansieras lokalt. Det kan därför finnas behov av att också belysa hur ansvarsfördelning och finansiering av sådana samhällsviktiga investeringar kan tydliggöras, inklusive statens roll när lokala investeringar tillgodoser behov av nationell betydelse. Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · i går

Nationell strategi för försvarsindustriell verksamhet

Motion 1187
Motion till riksdagen 2026/27:1187 av Tony Ring (M) Nationell strategi för försvarsindustriell verksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för kommuner och regioner med omfattande försvarsindustriell verksamhet, inklusive principer för statlig medfinansiering och en översyn av möjligheten att införa ett riktat försvarsindustristöd till berörda kommuner och regioner, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges försvarsförmåga bygger inte enbart på militära förband och civilt försvar utan också på en fungerande försvarsindustri och dess underleverantörer. Det förändrade säkerhetspolitiska läget ställer krav på en snabb och omfattande utbyggnad av svensk försvarsindustri. En förutsättning för att denna ska kunna genomföras är att de kommuner och regioner där industrin är lokaliserad ges rimliga förutsättningar att möta expansionen. I kommuner som Karlskoga innebär försvarsindustrins tillväxt ökade behov av investeringar i vägar, järnvägar, energiförsörjning, vatten och avlopp, bostäder, skolor och utbildning. Ansvaret för dessa investeringar är fördelat mellan flera aktörer, men en betydande del av de kommunala och regionala kostnaderna uppstår innan expansionen har hunnit ge motsvarande ökade skatteintäkter. Det skapar en obalans mellan nationell nytta och lokalt finansieringsansvar. Sveriges försvarsupprustning får inte begränsas av enskilda kommuners skattekraft, investeringsutrymme eller möjligheter att bära en ökad skuldsättning. Om kommunerna inte kan bygga ut den samhällsinfrastruktur som industrin behöver riskerar de att bli flaskhalsar i upprustningen, samtidigt som finansieringen av den ordinarie välfärden kan försvåras. Regeringen bör därför överväga att se över om försvarsindustristrategin ska kompletteras med en nationell strategi för de kommuner och regioner som berörs av försvarsindustrins expansion. Strategin syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna, regionerna och andra berörda aktörer samt ange principer för statlig medfinansiering av samhällsviktiga investeringar som är motiverade av nationella försvarsbehov. Strategin bör även omfatta kompetensförsörjning och statlig samordning. Staten bör ta ett tydligare ansvar för dimensionering och finansiering av relevanta utbildningsinsatser i samverkan med berörda kommuner, regioner och utbildningsanordnare. En statlig samordnare eller ett nationellt kommunforum för försvarsindustri bör övervägas för att skapa en strukturerad dialog med regeringen och berörda myndigheter. Därtill bör regeringen överväga ett riktat statligt försvarsindustristöd till kommuner och regioner. Stödet bör kunna omfatta investeringar och särskilda omställningskostnader som har ett tydligt samband med försvarsindustrins expansion. Det bör bygga på transparenta kriterier, dokumenterade behov och en rimlig ansvarsfördelning, utan att ersätta det ordinarie kommunala ansvaret eller företagens egna investeringsåtaganden. En stärkt svensk försvarsindustri är ett nationellt intresse. De kommuner som möjliggör denna utveckling ska inte behöva välja mellan att bidra till Sveriges säkerhet och att upprätthålla en god kommunal välfärd. Staten behöver därför säkerställa att kommunernas ekonomiska förutsättningar inte blir ett hinder för den nationella försvarsupprustningen. Tony Ring (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Kortare tillståndsprocesser

Motion 880
Motion till riksdagen 2026/27:880 av Tony Ring (M) Kortare tillståndsprocesser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en mer samordnad och tidsmässigt förutsebar tillståndsprocess för industriella investeringar, med tydliga handläggningsmål, parallella prövningar och särskild prioritering av investeringar av nationell strategisk betydelse, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt är beroende av att företag ges goda förutsättningar att etablera sig, investera och expandera. Det förutsätter ett regelverk som är ändamålsenligt, förutsebart och anpassat till näringslivets behov. Långa och komplicerade tillståndsprocesser riskerar att försena investeringar, försvåra skapandet av nya arbetstillfällen och i förlängningen leda till att investeringar i stället genomförs i andra länder. För en industrietablering krävs ofta flera olika tillstånd och myndighetsbeslut. Miljöprövning, fysisk planering, bygglov, energiförsörjning och andra nödvändiga prövningar hanteras av olika aktörer. Även om varje enskild process genomförs inom rimlig tid kan den samlade ledtiden bli orimligt lång. Den moderatledda regeringen har tagit flera viktiga initiativ för att förenkla och effektivisera miljöprövningen. Detta arbete bör kompletteras med ett tydligare helhetsperspektiv på industriella etableringar och investeringar. En grundläggande princip bör vara att olika tillståndsprocesser så långt som möjligt genomförs parallellt i stället för efter varandra. Företagen bör tidigt få en samlad bild av vilka tillstånd som krävs, vilka myndigheter som ansvarar för respektive prövning och när beslut kan förväntas. Tydliga handläggningsmål bör införas där sådana saknas. När målen inte uppnås bör orsakerna redovisas och åtgärder vidtas för att motverka omotiverade förseningar. För investeringar av särskild nationell strategisk betydelse, exempelvis inom försvarsindustrin, energiförsörjningen och samhällsviktig infrastruktur, bör möjligheten till särskilt prioriterade och samordnade tillståndsprocesser utvecklas. I kommuner som Karlskoga, där försvarsindustrin expanderar snabbt, blir konsekvenserna av utdragna processer särskilt tydliga. När investeringar som är avgörande för Sveriges försvarsförmåga försenas är det inte enbart ett problem för det enskilda företaget eller kommunen utan för hela landet. Kortare tillståndsprocesser ska inte innebära sänkta krav på miljöskydd, säkerhet eller rättssäkerhet. Däremot måste onödig administration, dubbelarbete och omotiverade väntetider motverkas. Sverige behöver en offentlig förvaltning som möjliggör investeringar och tillväxt. Målsättningen bör vara att den samlade tiden från investeringsbeslut till produktionsstart förkortas, utan att göra avkall på de krav som verksamheten ska uppfylla. Tony Ring (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Miljöprövning av småskalig vattenkraft och dammar

Motion 876
Motion till riksdagen 2026/27:876 av Tony Ring (M) Miljöprövning av småskalig vattenkraft och dammar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en proportionerlig och samhällsekonomiskt väl avvägd tillämpning av regelverket vid miljöprövning av småskalig vattenkraft och dammar, med särskild hänsyn till kulturmiljöer, energiproduktion, vattenförsörjning och totalförsvarets behov, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den småskaliga vattenkraften har under århundraden bidragit till Sveriges industriella utveckling, energiförsörjning och framväxten av levande samhällen. Runt dammar, kvarnar och kraftverk har kulturmiljöer utvecklats som i dag utgör en betydelsefull del av vårt gemensamma kulturarv. Dessa miljöer representerar inte enbart historiska värden. De bidrar även till lokal fossilfri elproduktion, vattenhushållning, biologisk mångfald, rekreation, besöksnäring och landsbygdens attraktivitet. Den moderatledda regeringen har genomfört viktiga förändringar av regelverket för vattenkraftens miljöprövning. De lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär förbättrade möjligheter att beakta vattenkraftens betydelse inom ramen för EU:s miljölagstiftning. Det är nu angeläget att följa upp hur förändringarna tillämpas i praktiken och säkerställa att de får avsedd effekt. En dammutrivning kan innebära betydande och i vissa fall oåterkalleliga förändringar av landskapet. Kulturhistoriska miljöer kan försvinna, etablerade ekosystem förändras och förutsättningarna för vattenförsörjning, näringsverksamhet och boende försämras. I Örebro län finns flera exempel på hur dessa frågor aktualiserats. Bruksmiljöerna i Skyllberg och Haddebo illustrerar betydelsen av att beakta kulturhistoriska värden, medan frågorna kring Tisaren visar vikten av att vattenförsörjningen ges tillräcklig tyngd i bedömningarna. I ett förändrat säkerhetspolitiskt läge behöver även vattenförsörjningens och den lokala elproduktionens betydelse för samhällets beredskap och totalförsvaret uppmärksammas. Inför beslut om långtgående åtgärder, såsom utrivning av dammar, bör därför en samlad bedömning göras av åtgärdens miljömässiga, kulturhistoriska, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Alternativa lösningar, exempelvis fiskpassager och anpassad vattenreglering, bör utredas där sådana kan tillgodose miljökraven utan att andra betydande samhällsvärden går förlorade. Regeringen bör följa upp myndigheternas tillämpning av det förändrade regelverket och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att det handlingsutrymme som EU:s regelverk medger används fullt ut. En god vattenmiljö är ett viktigt samhällsintresse, men miljöarbetet måste bedrivas med ett helhetsperspektiv. Vi ska inte i vår strävan att värna naturmiljön samtidigt förstöra oersättliga kulturmiljöer, försämra vattenförsörjningen eller försvaga Sveriges energiberedskap. Tony Ring (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Vinterväghållning

Motion 875
Motion till riksdagen 2026/27:875 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Förstärk Mälarbanan för ökad tillväxt i hela Stockholm-Mälardalsregionen

Motion 868
Motion till riksdagen 2026/27:868 av Mikael Damsgaard m.fl. (M) Förstärk Mälarbanan för ökad tillväxt i hela Stockholm-Mälardalsregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbelspår på Mälarbanan mellan Örebro och Västerås och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbelspår på sträckan Arboga–Jädersbruk och förbigångsspår i Hovsta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fyrspår på Mälarbanan hela sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mälardalen är en viktig motor för hela Sveriges tillväxt. Här bor över tre miljoner människor och hundratusentals människor arbetspendlar över en kommungräns i området. Stora och små, internationella och lokala företag sin verksamhet och hemvist i Mälardalen. Mälarbanan är viktig, inte bara för den storregionala utvecklingen i Stockholm-Mälardalen, utan för hela Sveriges utveckling och tillväxt. Mälarbanan är också en avgörande del i Oslo-Stockholm 2.55. Ett projekt som, om det genomförs, kommer knyta två av Nordens huvudstadsregioner närmare varandra. Att kunna ta sig mellan Stockholm och Oslo på under 3 timmar skulle vara bra för svensk tillväxt och jobben men också för att stärka försvarsförmåga och civil beredskap. Att möjligheterna till arbetspendling ökar mellan olika orter i stråket, Oslo-Karlstad-Örebro-Västerås-Stockholm, bidrar dessutom till ytterligare vinster för ett sådant projekt. En sträcka som är av strategisk betydelse, både för att förverkliga Stockholm-Oslo 2.55 och för att stärka robustheten på hela Mälarbanan är sträckan mellan Västerås och Örebro. Idag utgörs större av delen av den sträckan av enkelspår. De långa sträckorna med enkelspår på en hårt belastad järnväg medför frekventa störningar i trafiken. Störningar mellan Örebro och Västerås fortplantar sig och skapar stora förseningar in mot Stockholms central. Att bygga bort de flaskhalsar som enkelspårsträckorna utgör, ökar därför punktligheten och tillförlitligheten längs hela Mälarbanan och ger vinster för tillväxten i Stockholm–Mälarregionen. Regeringen bör därför ta initiativ för att detta ska kunna bli verklighet. I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2026-2037 redovisades två objekt längs Mälarbanan som skulle vara möjliga att genomföra med en ökad ram om 10 procent. Båda objekten bedömdes vara samhällsekonomiskt lönsamma. Det handlar dels om dubbelspår på sträckan Arboga-Jädersbruk, dels om ett förbigångsspår i Hovsta. I och med att dessa investeringar är utredda, samhällsekonomiskt lönsamma – och att det i sammanhanget handlar om mindre belopp – bör regeringen överväga hur dessa investeringar kan genomföras i närtid. Vidare behöver det planerade fyrspåret hela sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll färdigställas. Projektet har försenats kraftigt och har nu ett planerat färdigställande 2042. Ytterligare förseningar kan inte accepteras. Det är också angeläget att säkerställa rimliga pendlingsförhållanden under den långa byggtiden. Om störningarna blir omfattande kommer det påverka regionens kompetensförsörjning allvarligt. Mikael Damsgaard (M) Oskar Svärd (M) Fredrik Ahlstedt (M) Caroline Högström (M) Stefan Olsson (M) Tony Ring (M)
Uppdrag
  • Kulturutskottet - Suppleant
    16 okt 2026 - 23 sep 2030 · Kulturutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    16 okt 2026 - 23 sep 2030 · Socialutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 16 okt 2026 · Kulturutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 16 okt 2026 · Socialutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    28 sep 2026 - 23 sep 2030 · Elisabeth Svantesson