Fru talman! Vi debatterar i dag ett förslag från regeringen om att avveckla ett system som faktiskt aldrig ens har tagits i drift. Det är ett system som skulle bidra till att bekämpa felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem, ett system som regeringen beslutade att bygga upp trots tydliga varningssignaler och ett system som nu avvecklas efter att skattebetalarna har fått stå för kostnader på närmare 200 miljoner kronor.
För oss socialdemokrater är kampen mot välfärdsbrottsligheten en central fråga. Pengar som ska gå till sjukförsäkringen, barnfamiljerna och pensionärerna ska inte hamna i händerna på kriminella eller oseriösa aktörer. Det var också den socialdemokratiska regeringen som tog initiativet till att inrätta Utbetalningsmyndigheten, och den nuvarande regeringen fullföljde sedan detta arbete. Det är just därför det är så allvarligt att regeringen har hanterat uppbyggnaden av transaktionskontot på det sätt som man gjort.
Fru talman! Det mest anmärkningsvärda är kanske inte att regeringen till slut ändrade sig utan att varningssignalerna fanns där tidigt. Redan 2022 framförde Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten invändningar mot systemet. Under 2023 pekade också inrättandeutredningen på att transaktionskontot riskerade att bli kostnadsdrivande och att mervärdet var tveksamt. Trots detta gick regeringen vidare, och myndigheten började bygga upp systemet. Hösten 2025 ändrade regeringen sig – plötsligt skulle samma system avvecklas.
I februari i år hölls en interpellationsdebatt här i kammaren om just denna fråga. Finansminister Elisabeth Svantesson hävdade då att ett nytt informationsläge hade uppkommit, men när min tidigare kollega Ingela Nylund Watz efterfrågade vad som faktiskt var nytt blev svaren mindre tydliga. Det är egentligen fortfarande den centrala frågan. Vad visste regeringen 2025 som den inte visste redan 2022 eller 2023? Vilka risker var nya, och varför fick arbetet fortsätta så länge om systemets nytta var så tveksam? Det är rimliga frågor att ställa till en regering som säger sig värna varje skattekrona.
Fru talman! Utvecklingsarbetet har redan kostat omkring 110 miljoner. Därtill kommer merkostnader på 68 miljoner kronor för förberedelser inför avvecklingen. I vårt särskilda yttrande konstaterar vi att upp till 200 miljoner kronor har lagts på systemets uppbyggnad. Det är mycket pengar. Vi socialdemokrater brukar få höra från regeringspartierna hur viktigt det är att hushålla med skattebetalarnas pengar, och det håller vi naturligtvis med om. Samma krav måste gälla regeringen själv.
Det finns en närmast absurd dimension i detta. Utbetalningsmyndigheten inrättades för att skydda skattebetalarnas pengar från felaktiga utbetalningar, men på grund av regeringens egen hantering har skattebetalarna fått stå för en mycket stor kostnad för ett system som aldrig kommer att användas. Finansministern medgav själv i interpellationsdebatten att det bästa hade varit om utvecklingen av systemet aldrig hade påbörjats. Frågan blir då varför regeringen inte drog den slutsatsen tidigare.
Fru talman! Utbetalningsmyndigheten ska vara en viktig del i arbetet mot den kriminella ekonomin. Vi socialdemokrater vill att myndighetens kompetens ska kunna användas för att kartlägga och punktmarkera gängkriminella och bidra till att strypa pengaflöden till den organiserade brottsligheten. Kampen mot välfärdsbrottsligheten handlar inte bara om att upptäcka enskilda felaktiga utbetalningar utan också om att slå mot den organiserade brottslighetens ekonomiska förutsättningar.
Avslutningsvis, fru talman: Vi socialdemokrater står trots detta bakom att transaktionskontosystemet nu avvecklas, men ansvaret för det som har inträffat försvinner inte bara för att systemet avvecklas. Riksrevisionens pågående granskning blir viktig. Vi behöver få klarhet i vad som gick fel och varför varningssignalerna inte ledde till tidigare åtgärder. Värnande av skattebetalarnas pengar handlar inte bara om att bekämpa dem som fuskar till sig ersättningar. Det handlar också om att regeringen själv ska kunna hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt.
Fru talman! Det är inte ofta jag citerar Magdalena Andersson, men i dag ska jag göra det: För att bekämpa de kriminella gängen behöver vi vända på alla stenar.
Detta är och förblir sant. Men till skillnad från Socialdemokraterna har Moderaterna med övriga blågula partier haft möjlighet att också göra det. Ett avgörande fokus har varit att bekämpa den kriminella ekonomin. Det arbetet är långtifrån klart, men vi har kommit en bra bit på vägen. Från att ha varit ett område vi knappt identifierat, pratat om och förstått har vi i dag börjat återta brottsvinster. Bara under 2025 sparade staten 800 miljoner kronor genom återtag av brottsvinster, genom återkrav och genom att stoppa diverse fusk.
Utbetalningsmyndigheten, som inrättades av regeringen 2024, hade fram till 2026 upptäckt felaktiga utbetalningar på 105,5 miljoner kronor och stoppat ytterligare runt 50 miljoner kronor från att betalas ut.
Potentialen är runt 20 miljarder kronor per år – 20 miljarder som skulle kunna få vara kvar i skattebetalarnas fickor, finansiera välfärd eller gå till utbetalningar av stöd till människor som har rätt till det och behöver det. Det är mycket pengar.
När man vänder på alla stenar är det möjligt att en del blir fel och att man i efterhand kan se att man inte borde ha gjort vissa saker. Att exempelvis lägga så mycket pengar på att Utbetalningsmyndigheten skulle ha ett transaktionskonto när utbetalningarna bättre kan upptäckas och stoppas hos de berörda myndigheterna var dåligt. Men det ligger i sakens natur att när man vänder på alla stenar är inte alla stenar bra och allt bär inte frukt.
Det är likväl min fulla övertygelse att det är med denna beslutsamhet och detta mod vi måste fortsätta detta arbete. Den som är rädd för att göra fel och inte vågar vidta åtgärder kommer heller aldrig att lyckas bekämpa något man aldrig tidigare lyckats bekämpa. Om man vill få bättre resultat än tidigare måste man våga pröva nya metoder för det. Detta har vår moderatledda regering gjort, och det är min förhoppning att vi kommer att kunna fortsätta göra det.
Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom att Sverige ökar sina åtaganden för att säkra tillgången till avancerad beräkningskraft. Det är viktigt för svensk forskning, för våra företag och för möjligheten att utveckla en modern och effektiv offentlig sektor.
AI förändrar redan vår ekonomi och vårt samhälle. Den kan bidra till nya läkemedel, snabbare forskning, smartare industriproduktion och bättre offentliga tjänster. Den kan hjälpa företag att utveckla nya produkter, effektivisera sin verksamhet och skapa jobb. Inom välfärden kan AI bidra till att frigöra tid för personalen, så att mer tid kan ägnas åt människor. Samtidigt ska vi naturligtvis också skydda oss och reglera de negativa konsekvenserna av AI.
För att kunna utveckla och använda AI krävs det dock beräkningskraft. Det är en strategisk resurs, och tillgången till den påverkar vilka länder som kan leda utvecklingen. Det här förslaget handlar om att säkerställa att vi i Sverige kan ha beräkningskapacitet för forskning, för innovation, för offentlig sektor och för näringsliv.
Den som har tillgång till beräkningskraft har också bättre förutsättningar att utveckla den nya tekniken. Sverige och Europa behöver därför investera i den här infrastrukturen och minska vårt beroende av andra delar av världen.
Genom Euro HPC kan vi tillsammans med andra europeiska länder stärka vår kapacitet och skapa bättre förutsättningar för forskning och innovation. Att möjliggöra för AI-gigafabriker i Europa är en satsning som vi anser att Sverige ska vara en del av.
Det handlar om Europas självständighet. I dag är en stor del av världens AI-kapacitet koncentrerad till USA och Kina. Genom europeiskt samarbete kan vi stärka vår konkurrenskraft, minska sårbarheten och få större möjligheter att själva påverka hur tekniken utvecklas och används. Euro HPC är ett viktigt steg i den riktningen.
Det är därför vi socialdemokrater säger ja till att Sverige ska kunna göra dessa åtaganden. Vi ser värdet av att investera i framtidens forskning, innovation och konkurrenskraft. Men vi ser också att teknikutvecklingen måste komma hela samhället till del. AI ska skapa vinster för enskilda företag men också bidra till högre produktivitet, fler jobb och en välfärd som fungerar bättre för människor.
Fru talman! Det är dock anmärkningsvärt hur regeringen har hanterat frågan. Regeringen har haft ansvaret för att bereda ärendet och skapa förutsättningar för ett väl underbyggt beslut. Men frågan har nu kommit till riksdagen utan att regeringen har gjort det förberedelsearbete som hade behövts.
Nu måste riksdagen ta ansvar för att möjliggöra ett åtagande som är strategiskt viktigt för Sverige. Men regeringens bristande hantering får inte stå i vägen för Sveriges möjligheter. Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och trots det nu ta ansvar för Sveriges framtid.
Därför röstar vi socialdemokrater ja till att Sverige ska kunna göra dessa åtaganden. Vi gör det för svensk forskning, för våra företag, för välfärden och för Sveriges konkurrenskraft, så att Sverige och Europa ska stå starkare i den globala AI-utvecklingen.
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag om extra ändringsbudget.
Normalt sett ska vi inte behöva fatta beslut om extra ändringsbudgetar över huvud taget. Vi försöker vara restriktiva med det. De senaste åren, med pandemin och kriget i Ukraina, har detta dock ökat. Det kommer vi inte ifrån. Men trots den ökningen är det ovanligt att vi lägger fram extra ändringsbudgetar och har behov av att göra det så här nära inpå en ordinarie budgetprocess.
I det här fallet bygger det på att vi behöver förhålla oss till en tidsfrist. Förslaget vi hanterar handlar om att vi ska kunna upphandla beräkningskraft tillsammans med andra: med EU-kommissionen och framför allt med Finland. Då behöver vi förhålla oss till de tidsfrister som finns. Det hade därför inte gått att invänta den ordinarie budgetprocessen.
Vår förmåga att hantera och processa information blir bara viktigare, och potentialen i detta växer enormt. Att inte ha beräkningskraft som ägs av svenska och europeiska företag och inte ha servrar och datacenter i Sverige och Finland skulle för svensk del göra att det blir väldigt svårt för offentlig sektor, våra myndigheter och de som hanterar känslig information och personuppgifter att dra nytta av den teknikutveckling som det privata kan nyttja och som våra grannländer och världen i övrigt utnyttjar. Sverige skulle halka efter.
Det skulle mycket riktigt försämra, och vi skulle inte kunna ta tillvara de möjligheter som finns inom välfärden. Vi skulle inte heller kunna upprätthålla säkerheten.
Att ha datacenter och beräkningskraft handlar om AI, men det handlar långtifrån bara om AI. I Sverige har vi haft de här behoven länge. Vi använder beräkningskraft för att kunna simulera väder och för att veta hur våra satelliter rör sig och hur galaxer rör sig. Vi testar läkemedel i datorer, innan vi testar på oss människor, för att se hur molekyler reagerar med varandra på kemisk nivå.
Det finns alltså ett oändligt antal situationer där vi redan i dag använder beräkningskraft. Det som händer nu handlar just om att det finns ytterligare många fler situationer som vi behöver göra det i. Det handlar också om att kunna förhindra cyberattacker och upptäcka om personer, organiserad brottslighet eller andra makter försöker utnyttja vårt välfärdssystem. Det kan gälla pensionsutbetalningar och bidragsutbetalningar. Det handlar om vår möjlighet att motverka det – att upptäcka och förebygga det.
Vi menar att detta är absolut nödvändigt, och för att möjliggöra det kan man inte bara förlita sig på datahallar och serverhallar som ägs av andra länder eller företag som har sina säten i andra länder. Därför yrkar vi bifall till den extra ändringsbudgeten.
Ändring i statens budget för 2026 – Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft
BetänkandeFiU12
Finansutskottets betänkande
2026/27:FiU12
Ändring i statens budget för 2026 – Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft
Sammanfattning
Utskottet föreslår, på eget initiativ, att riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft. Avtalen följer av att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro HPC JU) nu upphandlar s.k. AI-gigafabriker.
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att betänkandet har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då ärendet ska behandlas.
Behandlade förslag
Utskottet lägger på eget initiativ fram förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Utskottets överväganden
Ändring i statens budget för 2026 – Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft
Utskottets ställningstagande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ändring i statens budget för 2026 – Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft
Riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft som följer av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystems (Euro HPC JU) pågående upphandling av s.k. AI-gigafabriker.
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att betänkandet har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då ärendet ska behandlas.
Stockholm den 20 oktober 2026
På finansutskottets vägnar
Mikael Damberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Damberg (S), Edward Riedl (M), Eva Lindh (S), Henrik Vinge (SD), Joakim Sandell (S), Ida Drougge (M), David Perez (SD), Martin Ådahl (C), Linda Frohm (M), Janine Alm Ericson (MP), Hans Eklind (KD), Patrik Lundqvist (S), Mattias Eriksson Falk (SD), Ingrid Andreae (S), Pär Gustafsson (L), Ilan De Basso (S) och Daniel Bernmar (V).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag (9 kap. 4 § regeringsformen). Enligt 9 kap. 16 § första stycket riksdagsordningen (RO) får ett utskott väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Finansutskottet ska enligt 7 kap. 9 § RO bereda förslag till beslut om statens budget enligt 11 kap. 18 § tredje och femte styckena, dvs. det s.k. rambeslutet och beslut om ändringar i statens budget.
Företrädarna för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i finansutskottet har lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ. Med detta betänkande ställer sig utskottet bakom förslaget. Med stöd av sin initiativrätt lägger finansutskottet således i detta betänkande fram förslag till ändringar i statens budget för 2026 i form av ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft.
Enligt 10 kap. 4 § RO ska utskottet innan det väcker ett förslag som påverkar statens budget genom ett utskottsinitiativ inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det.
Torsdagen den 12 oktober 2026 informerade civilminister Erik Slottner (KD) med medarbetare från Finansdepartementet utskottet.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Tidigare ändringsbudgetar under 2026
Riksdagen har vid fyra tillfällen under 2026 behandlat förslag till ändringar i statens budget för 2026:
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 2025/26:218).
Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424–428).
Utskottets överväganden
Ändring i statens budget för 2026 – Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft. Avtalen följer av att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro HPC JU) nu upphandlar s.k. AI-gigafabriker.
Bakgrund
Euro HPC JU är ett europeiskt initiativ som syftar till AI-gigafabriker ska kunna etableras i Europa. Deltagande medlemsstater förbinder sig att i förväg medfinansiera upphandlingar i utbyte mot att få tillgång till framtida beräkningskraft. För svensk del innebär det ett åtagande om att bidra med upp till totalt 50 miljoner euro under en femårsperiod, med möjlighet till ytterligare frivilliga åtaganden.
Det gemensamma upphandlingsavtalet innebär ett ekonomiskt åtagande för staten och förutsätter ett godkännande från riksdagen i nödvändiga delar. Utfästelsen finansieras genom omprioriteringar inom tidigare beräknade anslag. Mot den bakgrunden bedöms åtagandet rymmas inom befintliga och beräknade förvaltningsanslag, men det förutsätter att medel i förvaltningsanslag omprioriteras i förhållande till vad som angavs i budgetpropositionen för 2026.
Bemyndigandet syftar till att göra det möjligt för Sverige att skyndsamt och effektivt delta i den europeiska satsningen på avancerad AI-infrastruktur samt att säkerställa tillgång till strategiskt viktig beräkningskapacitet för forskning, innovation, näringsliv och offentlig sektor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få ingå de avtal som krävs, inom ramen för beräknade anslag och bemyndiganden, för att tillvarata svenska intressen i den satsning som redovisats ovan.
Utskottet föreslår således att riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft. Avtalen följer av att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro HPC JU) nu upphandlar s.k. AI-gigafabriker.
Fru talman! Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag i detta omfattande betänkande som rör både åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern och stöd till Ukraina. Jag återkommer till detaljerna.
Regeringen har tagit fram en extra ändringsbudget för att primärt skydda svenska hushåll från effekterna av det som nu sker i Mellanöstern. Sverige har en enorm styrka i sina statsfinanser. Den svenska statsskulden var låg när den här regeringen tog över, men den är nu ännu lägre. Den är lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Detta är bra för Sverige. Det ger oss möjligheter att skydda svenska hushålls plånböcker.
De fyra stora delarna i den extra ändringsbudgeten handlar för det första om att sänka diesel- och bensinpriset med ytterligare 3 kronor per liter. Detta kommer att göra stor skillnad för alla som är beroende av bilen.
För det andra gör vi en riktad satsning på den svenska kollektivtrafiken i hela landet. Vi halverar månadskortskostnaden för alla som pendlar till och från jobbet eller annars är i behov av månadskort. Detta är en viktig åtgärd som täcker hela landet.
För det tredje har vi ett riktat stöd till det svenska inrikesflyget. Med det som nu sker i Mellanöstern är det än viktigare att vi har fungerande inrikesflyg i hela vårt land.
För det fjärde har vi också ett riktat stöd till det svenska jordbruket så att vi kan garantera svensk mat på tallriken även när insatsvarorna har blivit rejält mycket dyrare för svenskt jordbruk.
Fru talman! Det är nu mindre än 90 dagar kvar till valet. Då avgör ni, svenska folket, vilken väg vi ska fortsätta på. Vi moderater och våra samarbetspartier har sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på el. Vi har sänkt skatten på det allra mesta som har påverkat de svenska hushållens kostnader.
Den höga inflation som den tidigare regeringen lämnade över till den här regeringen och dess samarbetsparti att lösa urholkade svenska hushålls plånböcker. Därför har dessa skattesänkningar varit otroligt viktiga för svenska hushåll.
Jag är orolig, fru talman, för vad som händer om Sverige skulle byta riktning i höstens val. Om de vänsterpartierna, de rödgröna partierna, vinner valet innebär det att det kommer att sitta vänsterpartister och miljöpartister i den regeringen. Det kan man såklart tycka är bra om man tillhör vänstersidan, men det innebär också en extrem vänstersväng i svensk politik med rejält höjda skatter.
Jag tror inte, fru talman, att svenska folket längtar efter högre skatter och mindre pengar i plånboken. Tvärtom tror jag att man tyckt att det varit bra att man fått de här lättnaderna, som vi nu också säkerställer i den extra ändringsbudgeten. Jag tror inte att väljarna längtar efter 10 kronor litern dyrare bensin och diesel. Jag tror inte att väljarna längtar efter en bolåneskatt eller en fastighetsskatt. Jag tror inte att väljarna längtar efter höjd skatt på lön och pension, fru talman.
Det här valet är viktigt.
Vi har också i den extra ändringsbudgeten ett stöd till Ukraina. Vi ger i dag regeringen möjlighet att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen av den äldre modellen, så att man snabbt kan börja bygga upp det ukrainska luftförsvaret med Jas 39 Gripen som ryggrad. Beslutet innebär också att Ukraina kommer att köpa plan. För de EU-pengar som har tillgängliggjorts för Ukraina att handla upp egen försvarsmateriel för kommer man nu också att upphandla Jas 39 Gripen av den senaste modellen, 39 Gripen E.
Detta innebär att Ukraina får mycket bättre luftförsvarsförmåga. Det innebär också att det skapas mängder av arbetstillfällen även i Sverige. Av vår vilja att hjälpa Ukraina blir det också bra i Sverige.
Fru talman! Låt oss stanna upp en stund. Det här är sista debatten för finansutskottet den här mandatperioden. Jag vill rikta ett stort tack till alla kollegor i finansutskottet; till alla åtta partier som utgör finansutskottet. Vi har ingått många breda överenskommelser där vi har samlats om ett ekonomiskt ramverk och stöd till Ukraina, vilket hela kammaren står bakom. Vi har också ingått en försvarsuppgörelse som alla partier står bakom.
Vi har också, fru talman, tyckt olika i en mängd olika frågor. Själva kärnan i demokratin är att ni väljare får bestämma vilken riktning ni vill att Sverige ska fortsätta ta. Allt det har vi gjort vid gott mod och med goda samarbeten där det har behövts. Vi har skiljt på sak och person, och jag tycker att vi har gjort det på ett bra sätt.
Jag vill önska alla en riktigt fin midsommar. Precis som en talare sa i den föregående debatten ses vi i Almedalen och får därefter kanske lite mer ledighet innan det är dags att mötas i valrörelsen. Sedan får väljarna avgöra hur de vill att Sverige ska fortsätta att styras.
Lagom mycket lycka till i valrörelsen, allihop! Det har varit roligt att jobba tillsammans i finansutskottet. Ett stort tack till vårt kansli, som har bistått oss i allt det vi har behövt göra. Finansutskottets kansli har alltid levererat till alla partier i finansutskottet, och det är vi mycket nöjda med. Stort tack till er!
Stort tack till talmännen och kammarkansliet för att ni ser till att debatterna sker på ett så ordnat och gott sätt som det bara går. Stort tack!
Fru talman! Jag ska inte gå in i en skattedebatt med föregående talare. Den tar vi i valrörelsen.
Nu har det gått lite mer än två år sedan finansutskottet var i Ukraina. Krigets fasor var synliga och uppenbara, men det var ändå rätt lugnt i Kiev. Nu har attackerna mot Kiev intensifierats, och till och med för Ryssland viktiga kulturarv brinner. Putin blir alltmer desperat.
I det läget är det helt rätt att satsa på stöd till Ukraina – och flera av de frågor som togs upp vid vårt besök har Sverige nu agerat på. Vårt stöd är viktigt, och det är glädjande att Sveriges riksdag är enad i detta. Jag och Vänsterpartiet har inga andra åsikter än utskottets i den här delen av den extra ändringsbudgeten.
Jag instämmer i bilden av att hushållen är pressade till följd av kriget i Mellanöstern, som har drivit upp priset på bland annat bensin och diesel. Men samtidigt som hushållen har fått bära bördan under inflationskrisen har företagens vinstmarginaler i princip varit oförändrade. Det kan konstateras att det under den här mandatperioden inte har varit prioriterat för regeringen att stärka ekonomin för personer med små ekonomiska marginaler. I stället har man satsat betydligt mer på den del av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det gäller även sänkt skatt på drivmedel.
Många remissinstanser betonar att ytterligare sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Det håller jag med om.
Förslaget innebär också att biltrafikens konkurrenskraft stärks i förhållande till kollektivtrafikens, med ökade klimatutsläpp som följd. Därför är det ändå positivt att regeringen har gått fram med sänkta avgifter i kollektivtrafiken för att motverka detta. Priserna i kollektivtrafiken behöver sänkas permanent och bör också omfatta färdtjänsten. Färdtjänsten ingår inte i majoritetens förslag, utan den som är beroende av färdtjänst måste fortsätta betala höga avgifter för sin kollektivtrafik.
Vänsterpartiet vill i stället se en permanent sänkning av priserna i kollektivtrafiken, och vi vill också införa en gemensam nationell månadsbiljett. Den ska kosta 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn och unga samt pensionärer. Om Sverigebiljetten införs från och med 2027 har Sverige förutsättningar att minska utsläppsgapet med ca 4 miljoner ton till 2030. Parallellt med införandet av en Sverigebiljett vill Vänsterpartiet se stora investeringar i att bygga ut kollektivtrafiken, med ett särskilt fokus på trafiken i gles- och landsbygd.
I stället för sänkta priser på bensin och diesel vill Vänsterpartiet ge ett stöd till hushållen som träffar bredare och ger mer ersättning till de hushåll i glesbygd som måste ha bil. Totalt får hushåll med lägre inkomster mer kompensation med Vänsterpartiets förslag än vad de får med sänkta skatter.
Regeringens egen utredning visar att det är de med högst inkomster som tjänar mest på sänkta skatter, dels för att de har bil i större utsträckning än de som har låga inkomster, dels för att de också kör mer och därmed tankar mer. Vänsterpartiet vill ge drivmedelsstöd till hushåll i glesbygden, och regeringen vill ge stöd till höginkomsttagare i storstäderna.
Fördelen med Vänsterpartiets förslag är att man inte måste tanka för att ta del av det. Har man möjlighet att låta bilen stå kan pengarna läggas på annat. Vänsterpartiets förslag ökar inte utsläppen.
Vi vill också införa en bred elbilspremie som når alla hushåll med en inkomst som inte överstiger 120 procent av medelinkomsten. Med premien ska det vara möjligt att köpa eller leasa en elbil. Till hushåll utanför storstadskommunerna vill vi ge en extra premie. Vänsterpartiets förslag når över 3 miljoner hushåll jämfört med regeringens begränsade premie som riktar sig till endast 800 000 hushåll. Baserat på underlag inför regeringens elbilspremie uppskattar vi försiktigt att vårt förslag minskar utsläppsgapet med minst 1 miljon ton till 2030.
Fru talman! Det är inte är försvarbart att främja kommersiell drift av flygplatser och flygbolag med skattepengar i en tid då klimatmålen kräver tydliga politiska prioriteringar. Medlen skulle göra bättre nytta genom satsningar som påskyndar omställningen och ökar elektrifieringstakten. På det sättet blir det både billigare och enklare att välja hållbara transportlösningar.
Betänkandet innehåller flera olika stöd, varav jag stöder några och avvisar andra.
I Vänsterpartiets gemensamma reservation med Miljöpartiet föreslår vi att förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel avslås. Vi säger också nej till utskottsinitiativet om sänkt skatt på jetbränsle. Vi säger visserligen ja till stöd till yrkesfisket och vattenbruket men vi menar att det ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske.
Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.
Jag vill också ta tillfället i akt att tacka utskottets ledamöter för ett bra samarbete och också tacka kansliet samt önska er en bra sommar.
Om det inte kommer några extra ärenden är det här min allra sista debatt i riksdagen, bortsett från statsministerns återrapport nästa vecka, eftersom jag inte kandiderar på valbar plats. Så jag vill tacka samtliga, också väljarna, för min tid i riksdagen med ett särskilt tack till talmanspresidiet och kammarkansliet. Jag önskar er alla en bra sommar.
Fru talman! Det här är min första debatt i finansutskottet under den korta månad jag är här. Det är kul att få vara här.
Vi lever i en orolig och osäker tid. Rysslands krig mot Ukraina hotar hela Europas säkerhet och trygghet. Men vi lämnar inte Ukraina ensamt. Vi har gett stöd åtskilliga gånger eftersom vi vet att Ukrainas säkerhet också är vår säkerhet, och vi kommer att fortsätta att finnas där för Ukraina.
Världens och vår säkerhet har påverkats mycket sedan Rysslands fullskaliga invasion påbörjades i februari 2022. Det har nu gått mer än fyra år, men Ukrainas folk fortsätter att kämpa för sin demokrati, frihet och självständighet. Men det är inte bara Ukrainas kamp, utan den påverkar som sagt hela Europas säkerhet och trygghet.
I dag fortsätter vi att ge stöd till Ukraina genom att överlåta Jas Gripen som en del av det fortsatta stödet till landets försvar. För oss är det tydligt. Ukraina har en folkrättslig självklar rätt att försvara sin frihet och suveränitet. Att flytta landsgränser som Ryssland gör i sitt olagliga anfallskrig bryter mot internationell rätt. Genom att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga tar Sverige ansvar för säkerheten och stabiliteten i hela Europa.
Fru talman! Det är inte bara kriget i Ukraina som påverkar oss, utan det är all den oro som finns runt om i världen. Vi märker det genom att det ekonomiska läget snabbt har försämrats av kriget i Mellanöstern och det stängda Hormuzsundet. Regeringen har hittills underskattat utvecklingen. De har vid återkommande tillfällen fått skriva ned tillväxtprognoserna, och vi har en fortsatt mycket hög arbetslöshet.
Kriget har fått påverkan för vanligt folk samtidigt som år av kostnadskriser redan gjort vardagen tuff för många hushåll. I den här kostnadskrisen måste vi se till att vanligt folk inte drabbas av ytterligare kostnadschocker och skydda svensk ekonomi från inflation.
Fru talman! I helgen var jag i Söderhamn och träffade flera familjer som berättade hur de haft det de senaste åren. Kostnaderna har skenat, och nu var de oroliga över att sommarlovet just börjat. Ett sommarlov bör många barn och familjer faktiskt se fram emot. Men de var oroliga. Med sommarlovet kommer nämligen inte bara mer tid med familjen. Det blir också ökade kostnader. Det blir fler måltider som ska ätas hemma och sommaraktiviteter som kostar lite extra. Och samtidigt ska skor och kläder som slitits ut bytas ut.
I samma mening som de delade glädjen över att barnen blivit bjudna på kalas hos klasskompisar lyfte föräldrarna också upp oron över om barnen skulle kunna ta med sig presenter till kalaset. Den oron finns på flera ställen. Och jag har mött den tidigare under mandatperioden.
Ett höjt barnbidrag hade verkligen gjort skillnad för de här barnfamiljerna. Det hade varit välbehövligt, och då hade de kanske inte behövt välja mellan present till barnkalaset, mat på bordet och nya kläder till barnen. Vi kan dock konstatera att vi i Sverige kommer att vara ensamma i Norden om att inte höja barnbidraget under den här mandatperioden. Det är beklagligt.
Fru talman! Vi välkomnar att regeringen nu gör resande med kollektivtrafik billigare. Men det blir ett ganska uppenbart hyckleri. Regeringen inledde mandatperioden med att ta bort det riktade stöd till kollektivtrafiken som den socialdemokratiska regeringen hade infört. De har också aktivt röstat nej till alla förslag vi har lagt fram om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre.
Under den här mandatperioden har priset för månadskort i kollektivtrafiken ökat med nästan 200 kronor i snitt runt om i landet. Men nu vidtar regeringen tillfälliga åtgärder, och som av en slump börjar de gälla några månader före valet och sträcker sig till strax efter valet. Att få ned kostnaderna och göra det billigare för vanligt folk att åka med kollektivtrafiken är bra. Men det är väldigt tydligt att det här handlar om valfläsk när opinionssiffrorna börjat vika.
Fru talman! På många ställen i Sverige är kollektivtrafiken inte tillgänglig på ett sådant sätt att den kan ersätta bilen. Det gäller särskilt på landsbygden och vid arbete på tidiga morgnar, sena kvällar eller helger.
Jag jobbar i vanliga fall på ett pappersbruk och har sådana arbetstider. För mig är kollektivtrafiken inte ett alternativ. Jag kan inte ta den till och från jobbet. Jag minns ett samtal med vår lokala kollektivtrafikmyndighet för många år sedan, när jag började vara aktiv i facket, i Pappers. De hörde av sig och ville utöka kollektivtrafiken så att den skulle gå till och från bruket och vara anpassad efter oss som jobbar där. När jag hade läst upp ett par olika skiftscheman och skiftbytestider blev jag avbruten. Man sa att det nog inte skulle fungera. Så ser det ut med olika skiftbytestider och olika förutsättningar på landsbygden.
Kollektivtrafiken är främst anpassad efter dem som bor på större orter och som jobbar dagtid. Men så ser vardagen som sagt inte ut för många av oss runt om i Sverige. För undersköterskan som jobbar i hemtjänsten i Nordanstig, industriarbetaren i Hofors eller truckföraren i Ljusdal fungerar inte kollektivtrafiken för arbetspendling. Därför är bilen ett måste för många.
Fru talman! Vi behöver agera här och nu för att underlätta för vanligt folk i vardagen. Men den här krisen visar också på vår sårbarhet. När oljepriset stiger och konflikter bryter ut påverkar det svenska hushåll direkt. Därför är det viktigt att vi bryter beroendet av fossila drivmedel. Men med den här regeringen ser vi tyvärr ut att ha blivit mer beroende av fossila drivmedel.
Så länge det beroendet finns kvar kommer vi också att vara sårbara för krig, konflikter och kraftiga svängningar på världsmarknaden. Det är en sårbarhet vi måste ta på allvar. Vi behöver göra mer för att elektrifiera och stötta vanligt folk i omställningen. Svenska familjer behöver bli mindre beroende av olja från skurkstater, och det måste bli lättare att köpa elbil.
Med det vill jag önska talmanspresidiet, kanslipersonalen och all personal här i riksdagen samt ledamöterna i utskottet en trevlig sommar. Det här var min första och sista debatt i finansutskottet. Jag går tillbaka till mitt ordinarie jobb nästa vecka. Jag tackar för den här månaden, som jag fått vara här.
Fru talman! Även jag vill tacka mina kollegor i utskottet, vårt fantastiska utskottskansli men också talmanspresidiet och alla som arbetar i detta fantastiska hus. Utan er hade ingenting alls fungerat. Stort tack!
Fru talman! Jag ska börja med det som förenar oss i denna kammare: stödet till Ukraina. Miljöpartiet står liksom resten av Sveriges riksdag bakom ett starkt, långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina.
Som vi har konstaterat många gånger är Rysslands fullskaliga invasion inte bara ett angrepp på ett fritt och demokratiskt land. Det är också ett angrepp på Europas säkerhet, på folkrätten och på den internationella ordning som också Sverige är beroende av.
Därför stöder vi regeringens fortsatta militära stöd till Ukraina. Därför står vi bakom att Sverige bidrar med materiel, inklusive Jas-plan. Och därför stöder vi de bemyndiganden som stärker Ukrainas möjligheter att försvara sig. Kammarens enighet är en styrka för oss som land och något som jag hoppas kommer att stå kvar så länge det behövs.
Vi delar också uppfattningen att staten måste agera när krig och oro i omvärlden driver upp kostnader för hushåll och företag. Därför stöder vi förstärkningen av el- och gasstödet. Därför stöder vi också stödet till lantbruket, som drabbas hårt av stigande kostnader, och till svenskt småskaligt fiske.
Fru talman! Att människor behöver stöd genom krisen betyder dock inte att varje stöd är klokt. Den avgörande frågan är inte om staten ska hjälpa människor utan hur. Ska vi använda krisen för att göra Sverige starkare, mer motståndskraftigt och mindre beroende av importerad fossil energi? Eller ska vi använda flera miljarder skattekronor för att göra oss ännu mer beroende av exakt det energislag som gjort oss sårbara från början?
Regeringen väljer det senare – igen. I den här extra ändringsbudgeten föreslås ytterligare sänkning av koldioxidskatten på bensin och diesel. Det är en enorm fossilsubvention. För vad? Jo, för att den genomsnittliga bilisten ska få några hundralappar mindre i kostnad varje månad, för att de som bor i stan och har stora bilar ska få den största delen av stödet och för att Sveriges beroende av importerad olja ska bestå.
Det är inte effektiv krispolitik. Det är bensinpopulism, som förs fram på osakliga grunder.
Fru talman! Vi i Miljöpartiet är inte ensamma om den här kritiken. Remissinstanserna är kristallklart tydliga. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet, Trafikanalys, Statskontoret, Svensk Kollektivtrafik, Energiföretagen och många fler varnar för konsekvenserna av denna politik. De varnar för ökade utsläpp. De varnar för försvagad elektrifiering. De varnar för ökat fossilberoende. De varnar för försämrad beredskap. Och de varnar för att Sverige skickar fel signaler till resten av Europa.
När så många expertmyndigheter pekar åt samma håll borde en regering åtminstone stanna upp och fundera. Men Tidöregeringen kör vidare.
Det finns bättre alternativ. Vi i Miljöpartiet säger inte nej till stöd. Vi säger nej till dåliga stöd. Om målet är att hjälpa människor som drabbas av höga drivmedelspriser finns det betydligt mer träffsäkra lösningar. Ett exempel är ett riktat transportstöd till hushåll med låga inkomster på landsbygden och i glesbygd, alltså till precis dem som verkligen behöver bilen och verkligen drabbas och som högern alltid lyfter fram men egentligen inte hjälper speciellt mycket. Vi vill inte se att dessa subventioner också går till höginkomsttagare som har stora bilar och höga drivmedelskostnader och som bor i stan, där det finns alternativ. Men det gör den här regeringen.
Om målet är att minska människors utgifter för resor borde regeringen dessutom ha agerat långt tidigare när det gäller kollektivtrafiken. Efter fyra år, då den här regeringen knappt har nämnt kollektivtrafiken, föreslår de plötsligt sänkta biljettpriser – några månader före valet.
Miljöpartiet välkomnar att regeringen till slut har lyssnat. Men vi vill gå längre. Vi vill på sikt införa ett Sverigekort, som gör det enkelt och billigt att resa kollektivt i hela landet till ett lågt och rimligt pris.
Regeringens prioriteringar blir också tydliga när man ser på transportpolitiken i stort. När tåg- och busslinjer runt om i landet kämpar för sin överlevnad saknas pengar. När Trafikverket efterfrågar resurser för att upprätthålla trafikavtalen saknas pengar. Men när flyget vill ha stöd finns det alltid pengar.
Nu vill regeringen dessutom att skattebetalarna ska ta över kostnader som flygbranschen själv ska bära. Det är fel prioritering. De 100 miljoner kronor som regeringen vill ge till flyget borde i stället användas för alla trafikslag inom trafikavtalen. Detta hade gjort betydligt större nytta i transportsektorn. Det hade också inneburit större rättvisa och bättre tillgänglighet i hela landet.
Det finns en röd tråd genom den här regeringens ekonomiska politik. Förutom att sänka skatten mest för dem som redan har det bäst möter den alltid krisen med kortsiktiga åtgärder som lindrar symtomen men förvärrar grundproblemen. När bränslepriserna stiger ökar man fossilberoendet. När klimatomställningen behöver accelerera ökar utsläppen. När beredskapen behöver stärkas gör man Sverige mer beroende av importerad olja. Detta är varken långsiktigt eller ansvarsfullt, och det är inte en ekonomisk politik som rustar Sverige för framtiden.
Vi i Miljöpartiet vill något annat. Vi vill stötta företag och hushåll genom krisen. Vi vill stärka Sveriges motståndskraft. Vi vill minska vårt beroende av fossil energi. Och vi vill använda varje skattekrona på ett sätt som gör Sverige tryggare, friare och starkare.
Den 13 september går Sverige till val. Då kan vi byta bensinpopulism mot riktiga krisstöd och framtidstro – för Sverige förtjänar bättre.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 2 och önska er alla en glad midsommar och en glad sommar!
Herr talman! Jag är oerhört glad över att vi från Tidöpartiernas sida har kunnat enas och lägga denna extra ändringsbudget på riksdagens bord för att fatta beslut om den lite senare i dag.
Om exakt två veckor, den 1 juli, kommer dieseln och bensinen att bli 3 kronor billigare per liter vid pump. Detta gör skillnad för folk och för hushållen. Det är att ta ansvar när krig och allmän oro i omvärlden driver upp världsmarknadspriset på olja, inte minst.
Detta gör också skillnad för åkeriföretagen. Det är en bransch som normalt sett präglas av hyfsat tajta marginaler. Nu får de lite andrum, kanske till och med möjlighet att expandera. Den absoluta merparten av åkeriföretagen utgörs av antingen enmansföretag eller små företag med så få som upp till fyra anställda.
Vad gäller hushållen kan vi också konstatera att den inkomstgrupp som gynnas allra mest av den här reformen är inkomstdecil 1, det vill säga den tiondel av befolkningen som har de allra lägsta inkomsterna. Motsatsen gäller också: Den inkomstgrupp som gynnas allra minst av den här reformen är inkomstdecil 10, det vill säga, inverterat, den tiondel av befolkningen som har de allra högsta inkomsterna.
Andra som gynnas mest är boende i avlägsna landsbygdsregioner medan boende i Stockholm relativt sett gynnas minst.
Detta är alltså klok fördelningspolitik, klok landsbygdspolitik och klok småföretagarpolitik. Men det är också klok inflationsbekämpande politik. Kan vi hålla priserna på insatsvaror, exempelvis drivmedel, nere dämpar det inflationen, både direkt och indirekt. En förklaring till att inflationen stack iväg så ordentligt som den gjorde under förra mandatperioden var just att vi på den tiden hade världens högsta dieselpris, som ett resultat av den förra regeringens politik. Den höginflationsperioden tror jag inte att någon vill tillbaka till. I dag har vi i stället lägst inflation i hela EU. Det är en ganska markant skillnad.
Mot detta, 3 kronor lägre literpris vid pump, ska ställas oppositionens förslag om att i stället höja drivmedelspriserna med så mycket som upp till 10 kronor litern. Det vore motsatsen till klok fördelningspolitik, landsbygdspolitik, småföretagarpolitik och inflationspolitik.
Vidare inför vi ett omfattande stöd till jordbruket. Det gör vi för att kontra de höga priserna på konstgödsel, inte minst, som till stor del uppstått som ett resultat av Irankrisen. När svenska bönder har det tufft tänker vi inte lämna dem i sticket. Detta stöd uppgår till 1,6 miljarder kronor och kommer att omfatta så många som 50 000 företagare inom det svenska jordbruket. Den absoluta merparten av dessa är också egenföretagare.
Om vi underlättar för bönderna, det vill säga matproducenterna, kommer det givetvis i nästa led att gynna även matkonsumenterna, vilket, herr talman, såklart är ganska exakt 100 procent av befolkningen. Tillsammans med den halverade matmomsen, som fullt ut har fått genomslag på matpriserna, kommer detta att lindra situationen ganska ordentligt för hushållen, inte minst för barnfamiljerna.
I den här propositionen föreslås också att vi donerar ett antal äldre Gripenplan, Gripen Cesar, till Ukraina, under förutsättning att Ukraina också tecknar kontrakt för och köper ett motsvarande antal av de nya Gripenplanen, Gripen Erik. Detta ligger i vårt intresse och kan på sikt bli en rätt så potent affär för svensk försvarsindustri.
Sverige är en ganska udda fågel, får man ändå säga, i familjen av länder som utvecklar egna stridsflyg. USA, Frankrike, Ryssland och Kina har åtminstone gemensamt att de är ganska mycket större länder, både befolkningsmässigt och bnp-mässigt, än Sverige. Ändå är det vi som har utvecklat vad som, i alla fall arguably, är världens mest potenta stridsflyg – åtminstone sett i förhållande till den uppgift de är tänkta att lösa.
Ska vi ha kvar egen stridsflygsförmåga i framtiden är det förmodligen inte en helt dum idé att fler länder är med – fler länder som köper Gripenplan och fler länder som är med och utvecklar Gripenplan. Ukraina har förmodligen Europas mest moderna krigsmakt i dagsläget. Att välkomna dem in i Gripenfamiljen vore ett oerhört tillskott – ekonomiskt, absolut, men inte minst säkerhetsmässigt.
Herr talman! Jag är som sagt oerhört glad över att vi kan lägga den här produkten på riksdagens bord. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Jag vill också passa på att önska talmanspresidiet, utskottets ledamöter, utskottets kansli och även alla andra, för den delen, en riktigt glad midsommar så småningom.
Herr talman! Detta är en extra ändringsbudget som innehåller mycket viktiga saker. Men låt mig börja med det som ändå är allra viktigast: vårt stöd till Ukraina i deras kamp för att försvara allas vår frihet. Det är alldeles utmärkt att vi till slut, efter så många år av vädjan från Ukraina och så många förhoppningar från oss i oppositionen, kan leverera Jas 39 Gripen till Ukraina. Det är ett plan som de behöver och som ryssen fruktar och ett plan som faktiskt är som gjort för deras konflikt och som vi är stolta över att kunna producera för dem.
Vi tycker fortfarande från Centerpartiets sida att stödet till Ukraina måste öka ännu mer. Det är fantastiskt att det ökar så mycket som det gör nu, men det borde öka ännu mer. Det är nämligen nu mycket avgörs för oss och vår framtid och säkerhet men också när det gäller friheten för många människor i Ukraina, som försvarar oss varje dag.
Sedan är det mycket allvar förknippat med en sådan här extra ändringsbudget, som kommer efter att finansministern sagt att pengarna var slut. Det allvaret har sin grund i den svåra ekonomiska situation vi befinner oss i. Det är ett ekonomiskt enormt tufft läge för våra svenska hushåll och familjer, efter många år av vad som kallas en lågkonjunktur men som också är ett slags Tidötillstånd i svensk ekonomi, där återhämtningen aldrig kommer och vi inte har några riktiga åtgärder för att få igång företagsamhet och jobbskapande. I stället ska det hela tiden vara den ena tillfälliga åtgärden efter den andra. Inte minst stiger arbetslösheten, trots det som regeringen säger, och ligger på nivåer strax under 10 procent, även om de, som det heter, kalenderkorrigerade nivåerna är lägre.
Samtidigt som vi säger ja till denna extra ändringsbudget är vi väl medvetna om att detta är ekonomins motsvarighet till plåster och alvedon för ett benbrott. Det är tillfälligt – bara tillfälligt, som nästan allt i den här regeringens politik har varit. Det löper ut i november eller december under ett valår. I bästa fall löper det fram till vårbudgeten, en bit in på nästa år. Samtidigt har vi djupa och långsiktiga problem som man inte tar tag i, som arbetslösheten, den svaga ekonomin och det stora fossilberoendet.
Sverige, som gör världens bästa miljöbilar, säljer den lägsta andelen miljöbilar i hela Norden. Det är bara hälften så mycket som i Danmark. Hur kan det bli så?
Visst stöder vi denna tillfälliga räddningsaktion. Folk måste, som det är nu, komma till jobbet, kollektivt eller med bil, i de stora delar av landet som inte har kollektivtrafik. Våra svenska bönder, som drabbas av denna fruktansvärda kostnadskris, måste få hjälp här och nu, fastän de egentligen helst vill ha långsiktig lönsamhet.
Från Centerpartiets sida tycker vi att det är genuint märkligt, när man har en halv miljon arbetslösa och Europas tredje högsta arbetslöshet – det är 100 000 fler under den här perioden, och det är väldigt många unga och nya grupper som akademiker som är drabbade – att man till denna dag alltsedan krisen började bara har lagt 65 kronor på jobbskapande och möjligheter för företagen att anställa fler. Vi tycker att det saknas något helt fundamentalt här.
Det behövs en jobb-boost, i synnerhet för svenska småföretag, där de får det lättare och billigare att anställa, så att de kan bryta ned den jättehöga arbetslöshet vi har i landet. De borde få chansen att göra sitt jobb och anställa fler. Vi kommer att hålla fast vid detta. Vi kommer inte att blunda för arbetslösheten. Vi kommer att stå för det, som vi alltid har gjort. Vi har alltid fått ned arbetslösheten när vi har haft ansvaret.
Jag vill också i det här läget säga något om situationen när det gäller att bryta fossilberoendet. Det är inte tillräckligt med den lilla bonus som i dag har getts till ungefär 5 000 personer i Sverige. Till exempel har vårt grannland Danmark ett system som når 126 000 personer.
Vi måste ha ett sätt som gör att vanliga svenska hushåll får chansen att bryta fossilberoendet, som i våra grannländer. De säger till oss politiker att de inte har råd att byta just nu. Det ska vara så billigt att man kanske till och med kan få en begagnad hybridbil för 50 000 kronor eller att man kan leasa för 1 500 kronor i månaden. Den typen av bonusar för nyare begagnade miljöbilar som andra har lyckats införa måste också nå Sverige, också för att rädda våra fina bilproducenter.
På samma sätt måste vi ha bonusar till våra lastbilsföretag, så att de kan göra sitt jobb och ha en stark svensk hemmamarknad, vilket de ju inte har i dag. De är extremt oroliga. Det gäller både de som tillverkar bilarna och de hushåll som i dag är extremt beroende av Hormuzsundet, Trump och kriget i Mellanöstern.
På samma sätt är det för Sveriges bönder. Lyssna på dem! De säger tack till regeringen. De har krävt att få det här krisstödet. Men de säger: Lyssna på oss! För att vi ska kunna ha bra svenska matpriser och en hög svensk självförsörjningsgrad när det gäller mat – den är alldeles för låg i dag – måste vi ha riktiga villkor. Lätta vår börda! Gör verklighet av förslaget om jordbruksavdrag, som legat länge på regeringens bord, så att man kan vara lönsam i svenskt jordbruk!
Slutligen skulle jag vilja säga – utöver detta med jobben, det stora fossilberoendet och allt som saknas i den tillfälliga nödlösning som den extra ändringsbudgeten är – att vi måste börja ta ansvar för Sveriges ekonomi. De offentliga finanserna uppvisar nu ett underskott på 373 miljarder, rullande över tolv månader. Kurvan i statsfinanserna pekar rakt nedåt.
Detta är vad den här regeringen lämnar efter sig. Det blev till slut så dåligt som man hade kunnat tro. Ja, vi har jättestarka statsfinanser, men det är tidigare generationer av regeringar och politiker som har åstadkommit det. Nu kastar man bort allt detta på kortsiktigt valfläsk och tillfälliga lösningar.
För att vi ska vara starka på riktigt behöver vi vara verkligt starka i vårt stöd till Ukraina. Men vi ska också ha en stark ekonomi – inte en regering som bara löser allt tillfälligt för hushållen och säger: Glöm nu! Det kommer att ordna sig! Ge oss bara ett nytt mandat, så blir det bra! Regeringen lägger hundratals miljarder på att göra alla nöjda utan att lösa grundproblemen.
Vi behöver en långsiktig politik för jobben, för klimatet, för välfärden i hela landet och för svensk livsmedelsförsörjning. Vi behöver långsiktighet. Vi behöver en riktig ekonomisk politik!
Jag vill tacka talmannen, talmanspresidiet, vårt fantastiska kansli och alla kollegor i finansutskottet.
Herr talman! Att ha statsfinanser i världsklass har onekligen sina fördelar. Sverige kan agera och agerar när vi nu går igenom den största energikrisen i historien, för att citera Fatih Birol, som leder det Internationella energiorganet IEA.
Irankriget i kombination med Rysslands krig i Ukraina gör, enligt IEA, att den kris vi nu tar oss igenom är värre än något världen tidigare upplevt. För att möta energikrisen och skydda medborgare och företag har regeringen därför lagt fram ett förslag på åtgärder som vi nu debatterar och ska fatta beslut om strax. Det är en extra ändringsbudget på 17,3 miljarder kronor.
Det handlar om att vi gör en ytterligare tillfällig sänkning av skatten på drivmedel, halverar kostnaden för pendlare och ger stöd till jordbruket, fisket och luftfarten.
Herr talman! Vi vet alla att högre energi- och drivmedelspriser obönhörligen slår mot hushållens plånböcker och minskar hushållens köpkraft samtidigt som det ökar företagens kostnader. Det är allt annat än en lyckad kombo om man, som vi, vill att svensk ekonomi ska hålla farten och öka den.
För Sverige är inte bristen på drivmedel den stora risken, utan det är högre priser. Det beror på att vi har en egen raffinaderikapacitet. Den olja vi använder är företrädesvis från Nordsjön.
Att vi nu tillfälligt sänker kostnaden för en liter bensin och en liter diesel med 3 kronor har avgjort betydelse för alla de svenskar som är beroende av bilen för att klara sin vardag. Ibland verkar det som att vi inte kan ta in detta – att bilen är helt avgörande för att man ska kunna bo och verka runt om i landet. Parallellt med att vi får ned bränslekostnaderna för dem som använder bilen ser vi till att med den extra ändringsbudgeten stötta de hushåll som kan och vill åka kollektivt.
Herr talman! Svenska lantbrukare drabbas också av kriget i Mellanöstern. Det driver upp kostnaderna för energi och andra insatsvaror som behövs i svensk primärproduktion. Vi ser hur priserna på naturgas, drivmedel och gödsel har stigit. Därför går nu regeringen fram med ett stödpaket till svenskt lantbruk – inte på 500 miljoner utan på 1,6 miljarder kronor – och det gör man för att minska konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion och för att begränsa risken för höjda matpriser.
Ett sådant här stödpaket minskar kostnadstrycket, upprätthåller produktionen och stärker livsmedelsförsörjningen i ett ansträngt läge.
Herr talman! I den extra ändringsbudgeten finns också mycket viktiga beslut om att bemyndiga regeringen att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen, med avancerad ammunition, till Ukraina men också om att ingå avtal för att sälja nya Gripenplan.
Herr talman! Avslutningsvis: Jag måste konstatera att det finns förståsigpåare inom oppositionen som inte väjer för att kalla den extra ändringsbudgeten för valfläsk. Det säger inte så mycket om den extra ändringsbudgeten i sig. Det säger desto mer om den bitterhet och den ovilja som finns när det gäller att det ska gå bra för Sverige och att medborgarna ska ha det ekonomiskt bra i vårt land.
Korrigera mig gärna, men jag tror inte att det finns ett enda land som inte försöker vidta åtgärder utifrån den situation vi har världen över. Att vilja skydda sina medborgare och sina företag är fullständigt logiskt när man går igenom den värsta energikrisen någonsin. Kallar man detta för valfläsk vittnar det kanske om att man inte begriper vilka orostider vi lever i eller att man faktiskt inte vet hur vanligt folk drabbas när energipriserna inte pareras.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Även jag vill naturligtvis använda mitt sista tillfälle i talarstolen till att önska glad midsommar. Det vill jag önska vice talmannen och talmanspresidiet och alla som jobbar för att vi ska ha en bra kammare. Vi ligger dessutom före tidtabellen nu. Sedan har vi fantastisk personal i finansutskottet. Och jag tycker faktiskt att vi har varit väldigt duktiga och trevliga mot varandra i finansutskottet även om vi har haft olika åsikter. Jag önskar er allihop en glad midsommar. Jag tror att många av oss åker till Öjn nästa vecka – då ses vi där. Sedan önskar jag, precis som Edward Riedl, er alla lite lagom lycka till under valrörelsen.
Herr talman! I dag har vi ett ovanligt ärende att ta ställning till – en extra ändringsbudget. Anledningen till detta är de yttre händelser – kriget i Ukraina och kriget i Mellanöstern – som förändrar förutsättningarna för privatpersoner och företag i Sverige, särskilt inom lantbrukssektorn.
För två veckor sedan var jag med i försvarsutskottets debatt om Ukraina. Debatten i kammaren visade att stödet till Ukraina är massivt i Sveriges riksdag. Det är viktigt. Sverige och de övriga nordiska länderna liksom de baltiska länderna är per capita stora bidragsgivare till Ukraina och pålitliga allierade. Det är därför glädjande att Sveriges regering gör bedömningen att Sverige nu kan undvara 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. De är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar, och planen kommer att göra stor skillnad.
Att stödja Ukraina är ett av Sveriges viktigaste internationella åtaganden. Ukraina strider inte bara för sitt land utan också för Sveriges och Europas frihet.
Herr talman! Trumps krig i Mellanöstern verkar sluta i ett fiasko för USA, där Iran kommer ut som vinnare och inte USA. Detta visar hur svårt det är att vinna ett krig som man startar. Och för det iranska folket har det inte blivit bättre. Regimskiftet som utlovades har inte genomförts.
Kriget har dock fått negativa konsekvenser för övriga världen genom minskad handel, högre oljepriser, högre priser på transporter och inte minst en psykologisk oro som innebär att företag och privatpersoner är återhållsamma med att investera. Det sistnämnda leder till att konjunkturen inte riktigt tar fart.
De som bland annat har drabbats är lantbruket och yrkesfisket, som har fått ökade kostnader på grund av kriget i Mellanöstern. Priset på naturgas, gödsel och bränsle har stigit kraftigt, och det slår hårt mot dessa näringar. Även hushållen påverkas av de stigande priserna, även om räntorna har gått ned och inflationen hålls i schack. Därför föreslår regeringen flera åtgärder. Regeringen anvisar medel till huvudmännen för kollektivtrafiken för att halvera kostnaderna för dem som åker kollektivt – för att stärka konsumenterna men också för att öka resandet inom kollektivtrafiken. Det är en åtgärd som Liberalerna har fått igenom i förhandlingarna med de övriga Tidöpartierna.
Under fem månader sänker regeringen skatten för bensin och diesel ytterligare, med 3 kronor.
Vidare kommer regeringen att täcka flygplatsernas kostnader för säkerhetskontroller och säkra regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Ibland, när man hör debatterna här, tror man att alla riksdagsledamöter bor på Söder. Men Sverige är ett avlångt land som också behöver flyget.
Sammantaget är det en bredd av åtgärder som regeringen vidtar för att bekämpa Rysslands aggression mot Ukraina och mildra effekterna av kriget i Mellanöstern. Det är åtgärder som är rätt i tiden.
Jag tjänstgör normalt i skatteutskottet och hoppar in i finansutskottet då och då. Jag har varit med vid få sammanträden, men jag vill ändå tacka för ett väldigt gott samarbete och trevliga sammanträden. Jag vill rikta ett stort tack till Edward, som jag tycker leder sammanträdena väldigt trevligt. Precis som skatteutskottet har finansutskottet väldigt kompetent och duktig personal. Det är personal som måste ha breda kunskaper inom ekonomiska ämnen. Jag tackar givetvis också talmännen och kammarkansliet. Jag måste säga att det är få ställen där man känner att man blir så oerhört väl bemött som man blir inom riksdagens olika delar. Jag vill även passa på att ge en liten eloge till helpdesk, dit vi alla springer då och då.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Precis som tidigare talare har gjort vill jag påminna om detta: När det inträffar en kris under ett valår är inte beslut för att motverka krisen valfläsk. Det är faktiskt ett sätt att ta ansvar för svenska folket och för Sverige. Det kan komma nya kriser närmare valet, och i så fall kommer vi att ta nya initiativ då.
Herr talman! Det brutala och ovärdiga krig som Ryssland startade mot Ukraina har legat som en mörk skugga över allting annat den här mandatperioden. Svenska folket och Sveriges riksdag har varit tydliga. Vi stöder Ukraina, och vi tar starkt avstånd från den ryska terrorregimens beteende.
Många riksdagsutskott har varit engagerade i de olika stöden till Ukraina, inte minst finansutskottet, där jag har haft äran att vara med och besluta om alla förslag från 2022 och framåt.
Att den svenska riksdagen är enig i stödet till Ukraina är en stor styrka, och att vi kan vara det under ett valår är en ännu större styrka. Jag är glad för dagens kommande eniga riksdagsbeslut om ytterligare stöd till Ukraina, denna gång i form av världens bästa stridsflygplan Gripen, som kommer att rädda många ukrainska liv.
I min roll som vice ordförande i riksdagens Ukrainanätverk har jag varit engagerad i ett stort antal olika aktiviteter och manifestationer den här mandatperioden. Jag har också fått nya vänner bland ukrainare i Sverige och lärt mig massor om Ukraina. Jag tror att de band som vi just nu bygger mellan Sverige och Ukraina kommer att vara värdefulla för båda länderna, inte minst den dag då kriget är slut. Alla välutbildade och trevliga ukrainare i Sverige är en stor tillgång för Sverige som vi inte får slarva bort.
Herr talman! Jag tänker också, så här i mitt troligen sista anförande som riksdagsledamot i denna kammare, göra några helt andra reflektioner. Efter 20 år som riksdagsledamot har jag valt att inte kandidera ännu en gång. Det är alltså dags att summera upplevelserna i Sveriges riksdag – men det tänker jag inte göra i dag utan på annat sätt, för annars hinner ni inte hem till midsommar. Jag vill dock göra några små nedslag.
För det första: Det är en stor ära att vara en av 349 folkvalda riksdagsledamöter. Det är faktiskt det finaste uppdrag man kan ha, tycker jag. Det är något som vi alla ledamöter borde stanna upp och tänka på ibland. Med äran att bli vald följer också ett ansvar att företräda väljarna, värna om skattepengarna och prioritera det som är viktigast i politiken.
För det andra: vänskapen och respekten mellan ledamöterna. Jag är oerhört imponerad av den goda ton som normalt råder och den respekt och vänlighet som ledamöterna ofta visar varandra. Det hettar till nu när vi närmar oss ett val, men sett över en hel mandatperiod är det ändå det positiva som överväger. Jag har själv fått mycket goda vänner i alla partier, och ett antal av dessa kommer jag att vilja fortsätta ha personlig kontakt med.
För det tredje: professionalismen. Jag är imponerad av ledamöternas skicklighet i debatten och deras förmåga att driva sina politiska åsikter. Jag är lika imponerad av tjänstemännen i riksdagen, både mina egna på det moderata riksdagskansliet och utskottskansliernas fantastiska personal – alla kammartjänstemän och talmansstabens personal inte att förglömma. Jag har själv ett antal gånger haft äran att tjänstgöra som ålderspresident, och utan tjänstemännen i kammaren hade det varit helt omöjligt.
I övrigt skulle riksdagen aldrig fungera utan all annan personal som sköter husen, kommunikationen, servicen och säkerheten och ser till att vi har det snyggt i våra kulturbyggnader. Hela riksdagen andas kompetens och professionalism på alla nivåer, och det kommer jag att bära med mig när jag lämnar riksdagsuppdraget.
För det fjärde: det väloljade maskineriet. Riksdagen är verkligen en politisk verkstad med rutiner och leverans av politik i en strid ström – alltid genomtänkt, effektivt och transparent. När det är bråttom kan vi agera snabbt, vilket vi i finansutskottet upplevt ett antal gånger, oavsett om det gällt pandemistöd som under förra mandatperioden eller stöd till Ukraina denna mandatperiod.
Herr talman! Med dessa ord vill jag av hela mitt hjärta tacka mina väljare hemma i Mark, Borås och Sjuhärad, som fem gånger i rad gav mig förtroendet att vara ledamot i Sveriges riksdag. Jag vill även tacka alla mina kollegor i olika utskott och all personal i riksdagen för 20 fantastiskt intressanta och lärorika år. Förhoppningsvis har jag gjort några avtryck i svensk politik och bidragit till att göra Sverige lite bättre, men nu checkar jag snart ut och lämnar över stafettpinnen till andra.
Ledamöter kommer och går, men demokratin och Sveriges riksdag består. Tack för mig!
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström och Ulrik Nilsson (alla M) samt Dennis Dioukarev (SD).
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
BetänkandeFiU47
Finansutskottets betänkande
2025/26:FiU47
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom propositionen om extra ändringsbudget för 2026 och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Det innebär bl.a. ett bemyndigande till regeringen att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D till Ukraina samt ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.
Förslagen i propositionen innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin som innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen.
Lagändringarna om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026. Lagändringen om punktskattebefrielse för jetbensin föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
I betänkandet finns två reservationer (V, MP) och två särskilda yttranden (S, C).
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till lagändring om punktskattebefrielse för jetbensin.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottets överväganden
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Utskottets ställningstagande
Krisstöd till hushåll och företag
Utskottets ställningstagande
Reservationer
1. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (V, MP)
2. Krisstöd till hushåll och företag, punkt 2 (V, MP)
Särskilda yttranden
1. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (S)
2. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (C)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Följdmotionerna
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026
Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Bilaga 5
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Bilaga 6
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
Bilaga 7
Utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
Bilaga 8
Regeringens lagförslag
Bilaga 9
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Ändringar i statens budget för 2026
Riksdagen
a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4,
b) bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 7,
c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag,
d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor,
e) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem,
f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
g) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5–11 och avslår motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 1–4 och avslår motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.
Punktskattebefrielse för jetbensin
Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Reservation 1 (V, MP)
2.
Krisstöd till hushåll och företag
Riksdagen avslår motion
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.
Reservation 2 (V, MP)
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att betänkandet har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då ärendet ska behandlas.
Stockholm den 16 juni 2026
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Joakim Sandell (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Ida Drougge (M), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Jim Svensk Larm (S).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
Förslagen är en följd av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Förslagen är även en följd av kriget i Mellanöstern, vilket bl.a. påverkar drivmedels- och flygbränslepriser.
Två följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.
I bilaga 1 finns en förteckning över de behandlade förslagen. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2026. I bilaga 5 redovisas motionärernas motsvarande förslag i förhållande till regeringens förslag i propositionen. I bilaga 6 finns regeringens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden. Regeringens lagförslag finns i bilaga 8.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Efter att regeringen lämnade den aktuella propositionen har riksdagen fattat beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026. Riksdagen biföll propositionen (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354). I utskottets förslag till riksdagsbeslut i detta betänkande beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026. I bilaga 4 finns utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026 och i bilaga 7 finns utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026.
Med stöd av sin initiativrätt lägger utskottet även fram ett förslag om punktskattebefrielse för jetbensin genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Utskottets lagförslag finns i bilaga 9.
Enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen ska utskottet innan det väcker ett förslag om att anta en lag eller väcker ett förslag som påverkar statens budget genom ett utskottsinitiativ inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det.
Bland utskottets underlag finns upplysningar från Regeringskansliet. Statssekreterare Carolina Lindholm (Finansdepartementet) informerade utskottet i frågan vid sammanträdet den 11 juni 2026.
Försvarsminister Pål Jonson informerade utskottet om stöd till Ukraina den 16 juni 2026.
Utskottet har inte inhämtat yttrande från Lagrådet eftersom lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att ett yttrande från Lagrådet skulle sakna betydelse.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Skäl för ändringar i statens budget
Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1 RO). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket RO).
I propositionen anför regeringen att Sverige har lämnat ett omfattande stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet inleddes. Ukraina har efterfrågat ytterligare stöd och har bl.a. uttryckt ett brådskande behov av att stärka sitt luftförsvar. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att skyndsamt bistå Ukraina med det efterfrågade stödet. Sverige bör utöver detta bistå Ukraina med annan materiel och utrustning samt med underhåll, utbildning och tekniskt stöd i samband med detta.
Vidare anför regeringen att kriget i Mellanöstern innebär en störning på de globala energimarknaderna och har medfört snabba prisökningar på bl.a. olja och andra råvaror, vilket riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. För att motverka ökade drivmedelspriser och mildra konsekvenserna för hushåll och företag som är beroende av transporter, finns det skäl att under perioden den 1 juli–30 november 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel. På grund av riskerna förknippade med stigande drivmedelspriser är det viktigt att de föreslagna skattesänkningarna kan genomföras skyndsamt.
För att mildra konsekvenserna för hushållen ytterligare finns det skäl att införa ett stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken samt öka medlen för det tillfälliga el- och gasprisstödet och för att kunna införa ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser.
Vidare behöver medel tillföras för ett tillfälligt stöd riktat till jordbrukssektorn, för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller och för att säkerställa regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Det behöver även finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer. Åtgärderna bör kunna genomföras så snart som möjligt.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2026.
Ändringsbudgetar under 2026
Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2026:
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 2025/26:218).
Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Utskottets överväganden
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget för 2026 och avslår motionsyrkandena. Därmed antar riksdagen regeringens lagförslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026. Riksdagen bemyndigar regeringen att till Ukraina skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition samt ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade anslag enligt förslagen i propositionen. Därmed anvisar riksdagen medel för ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafik och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026.
Riksdagen antar utskottets förslag om punktskattebefrielse för jetbensin.
Jämför reservation 1 (V, MP) och särskilt yttrande 1 (S) och 2 (C).
Propositionen
Ändringar av statens utgifter
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina (anslaget 1:3 Anskaffning och materiel och anläggningar). Överföringen av materielen medför bl.a. kostnader för att utbilda ukrainska piloter och tekniker samt iordningställande, vidmakthållande och underhåll av materielen. Ukraina har vidare efterfrågat tekniskt stöd för utveckling av långräckviddig förmåga. Sverige har möjlighet att bistå Ukraina med det efterfrågade stödet och har enligt regeringen ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 225 000 000 kronor.
För att kunna iordningsställa, vidmakthålla och underhålla den materiel som föreslås skänkas behöver även beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden kommande år. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 2 072 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 102 000 000 kronor 2027, 312 000 000 kronor 2028, 319 000 000 kronor 2029, 325 000 000 kronor 2030, 331 000 000 kronor 2031, 338 000 000 kronor 2032 och 345 000 000 kronor 2033.
Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2033 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 2 297 000 000 kronor.
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
Ukraina har efterfrågat ytterligare materiel och utrustning för att stärka sin operativa försvarsförmåga, t.ex. när det gäller luftförsvar, långräckviddig bekämpning, infanteriutrustning, ledningsstöd, ammunition, flygledning och obemannade system. Vidare efterfrågar Ukraina fortsatta åtgärder för att utveckla och anpassa materiel till landets behov. Sverige och Ukraina har under 2025 ingått avsiktsförklaringar om samarbete rörande försvarsinnovation och gemensam produktion. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse att bistå Ukraina med den efterfrågade materielen och utrustningen och bör därför enligt regeringen anskaffa och utveckla sådan materiel och utrustning för att skänka den till Ukraina. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 208 800 000 koronor.
För att kunna skänka den efterfrågade materielen och utrustningen till Ukraina behövs ett ökat bemyndigande som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 1 164 200 000 kronor.
Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027 och 2028 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 1 373 000 000 kronor.
Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I syfte att ytterligare förstärka Ukrainas försvar mot de ryska luftanfallen har Ukraina uttryckt ett brådskande behov av att få donationer av Jas 39 Gripen C/D, inklusive kvalificerad ammunition, från Sveriges befintliga stridsflygsflotta. Ukraina har vidare behov av marin ledningsmateriel. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att tillhandahålla den efterfrågade materielen till Ukraina och bör därför enligt regeringen bistå Ukraina med den materiel som Försvarsmakten bedöms kunna avvara.
Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta om överlåtelse av lös egendom om den inte längre behövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Regeringen anger i propositionen att den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. För att kunna skänka materielen krävs riksdagens bemyndigande.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde av högst 19 571 000 000 kronor.
Bemyndigandet att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition avses endast utnyttjas under förutsättning att ett avtal mellan Sverige och Ukraina om köp av minst 10 Gripen E/F trätt i kraft.
Med hänsyn till Försvarsmaktens behov och det säkerhetspolitiska läget är det av stor betydelse att delar av den materiel som föreslås skänkas till Ukraina skyndsamt kan ersättas med motsvarande materiel. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att anslaget ökas med 203 000 000 kronor.
För att kunna ersätta den materiel som nu föreslås skänkas till Ukraina med motsvarande materiel behöver även beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår därför att bemyndigandet ökas med 19 368 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 820 000 000 kronor 2027, 3 126 000 000 kronor 2028, 2 554 000 000 kronor 2029, 2 604 000 000 kronor 2030, 2 823 000 000 kronor 2031, 3 387 000 000 kronor 2032, 2 879 000 000 kronor 2033 och 1 175 000 000 kronor 2034.
Beställningar för att ersätta de Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som skänks till Ukraina kommer att genomföras först när avtalet mellan Sverige och Ukraina har trätt i kraft.
Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2034 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 19 571 000 000 kronor.
Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.
1:11 Försvarets materielverk
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Överföringen och återanskaffningen av den materiel som skänks till Ukraina medför kostnader för Försvarets materielverk för bl.a. projektledning, upphandling, konfiguration, provverksamhet och support. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 15 000 000 kronor.
Ökningen av anslaget finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 15 000 000 kronor.
1:14 Stöd till Ukraina
Anslaget används för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. Anslaget används även för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten.
Ramen för det militära stödet till Ukraina hanteras inom anslaget. Medel från anslaget omfördelas till andra berörda anslag i syfte att genomföra föreslagna stödåtgärder. För att finansiera ökningarna av de anslag som föreslås och beräknas i denna proposition i syfte att vidta stödåtgärder till Ukraina minskas anslaget med 23 286 000 000 kronor.
Bemyndigande att ingå avtal om Gripen E/F
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.
Regeringen anger i propositionen att Ukraina har uttryckt önskemål om att anskaffa stridsflyget Gripen E/F för uppbyggnad av Ukrainas nuvarande och framtida flygvapen. För att tillgodose Ukrainas önskemål om en mellanstatlig affär föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av minst 10 och upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera stridsflygplanen och övrig offererad utrustning till Ukraina i den takt stridsflygplanen kan levereras.
Intäkterna från försäljningen ska enligt regeringen täcka statens kostnader. Finansieringen ska vara säkrad genom att köpeskillingen ska vara erlagd när avtalet träder i kraft.
Försäljningen är en förutsättning för den donation av Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att genomföra.
Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.
2:4 Krisberedskap
Ukraina har efterfrågat stöd i form av utbildning och materielstöd till ukrainska frivilligorganisationer som är aktiva inom sjukvårdsutbildning. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att bistå Ukraina med stödet och därför föreslår regeringen att anslaget ökas med 20 000 000 kronor.
För att kunna upphandla den materiel som föreslås skänkas till Ukraina behöver beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 10 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 10 000 000 kronor 2027.
Ökningen av anslaget 2026 och den beräknade ökningen av anslaget 2027 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 30 000 000 kronor.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
Regionerna kan i vissa fall använda specialutrustade flygplan och helikoptrar för att transportera sjuka eller skadade patienter. Dessa resurser kan även användas för transport av organ för transplantation, hälso- och sjukvårdspersonal samt i vissa fall blod och medicinska prover. Sådana luftburna sjuktransporter är en förutsättning för en fungerande hälso- och sjukvårdskedja.
Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt. Det är enligt regeringen nödvändigt att säkerställa att regionerna fortsatt har möjlighet att bedriva den samhällsviktiga verksamhet som luftburna sjuktransporter utgör. Regeringen avser därför att införa ett riktat statsbidrag till regionerna för ökade kostnader för luftburna sjuktransporter till följd av höga flygbränslepriser, där bidrag lämnas efter ansökan. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 20 000 000 kronor.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik
Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp de globala energipriserna, vilket har lett till ökade kostnader för drivmedel för fordon. För att i ökad utsträckning möjliggöra alternativa färdsätt med en effektivare energianvändning är det enligt regeringen angeläget att underlätta resande med kollektivtrafik.
Regeringen föreslår att ett nytt anslag 1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik förs upp på statens budget med 6 500 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.
Regeringen anger att stödet avses att, efter ansökan, lämnas till regionala kollektivtrafikmyndigheter som har sänkt priset på månadsbiljetter eller motsvarande för obegränsat resande med 50 procent tidigast fr.o.m. den 1 juli t.o.m. 31 december 2026. Närmare villkor för stödet avser regeringen reglera i förordning.
Utgiftsområde 21 Energi
1:12 Energistöd
Anslaget används bl.a. för högkostnadsskydd till hushåll vid höga el- och gaspriser, för att lämna stöd till hushåll vid höga el- och gaspriser samt för myndigheternas administration för utbetalning av sådana stöd.
Det spända omvärldsläget medför fortsatt stora osäkerheter för utvecklingen av energipriserna. Regeringen konstaterar att anslaget behöver tillföras ytterligare medel om det blir aktuellt att under året införa det högkostnadsskydd som aviserades i budgetpropositionen för 2026, och för att regeringen i så fall ska kunna agera skyndsamt. Det är även angeläget att det tillfälliga el- och gasprisstödet till hushållen för januari och februari 2026 kan betalas ut skyndsamt. Medel behöver därför enligt regeringen även tillföras för att säkerställa att de anslagna medlen täcker utbetalningarna av stödet. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 000 000 000 kronor. Om högkostnadsskyddet införs kan enligt regeringen ytterligare medel behöva tillföras.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:7 Trafikavtal
Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska marknaden för inrikesflyg är hårt pressade. Enligt regeringen finns det en risk för att högre biljettpriser kommer att minska flygresandet och därmed försvåra flygföretagens ekonomiska situation ytterligare. Konsekvensen kan i värsta fall bli att flygtrafiken på viktiga inrikes flyglinjer minskar kraftigt eller avvecklas. Regeringen anser att det behöver finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer och säkerställa att flygtrafiken upphandlas på dessa linjer. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 100 000 000 kronor.
1:12 Transportstyrelsen
Anslaget används bl.a. för Transportstyrelsens förvaltningsutgifter. Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska marknaden för inrikesflyg är ekonomiskt pressade. Det finns en risk för att högre bränslepriser medför högre biljettpriser och ett minskat flygresande samtidigt som den svenska marknaden för inrikesflyg kännetecknas av bristande lönsamhet.
Enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd ska flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage täckas av en avgift som tas ut av flygföretagen i ett avgiftsutjämningssystem. Transportstyrelsen förvaltar det gemensamma avgiftsutjämningssystemet och tar även ut avgiften. I lagen finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Regeringen anger i propositionen att man avser att använda det bemyndigandet för att sätta ned avgiften helt under perioden juli–december 2026.
För att tillfälligt täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage och för att undvika att det uppstår ytterligare underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet under denna period behöver Transportstyrelsen enligt regeringen tillföras medel. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 400 000 000 kronor.
Regeringen föreslår också att anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage som hanteras i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Under 2026 har lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket drabbats av ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror med anledning av den geopolitiska utvecklingen och kriget i Mellanöstern. Sverige har länge varit beroende av importerat gödselmedel, vilket gör lantbruket i Sverige sårbart för störningar internationellt. Priserna på naturgas, gödselmedel och drivmedel har stigit kraftigt, särskilt till följd av störningar i globala handelsflöden och ökade risker kring viktiga transportleder som Hormuzsundet. Mot denna bakgrund beslutade Europeiska kommissionen den 29 april 2026 om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern (C/2026/2593) som gör det möjligt för medlemsländerna att kompensera särskilt drabbade sektorer för de kostnadsökningar som har uppstått under 2026.
För att kompensera för ökade kostnader till följd av att priserna för gödselmedel och drivmedel förväntas fortsätta öka under 2026 avser regeringen att införa ett tillfälligt stöd riktat till lantbrukare som bedriver verksamhet med växtodling samt till yrkesfisket och vattenbruket. Stödet avses enligt regeringen utformas i enlighet med kommissionens beslut om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 1 644 000 000 kronor, varav 1 615 000 000 kronor för stöd till lantbrukare och 29 000 000 kronor för stöd till yrkesfisket och vattenbruket.
Regeringen föreslår också att anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare, yrkesfisket och vattenbruket som har fått ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror under 2026.
Ändringar av statens inkomster
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 enligt bilaga 2 i detta betänkande. Förslaget om att införa ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel beräknas innebära att statens inkomster minskar med 7,7 miljarder kronor 2026.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Gällande rätt
Energiskattedirektivet (2003/96/EG) är ett gemensamt EU-regelverk som styr hur medlemsstaterna ska beskatta energiprodukter och elektricitet. Direktivet kräver bl.a. att nationella skatter uppfyller fastställda minimiskattenivåer.
I Sverige regleras beskattningen främst genom lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Huvudprincipen, både i direktivet och i LSE, är att bränslen ska beskattas. De bränslen som omfattas beskattas när de används som motorbränslen eller för uppvärmning.
I april 2026 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå under perioden den 1 maj–30 september 2026. För att sänka skatten ytterligare krävs att Europeiska unionens råd, på förslag från Europeiska kommissionen, meddelar ett undantag för att en sådan skattenedsättning ska kunna genomföras. Regeringen lämnade därför den 26 mars 2026 en ansökan till kommissionen om tillstånd att sänka skatten enligt artikel 19 i energiskattedirektivet för att ha möjlighet att vid behov kunna sänka skatten ytterligare, även under direktivets minimiskattenivåer. Kommissionen lade den 4 maj 2026 fram förslag om att rådet ska ge tillstånd i linje med detta. Enligt kommissionens förslag ska Sverige ges möjlighet att under fem månader under 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel.
Ytterligare tillfälligt sänkt drivmedelsskatt
Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden den 1 juli–30 november 2026.
Regeringen konstaterar att kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har inneburit en kraftig störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på bl.a. olja, vilket har försämrat tillväxtutsikterna globalt och i Sverige. Högre energipriser medför enligt regeringen att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen får högre kostnader. För att motverka ökade drivmedelspriser föreslår regeringen därför att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks.
För att säkerställa att all bensin och omärkt diesel som används som motorbränsle omfattas och för att förändringarna av beskattningen inte ska medföra något element som är att anse som statligt stöd föreslår regeringen att koldioxidskattesatserna sänks med 2 kronor och 40 öre per liter (eller 2 400 kronor per kubikmeter) för samtliga drivmedel som omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 LSE.
Enligt LSE omfattas jordbruksdiesel av skattenedsättning. Nedsättningen är utformad så att nettoskatten ligger nära den lägre minimiskattenivå som enligt energiskattedirektivet gäller för dessa områden.
Den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel innebär att skattesatserna för diesel av miljöklass 1 varierar under 2026 jämfört med tidigare beslutade nivåer. För att säkerställa att beskattningen av jordbruksdiesel inte understiger gällande minimiskattenivå krävs det följdjusteringar av nedsättningsbeloppet. Regeringen föreslår därför justerade nedsättningsnivåer som även tillämpas under det sista kvartalet 2026. Nedsättningen av energiskatt justeras till 573 kronor per kubikmeter och nedsättningen av koldioxidskatt justeras till 411 kronor per kubikmeter under perioden den 1 juli–31 december 2026.
En följd av förslaget är att skattekostnaden i vissa situationer kan komma att öka inom de areella näringarna. Regeringen bedömer att det inte kan lösas inom ramen för detta lagstiftningsärende och har därför skickat ett förslag om att retroaktivt hantera den högre skattekostnaden på remiss. Förslaget handlar om att nettobeskattning för diesel som förbrukas i jordbrukssektorerna under perioden den 1 juli–31 december 2026 ska bli 258 kronor per kubikmeter, oavsett vilken skattesats som gällde vid inköpet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Förslagets olika effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas sammantaget innebära en minskning av skatteintäkterna med 7,67 miljarder kronor 2026. Regeringen bedömer det som osäkert hur skatteförändringarna i praktiken slår igenom på priserna. Konsekvensanalysen utgår från antagandet att skattesänkningen fullt ut övervältras på konsumentpriserna.
För en genomsnittlig dieselbilist beräknas förslaget innebära minskade drivmedelskostnader med ca 875 kronor för perioden den 1 juli–30 november 2026. Motsvarande minskning för en genomsnittlig bensinbilist beräknas till 675 kronor. För flygbensin uppskattas kostnadsminskningen till 90 kronor per flygtimme under perioden.
Förslaget bedöms öka hushållens köpkraft med 0,13 procent av den ekonomiska standarden. Den relativa effekten är störst för hushåll med låg ekonomisk standard, medan den faktiska kostnadsminskningen i kronor räknat är störst för hushåll med högre inkomster. Effekten är störst i mycket avlägsna landsbygdsregioner och lägst i Stockholm. Förslaget bedöms gynna män något mer än kvinnor.
För företag väntas förslaget främst leda till lägre drivmedelspriser, framför allt inom transportsektorn och särskilt inom åkerinäringen. Förslaget bedöms också kunna innebära en konkurrensnackdel för de företag som ställt om eller som är på väg att ställa om till fossilfrihet. De följdändringar som görs på nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel bedöms kunna komma att innebära ökade kostnader för jordbruksdiesel samt att färre företag får rätt till återbetalning av skatt på jordbruksdiesel.
Förslaget bedöms leda till ökade koldioxidutsläpp. Sett isolerat uppskattas utsläppen öka med 0,3 miljoner ton koldioxid 2026.
Vidare innebär sänkt koldioxidskatt på bensin och diesel att biodrivmedel blir relativt sett dyrare, vilket kan öka användningen av fossila drivmedel. Lägre drivmedelspriser kan även försvaga incitamenten till elektrifiering och övergång till andra transportslag. Med hänsyn till åtgärdens tillfälliga karaktär bedöms dock påverkan på elektrifieringen som liten.
Förslaget bedöms vidare kunna innebära en viss ökad risk för tillfällig brist på drivmedel och köbildning vid enskilda mackar.
Slutligen bedöms förslaget medföra behov av anpassningar hos Skatteverket, med tillkommande kostnader om 500 000 kronor, vilka ryms inom befintliga ramar.
Konsekvenser för statens budget
De förslag som regeringen lämnar i propositionen innebär att anvisade medel minskar med 13,0 miljarder kronor 2026. De förslag om stöd till Ukraina som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel minskar med 22,6 miljarder kronor 2026. Övriga förslag om ändrade och nya anslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 9,7 miljarder kronor. På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag om att sänka skatten på bensin och diesel. Förslaget beräknas minska statens inkomster med 7,7 miljarder kronor 2026. Sammantaget beräknas den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026.
De föreslagna förändringarna av beställningsbemyndigandena medför ökade utgifter. Regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. De ökade utgifterna beräknas försämra den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med 1,8 miljarder kronor 2027, 3,7 miljarder kronor 2028, 2,9 miljarder kronor per år 2029 och 2030, 3,2 miljarder kronor 2031, 3,7 miljarder kronor 2032, 3,2 miljarder kronor 2033 och 1,2 miljarder kronor 2034.
De anslagsökningar som regeringen föreslår i propositionen och beräknar avseende stöd till Ukraina finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp 2026.
Motionerna
I partimotion 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anför motionärerna att regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att fokus för flyget behöver skifta från ett ökat flygande till att upprätthålla de mest värdefulla förbindelserna så att flyget förblir tillgängligt på de platser där rimliga alternativ saknas. Motionärerna anser därför att regeringens förslag att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås (yrkande 2).
I kommittémotion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) anför motionärerna att regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel är fel svar på krisen. Enligt motionärerna innebär den generella fossilsubventionen att mycket stora resurser läggs på en åtgärd som har svag träffsäkerhet och som riskerar att förlänga just det beroende som gör hushåll och företag utsatta. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att flygtrafiken ska bära sina egna kostnader för säkerhet och bagage. Motionärerna anser därför att regeringens förslag att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås (yrkande 2). Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande till regeringen om att utformningen av stöd i fråga om yrkesfisket ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion och inte storskaligt foderfiske (yrkande 4).
Tidigare riksdagsbehandling
Den 22 april 2026 beslutade riksdagen om sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 218). Det innebär en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel av miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin har sänkts så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. I betänkandet konstateras att utskottet, liksom regeringen, anser att en sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser.
Kompletterande information
Enligt rådets genomförandebeslut (EU) 2026/1295 av den 4 juni 2026 ges Sverige tillstånd att tillämpa nedsatta punktskattesatser som understiger EU:s miniminivåer på dieselbrännolja och blyfri bensin som används som motorbränsle under perioden den 1 juli–30 november 2026. Sverige ges tillstånd att under den perioden tillämpa en nedsättning av skattesatserna på upp till 2 kronor och 40 öre per liter.
Utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin
Med stöd av sin initiativrätt lägger utskottet fram förslag om punktskattebefrielse för jetbensin genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Bakgrund
Varo Preem AB (bolaget) har i en skrivelse (Fi2026/01165) till Finansdepartementet framfört att det flygbränsle (jetbensin) som bolaget kan producera inte är skattebefriat enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Detta beror på att produktens KN-nummer (klassificering i tulltaxan som även ligger till grund för energibeskattningen) inte är samma som för traditionellt flygfotogen. Därmed finns det i praktiken inte några möjligheter att sälja detta bränsle på den svenska marknaden.
För att möjliggöra ökad inhemsk produktion och stärka försörjningstryggheten föreslår bolaget att LSE ändras så att bolagets produkt ges samma skattemässiga förutsättningar som traditionellt flygfotogen. I praktiken är produkten jämförlig med flygfotogen (kerosen) och uppfyller specifikationerna för traditionell Jet A1 som används i turbomotorer (jetmotorer). Produkten är helt utbytbar med flygfotogen då den används i samma typer av flygplan. Situationen rapporterades av Dagens industri den 25 maj 2026.
Skäl för förslag till ändring
I LSE används termerna flygfotogen respektive flygbensin med angivande av dessa produkters respektive KN-nummer. Varo Preems produkt är dock enligt tulltaxan jetbensin med ett separat KN-nummer, som inte uttrycks i de berörda bestämmelserna i LSE. KN-nummer används regelmässigt i LSE för att definiera olika produkter i fråga om skatteplikt, tillämplig skattesats, eventuella skattebefrielser och tillämpliga förfaranderegler. Det går därför inte att tolka in att bolagets produkt skulle omfattas av den befintliga skattebefrielsen för flygfotogen i LSE.
Huvudregeln i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet, är att energiprodukter som levereras för användning som flygbränsle för annan luftfart än privat nöjesflyg ska undantas från beskattning. Om det till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet skulle uppstå en brist på flygbränsle så vore det inte önskvärt att ett svenskproducerat bränsle ges sämre skattemässiga förutsättningar än annat likvärdigt bränsle, dvs. traditionellt flygfotogen (Jet A1) som används i turbomotorer.
Det finns därför skäl att, genom några mindre justeringar i lagtexten i LSE, ge jetbensin samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen.
Förslaget innebär två saker:
dels att den som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att på flygplats lagra jetbensin, som flyttats under ett uppskovsförfarande, för försäljning till förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål, ska få godkännas som upplagshavare
dels att jetbensin ska undantas från energi- och koldioxidskatt vid förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål och vid förbrukning i luftfartygsmotorer i provbädd eller liknande anordning.
Konsekvenser
Förslaget, som innebär likabehandling i förhållande till flygfotogen, bedöms få försumbara offentligfinansiella effekter. Ökad produktion av flygbränslet innebär minskad produktion av diesel och bensin, men i förhållande till den samlade svenska drivmedelsproduktionen bedöms effekten vara marginell. Initialt har några betydande negativa följdeffekter av en skattebefrielse inte identifierats men däremot bedöms en skattebefrielse kunna ge en viss ökad tillgänglighet för flygbränsle i Sverige.
Inkomna synpunkter på bolagets skrivelse
Den 3 juni 2026 bjöd Finansdepartementet in ett antal intressenter för ett möte där deltagarna fick möjlighet att lämna synpunkter på skrivelsen från Varo Preem. I mötet deltog representanter för Drivkraft Sverige (en branschorganisation för bränsle-, drivmedels- och laddbolag), Luftfartsverket, Skatteverket, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv, Swedavia och Transportföretagen.
Vid mötet framkom ett brett stöd för förslaget och det framfördes inte några invändningar mot att förslaget genomförs.
Försvarsmakten och samarbetsorganet Svenska Regionala Flygplatser var inbjudna till mötet men kunde inte delta. Dessa instanser har dock i skrift uttryckt stöd för förslaget. Försvarsmaktens uppfattning är att produktionen av jetbränsle är en strategisk fråga för Sverige och ytterst viktig för försörjningstryggheten och Sveriges förmåga att i egenskap av medlem i Nato kunna ge värdlandsstöd. LSE bör därför ändras så att bolagets produkt ges samma skattemässiga förutsättningar som traditionellt flygfotogen.
Naturvårdsverket var inbjudet till mötet men avstod från att delta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens proposition med förslag till ändringar i statens budget för 2026, bl.a. ett bemyndigande till regeringen att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Förslagen innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo sammantaget förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslagen om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att anslagen beräknas öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som regeringen anför i propositionen bör anta regeringens lagförslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026 med 2 kronor och 40 öre per liter. Utskottet noterar att skatten under den perioden kommer att understiga minimiskattenivåerna i energiskattedirektivet, vilket är i enlighet med att Sverige fått tillstånd att under fem månader under 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel.
Liksom regeringen anser också utskottet att en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel kan motverka de ökade drivmedelspriserna, vilket kan stötta dem som är beroende av drivmedel. Prishöjningarna för hushåll och företag bör hanteras på kort sikt, med vid ett mer utdraget krig i Mellanöstern och där tillgången inte kan säkras på andra sätt kan marknaden behöva ta höjd för ett nytt prisläge vad gäller energi och drivmedel. Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att en sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser (bet. 2025/26:FiU48). Samtidigt instämmer utskottet med regeringen att det är angeläget att omställningen till elektrifiering och fossilfria drivmedel fortgår.
Utskottet anser att de övriga tillfälliga stöd som riktas mot hushåll och företag, t.ex. stöd för sänkta priser i kollektivtrafik och ekonomiskt stöd till lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket, är väl avvägda.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett lagförslag som innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Om det till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet skulle uppstå en brist på flygbränsle så vore det enligt utskottet inte önskvärt att ett svenskproducerat bränsle ges sämre skattemässiga förutsättningar än annat likvärdigt bränsle, dvs. traditionellt flygfotogen (Jet A1) som används i turbomotorer. Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 2026.
Krisstöd till hushåll och företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om krisstöd till hushåll och företag med hänvisning till träffsäkerheten i regeringens föreslagna stöd samt till pågående arbete.
Jämför reservation 2 (V, MP).
Motionen
I kommittémotion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att krisstöd till hushåll och företag ska vara träffsäkra och rättvisa och inte öka Sveriges fossilberoende. Motionärerna anför att den avgörande frågan inte är om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som motionärerna anser att regeringens politik har gjort oss sårbara för från början och som de menar att det finns betydligt bättre alternativ till. Motionärerna tar t.ex. upp transportstöd riktat till människor i glesbygd och landsbygd med lägre inkomst och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att en tillfällig sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats för att motverka de ökade drivmedelspriserna och därmed stötta dem som är beroende av drivmedel. Utskottet instämmer med regeringen att det samtidigt är angeläget att omställningen till elektrifiering och fossilfria drivmedel fortgår och noterar att regeringen bl.a. tagit fram en elbilspremie och nu föreslår sänkta priser i kollektivtrafik och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.
Reservationer
1.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (V, MP)
av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2026
Riksdagen
a) dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag med de ändringar som följer av Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag i bilaga 5, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om utformning av stöd till yrkesfisket och vattenbruket och tillkännager detta för regeringen,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026,
d) =utskottet,
e) =utskottet,
f) avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
g) =utskottet
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5, 6, 8 och 10 samt motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2,
bifaller delvis proposition 2025/26:275 punkt 9 och avslår proposition 2025/26:275 punkterna 7 och 11.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår proposition 2025/26:275 punkterna 1–4.
Punktskattebefrielse för jetbensin
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ställningstagande
I ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge behöver Sverige bidra till Ukrainas försvarsförmåga, till Europas samlade motståndskraft och till att auktoritära stater inte tillåts vinna genom militärt våld. Av den anledningen ger vi fullt stöd till att skänka materiel till Ukraina i form av bl.a. Jas 39 Gripen och i övrigt utökade bemyndiganden till gagn för Ukraina. Vi delar också uppfattningen att staten behöver agera när krig, oro och störningar på globala energimarknader driver upp kostnaderna för hushåll och företag och stöder regeringens förslag om att utöka el- och gasprisstödet (utgiftsområde 21, anslaget 1:12) och regeringens analys att lantbruket befinner sig i ett mycket pressat läge. Därmed står vi bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. Vi välkomnar att regeringen föreslår medel för sänkta priser i kollektivtrafiken, men konstaterar att stöd till kollektivtrafik behöver ges på ett sätt som långsiktigt sänker priserna på resor över hela landet och som erbjuder regioner och kommuner rimliga planeringsförutsättningar, ett s.k. Sverigekort.
Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål. En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet. Därför anser vi att regeringens lagförslag ska avslås. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen, t.ex. ett riktat transportstöd till de hushåll som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Förslaget till utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin står vi inte bakom.
Förslaget om att tillföra 400 miljoner kronor till anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås. Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.
Jordbruket är i dag i mycket hög grad beroende av fossila bränslen, för drivmedel och för produktion av insatsmedel, som mineralgödsel. När priset på fossila bränslen går upp till följd av krig och kriser i omvärlden drabbas lantbruket hårt. Jordbrukets beroende av fossila bränslen utgör en djupgående sårbarhet i livsmedelsproduktionen. Vi står därmed bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. För att stärka Sveriges beredskap och bygga upp motståndskraften inom livsmedelsproduktionen är det samtidigt nödvändigt att fasa ut fossila bränslen från jordbruket, och från hela livsmedelskedjan. När det gäller krisstödet till yrkesfisket och vattenbruket är det viktigt att utformningen i fråga om yrkesfisket premierar småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske.
2.
Krisstöd till hushåll och företag, punkt 2 (V, MP)
av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte, utan frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas, t.ex. genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma träffsäkra, rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende.
Särskilda yttranden
1.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (S)
Mikael Damberg (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S) anför:
I propositionen föreslås ändringar i statens budget på två områden, dels ett utökat militärt stöd till Ukraina, dels insatser för att stödja hushållen genom den ekonomiska kris som följt på kriget i Mellanöstern.
Vi socialdemokrater ställer oss bakom att Sverige överlåter Jas Gripen till Ukraina som en del av det fortsatta stödet till landets försvar. Ukraina har en folkrättsligt självklar rätt att försvara sin frihet, suveränitet och territoriella integritet mot Rysslands olagliga anfallskrig. Genom att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga tar Sverige ansvar för säkerheten och stabiliteten i Europa.
Det ekonomiska läget i världen har snabbt försämrats av kriget i Mellanöstern och det fortsatt stängda Hormuzsundet. Regeringen har hittills underskattat utvecklingen, trots återkommande nedskrivningar av tillväxtprognoser och en mycket hög arbetslöshet. Det har bidragit till att regeringen agerat senfärdigt. Vi noterar att regeringen nu tar upp flera av våra förslag.
Vi ställer oss bakom de föreslagna åtgärderna. I den här kostnadskrisen måste vi se till att vanligt folk inte drabbas av ytterligare kostnadschocker och skydda svensk ekonomi från inflation.
Vi välkomnar att regeringen nu också gör något för resande med kollektivtrafiken, men det blir ett ganska uppenbart hyckleri. Regeringen inledde mandatperioden med att ta bort det riktade stöd till kollektivtrafiken som den socialdemokratiska regeringen hade infört. Regeringen har sedan aktivt röstat nej till alla förslag vi lagt fram om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre. Under den här mandatperioden har priset på månadskort ökat nästan 200 kronor i snitt i landet. Nu genomför regeringen tillfälliga åtgärder, och som av en slump börjar åtgärderna gälla några månader före valet och slutar gälla några månader efter.
På lång sikt är det tydligt att mer måste göras för att elektrifiera, ställa om till biodrivmedel och stötta vanligt folk i omställningen så att vi bryter beroendet av fossila drivmedel. Vi vill göra svenska familjer mindre beroende av olja från skurkstater, och det måste bli lättare för fler att köpa elbil.
2.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern, punkt 1 (C)
Martin Ådahl (C) anför:
Centerpartiet har i denna fråga valt att inte lämna en följdmotion till propositionen. Det bör noteras att vi tog initiativ till och föreslog delar av dessa åtgärder redan innan regeringen hann lägga propositionen på riksdagens bord. Skälet till att vi accepterar förslagen är att miljoner svenska hushåll i dag är fast i ett djupt fossilt beroende som de inte på kort sikt kan ta sig ur. Att ge dessa hushåll en tillfällig ekonomisk lättnad är rimligt och tyvärr nödvändigt.
Det är dock viktigt att understryka att Centerpartiet accepterar dessa åtgärder just för att de är tillfälliga. Åtgärderna ska inte förlängas bortom vad som är nödvändigt för detta syfte.
Den situation som svenska hushåll nu befinner sig i, med höga drivmedelspriser och få alternativ, är i stor utsträckning resultatet av den politik Tidöregeringen fört sedan 2022. Fyra år av drivmedelsskattesänkningar och avveckling av styrmedel för fossilfri omställning har satt Sverige i en fossilfälla. Trots alla ansträngningar drevs bränslepriset upp till samma nivå som på valdagen 2022 när Hormuzsundet stängdes.
Den dramatiska omsvängningen i försäljningen av laddbara fordon illustrerar konsekvenserna. Andelen elbilar och laddhybrider i nybilsförsäljningen har minskat. I Norge uppgår andelen elbilar av nybilsförsäljningen nu till 97 procent och i Danmark till 80 procent, medan den i Sverige är hälften så hög och den positiva utveckling vi såg för några år sedan har helt stagnerat. Hushållen har inte haft råd att byta till fossilfritt, dels för att stöden för miljöbilar avvecklades, dels för att laddinfrastrukturen är alldeles för bristfällig.
Sverige är i dag direkt beroende av oljeproducenter och diktaturstater runt om i världen för sin drivmedelsförsörjning. Det är detta strukturella beroende som en ansvarsfull politik måste syfta till att bryta.
Till skillnad från regeringen har Centerpartiet lagt fram en sammanhållen strategi för att ge hushållen en reell möjlighet att lämna fossilberoendet bakom sig. Vi föreslår en miljöleasing riktad till begagnade och nya miljöbilar, såsom elbilar, laddhybrider och gasbilar, med ett statligt bidrag om 2 000 kronor per månad. Vi föreslår även en folkbonus på 50 000 kronor för den som hellre vill köpa en billig begagnad eller ny miljöbil. För detta lägger vi 5 miljarder kronor om året, på lång sikt. Dessutom behövs en massiv utbyggnad av laddinfrastruktur, som möjliggör elbilsresor i hela landet. Det är en förutsättning för att omställningen ska nå landsbygdshushållen.
Centerpartiet föreslår ett omformat och landsbygdsanpassat reseavdrag som bättre träffar de hushåll som verkligen är beroende av bil för att ta sig till arbete och samhällsservice.
Lantbruket bär unika kostnader för energi, kapitalbindning och regelefterlevnad som uppgår till alldeles för många timmar i administrativ börda. Centerpartiet föreslår ett generellt jordbruksavdrag som lättar på kostnadsbördan för svenska lantbrukare, vilka är centrala för landets livsmedelsberedskap och totalförsvarsförmåga.
Utan dessa långsiktiga och hållbara insatser är regeringens insatser dömda att misslyckas, då de endast är en kortsiktig lindring av det fossilberoende som regeringens ensidiga politik fördjupat.
I grunden värnar Centerpartiet samtidigt de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket. I vår budgetmotion för 2026 redovisar vi ett reformutrymme som är 10 miljarder kronor lägre än regeringens, tillsammans med en lång rad ibland svåra prioriteringar och omprioriteringar. I vår vårändringsbudget för 2026 innebär vårt motförslag 700 miljoner kronor lägre utgifter än vad regeringen föreslår.
Sverige har en låg statsskuld, och därmed möjlighet att genomföra åtgärder som de som nu föreslås. De goda statsfinanserna är en strategisk tillgång som måste värnas genom en sund och tillväxtfrämjande finanspolitik.
Centerpartiet kan acceptera att tillfälliga krisåtgärder medför ökade statliga utgifter under en begränsad period. Det är befogat när hushållen befinner sig i en akut situation som de inte kunnat förutse och inte kan ta sig ur på kort sikt.
Det är däremot inte acceptabelt att permanenta stödåtgärder genomförs utan stabil, långsiktig finansiering. Regeringens politik riskerar att underminera det finanspolitiska ramverk som Centerpartiet var med om att bygga upp och som tjänat Sverige väl. Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har riktat allvarlig kritik mot budgetpolitiken, kritik som Centerpartiet delar.
Vi i Centerpartiet välkomnar att regeringen nu fattat beslut om att utöka stödet till Ukraina och dess försvar av hela Europas frihet. Särskilt välkomnas finansieringen av det mycket efterlängtade Jas 39 Gripen, som Centerpartiet så länge drivit och Ukraina så länge efterfrågat. Centerpartiet menar dock att Ukrainaramen bör fördubblas till 80 miljarder kronor per år, eller tydligt över 1 procent av BNP om året. Det är både moraliskt rätt och viktigt för Sveriges egen trygghet i ett svårt säkerhetspolitiskt läge.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1 och 4).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.2 och 4.).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.3 och 4).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.4 och 4).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor (avsnitt 7.1).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem (avsnitt 7.1).
7. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 7.1).
8. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 7.1).
9. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
11. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).
Följdmotionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt koldioxidskatt på bensin och omärkt diesel.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om 400 miljoner kronor till utökat stöd till flyget.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krisstöd till hushåll och företag ska vara träffsäkra och rättvisa och inte öka Sveriges fossilberoende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utformningen av stöd i fråga om yrkesfisket ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 med 400 miljoner kronor.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026
Tusental kronor
Inkomsttitel
Godkänd beräkning
Ny
beräkning
Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan
1433
Energiskatt oljeprodukter
4 653 387
4 703 387
50 000
1441
Koldioxidskatt bensin
8 880 853
6 130 853
–2 750 000
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
15 199 199
10 269 199
–4 930 000
Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag
Beslutad ram/anvisat anslag
Förändring av/
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
6
Försvar och samhällets krisberedskap
219 669 528
–-22 614 200
197 055 328
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
77 944 036
225 000
78 169 036
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
20 228 741
208 800
20 437 541
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
71 191 794
203 000
71 394 794
1:11
Försvarets materielverk
4 248 967
15 000
4 263 967
1:14
Stöd till Ukraina
28 350 260
–23 286 000
5 064 260
2:4
Krisberedskap
4 178 608
20 000
4 198 608
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
127 707 301
20 000
127 727 301
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
2 949 500
20 000
2 969 500
20
Klimat, miljö och natur
19 625 341
6 500 000
26 125 341
1:23
Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik
0
6 500 000
6 500 000
21
Energi
10 354 815
1 000 000
11 354 815
1:12
Energistöd
3 552 000
1 000 000
4 552 000
22
Kommunikationer
106 704 772
500 000
107 204 772
1:7
Trafikavtal
1 055 000
100 000
1 155 000
1:12
Transportstyrelsen
2 704 834
400 000
3 104 834
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22 566 654
1 644 000
24 210 654
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531 000
1 644 000
2 175 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
–12 950 200
Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
I utskottets förslag beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag
Beslutad ram/anvisat anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
6
Försvar och samhällets krisberedskap*
219 329 328
–22 614 200
196 715 128
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
77 944 036
225 000
78 169 036
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
20 228 741
208 800
20 437 541
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar*
71 021 794
203 000
71 224 794
1:11
Försvarets materielverk
4 248 967
15 000
4 263 967
1:14
Stöd till Ukraina*
28 201 860
–23 286 000
4 915 860
2:4
Krisberedskap*
4 094 608
20 000
4 114 608
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg*
128 159 801
20 000
128 179 801
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
2 949 500
20 000
2 969 500
20
Klimat, miljö och natur*
19 625 341
6 500 000
26 125 341
1:23
Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik
0
6 500 000
6 500 000
21
Energi*
10 414 815
1 000 000
11 414 815
1:12
Energistöd
3 552 000
1 000 000
4 552 000
22
Kommunikationer*
107 021 272
500 000
107 521 272
1:7
Trafikavtal*
1 180 000
100 000
1 280 000
1:12
Transportstyrelsen
2 704 834
400 000
3 104 834
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel*
22 855 654
1 644 000
24 499 654
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531 000
1 644 000
2 175 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
–12 950 200
*Utgiftsområden och anslag där utskottet beaktat riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2026.
Bilaga 5
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Två följdmotioner har väckts. I motion 2025/26:4201 (V) och motion 2025/26:4199 (MP) redovisas motionärernas förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag för 2026 jämfört med regeringens förslag.
Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag
Beslutad ram/anvisat anslag
Regeringens förslag till förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny anslagsnivå enligt regeringens förslag
Avvikelse från regeringen (V)
Avvikelse från regeringen (MP)
6
Försvar och sam-hällets krisberedskap
219 669 528
–-22 614 200
197 055 328
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
77 944 036
225 000
78 169 036
1:2
Försvarsmaktens insatser inter-nationellt
20 228 741
208 800
20 437 541
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
71 191 794
203 000
71 394 794
1:11
Försvarets materielverk
4 248 967
15 000
4 263 967
1:14
Stöd till Ukraina
28 350 260
–23 286 000
5 064 260
2:4
Krisberedskap
4 178 608
20 000
4 198 608
9
Hälsovård, sjuk-vård och social omsorg
127 707 301
20 000
127 727 301
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
2 949 500
20 000
2 969 500
20
Klimat, miljö och natur
19 625 341
6 500 000
26 125 341
1:23
Stöd för sänkta priser i kollektiv-trafik
0
6 500 000
6 500 000
21
Energi
10 354 815
1 000 000
11 354 815
1:12
Energistöd
3 552 000
1 000 000
4 552 000
22
Kommunikationer
106 704 772
500 000
107 204 772
–400 000
–400 000
1:7
Trafikavtal
1 055 000
100 000
1 155 000
1:12
Transportstyrelsen
2 704 834
400 000
3 104 834
–400 000
–400 000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22 566 654
1 644 000
24 210 654
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531 000
1 644 000
2 175 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
–12 950 200
–400 000
–400 000
Bilaga 6
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag
Beslutat beställnings-bemyndigande
Förändring av
beställnings-bemyndigande
Nytt beställnings-bemyndigande
Tids-
period
6
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
42 000 000
2 072 000
44 072 000
2027–2035
6
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
11 121 170
1 164 200
12 285 370
2027–2030
6
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
289 454 640
19 368 000
308 822 640
2027–2037
6
2:4
Krisberedskap
3 262 100
10 000
3 272 100
2027–2032
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
22 614 200
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.
Bilaga 7
Utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
I utskottets förslag beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag
Beslutat beställnings-bemyndigande
Förändring av
beställnings-bemyndigande
Nytt beställnings-bemyndigande
Tids-
period
6
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap*
48 000 000
2 072 000
50 072 000
2027–2035
6
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
11 121 170
1 164 200
12 285 370
2027–2030
6
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar*
355 500 000
19 368 000
374 868 000
2027–2037
6
2:4
Krisberedskap
3 262 100
10 000
3 272 100
2027–2032
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
22 614 200
*Utgiftsområden och anslag där utskottet beaktat riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2026.
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.
Bilaga 8
Regeringens lagförslag
Bilaga 9
Utskottets lagförslag
Fru talman! Timmen är sen, så jag kommer att fatta mig relativt kort.
Jag vill börja med att för Sverigedemokraternas del yrka bifall till finansutskottets förslag i betänkandet om stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder. Förslaget innebär förenklat att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att inhämta uppgifter om hushållens skulder och skuldinbetalningar.
Överskuldsättningen är ett ämne vi ofta debatterar i finansutskottet, och det är ett reellt problem. Svenskar är ett av de mest skuldsatta folken i Europa; enligt en rapport – som förvisso är några år gammal – är det faktiskt bara Danmark och Luxemburg som klår oss. Den höga skuldsättningen gör att hushållen är extra sårbara vid en snabb ränteuppgång, vilket vi också har sett under den här mandatperioden.
Bostadskrediterna utgör ungefär 80 procent av hushållens skulder, och även om det är lån är det trots allt lån med en säkerhet som grund. Tidöpartierna har under mandatperioden riktat in sig på att göra det mindre attraktivt att ha lån utan säkerhet, just för att stuva om skuldsättningen och tydligare rikta den mot bostadslån. Det handlar om att stärka kraften i ekonomin och hushållen.
Under mandatperioden har vi återkommande diskuterat behovet av fakta och statistik kring både tillgångar och skulder. Vi i Sverigedemokraterna kartlägger gärna skulderna men har en delvis annan hållning när det gäller tillgångarna. Det beror bland annat på att informationsinhämtningen blir en omfattande administrativ börda, vilket vi har sett i remissinstansernas svar. Framför allt har det dock med den personliga integriteten att göra. Vi tycker att den väger tungt.
Det vore inte första gången som känslig information skulle kunna hamna i händerna på fel aktörer, fru talman. Vi har sett återkommande fall av detta, exempelvis när företag har utsatts för dataintrång vid it-attacker och när Transportstyrelsen slarvade med sin it-upphandling och sedermera skadade rikets säkerhet.
Sverigedemokraterna välkomnar att vi med propositionen kommer att få bättre överblick över hushållens krediter och överskuldsättningen i samhället. Det innebär också att vi kommer att kunna följa vilken effekt olika politiska förslag har när det gäller dessa krediter och vilken politik som faktiskt funkar för att minska överskuldsättningen.
I grund och botten är det så att överskuldsättning utgör en risk för det ekonomiska systemet i samhället. När man tar ett lån – vare sig det gäller en bostad, en bil eller något annat – måste utgångspunkten vara att man ska betala tillbaka lånet. Jag tycker mig se en oroväckande trend: Människor tar lån, ofta större än deras årsinkomst, utan att ha någon plan för att betala tillbaka det och betalar därmed enbart ränta på lånet. Jag tycker att det är fel väg att gå för ekonomins utveckling. Man måste ju på något sätt sträva efter att alla lån ska betalas av.
Fru talman! Jag vill börja med en randkommentar. Det var intressant att höra att ledamoten Perez tycker att det är besvärande att folk amorterar i mindre utsträckning. Man kan ju fråga sig varför det har lagts fram en proposition om att ta bort amorteringskravet. Det var dock inte detta jag ville fråga om.
Jag håller med ledamoten om bekymret med överskuldsättning. Frågan jag har är: Får man verkligen koll på hur överskuldsättningen ser ut om man inte också tittar på vilka tillgångar som finns? En skuld kan ju betyda olika mycket för olika hushåll. Om man har stora tillgångar kanske ett lån inte är så farligt, men om man i stället har små eller inga tillgångar har vi ett bekymmer.
Riksbanken, SCB, Riksgälden och så vidare vill ju ha detta för att de ska kunna se om det är en sårbarhet för hushållen. Ni säger dock nej till det. Hur kan man få koll på överskuldsättningen genom att bara titta på skuldsidan och inte titta på tillgångssidan?
Jag vill börja med att säga att det här förslaget har varit en följetong – inte minst har vi sett det i finansutskottet. Vi har diskuterat de risker som finns i den information som inhämtas.
Det är detta som överväger i vår bedömning. Jag tänker på den personliga integriteten, som jag tycker är väldigt viktig. Det kan absolut vara intressant att inhämta information och fakta, men när det gäller inhämtande av information om de tillgångar som finns i samhället har vi – och många andra därute – en farhåga för att det ligger väldigt nära till hands att använda denna information i ett enda syfte. Jag talar om något som Socialdemokraterna har drivit på för under väldigt lång tid, nämligen en förmögenhetsskatt. Vi tror att införande av en sådan skatt skulle innebära en stor risk för samhället.
Framför allt ser vi att risken i ekonomin inte gäller de tillgångar som finns utan de skulder som finns. Att enbart titta på den sidan kommer, tror jag, att vara ett fullgott sätt att skaffa sig en tydlig bild av situationen.
