Riksflödet
Logga in

Näringsutskottet

Utskott · 47 medlemmar
Talade i kammaren · · Västra Götalands läns västra

Framtidssäkring av elräkningar i unionen

Fru talman! Näringsutskottet har prövat principen om subsidiaritet vad gäller kommissionens förslag om framtidssäkring av elräkningar i unionen. Ett helt enigt utskott, det vill säga samtliga åtta partier i riksdagen, har landat i att kommissionens förslag strider mot denna princip.

Våra invändningar gäller särskilt den långtgående harmoniseringen och detaljregleringen av elnätstariffer samt de föreslagna bestämmelserna om energibeskattning. Kommissionen har inte i tillräcklig utsträckning visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Jag vill dock tillägga att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Elmarknaderna är nära sammanlänkade, och åtgärder i en medlemsstat kan få direkta konsekvenser för andra medlemsstater.

Vi välkomnar att kommissionens förslag skapar tydligare hantering av nätanslutningar vid kapacitetsbrist, och vi välkomnar åtgärder för ökad samordning av datautbyte och utveckling av smarta och digitala nätlösningar. Men icke förty: Enligt ett enigt näringsutskott strider kommissionens förslag mot subsidiaritetsprincipen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

NU
Publicerade betänkande · 15 okt 2026

En myndighet för redovisning och revision

Betänkande NU7
En myndighet för redovisning och revision Dokumentet är inte publicerat
NU
Publicerade betänkande · 15 okt 2026

Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen om kritiska råmaterial och EU-förordningen om nettonollindustri

Betänkande NU6
Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen om kritiska råmaterial och EU-förordningen om nettonollindustri Dokumentet är inte publicerat
NU
Publicerade betänkande · 15 okt 2026

Energieffektivitet i företag och i fjärrvärme- och fjärrkylesektorn

Betänkande NU5
Energieffektivitet i företag och i fjärrvärme- och fjärrkylesektorn Dokumentet är inte publicerat
NU
Publicerade betänkande · 15 okt 2026

Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande NU3
Utgiftsområde 21 Energi Dokumentet är inte publicerat
NU
Publicerade betänkande · 15 okt 2026

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Betänkande NU2
Utgiftsområde 19 Regional utveckling Dokumentet är inte publicerat
NU
Publicerade betänkande · 15 okt 2026

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande NU1
Utgiftsområde 24 Näringsliv Dokumentet är inte publicerat
NU
Publicerade betänkande · 8 okt 2026

Framtidssäkring av elräkningar i unionen

Betänkande NU8
Näringsutskottets utlåtande 2026/27:NU8 Framtidssäkring av elräkningar i unionen Sammanfattning Utskottet anser att kommissionens förslag om framtidssäkring av elräkningar i unionen strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottets invändningar gäller särskilt den långtgående harmoniseringen och detaljregleringen av elnätstariffer samt de föreslagna bestämmelserna om energibeskattning, där utskottet bedömer att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. När det gäller energibeskattningen ifrågasätter utskottet även om de föreslagna bestämmelserna kan antas med stöd av artikel 194.2 i EUF-fördraget och enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Prövade förslag Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/943 vad gäller framtidssäkring av elräkningar i unionen, genom att minska systemkostnaderna och främja elektrifiering och digitalisering, (COM(2026) 600). Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut Redogörelse för ärendet Utskottets prövning Framtidssäkring av elräkningar i unionen Utskottets ställningstagande Bilaga 1 Förteckning över prövade förslag Bilaga 2 Motiverat yttrande från riksdagen Utskottets förslag till riksdagsbeslut Framtidssäkring av elräkningar i unionen Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2. Stockholm den 15 oktober 2026 På näringsutskottets vägnar Anders Ådahl Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ådahl (C), Joar Forssell (L), Fredrik Olovsson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Monica Haider (S), Martin Kinnunen (SD), Mattias Jonsson (S), Anna af Sillén (M), Birger Lahti (V), Richard Jomshof (SD), Crister Carlsson (M), Åsa Lindhagen (MP), Isak From (S), Johnny Svedin (SD), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S), Rikard Salander (MP) och Camilla Rinaldo Miller (KD). Redogörelse för ärendet Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen ett förslag till Europa­parlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/943 vad gäller framtidssäkring av elräkningar i unionen, genom att minska systemkostnaderna och främja elektrifiering och digitalisering (COM(2026) 600). Riksdagen har fått möjlighet att lämna ett motiverat yttrande över kommissionens förslag. Den 2 september 2026 hänvisade kammaren förslaget till näringsutskottet för subsidiaritetsprövning. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande till Europeiska unionens institutioner löper ut den 28 oktober 2026. Regeringen har överlämnat en faktapromemoria till riksdagen om förslaget, där regeringens bedömning i subsidiaritetsfrågan framgår (fakta-PM 2023/24:FPM112). Förslaget som prövas anges i bilaga 1. Utskottets förslag till motiverat yttrande finns i bilaga 2. Utskottets prövning Framtidssäkring av elräkningar i unionen Utskottets förslag i korthet Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2. Inledning Subsidiaritetsprincipen gäller enligt artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen på de områden där EU inte har exklusiv befogenhet. Den innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unions-nivå. Medlemsstaternas nationella parlament ska se till att subsidiaritets­principen följs i utkast till lagstiftningsakter. Riksdagen ska enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt 10 kap. 3 § riks­dagsordningen ska ett utskott, om det finner att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen, lämna ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande. Utskottet ska lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem av utskottets ledamöter begär det. Om utskottet finner att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska det anmälas till kammaren genom ett protokolls­utdrag. Konstitutionsutskottet har uttalat att ett visst mått av proportionalitets­bedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det innebär att utskotten bör granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Det är dock inte fråga om renodlade proportionalitetsbedömningar utan om ett proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen (bet. 2010/11:KU18 och bet. 2014/15:KU5). Förslaget Bakgrund I februari 2025 presenterade kommissionen en handlingsplan för överkomliga energipriser. I handlingsplanen identifierades bl.a. kostnader för energi­försörjning, energibeskattning samt nät- och systemkostnader som centrala faktorer bakom höga energipriser. Kommissionen har därefter presenterat flera initiativ på området, däribland riktlinjer om framtidssäkrade nätavgifter, det europeiska kraftnätspaketet samt initiativ om digitalisering och artificiell intelligens inom energisektorn. Mot bakgrund av utvecklingen i Mellanöstern uppmanade Europeiska rådet i mars 2026 kommissionen att skyndsamt lägga fram riktade åtgärder för att sänka de olika komponenterna i elpriserna. Kommissionen presenterade därefter meddelandet AccelerateEU, där den framhöll behovet av att minska energi­kostnaderna genom en snabbare utbyggnad av inhemsk ren energi och en ökad elektrifieringstakt. I meddelandet konstaterar kommissionen att elnäten står inför betydande investeringsbehov till följd av ökad elektrifiering, decentraliserad elproduktion och en större andel förnybar elproduktion. Nätkostnaderna utgör samtidigt en betydande del av hushållens elkostnader och enligt kommissionen väntas de få en ännu större betydelse framöver. Kommissionen anser därför att den befintliga nätinfrastrukturen behöver användas mer effektivt och att nättarifferna bör utformas så att både systemansvariga och nätanvändare ges incitament att bidra till ett mer kostnads­effektivt elsystem. Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen mot denna bakgrund det nu aktuella förslaget till ändring av elmarknadsförordningen. Innehåll Kommissionen anger att förslaget syftar till att säkerställa mer överkomliga elräkningar genom att minska systemkostnaderna och använda den befintliga elnätsinfrastrukturen mer effektivt. Förslaget syftar samtidigt till att främja elektrifieringen och digitaliseringen av elsystemet. Förslaget innehåller mer detaljerade bestämmelser om utformningen av elnätstariffer. Tariffmetoderna ska bl.a. vara kostnadsbaserade, transparenta och icke-diskriminerande samt innehålla lokaliseringssignaler, kapacitets­element och tidsdifferentierade komponenter. Tarifferna ska ge system­ansvariga incitament att driva och utveckla näten kostnadseffektivt samt stimulera nätanvändarna att anpassa sin användning av elsystemet. Särskilda tariffsystem ska under vissa förutsättningar kunna tillämpas för specifika kategorier av systemanvändare. Kommissionen föreslås även få befogenhet att anta delegerade akter om en gemensam struktur och harmoniserade metoder för överförings- och distributionstariffer. Vidare föreslås att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ska kunna använda statliga medel för att delvis täcka nätkostnader och därigenom minska de nätavgifter som tas ut av systemanvändarna. Förslaget innehåller även bestämmelser om ökad transparens, offentliga samråd och jämförelser av de systemansvarigas effektivitet. I förslaget finns också nya bestämmelser om smarta elnät, smarta mätarsystem och datautbyte. De nationella tillsynsmyndigheterna ska främja icke-ledningsbundna, smarta och digitala lösningar när dessa på ett effektivt sätt förbättrar elnätens användbara kapacitet, flexibilitet och tillförlitlighet. Kommissionen föreslår att EU:s byrå för samarbete mellan energi­tillsynsmyndigheterna, Acer, ska utfärda en rekommendation om indikatorer för smarta elnät och därefter följa utvecklingen på EU-nivå. Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska även hantera och utbyta nätuppgifter för att möjliggöra utveckling och effektiv användning av smarta elnät. När det gäller energibeskattning innehåller förslaget principer som bl.a. syftar till att säkerställa att el beskattas mindre än naturgas. Förslaget inne­håller även bestämmelser om medlemsstaternas möjlighet att tillämpa nedsatta skattesatser på el som används av energiintensiva företag i enlighet med energiskattedirektivet. Slutligen innehåller förslaget bestämmelser om nätanslutningar vid brist på nätkapacitet. De nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna godkänna åtgärder för att hantera bl.a. spekulativa anslutningsansökningar och ansökningar med en otillräcklig mognadsgrad samt fastställa villkor för prioritering av anslutningar. Åtgärderna ska grundas på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Subsidiaritetsbedömning Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. När det gäller subsidiaritetsprincipen framhåller kommissionen att ökade investeringar i elnäten och stigande nätkostnader är en fråga som har betydelse för hela EU. Fragmenterade nationella system för överförings- och distributionstariffer kan enligt kommissionen snedvrida den inre marknaden genom att producenter, energilagringsaktörer och elanvändare ges olika incitament att delta på marknaden. Kommissionen anser därför att en gemensam ram på EU-nivå behövs för nättariffer, smarta nät, datautbyte och energibeskattning. I fråga om nätanslutningar bedömer kommissionen att subsidiaritetsprincipen respekteras eftersom de nationella tillsyns­myndigheterna behåller ett betydande handlingsutrymme. När det gäller proportionalitetsprincipen anser kommissionen att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt. Medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna behåller enligt kommissionen ett betydande handlings­utrymme, samtidigt som åtgärderna begränsas till vad som krävs för att främja effektivare nätanvändning, elektrifiering och en mer samordnad utveckling av elsystemet. Regeringens bedömning Regeringen delar kommissionens bedömning att vissa delar av förslaget berör frågor med tydliga gränsöverskridande effekter där åtgärder på unionsnivå kan vara motiverade. När det gäller de föreslagna reglerna om utformningen av elnätstariffer anser regeringen däremot att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har visat att förslagets mål inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Utformningen av nättariffer är enligt regeringen nära kopplad till nationella, regionala och lokala förhållanden, och det är därför tveksamt om den före­slagna harmoniseringen och detaljregleringen är förenlig med subsi­diaritet­s­­­principen. När det gäller de föreslagna bestämmelserna om energibeskattning konstaterar regeringen att de syftar till att påverka medlemsstaternas skatteuttag på energiområdet och att de därmed rör ett område med tydlig fiskal karaktär. Regeringen anser att kommissionen inte har visat att tvingande unionsregler på detta område är nödvändiga för att uppnå förslagets mål eller att mindre ingripande åtgärder skulle vara otillräckliga. Regeringen bedömer därför att den del av förslaget som avser energibeskattning inte framstår som förenlig med subsidiaritetsprincipen. När det gäller proportionalitetsprincipen anser regeringen att vissa delar av förslaget i princip framstår som proportionerliga i förhållande till de eftersträvade målen. Det gäller bl.a. möjligheten att prioritera anslutningar vid kapacitetsbrist och möjligheten för medlemsstaterna att använda statliga medel för att sänka nätkostnader. Däremot ifrågasätter regeringen om de detaljerade och bindande kraven på tariffutformningen är nödvändiga för att uppnå förslagets syften, särskilt eftersom kommissionen inte har presenterat någon fullständig konsekvensanalys som visar att en så långtgående harmonisering är den mest effektiva och minst ingripande regleringsformen. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att ifrågasätta om dessa delar av förslaget är förenliga med proportionalitetsprincipen. Utskottets ställningstagande Utskottet har prövat kommissionens förslag om framtidssäkring av elräkningar i unionen. Utskottet konstaterar att kommissionens förslag syftar till att minska elkostnaderna, förbättra användningen av den befintliga elnätsinfrastrukturen samt främja elektrifieringen och digitaliseringen av elsystemet. Förslaget innehåller bl.a. nya och mer detaljerade regler om utformningen av elnätstariffer, smarta elnät och mätarsystem, datautbyte, energibeskattning samt nätanslutningar vid kapacitetsbrist. Utskottet delar kommissionens uppfattning att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjnings­trygghet och fortsatta elektrifiering. Vidare konstaterar utskottet att el­marknaderna är nära sammanlänkade och att åtgärder i en medlemsstat i vissa avseenden kan få direkta konsekvenser för andra medlemsstater. Utskottet ser i detta avseende positivt på att förslaget skapar tydligare hantering för nätanslutningar vid kapacitetsbrist. Därtill välkomnar utskottet åtgärderna för ökad samordning av datautbyte och utveckling av smarta och digitala nätlösningar, som enligt utskottets mening kan ha ett tydligt EU-mervärde. Utskottet har däremot invändningar mot den föreslagna harmoniseringen av elnätstariffer. Förslaget innebär att tariffmetoderna ska innehålla ett antal närmare angivna komponenter, och det ger dessutom kommissionen möjlighet att genom delegerade akter fastställa en gemensam struktur och harmoniserade metoder för överförings- och distributionstariffer. Utskottet anser att utformningen av nättariffer i hög grad är beroende av nationella, regionala och lokala förhållanden. Skillnader i nätstruktur, produktions­mönster, el­användning och behov av nätinvesteringar innebär att medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna behöver ha ett betydande utrymme att utforma tariffsystem på ett sätt som är ändamålsenligt för de nationella förhållandena. Utskottet konstaterar att det redan finns EU-rättsliga principer om bl.a. kostnadsbaserade nätavgifter och icke-diskriminering vid utformningen av nät­tariffer. Mot denna bakgrund anser utskottet att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har visat varför det är nödvändigt att på EU-nivå därutöver fastställa så detaljerande och bindande krav på tariffstrukturen. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att kommissionen inte har genomfört någon fullständig konsekvensanalys av förslaget. Utskottet anser därför att den före­slagna graden av harmonisering inte är förenlig med subsidiaritets­principen. Den långtgående detalj­regleringen ger även anledning att ifrågasätta om åtgärderna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål. Utskottet har även principiella invändningar mot de föreslagna bestäm­melserna om energibeskattning. Bestämmelserna innebär att medlems­staternas skatteuttag påverkas genom krav på att el ska beskattas mer förmånligt än naturgas och genom regler om förutsättningarna för nedsatt beskattning av el för energiintensiva företag. Utskottet konstaterar att beskattning är ett område där medlemsstaternas befogenheter och det särskilda beslutsförfarande som anges i fördragen behöver respekteras. Vidare anser utskottet att kommissionen inte har visat att bindande bestämmelser av detta slag är nödvändiga för att uppnå förslagets energipolitiska mål eller att mindre ingripande åtgärder inte skulle vara tillräckliga. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla att förslaget grundas enbart på artikel 194.2 i EUF-fördraget och behandlas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med kvalificerad majoritet i rådet. Utskottet delar regeringens tveksamhet till om sådana bestämmelser kan antas med stöd av den föreslagna rättsliga grunden, eftersom åtgärder på energiområdet som huvudsakligen är av fiskal karaktär ska beslutas av rådet med enhällighet enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande enligt artikel 194.3 EUF-fördraget. De föreslagna skatte­bestämmelsernas karaktär förstärker enligt utskottets mening behovet av återhållsamhet när åtgärder på EU-nivå övervägs på ett område där medlems­staterna har ett betydande nationellt handlingsutrymme. Sammantaget anser utskottet att delar av förslaget har ett gräns­överskridande mervärde och kan motiveras på EU-nivå. De föreslagna bestämmelserna om harmonisering och detaljreglering av elnätstariffer samt bestämmelserna om energibeskattning är emellertid centrala delar av förslaget. Utskottet bedömer att kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås genom åtgärder på medlemsstatsnivå eller genom mindre ingripande åtgärder på EU-nivå. Utskottet anser därmed att kommissionens förslag strider mot subsidiaritets­principen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 2 till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Bilaga 1 Förteckning över prövade förslag Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/943 vad gäller framtidssäkring av elräkningar i unionen, genom att minska systemkostnaderna och främja elektrifiering och digitalisering (COM(2026) 600) Bilaga 2 Motiverat yttrande från riksdagen Riksdagen har prövat kommissionens förslag om framtidssäkring av elräkningar i unionen. Riksdagen konstaterar att förslaget i flera delar innebär en långtgående harmonisering och detalj­reglering som begränsar medlems­staternas nationella handlingsutrymme och anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjnings­trygghet och fortsatta elektrifiering. Vidare konstaterar riksdagen att el­marknaderna är nära sammanlänkade och att åtgärder i en medlemsstat i vissa avseenden kan få direkta konsekvenser för andra medlemsstater. Riksdagen ser i detta avseende positivt på att förslaget skapar tydligare hantering för nätanslutningar vid kapacitetsbrist. Därtill välkomnar riksdagen åtgärderna för ökad samordning av datautbyte och utveckling av smarta och digitala nätlösningar, som enligt riksdagens mening kan ha ett tydligt EU-mervärde. Riksdagen har däremot invändningar mot den föreslagna harmoniseringen av elnätstariffer. Förslaget innebär att tariffmetoderna ska innehålla ett antal närmare angivna komponenter, och det ger dessutom kommissionen möjlighet att genom delegerade akter fastställa en gemensam struktur och harmoniserade metoder för överförings- och distributionstariffer. Riksdagen anser att utformningen av nättariffer i hög grad är beroende av nationella, regionala och lokala förhållanden. Skillnader i nätstruktur, produktions­mönster, el­användning och behov av nätinvesteringar innebär att medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna behöver ha ett betydande utrymme att utforma tariffsystem på ett sätt som är ändamålsenligt för de nationella förhållandena. Riksdagen konstaterar att det redan finns EU-rättsliga principer om bl.a. kostnadsbaserade nätavgifter och icke-diskriminering vid utformningen av nät­tariffer. Mot denna bakgrund anser riksdagen att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har visat varför det är nödvändigt att på EU-nivå därutöver fastställa så detaljerande och bindande krav på tariffstrukturen. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att kommissionen inte har genomfört någon fullständig konsekvensanalys av förslaget. Riksdagen anser därför att den före­slagna graden av harmonisering inte är förenlig med subsidiaritets­principen. Den långtgående detalj­regleringen ger även anledning att ifrågasätta om åtgärderna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål. Riksdagen har även principiella invändningar mot de föreslagna bestämmelserna om energibeskattning. Bestämmelserna innebär att medlems­staternas skatteuttag påverkas genom krav på att el ska beskattas mer förmånligt än naturgas och genom regler om förutsättningarna för nedsatt beskattning av el för energiintensiva företag. Riksdagen konstaterar att beskattning är ett område där medlemsstaternas befogenheter och det särskilda beslutsförfarande som anges i fördragen behöver respekteras. Vidare anser riksdagen att kommissionen inte har visat att bindande bestämmelser av detta slag är nödvändiga för att uppnå förslagets energipolitiska mål eller att mindre ingripande åtgärder inte skulle vara tillräckliga. Riksdagen vill i detta sammanhang även framhålla att förslaget grundas enbart på artikel 194.2 i EUF-fördraget och behandlas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med kvalificerad majoritet i rådet. Riksdagen delar regeringens tveksamhet till om sådana bestämmelser kan antas med stöd av den föreslagna rättsliga grunden, eftersom åtgärder på energiområdet som huvudsakligen är av fiskal karaktär ska beslutas av rådet med enhällighet enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande enligt artikel 194.3 EUF-fördraget. De föreslagna skatte­bestämmelsernas karaktär förstärker enligt riksdagens mening behovet av återhållsamhet när åtgärder på EU-nivå övervägs på ett område där medlems­staterna har ett betydande nationellt handlingsutrymme. Sammantaget anser riksdagen att delar av förslaget har ett gräns­överskridande mervärde och kan motiveras på EU-nivå. De föreslagna bestämmelserna om harmonisering och detaljreglering av elnätstariffer samt bestämmelserna om energibeskattning är emellertid centrala delar av förslaget. Riksdagen bedömer att kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås genom åtgärder på medlems­statsnivå eller genom mindre ingripande åtgärder på EU-nivå. Mot denna bakgrund anser riksdagen att förslaget i dessa delar går längre än vad som framstår som nödvändigt och att förslaget därför strider mot subsidiaritets­principen.
Votering NU24 punkt 1
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten

Bifall — 174 ja mot 172 nej
Ja 174Nej 172Avstår 0Frånvarande 3
Votering NU24 punkt 2
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten

Bifall — 216 ja mot 24 nej
Ja 216Nej 24Avstår 106Frånvarande 3
Votering NU25 punkt 2
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Nya lagar om elsystemet

Bifall — 280 ja mot 66 nej
Ja 280Nej 66Avstår 0Frånvarande 3
4 röstade mot sitt parti
Votering NU25 punkt 3
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Nya lagar om elsystemet

Bifall — 198 ja mot 148 nej
Ja 198Nej 148Avstår 0Frånvarande 3
Votering NU25 punkt 4
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Nya lagar om elsystemet

Bifall — 303 ja mot 43 nej
Ja 303Nej 43Avstår 0Frånvarande 3
1 röstade mot sitt parti
Votering NU27 punkt 1
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

Bifall — 280 ja mot 66 nej
Ja 280Nej 66Avstår 0Frånvarande 3
Votering NU27 punkt 2
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

Bifall — 174 ja mot 172 nej
Ja 174Nej 172Avstår 0Frånvarande 3
Votering NU27 punkt 4
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

Bifall — 302 ja mot 43 nej
Ja 302Nej 43Avstår 0Frånvarande 4
Votering NU27 punkt 5
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

Bifall — 279 ja mot 67 nej
Ja 279Nej 67Avstår 0Frånvarande 3
Votering NU27 punkt 5
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

Bifall — 174 ja mot 106 nej
Ja 174Nej 106Avstår 66Frånvarande 3
Votering NU27 punkt 6
15 juni 2026 · NU · 349 röstande

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

Bifall — 174 ja mot 172 nej
Ja 174Nej 172Avstår 0Frånvarande 3
Talade i kammaren · · Västra Götalands läns östra

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Herr talman! Det har återigen blivit dags att debattera kärnkraft i kammaren under denna mandatperiod. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte riktigt vet vilket betänkande i ordningen det blir, men ingen kan ha missat att vårt blågula samarbete arbetat intensivt med att undanröja de hinder som tidigare regeringar infört för att stoppa nya kärnkraftsprojekt.

Det är med viss stolthet som jag nu i mandatperiodens slut kan konstatera att det jag kommit att kalla för kärnkraftsrenässansen nu är i full blom.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, får det finnas kärnkraft på fler än tre platser i Sverige.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, får det finnas fler än tio reaktorer i drift samtidigt.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, finns det en av regeringen utsedd kärnkraftssamordnare.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, får man utvinna uran igen i Sverige.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, satsas det på kärnkraftsrelaterad forskning.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, arbetar myndigheter aktivt med kärnkraftsrelaterade frågor.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, har Business Sweden ett uppdrag att söka internationell kärnkraftskompetens.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, kan kommuner söka stöd för sina lokala kärnkraftsprojekt.

I dag, till skillnad från när vi kom till makten, finns det ett statsstödsprogram på plats för nya kärnkraftsinvesteringar – och så vidare.

Allt detta har resulterat i att vi nu regelbundet mottar nya ansökningar till regeringen om nya kärnkraftsprojekt runt om i Sverige. I Varberg i Halland, i Gävle i Gävleborg, i Nyköping i Södermanland och i Valdemarsvik i Östergötland finns det konkreta planer på nya kärnkraftsprojekt, och dessa har nått regeringens bord. Därutöver finns flera andra kommuner som uttryckt stöd och intresse för nya satsningar. Däribland finns Grästorp och Mariestad hemma i mitt Skaraborg, Uddevalla i Fyrbodal, Kävlinge och Svalöv i Skåne och Oskarshamn i Småland med flera.

Utöver den nationella omläggningen av politiken och det lokala stödet för nya kärnkraftverk ser vi även hur näringslivet kommit igång på allvar.

Svenska bolag vill investera i ny kärnkraft. Svenska bolag vill äga ny kärnkraft. Svenska bolag vill vara underleverantörer till ny kärnkraft. Svenska bolag vill göra markarbetet för ny kärnkraft. Svenska bolag vill bygga ny kärnkraft. Svenska bolag vill utveckla ny kärnkraft. Svenska bolag vill exportera till, och investera globalt i, ny kärnkraft. Svenska bolag vill helt enkelt vara en del av lösningen för Sveriges och omvärldens elproduktion och elsystem.

Om detta inte kan liknas vid en renässans för kärnkraften vet jag inte vad som kan det. Stödet för ny kärnkraft har dessutom vuxit sig starkare i de svenska politiska partierna, och i denna kammare har hela 80 procent röstat för det blågula förslaget om kärnkraftsfinansiering.

I dag – förvisso med mindre marginal än så – tar vi nästa steg i denna resa. I propositionen föreslår regeringen ändringar i miljöbalken som syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.

De föreslagna ändringarna innebär att förbudet mot kärntekniska anläggningar inom flera kustområden och skärgårdar tas bort. Det gäller Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund, Ångermanland från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde samt Öland.

Ändringarna innebär också att förbudet mot kärntekniska anläggningar tas bort inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar.

Av propositionen framgår vidare att ändringarna föreslås gälla samtliga kärntekniska anläggningar som omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § punkt 1 miljöbalken.

Ändringarna påverkar inte prövningen av kärntekniska anläggningar i övrigt. Regeringen framför att det därmed även fortsättningsvis kommer att krävas att prövning sker i det enskilda fallet, innan en kärnteknisk anläggning kan komma till stånd.

Herr talman! Nu har jag förklarat vad detta betänkande syftar till och poängterat det faktum att det utgör en kugge i det maskineri som de blågula partierna drivit från att vi fick väljarnas förtroende att på nytt skapa förutsättningar för nyinvesteringar i kärnkraft i Sverige.

Det har varit ett långtgående arbete som bland annat berört många lagar och myndigheter för att kunna säkerställa att de hinder som tidigare regeringar medvetet lagt på plats för att dämpa intresset för kärnkraft och för att genom juridiska begränsningar omöjliggöra för kärnkraft nu inte längre finns. Spelfältet är nu fritt för dem som vill, önskar och kan investera i nya kärnkraftsanläggningar framåt. Det har under den tid då vi har genomfört detta arbete blivit uppenbart att det intresset är stort runt om i Sverige, från såväl politiker som företag och investerare. Detta ser jag otroligt positivt på, herr talman.

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Talade i kammaren · · Göteborgs kommun

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Herr talman! Det var ett intressant anförande från Tobias Andersson. Man är väldigt stolt över hur mycket man ska ha åstadkommit, men sanning är att det inte tagits ett enda spadtag för ny kärnkraft fast det var det man lovade. Det vi debatterar nu, kärnkraftsanläggningar längs våra kuster, kommer inte heller att underlätta när det gäller den frågan.

Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid. Det handlar om klimatomställning, elektrifiering av industrin och transportsektorn och etablering av nya företag, som naturligtvis behöver energi. Vi behöver bygga ut den fossilfria energiproduktionen i en takt som vi inte har sett på decennier. Det råder ingen tvekan över huvud taget om att vi behöver mer el. Det råder heller ingen tvekan om att kärnkraft kommer att vara en viktig del av Sveriges framtida energimix.

Socialdemokraterna säger ja till ny svensk kärnkraft. Men att säga ja till ny kärnkraft innebär inte att man måste säga ja till varje förslag som regeringen lägger fram på riksdagens bord. Det innebär inte heller att man ska acceptera bristande planering, otillräckliga konsekvensanalyser eller förslag som i stället för att lösa konflikter riskerar att skapa nya, liksom problem som blir svårare att sedan hantera. Det är därför vi motsätter oss den nya proposition som vi debatterar i kammaren i dag.

Herr talman! Regeringen föreslår att förbudet mot etablering av kärntekniska anläggningar längs stora delar av Sveriges kust- och skärgårdsområden helt tas bort. Det är ett väldigt långtgående förslag. Det område som i dag omfattas av skydd gör det av väldigt goda skäl. Bestämmelserna har införts för att värna naturvärden, kulturmiljöer och möjlighet till friluftsliv. De skyddar kustmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden och som utgör grunden för näringar som turism och fiske.

När regeringen nu öppnar upp dessa områden måste det finnas ett tydligt och underbyggt behov. Men det behovet har regeringen faktiskt inte redovisat. Tvärtom finns det i dag goda möjligheter att bygga ytterligare kärnkraft på de platser där vi redan nu har etablerad kärnkraft: Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.

På dessa platser finns redan den infrastruktur som krävs. Där finns kompetens och erfarenhet av kärntekniska anläggningar liksom etablerade säkerhetssystem. Och där finns en lokal acceptans, vilket inte minst är viktigt. Flera bedömare har dessutom pekat på att framför allt Oskarshamn har mycket goda förutsättningar för ytterligare utbyggnad.

Givet att det redan finns plats för fler reaktorer på dessa orter och att de passar väl in i det svenska elsystemet ser vi inte behovet av att öppna upp helt nya kuststräckor för kärnkraftsetableringar.

Herr talman! Det finns en principiellt väldigt viktig fråga här: Vem är det som ska avgöra vilka framtidens energianläggningar ska vara och var de ska byggas? Regeringens modell innebär i praktiken att marknaden får en allt större roll i att peka ut etableringsplatser. Vi har nyligen sett exempel på detta när bolaget Kärnfull Next ansökte om att få bygga sex små, modulära reaktorer i området sydost om Valdemarsvik, på en plats där det i dag inte finns någon kärnkraft över huvud taget.

Det illustrerar exakt den problematik som vi vill lyfta fram. Vi menar att detta inte är upp till marknaden att avgöra. Eller som Tobias Andersson sa här i talarstolen vid upprepade tillfällen, sex sju gånger: Det är bolagen, bolagen, bolagen som kommer med ansökan. Det är inte marknaden som ska avgöra om kärnkraft ska byggas, utan det är ett ansvar för staten. Det är staten som ska väga samman energibehov, miljöhänsyn, säkerhetsfrågor, totalförsvar, nätkapacitet och regional utveckling. Det är staten som ska göra de strategiska avvägningarna, inte marknaden – inte enskilda aktörer utifrån sina affärsplaner.

Därför anser vi att staten ska ta ett samlat ansvar och peka ut lämpliga områden för kärnkraft men också det som vi tidigare har pekat på, havsbaserad vindkraft. Det skulle skapa en bättre tydlighet för investerare och en större förutsägbarhet för kommunerna. Det skulle ge en bättre möjlighet att hantera de målkonflikter som ofrånkomligen uppstår när stora energiinvesteringar ska genomföras i vårt land.

Herr talman! Vi socialdemokrater tycker inte att kuststräckor som Stockholms skärgård, Höga kusten, Bohuskusten, där jag själv är uppvuxen, eller Öland ska öppnas upp för denna typ av etableringar. Det är inte platser som är särskilt väl lämpade för kärnteknisk verksamhet.

På de befintliga kärnkraftsorterna finns däremot både acceptans och förutsättningar. Där finns, som jag nämnt, den tekniska infrastrukturen. Där finns kompetensen och inte minst erfarenheten och acceptansen. Och där har de säkerhetsmässiga förutsättningarna redan noggrant prövats. Det är där en fortsatt utbyggnad bör ske.

Herr talman! Det finns ytterligare skäl att rikta kritik mot regeringens hantering i just denna fråga. Under mandatperioden har regeringen återkommit med flera propositioner, vilket vi också kunde höra föregående talare prata om, som på olika sätt handlar om kärnkraftens framtid. Många remissinstanser har pekat på att dessa förslag är nära sammanlänkade och ibland överlappar varandra – då behöver de behandlas tillsammans. Den kritiken håller vi med om.

När man genomför så omfattande förändringar av energipolitiken måste riksdagen få möjlighet att bedöma en helhet i stället för, som det nu har blivit, göra en bedömning i stuprör. Vad blir konsekvenserna för elsystemet, för våra statsfinanser, för andra fossilfria kraftslag, för våra kommuner och för hushållen? Detta är frågor som vi hade behövt en helt annan analys av, en samlad analys.

I stället väljer regeringen att steg för steg förändra regelverk utan att ge riksdagen en fullständig bild av de samlade effekterna. Det här är inte ett tillfredsställande beslutsunderlag.

Herr talman! Det är också värt att notera att entusiasmen ute i kommunerna är ytterst begränsad; det är inte särskilt många hurrarop. Sveriges Kommuner och Regioner har varit starkt kritiska och framhållit att förslagen inte är tillräckligt genomlysta och konsekvensbedömda för att ligga till grund för denna lagstiftning.

När kommuner som ytterst berörs av dessa förändringar efterfrågar bättre analyser bör en regering lyssna på dem. Det handlar om respekt för det kommunala självstyret. Det handlar också om att skapa långsiktigt hållbara beslut.

Herr talman! Vi i Socialdemokraterna vill bygga ett starkt, robust, fossilfritt energisystem. Vi vill se ny kärnkraft och mer havsbaserad vindkraft. Vi vill se investeringar som stärker svensk konkurrenskraft och tryggar industrins elbehov och som i sin tur skapar arbetstillfällen och säkrar dem som finns.

Men vi vill också se ordning och reda i energipolitiken. Vi vill att staten tar ett samlat ansvar. Vi vill att etableringar sker på de platser som är bäst lämpade. Och vi vill att viktiga natur, kultur- och friluftsvärden inte riskeras om det inte finns mycket starka skäl.

Regeringen har inte visat att det finns behov av att öppna upp stora delar av Sveriges kust- och skärgårdsområden för kärntekniska anläggningar. Det är just därför vi anser att denna proposition bör avslås. Och det är därför jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Replikerade på Mattias Jonsson · · Västra Götalands läns östra

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Mattias JonssonS· i sitt anförandeDet var ett intressant anförande från Tobias Andersson. Man är väldigt stolt över hur mycket man ska ha åstadkommit, men sanning är att det inte tagits ett enda spadtag för ny kärnkraft fast det var det man lovade. Det…

Herr talman! Mattias Jonsson inledde sitt anförande med att konstatera att det inte råder någon tvekan om kärnkraftens vikt och roll i Sveriges framtida elsystem. Jag håller med honom helt i detta.

Däremot råder det nog för många väljare en tvekan om Socialdemokraternas hållning och syn på kärnkraften. Man har förvisso röstat ja till de statsstöd som det blågula samarbetet lade på riksdagens bord i budgeten, men man har villkorat det. Man har förvisso röstat ja till delar av omläggningen för att underlätta för nya kärnkraftsansökningar i Sverige samtidigt som man har varit emot andra initiativ från regeringen, däribland det förslag som vi debatterar här och nu.

Dessutom är det nog för alla svenskar uppenbart att Socialdemokraterna, om de får väljarnas förtroende, avser att styra Sverige tillsammans med partier som har en ännu mer oklar syn på kärnkraften och dess roll i Sveriges framtida elsystem.

Det finns alltså många frågor att bena i här. Men låt mig börja med en. Kan Mattias Jonsson gå i god för att det han nu uttrycker i talarstolen om kärnkraftens vikt och värdet av kärnkraft i Sveriges elsystem även i framtiden kommer att vara Socialdemokraternas politik även vid ett regeringssamarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet?

Svarade Tobias Andersson i en replik · · Göteborgs kommun

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Tobias AnderssonSD· i en replikMattias Jonsson inledde sitt anförande med att konstatera att det inte råder någon tvekan om kärnkraftens vikt och roll i Sveriges framtida elsystem. Jag håller med honom helt i detta. Däremot råder det nog för många…

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan! Vi har varit tydliga under en längre tid. Kärnkraft i Sverige har stor betydelse för svensk energiproduktion. Vi har också varit tydliga med de besked vi har givit om att vi ser att det finns förutsättningar för och behov av att bygga ut ny kärnkraft på befintliga platser. Jag noterade att befintliga platser inte nämndes en enda gång i Tobias Anderssons anförande såvitt jag hörde. Jag tycker att man ska ha respekt för dem ute i landet som är oroliga för nya anläggningar.

Att man öppnar upp kuststräckor på det sätt som nu föreslås tycker jag inte är respektfullt, framför allt när man inte kan visa på att det finns ett sådant behov. Men från Sverigedemokraterna håller man alltså ett anförande där man inte ens nämner de befintliga platserna, där det redan finns en acceptans, en infrastruktur och en kompetens på plats. Det är där man borde satsa. Det är där man borde fokusera.

Sedan, herr talman, hade vi denna ingång i samtalen med regeringen. Vi framhöll behovet av att hitta system så att vi kan få havsvindkraft på plats. Det är beklagligt att Sverigedemokraterna hade en position som gjorde att vi inte kunde komma överens. Det innebar att vi inte kom fram i tillräckligt snabb takt när det gäller vare sig kärnkraft eller utbyggnaden av vindkraft. Där är Tobias Andersson och Sverigedemokraterna skyldiga till att vi inte kommer närmare en lösning.

Replikerade på Mattias Jonsson · · Västra Götalands läns östra

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Mattias JonssonS· i en replikTack, Tobias Andersson, för frågan! Vi har varit tydliga under en längre tid. Kärnkraft i Sverige har stor betydelse för svensk energiproduktion. Vi har också varit tydliga med de besked vi har givit om att vi ser att…

Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för svaret!

Mattias Jonsson påpekade att jag inte nämnde de tre befintliga sajterna där kärnkraft levererar el och effekt i nuläget. Det är sant. Jag nämnde inte heller att det är premiär i fotbolls-VM i kväll eller att jag åt thaibuffé till lunch. Det har att göra med att det inte hör till det betänkande vi nu debatterar. Därför var det inte heller rimligt att lyfta in det.

Det är klart att jag ser goda förutsättningar inte minst på Ringhals, där ett arbete pågår, men även i Oskarshamn, där det nu äger rum samtal om en ny ägare till Unipers andel. Det är väldigt intressant att följa detta och se om man kan hinna i kapp Ringhalsprojektet på befintliga sajter eller för den delen på andra platser.

Jag tror att skillnaden här handlar om hur man ser på marknaden på detta område. Vi minns att det under förra valrörelsen var en stor debatt mellan blocken när det gällde att kärnkraft lagts ned och att investeringar uteblivit och om detta var politikens eller marknadens fel. Jag företrädde den sida som sa att det var politikens fel, medan Mattias Jonsson och hans parti företrädde den sida som sa att det var marknaden som inte ville investera i kärnkraft.

Sedan vi kom till makten har vi behövt rensa bort de politiska beslut som låg som en våt filt över kärnkraften i Sverige. Vi kan nämna effektskatten. Vi kan nämna det faktum att det inte fick finnas kärnkraft på fler än tre platser och att det inte fick finnas fler än tio reaktorer i drift. Vi kan också nämna det faktum som vi hanterar här i dag, nämligen att man i lag begränsat var kärnkraft får etableras och därigenom inte tillåtit det på vissa kustremsor i Sverige.

Då blir det en något retorisk fråga, herr talman, om det var marknaden eller politiken som stipulerade alla dessa juridiska begränsningar för nya kärnkraftverk i Sverige som vi nu har röjt undan. Jag vill hävda att det är jag, Mattias Jonsson och våra kollegor i denna kammare som tar dessa beslut. Nu har vi behövt riva upp politiska beslut för att skapa förutsättningar för ny kärnkraft.

Varför vill Mattias Jonsson, som vill ha kärnkraft, fortfarande ha politiska begränsningar för densamma?

Svarade Tobias Andersson i en replik · · Göteborgs kommun

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Tobias AnderssonSD· i en replikTack, Mattias Jonsson, för svaret! Mattias Jonsson påpekade att jag inte nämnde de tre befintliga sajterna där kärnkraft levererar el och effekt i nuläget. Det är sant. Jag nämnde inte heller att det är premiär i…

Herr talman! Vi socialdemokrater har också landat i att vi måste lyfta taket och begränsningen till tio reaktorer. Vi ser den potential som finns i Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Det är där man behöver ha fokus.

Jag blev orolig när jag hörde Tobias Andersson i sitt anförande tala så mycket om bolagen, alltså marknaden, som ska peka ut och göra ansökningar.

Jag tycker att det är fullt rimligt att det är statens ansvar att ta ett samlat grepp både för havsvindkraften och för kärnkraften och att peka ut områdena. Vi har landat i ställningstagandet att det på de befintliga platserna finns potential, infrastruktur, acceptans och kompetens. Det är där man behöver satsa.

Att på det här sättet göra det helt fritt att göra ansökningar för stora delar av våra kustområden är, tycker jag, inte att ta ansvar. Det skapar en större oro och en större osäkerhet.

Vi behöver vara tydliga från politikens sida. Hade man velat komma fram hade man också sett till att få till stånd en långsiktig överenskommelse med de här ingångsvärdena, i stället för att komma med det ena förslaget efter det andra. Det blir ett lapptäcke där det är väldigt svårt att se de totala konsekvenserna. Den kritiken har vi framfört tidigare, och vi framför den här i dag i kammaren också.

(Applåder)

Talade i kammaren · · Gotlands län

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Herr talman! För att möjliggöra fortsatt elektrifiering av samhället och åstadkomma en effektiv klimatomställning behöver kraftsystemet stärkas och produktionen av fossilfri el öka. Kärnkraften kan leverera stora mängder fossilfri el och bidra med stödtjänster som gör hela elsystemet mer robust och leveranssäkert. Därför är det rimligt att regeringen har lagt viss möda på att riva de hinder som successivt byggts upp för att hindra ny kärnkraft i Sverige.

Herr talman! År 2023 presenterade regeringen en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Den innehöll en fullständig analys och en tydlig helhetssyn. I den fanns bland annat en nationell kärnkraftssamordnare, initiativ till en riskdelningsmodell och mål satta till år 2035 och 2045.

År 2024 beslutade riksdagen att ny kärnkraft ska kunna byggas på fler platser och att fler än tio reaktorer ska kunna vara i drift samtidigt. Det är rimligt, givet att nya reaktorer, som kallas små och modulära, har en lägre effekt var för sig och att man därför kan behöva fler. Tvivelsutan kan en stor konventionell reaktor leverera mer, och det är ju det vi behöver, men det finns också fördelar med mindre reaktorer, eftersom en mindre andel av kärnkraften då är offline när man genomför periodiskt underhåll på en reaktor.

År 2024 beslutade också riksdagen om energipolitikens långsiktiga inriktning och satte målet om ny kärnkraft motsvarande 2 500 megawatt till 2035. Det motsvarar ungefär två stora konventionella reaktorer och bidrar med den planerbara elproduktion som kan hjälpa till att stabilisera elsystemet, vilket i sin tur underlättar för att koppla på fler volatila producenter och säkerställa den tilldelning av effekt som behövs till industrier som vill minska sina koldioxidutsläpp.

År 2025 beslutade riksdagen om den finansieringsmodell som utretts av landets främsta experter och som möjliggör statlig riskdelning, vilket är en förutsättning för byggnationen av ny kärnkraft i Sverige. Kärnkraft har mycket höga initiala investeringskostnader, långa ledtider och regulatoriska risker. Därför är det rimligt att staten är en aktör och ger förutsättningar för att investeringarna ska bli av.

I april i år presenterades också nästa steg, där staten ska köpa 60 procent av Videberg Kraft AB, det projektbolag som Vattenfall startat tillsammans med nio stora industriföretag och som ska bygga ny kärnkraft på Ringhals. Det finns goda skäl för det.

Staten ska bära den del av risken som bara staten rimligen kan bära. Statens majoritetsägande gör projektet finansierbart. Och vi vill såklart som stat ha kontroll när skattebetalarna tar en risk. Det handlar inte om att staten ska ersätta näringslivet på något vis, utan det handlar om att staten ska kliva in där politisk risk, systemnytta och investeringens storlek gör att marknaden annars tvekar.

Herr talman! Med det här betänkandet tar vi också nästa steg genom att ta bort ytterligare geografiska hinder vid kusten. Kärnkraftverk byggs ofta vid kusten av både praktiska och tekniska skäl. Ett kärnkraftverk producerar stora mängder el men behöver också kunna kylas på ett säkert och effektivt sätt. Närheten till havet ger tillgång till stora mängder kylvatten, och kustlägen är lämpliga eftersom de ger bättre tillgänglighet till robust infrastruktur i form av hamnar.

Att kärnkraftverk behöver kustlägen är inte automatiskt lika med att varje kustläge är lämpligt. Men vår linje är att det är orimligt att på förhand utesluta stora delar av Sveriges kust från prövning, särskilt när Sverige behöver mer fossilfri och planerbar el.

Det förslag vi behandlar i dag handlar inte om att kärnkraft ska få byggas var som helst utan om att ta bort förbud som har syftat till att lägga lager på lager av hinder som omöjliggör ny kärnkraft.

Herr talman! Det är viktigt att vara tydlig med vad den här lagändringen innebär. Att ett område inte längre omfattas av ett uttryckligt förbud mot kärntekniska anläggningar betyder inte att någon får bygga ett kärnkraftverk där utan vidare. Tvärtom krävs det fortsatt omfattande prövning enligt flera regelverk. Kärnteknisk verksamhet kräver tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Det börjar med en analys hos Strålsäkerhetsmyndigheten, och därefter behövs ett godkännande av regeringen. Därutöver krävs en miljöprövning enligt miljöbalken, regeringens tillåtlighetsprövning och, inte minst, kommunfullmäktiges tillstyrkande.

Herr talman! Den senaste tiden har vi sett ansökningar om ny kärnkraft i Valdemarsviks kommun, i Norrsundet i Gävle kommun och vid Studsvik i Nyköpings kommun. Det är bra. Ny kärnkraft stärker elsystemets stabilitet, driver på elektrifieringen och håller priserna stabila i hela landet.

Det är dock inte så att alla som ansöker om etablering av ny kärnkraft automatiskt kommer att få ett ja. Men det är hoppingivande att det finns flera aktörer utanför Vattenfall som vill vara med och bidra till att lösa Sveriges elutmaning. Att stora svenska industriföretag också lägger in egna pengar i projekt är en styrka för Sverige.

Herr talman! Det är krävande och ett stort åtagande att bygga ny kärnkraft, men den här regeringen ska se till att det blir gjort. De lager på lager av hinder som har byggts in för att omöjliggöra ny kärnkraft tas bort steg för steg. Och en effektiv finansieringsmodell finns nu på plats. Utöver det finns det skäl att titta på hur andra delar, som kompetensförsörjning och leveranskedjor, kan säkras. Därför har regeringen också tillsatt en ny utredning som ska lämna förslag på hur staten kan bidra till en effektiv utbyggnad av ny kärnkraft.

Den utredningen, som tillsattes den 11 mars i år, ska se över hur staten kan stödja uppbyggnaden av leveranskedjor, kompetens och erfarenhetsutbyte samt föreslå hur det kan organiseras. Det ingår också att utreda om statligt delägande i kärnkraftsbolag bör organiseras i ett statligt ägarbolag – det är en fråga som har lyfts tidigare.

Det här handlar kort och gott om hur de strukturer som ska komma på plats i samband med det första projektet kan bidra till att även andra projekt blir framgångsrika. Man skulle kunna kalla det för en programorganisation för kärnkraftsutbyggnad.

Herr talman! Kärnkraften har egenskaper som Sverige behöver. Den kan leverera stora mängder fossilfri el. Den kan bidra till ett robust och leveranssäkert elsystem. Den producerar oberoende av väder och årstid och kan därmed komplettera andra fossilfria kraftslag. Detta betyder inte att all annan elproduktion är oviktig. Sverige behöver mer fossilfri elproduktion, fler elnät, mer flexibilitet och effektivare användning av energi. Men ett elsystem för ett modernt industriland kan inte bara bygga på förhoppningar om att nya tekniska lösningar kommer att lösa dagens problem. Därför behövs kärnkraften.

Replikerade på Jesper Skalberg Karlsson · · Göteborgs kommun

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Jesper Skalberg KarlssonM· i sitt anförandeFör att möjliggöra fortsatt elektrifiering av samhället och åstadkomma en effektiv klimatomställning behöver kraftsystemet stärkas och produktionen av fossilfri el öka. Kärnkraften kan leverera stora mängder fossilfri el…

Herr talman! De här förslagen och den här propositionen handlar i grunden om att regeringen ska öppna för kärnkraft på fler platser. Man slopar helt enkelt skyddet i viktiga miljöer, exempelvis på Gotland och på Fårö.

Jag vill fråga Jesper Skalberg Karlsson om han tycker att Fårö är en lämplig plats för ny kärnkraft. Varför ska man annars slopa skyddet där?

Svarade Rickard Nordin i en replik · · Gotlands län

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Rickard NordinC· i en replikDe här förslagen och den här propositionen handlar i grunden om att regeringen ska öppna för kärnkraft på fler platser. Man slopar helt enkelt skyddet i viktiga miljöer, exempelvis på Gotland och på Fårö. Jag vill fråga…

Herr talman! Gotland är inte en lämplig plats för kärnkraft. Anledningarna är: Vi har inte det elbehovet. Vi är inte anslutna till stamnätet; vi har alltså bara likströmskablar. Därutöver finns det en säkerhetspolitisk dimension att ta hänsyn till. Det finns heller inget bolag som har aviserat att man har ett intresse av att bygga ny kärnkraft på Gotland.

Herr talman! Med det sagt handlar inte den här frågan om att vi vill bygga kärnkraft på alla de platser där det tidigare har varit förbjudet. Det här handlar om att vi vill ta bort det uttryckliga förbudet, som gäller många geografiska platser, eftersom det finns lager på lager av hinder för ny kärnkraft.

Jag tror att oppositionen, som nu är upprörd över att vi tar bort de här hindren, hade varit lika upprörd om ett bolag hade kommit in med en ansökan som gällde en specifik plats och om vi därefter hade tagit bort de geografiska begränsningar som finns i den här lagtexten.

Herr talman! Utgångspunkten behöver vara att vi ska bygga elproduktion där den, för det första, behövs och där den, för det andra, är accepterad. Med det sagt är det så här: När vi tar bort det uttryckliga förbudet som gäller de här platserna ska kommunfullmäktige fortfarande tillstyrka detta. Det ska finnas en lokal acceptans. Det tycker jag är en bra ordning.

Replikerade på Jesper Skalberg Karlsson · · Göteborgs kommun

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Jesper Skalberg KarlssonM· i en replikGotland är inte en lämplig plats för kärnkraft. Anledningarna är: Vi har inte det elbehovet. Vi är inte anslutna till stamnätet; vi har alltså bara likströmskablar. Därutöver finns det en säkerhetspolitisk dimension att…

Herr talman! Jag noterar att ledamoten säger att Gotland inte är en lämplig plats för ny kärnkraft. Varför då slopa skyddet? Det skickar dubbla signaler till gotlänningarna. Ledamoten säger: Detta är en dålig plats. Samtidigt säger regeringen: Här ska man kunna bygga kärnkraft. Det är väldigt motsägelsefullt.

Om man tycker att det är en dålig plats för kärnkraft hade man kunnat undanta Gotland och Fårö när det gäller den här lagstiftningen. Då hade man kunnat se till att de skydden finns kvar. Det är fullt möjligt att lagstifta på det sättet. Men det har regeringen inte gjort.

Gotland är inte en lämplig plats, enligt Jesper Skalberg Karlsson. För det första: Är det någonting som Moderaterna tycker, eller är det bara Jesper Skalberg Karlssons privata åsikt? För det andra: Varför har man då inte behållit skyddet? Det hade varit fullt möjligt.

Svarade Rickard Nordin i en replik · · Gotlands län

Ny kärnkraft i Sverige - fler möjliga platser vid kusten

Rickard NordinC· i en replikJag noterar att ledamoten säger att Gotland inte är en lämplig plats för ny kärnkraft. Varför då slopa skyddet? Det skickar dubbla signaler till gotlänningarna. Ledamoten säger: Detta är en dålig plats. Samtidigt säger…

Herr talman! Tack till Rickard Nordin för frågan!

Allt som är olämpligt behöver inte ha en egen uttryckt lagtext, som är geografiskt begränsad. När det till exempel gäller havsbaserad vindkraft tycker jag: Bygg den där aktörer är intresserade av att investera, där elnätet är redo att ta emot den och där det dessutom finns en lokal acceptans! Men det betyder inte att jag vill skriva en specifik lagtext om att det ska vara förbjudet att bygga havsbaserad vindkraft vid inloppet till Musköbasen. Det får man ta hänsyn till i den prövning som sker enligt annan lagtext.

Herr talman! Det är värt att nämna att det vi gör är att vi tar bort lager på lager av hinder för ny kärnkraft. Men det kommer fortfarande att finnas flera lagstiftningar som man behöver ta sig igenom. Det är kärntekniklagen. Det är ansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Det är tillåtlighetsprövningen hos regeringen. Det är uppbyggnaden av elnät för att man ska kunna ta emot detta – med mera. Att vi tar bort det uttryckliga förbudet betyder inte att vi ska bygga reaktorer på varenda strand längs med kusten mot Östersjön. Det handlar just om att ta bort lager på lager av hinder som står i vägen för ny kärnkraft.

(Applåder)