Roger Hedlund

Fru talman! I dagens allmänpolitiska debatt vill jag lyfta upp några delar av den svenska valprocessen. Man kan nämligen lite enkelt påstå att det här valet avgjordes av 50 000 väljare och att det förra valet avgjordes av 46 000 väljare. Det är alltså skillnaden mellan blocken i svensk politik. Om man hade halverat det antalet och om det antalet hade gått till den andra sidan av blocket hade vi haft en helt annan majoritet i Sveriges riksdag efter både förra valet och det här valet.

Detta visar att det verkligen är svårt att säga att varje röst inte räknas. Den person som går och lägger sin röst i valet har en stor möjlighet att i slutänden faktiskt påverka vilken konstellation som ska styra landet.

Det sätter också fingret på hur oerhört viktigt det är att vårt svenska valsystem fungerar bra fullt ut. När det gäller hur det fungerar i en vallokal tycker jag att det finns en del saker som man borde titta närmare på. Det handlar bland annat om kontrollen av valsedelsställen. I dag finns det inte några tydliga riktlinjer för hur ofta valsedelsställen ska kontrolleras. Valmyndigheten har överlämnat till kommunerna att ansvara för det. Jag menar att det är viktigt att det finns tydliga regler för hur den kontrollen ska ske, för att valsedlar inte ska försvinna eller gömmas där bakom.

En annan sak är hur man legitimerar sig när man ska gå och rösta. I dag finns det tre sätt: att väljaren identifierar sig själv med legitimation, att någon annan intygar väljarens identitet eller att röstmottagaren känner igen väljaren. Jag kan tycka att vi har ett lite väl frikostigt system i Sverige i dag när en annan person ska kunna intyga en persons identitet eller att en röstmottagare ska kunna godkänna att personen är igenkänd. Det öppnar tyvärr för att det faktiskt går att släppa in personer för att rösta som egentligen inte har rösträtt eller som röstar i en annan persons namn.

Jag menar att vi behöver strama upp möjligheten för hur man ska kunna identifiera sig när man ska rösta. En röstmottagare som har dåliga intentioner, när det gäller att jobba med röstfusk, kan trots allt bygga upp ett system för hur väljare identifieras. Det finns tyvärr möjligheter i Sverige i dag för att ett sådant system skulle kunna utvecklas. Jag inledde mitt anförande i dag med att säga att varje röst räknas och att läget är oerhört jämnt. Det kan vara tajt, och detta sätter återigen fingret på vilka möjligheter som finns för den som vill jobba med den typen av ovärdiga metoder i ett svenskt demokratiskt samhälle.

Om vi ska upprätthålla förtroendet för det svenska valsystemet behöver vi se till att det fungerar rakt av. Vi vet också att det finns många väljare – man kan alltid definiera vad många innebär – som har gått för att rösta men som redan kryssats av i röstlängden på grund av att en valförrättare kryssat på fel rad för en tidigare röstande person i vallokalen. Det har inneburit att den här väljaren inte fått rösta, eftersom den redan hade kryssats av i röstlängden.

Vi behöver strama upp det svenska systemet på olika sätt och vis, så att sådana saker inte kan hända i Sverige i dag, och se till att säkra våra demokratiska system i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Tack för ditt svar, Amanda Palmstierna!

När det gäller att ta tag i de fastighetsägare som inte sköter sin förvaltning låg ju det på Miljöpartiets bord under den tid då ni regerade under förra mandatperioden. Den lagstiftning som ligger på bordet i dag är en lagstiftning som Miljöpartiets regering stod bakom. Jag hoppas att du var nöjd med det arbete som Miljöpartiet gjorde på det området.

Vidare menar Miljöpartiet att det finns en oro för att hyresgästerna ska drabbas genom en extra pålaga på hyresavin när man tvingar, som ni uttrycker det, fastighetsägare att ingå samverkansavtal. Jag frågade tidigare Socialdemokraterna hur man resonerar i den frågan.

Det är i dag möjligt för kommunala bostadsbolag att använda hyresgästernas kostnader för att göra bostadsmiljöerna tryggare. Frågan är om Miljöpartiet vill ändra den lagstiftningen så att kommunala bostadsbolag inte ska få jobba med trygghetsskapande åtgärder i bostadsmiljön. Det måste ju vara en konsekvens om samma inställning gäller här: Man ska inte använda hyresgästernas vinster i hyresbolagen för att vidta trygghetsskapande åtgärder, för då innebär det en hyreshöjning i slutändan.

Bevare mig väl, fru talman, för ett bostadsområde där Miljöpartiet får styra på riktigt med de åtgärder man föreslår i sina motioner och särskilda yttranden. Bostadsbolagen ska alltså fråntas möjligheten att använda sina pengar till att skapa trygghet i bostadsområdena för att undvika en eventuell hyreshöjning i slutändan.

Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för din redogörelse för Miljöpartiets hållning när det gäller den lagfråga som ligger på bordet!

Jag konstaterar att Miljöpartiet i det särskilda yttrandet och i reservationen som de har lämnat i ärendet framhåller att det är viktigt hur de allmänna ytorna är utformade och hur dessa ytor används.

Frågan är hur mycket Miljöpartiet lägger i ordet viktigt i det här sammanhanget. De menar nämligen samtidigt att det ska vara frivilligt att avstå skötsel och möjligheten att gemensamt i en samverkansmodell ta ansvar för hela bostadsområdet. Det ska vara frivilligt att avstå den biten, att avstå från att se till att upprätthålla området med olika planteringar, ombyggnation, skötsel och andra trygghetsskapande åtgärder som det innebär.

Frågan blir: Hur viktiga är egentligen de allmänna ytorna? Det gäller utformandet och hur dessa ytor används, som Miljöpartiet säger i sin reservation. Det är uppenbarligen inte så viktigt att vi faktiskt ska ställa krav på att man ingår i en samverkan där man gemensamt tar ansvar och lägger pengar på att upprätthålla det.

Vi ska inte ha fastighetsägare som inte vill vara med och som inte vill lägga pengar på de bitarna utan i stället vill låta andra stå för de kostnaderna. Det är en fråga jag ställer mig när jag läser handlingarna i det här ärendet i dag. Kanske kan vi få ett svar.

Fru talman! Jag tackar Denis Begic för svaret.

Om det är någon som har lagt pengar på rättsväsendet är det vi i Sverigedemokraterna tillsammans med våra samarbetspartier. Där kan Socialdemokraterna aldrig mäta sig med oss. Det innebär att det är vi som ser till att skapa trygghet genom hela rättskedjan och i hela samhället genom de resurser som har lagts där, de straffskärpningar som har gjorts och de nya verktyg som polisen har fått.

Vi vill såklart se till att vi kan få full effekt av detta genom framskridande åtgärder och ny lagstiftning som gör att vi kan ta tag i det här fullt ut på alla plan. Därför blandar vi in fastighetsägarna, som vi tycker har ett naturligt ansvar i den här rollen och som i slutändan också vinner på att alla fastighetsägare är med och hjälper till i dessa bostadsområden. Det är därför vi inför den här lagstiftningen.

Fru talman! Det var intressant att jag inte fick svar på min fråga. Vill Socialdemokraterna riva upp den lagstiftning som ger de kommunala bostadsbolagen rätt att använda sin vinst till trygghetsskapande åtgärder? Denna lagstiftning innebär i förlängningen, enligt Socialdemokraterna, att kostnaden läggs på hyresgästens hyresavi och att de ekonomiskt utsatta får betala för de trygghetsskapande åtgärder som kommunala bostadsbolag vidtar i en rad kommuner runt om i Sverige. Socialdemokraternas huvudsakliga kritik mot lagförslaget var ju att de ekonomiskt utsatta hyresgästerna får finansiera trygghetsskapande åtgärder i bostadsområden.

Jag tycker att det är väldigt bra att lagstiftningen tillåter de kommunala bostadsbolagen att använda vinsten till trygghetsskapande åtgärder; det är en sverigedemokratisk inriktning. Vi tycker likadant när det gäller de privata fastighetsägarna. Det tycker dock inte Socialdemokraterna. De vill riva upp den lagstiftning som gör det möjligt för kommunala bostadsbolag att vidta trygghetsskapande åtgärder.

Fru talman! Tack, Denis Begic, för ditt anförande om Socialdemokraternas inställning till den här lagstiftningen!

Det finns i dag en lagstiftning som gör det möjligt för kommunala bostadsbolag att använda sig av vinsten för att vidta trygghetsskapande åtgärder i bostadsområden. Man får även använda vinsten till en rad andra åtgärder. Är Socialdemokraternas inställning att denna lagstiftning ska ändras så att de kommunala bostadsbolagen inte kan använda sina resurser till att vidta trygghetsskapande åtgärder? Det måste väl ändå bli konsekvensen av Socialdemokraternas inställning i den här frågan?

Socialdemokraterna tycker inte att privata fastighetsägare ska använda vinsten till sådant, eftersom det innebär att ekonomiskt utsatta hyresgäster riskerar att drabbas av hyreshöjningar. Konsekvensen blir dock exakt densamma om kommunala bostadsbolag använder sina vinster till trygghetsskapande åtgärder. Det måste rimligen innebära att Socialdemokraterna anser att man bör ändra lagstiftningen gällande de trygghetsskapande åtgärder som kommunala bostadsbolag kan vidta, eftersom den nuvarande lagstiftningen kan innebära högre hyra för hyresgästerna. Jag skulle vilja få ett svar från ledamoten på detta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag och Sverigedemokraterna anser att alla i samhället har en roll i att bidra till att motverka brottslighet och till att skapa trygga samhällen. Jag anser också att fastighetsägarna i allra högsta grad ingår i den samhälleliga del som ska arbeta med de här frågorna.

I dag använder de allmännyttiga bostadsbolagen en del av intäkterna till olika projekt i bostadsområdena. Det har jag aldrig hört Vänsterpartiet ha en åsikt om tidigare, men när vi i det här fallet pratar om trygghetsskapande åtgärder ska gemensamma medel tydligen inte få användas för att göra sådana insatser. Jag begriper faktiskt inte vad skillnaden är på det området.

Jag skulle säga att fastighetsägarna, genom att vara med och gemensamt bidra med det här, spelar en avgörande roll för att få trygghet i bostadsområdena. Om vi exkluderar fastighetsägarna blir det väldigt svårt att lyckas åstadkomma detta.

Lagstiftningen kommer av att många arbetar med den här frivilliga samverkansmodellen, men alla fastighetsägare vill inte alltid fullt ut vara med. Det blir svårt för de andra fastighetsägarna att arbeta med frågan när vissa fastighetsägare säger nej till samverkan.

Här kommer den här lagstiftningen in. Att det också tas ut en avgift för det arbete som görs är i grunden, som jag nämnde tidigare, någonting som fastighetsägarna får en positiv effekt av. Därmed anser jag att den här modellen är avgörande för att vi ska lyckas åstadkomma en trygg bostadsmiljö igen.

Fru talman! Vänsterpartiet ställer sig kritiskt till den nya lagstiftning som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lägger fram. Man menar att behovet av lagstiftningen inte har visats. Jag tycker att det är en väldigt intressant ingång, med tanke på hur brottsligheten och otryggheten har brett ut sig i våra bostadsområden under väldigt lång tid.

Vi har äntligen fått ned antalet skjutningar i samhället tack vare Sverigedemokraternas och samarbetspartiernas insatser på det rättspolitiska området, både genom ny lagstiftning och genom ökade resurser. Men att Vänsterpartiet menar att det inte finns behov av att jobba ytterligare med de här frågorna i bostadsområdena gör mig förvånad.

Den här lagstiftningen visar tydligt att man kan få med alla intressenter, alla fastighetsägare, på att finansiera trygghetsskapande åtgärder inom bostadsområdet. Det som man kan arbeta med inom den här samverkansmodellen är också i grunden saker som i stort sett varje fastighetsägare redan i dag gör för att värna om sin fastighet och dess omgivning. Det handlar om att minska brottslighet, såsom klotter och skadegörelse, och minska otryggheten. Allt det här är åtgärder som fastighetsägaren får vinning av i slutänden.

Dock blir det svårt att finansiera de här gemensamma projekten på stora gemensamma ytor om inte alla fastighetsägare är med. Det är också därför Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lägger fram ett sådant här förslag. Då säger Vänsterpartiet nej. Varför?

Fru talman! Vi debatterar nu lagen om avgift för områdessamverkan. Sverigedemokraterna har tillsammans med samarbetspartierna lagt fram förslag om en rad åtgärder för att skapa trygga bostadsområden i Sverige. Det finns många förslag att prata om här i dag som visar på att vi nu skapar möjligheter att återigen se till att ha ett bra och tryggt samhälle. Det gäller till exempel visitationszoner, vräkning av kriminella och straffskärpningar som innebär att de brott som man begår får kraftiga konsekvenser. Alla de här åtgärderna skapar bra förutsättningar, och ytterligare en åtgärd föreslås här i dag: områdessamverkan.

Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för trygga bostadsområden. Vi har ett stort behov av det i dag. På grund av tidigare regeringars politik finns det i dag områden som är kraftigt eftersatta när det gäller tryggheten. Där är det viktigt med områdessamverkan. Tillsammans med fastighetsägare, civilsamhälle, polis och en rad andra aktörer behöver vi skapa förutsättningar för att samverka för tryggare bostadsområden.

Med den lagstiftning som ligger på bordet i dag hoppas jag att vi kan bidra till att tillgodose behovet av områdessamverkan, framför allt på frivillig nivå. Det handlar om att de olika aktörerna går ihop i bostadsområdena och skapar förutsättningar för att återfå tryggheten. Den lagstiftning som ligger på bordet kan också underlätta framtida frivilliga samarbeten.

Denna samverkan fungerar tyvärr inte alltid i alla områden, eftersom vissa fastighetsägare inte vill vara med fullt ut och bidra. Därför lägger vi den här lagstiftningen på bordet i dag. De fastighetsägare som är intresserade av att skapa bra förutsättningar och lägga en del pengar på det kan få stöttning av lagstiftningen genom att få in alla fastighetsägare i den ekonomiska satsningen.

De förutsättningar som man får när man arbetar med områdessamverkan ska bidra till att trygga området men också skapa attraktivitet och bättre förutsättningar för näringslivet. Alla de här bitarna gynnar fastighetsägarna, hyresgästerna och samhället i stort. Därför är det bra med en lagstiftning som möjliggör att man bedriver områdessamverkan fullt ut.

När det gäller områdessamverkan innebär den här lagstiftningen också att vi ser till att ha framförhållning för framtida behov. Vi får inte vara naiva. Vi måste se saker som kan tänkas komma. Då behöver vi ha en lagstiftning på trygghetsområdet som möjliggör att vi agerar när det finns behov av det. Behovet kan uppstå framöver, och då behöver vi ha lagstiftning på plats, vilket vi kommer att ha i form av den här lagstiftningen om områdessamverkan.

Fördelarna med den här samverkan är många. Vi har också sett att det är många som stöttar detta förslag. De som har störst koppling till att skapa trygga förutsättningar för våra bostadsområden ställer sig också positiva till detta lagförslag. Man tillstyrker det, eller är i huvudsak positiv, från Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Hyresgästföreningen.

Det finns alltså en stor stöttning för att lägga fram en lagstiftning som kan möjliggöra att vi får bukt med kriminaliteten och skapar trygga bostadsområden. Det handlar om att gå ihop för att gemensamt lyckas med detta projekt. Den här lagstiftningen gör, tillsammans med en rad andra lagstiftningar på området, att vi kan ta flera steg framåt för att återigen se till att Sverige blir ett tryggt land att leva i.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Under den här mandatperioden har det gjorts en rad förändringar av regelverket för ombyggnation och byggande av bostäder. Det handlar om både större och mindre åtgärder. Jag är glad över att vi har kunnat arbeta så mycket som vi har gjort med att förenkla regelverket.

I dag diskuterar vi ytterligare en förändring på området. Det handlar om att förenkla reglerna för ändring av en byggnad och ge möjlighet till större frihet att utveckla bostaden. Sverigedemokraterna ställer sig positiva till förslaget och ser det som en möjlighet att ta bort hinder för att få fram nya bostäder och utnyttja beståndet bättre. Det bidrar till att vi får fler bostäder i Sverige.

Syftet med förslaget är att förtydliga, förenkla och skapa bättre förutsägbarhet vid ändring och ombyggnad. Krav på tillgänglighet och användbarhet vid ändring och ombyggnad ska inte gälla hela byggnaden i slutändan; man ska inte behöva gå tillbaka i tiden.

Jag tycker att det är bra att man med de ändringar som görs i dag skapar förutsättningar för att bygga om utan att behöva anpassa hela byggnaden. Med detta regelverk underlättar vi för fler bostäder att tillkomma. Vi gör även avsteg från krav på tillgänglighet och användbarhet när bostäder inreds på vind och i suterräng, vilket möjliggör fler bostäder i de formerna.

Herr talman! Förslaget innebär att vi får enklare tillämpning av byggreglerna, kortare tillstånds- och byggprocesser och i förlängningen också lägre kostnader. Jag ser det som en bra ytterligare reform på området. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Vi debatterar i dag lagen om hyrköp. Det här är en boendeform eller en avtalsmöjlighet som finns i dag men som vi i dag får en tryggare reglering av genom lagstiftning. Det gör såklart att vi kan skapa goda förutsättningar för att utveckla det här systemet.

Jag tycker att det är bra att vi har gott om olika boendelösningar i samhället så att vi kan möta olika gruppers behov men också stärka möjligheten att äga sin egen bostad. Det vi diskuterar i dag och det lagförslag som ligger på bordet är en del av detta.

Möjligheten för fler att äga sitt boende är viktig av ekonomiska skäl men också av anledningen att vi vet att man värnar sin bostad när man själv äger den. Man värnar sitt närområde. Det skapar bra ordning, och man tar hand om varandra i större utsträckning. Därför tycker jag att det är bra att man skapar de här vägarna in till det ägda boendet.

Att avtala om att köpa en bostad till förbestämt pris genom ett hyrköpsavtal, där man senare under perioden också kan komma överens om att köpa bostaden, är ett bra sätt att skapa förutsättningar för fler att äga en bostad. Med denna lagstiftning tryggar vi upp regelsystemet kring hyrköp. Genom en omfattande informationsplikt från säljaren gentemot köparen skapar vi också förutsättningar för att systemet ska kännas tryggare.

Fördelarna är många. Det innebär att man från början slipper ha en kontantinsats, vilket gör att man kan bygga upp kontantinsatsen över tid. Det kan ske under en tid då man kanske etablerar sin anställning och arbetar med att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för att kliva in på den ägda marknaden. Man kan också få möjlighet att jobba med ett strukturerat sparande.

Att vi får denna nya lag på plats gör att vi kan trygga ett gott system som finns i dag samtidigt som vi kan se till att de som går in i dessa avtal kan känna sig tryggare.

Vi behöver såklart följa upp den här lagstiftningen precis som många andra saker. Jag är dock trygg med att den grund vi har lagt är en väldigt god förutsättning för att det ska bli ett bra resultat i slutändan.

Herr talman! I den proposition som ligger på bordet finns också frågan om tryggare ägarlägenheter. Där ger vi med den nya lagstiftningen möjlighet för dem som har ägarlägenheter att trygga sin bostad genom att grannar som också äger en ägarlägenhet i fastigheten men som missköter sig gentemot de ordningsregler som finns i lagstiftning och i samfällighetsföreningens stadgar kan tvingas sälja sin ägarlägenhet vid en långtgående process.

Det här innebär att vi gör det tryggt för dem som äger en ägarlägenhet, och vi skapar förutsättningar för att denna modell också ska kännas tryggare att kliva in i.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman! Det här systemet har funnits under lång tid. Socialdemokraterna har inte gjort ett skvatt för att försöka åtgärda det. Nu kommer vi med ett förslag som gör att vi kan få till en reglering av hela systemet. Då säger Socialdemokraterna: ”Herregud, ni inför marknadshyra!” Systemet har funnits hela tiden under Socialdemokraternas tid i regering.

Fru talman! När det gäller frågan med marknadshyra ger Socialdemokraterna i Hem & Hyra inget löfte över huvud taget om att riva upp den här lagstiftningen. Det visar tydligt på hyckleriet i den här frågan. Man vet att man är beroende av en framtida regering med Centerpartiet, som kommer att driva igenom marknadshyror i nyproduktion – kanske till och med marknadshyror i befintligt bestånd.

Socialdemokraterna har ingen styrka i sin förhandlingsposition för att stå upp för frågan om marknadshyror, eller så är frågan inte viktig nog för Socialdemokraterna, utan man är beredd att förhandla bort den. Det bevisade man under den senaste förhandlingen med Centerpartiet om januariöverenskommelsen. Man lade vikten på att bibehålla makten och släppte sina principer.

Samma sak kommer att ske igen. Det enda parti som har visat i praktiken att man inte är beredd att förhandla i frågan är Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna släppte frågan om marknadshyror direkt när det handlade om att få makten i riksdagen. Sverigedemokraterna har inte släppt den. Det innebär att vi under de fyra år som har gått har visat att Sverigedemokraterna är garanten för att marknadshyror inte införs i Sverige. Socialdemokraterna har visat att de inte är garanten utan dörröppnaren för ett nytt marknadssystem i Sverige i morgon.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Markus Kallifatides för frågan.

Jag vill hävda att det är viktigt att det här systemet finns för att vår arbetsmarknad ska fungera på ett bra sätt och för att man ska kunna tillföra den kompetens som behövs. Det kan finnas anledning att ha ett system som möjliggör en flexiblare arbetsmarknad.

Vi pratar här om tillfälliga bostäder som företag har möjlighet att hyra för att ordna boende åt sin personal. Vi pratar inte om en bred arbetsmarknad eller om vanliga människor som hyr sin bostad, utan vi pratar om specifika fall. Med detta möjliggörs tillväxt i heta arbetsmarknadsregioner.

Fru talman! Det här är någonting helt annat än marknadshyror i nyproduktion. Jag kan lova att Sverigedemokraterna är en garant för att marknadshyror inte är ett aktuellt ämne i svensk politik. Det tycker jag att vi har bevisat under den här mandatperioden.

Frågan är var Socialdemokraterna egentligen står här. Hur viktig är denna fråga för ledamoten? Är marknadshyror något som man är beredd att stå upp mot, eller är marknadshyror ett alternativ för Socialdemokraterna så länge makten finns i blickfånget?

Fru talman! Vi har två frågor att debattera i det ärende som ligger på bordet i dag. En av dem gäller en ny privatuthyrningslag. Det är en lag som ska möjliggöra bättre förutsättningar när man hyr ut privatbostäder.

Jag och Sverigedemokraterna värnar verkligen dem som äger en bostadsrätt och som är med i en bostadsrättsförening. Vi vill trygga deras förutsättningar när det gäller andrahandsuthyrning. Samtidigt vill vi skapa goda förutsättningar för människor att använda sig av den bostad som de äger. De ska inte behöva låsa sig fullständigt vid den, utan det ska finnas en flexibilitet som hela samhället får användning av.

Jag menar att vi kan utnyttja bostadsbeståndet bättre om människor lättare kan hyra ut sin bostad i andra hand. Det innebär att vi kan skapa förutsättningar för fler att studera. Vi kan också ge möjlighet att testa nya jobb utan att veta om det är någonting som håller över tid. Om man sitter fast i sin bostad och inte får möjlighet att hyra ut den i andra hand är det svårt att vara flexibel på det området.

En bostad är en stor investering, och man kanske inte kan lämna sin bostad hur som helst. Därför menar vi att man under rätt förutsättningar, som är tillräckligt trygga, ska kunna hyra ut sin bostad i andra hand för att kunna prova på arbete, studier eller ett samboförhållande. Med den nya privatuthyrningslagen möjliggör vi detta samtidigt som vi skapar trygghet såväl för bostadsrättsföreningen som för dem som hyr i andra hand och dem som hyr ut.

Att den tillåtna uthyrningstiden förlängs och blir längre än ett år, som den har varit, gör att man verkligen kan studera, ta ett jobb eller testa ett samboförhållande. Samtidigt skärper vi kraven när det gäller inneboende hos andrahandshyresgästen. Med framtida lagstiftning möjliggör vi också stärkt trygghet när det gäller bostadsrätter i och med att man kan vräka kriminella som äger bostadsrätter och ställa dem som hyr ut i andra hand till personer som begår kriminella handlingar till svars.

Med den kommande lagstiftningen och den proposition som ligger på bordet i dag känner jag som sverigedemokrat mig trygg med att vi antar den nya lagstiftningen.

Uppsägning av andrahandshyresgäster med kort varsel tas bort. Det krävs alltså en allvarligare händelse för att ett andrahandshyreskontrakt ska kunna sägas upp. Det tryggar hyresgästerna.

Hyresavtal på obestämd tid får en uppsägningstid på tre månader. Det gäller både den som äger bostaden och den som hyr. Detta skapar trygghet både för hyresvärden och för hyresgästen.

Vi skyddar också mot alltför höga hyror genom att man kan gå till hyresnämnden om man känner att den hyra som satts har blivit ofördelaktig.

Fru talman! Sverigedemokraterna ställer sig bakom det förslag som har lagts på riksdagens bord när det gäller privatuthyrning.

Propositionen innehåller också en ny modell för blockhyra. I dag finns möjlighet att blockhyra bostäder. Det finns möjlighet för företagare att hyra bostäder till sin personal. Jag tycker att detta har varit bra. Nu får vi en modell som tryggar hela systemet. Vi behöver ha en flexibel arbetsmarknad. Vi behöver göra det möjligt för företag på en het arbetsmarknad att få in kompetens och ge personalen möjlighet att bo och verka där jobbet finns under den tid då en omställning behöver göras. Sedan kan man hitta sin egen bostad, under förutsättning att jobbet blir långvarigt.

Att man inför ett reglemente för detta gör att hela systemet blir tryggare. Att det krävs tillstånd för ändamålet innebär att man inte längre kan använda andrahandsuthyrning på ett annat sätt än det som är tänkt. Hyresnämnden kan avslå ansökningar om tillstånd för blockhyra, vilket gör att vi får en översyn av systemet som gör att vi kan bli av med de avarter som vi har sett i systemet.

Företagen som hyr bostäder åt sin personal blir ju indirekt, i förlängningen, kostnadsbärande i det här systemet. Att man kan gå till hyresnämnden när det inte fungerar som tänkt innebär att det också här finns ett skydd mot oskäliga hyror.

Fru talman! Jag och Sverigedemokraterna ställer oss bakom även denna del i propositionen.

Fru talman! Detta är ännu en debatt på det bostadspolitiska området denna vår. Vi skapar en bredd i debatten genom alla de propositioner som levereras när vi nu närmar oss sommaren 2026.

Den proposition som debatteras nu handlar om kommunala hyresgarantier, vilka ska möjliggöra för fler att få tillgång till en bostad trots att det inte alltid finns rätt förutsättningar för att fastighetsägarna ska känna sig trygga med att hyra ut en bostad.

Nu kan kommunerna på frivillig basis ge en hyresgaranti för dem som vill ha en hyreslägenhet men som kanske inte har rätt förutsättningar. Med det här lagförslaget blir det en skyldighet för kommunerna att göra detta.

Jag tycker att det är en bra reform. Det är ett steg i rätt riktning. Vi vet att vi historiskt har arbetat med den här frågan. Vi har tagit steg framåt genom hyresgarantierna. Och i dag levererar vi nästa fas, där det alltså övergår till att vara en skyldighet för kommunerna att kunna erbjuda hyresgarantier. Jag tycker att det är bra steg på vägen.

Som vi vet finns det alltså sedan tidigare en liknande modell på frivillighetsnivå. Det finns också sedan tidigare bidrag till kommunerna för att kompensera för de kostnader som det i längden kan bli med hyresgarantier. Det bidraget tas nu bort men ersätts av ett generellt statligt anslag till kommunerna för att kompensera för de hyresgarantier som nu införs. Det går ju från att vara frivilligt till att bli en skyldighet för kommunerna att erbjuda detta.

Anslaget höjs jämfört med tidigare. Det har varit en summa på 5 000 kronor per hyresgaranti. Nu blir det ett genomsnitt på 15 000 kronor. Det blir alltså ett ökat statsbidrag till kommunerna på 34 ½ miljon kronor.

Förslaget innebär att många av de människor som i dag egentligen kan betala hyra får en möjlighet att få en hyresrätt genom den här garantin. I dag finns det människor som har projektanställningar, anmärkningar eller lägre inkomster som gör att fastighetsägare kan känna sig oroade över att hyra ut till dem.

Det finns väl full förståelse för att det finns en sådan oro hos fastighetsägarna eftersom det i slutänden är de som kan bli drabbade när hyresgäster inte klarar av att betala sin hyra. Men med det här förslaget gör vi det enklare för fastighetsägare att faktiskt kunna erbjuda fler grupper en bostad. Det är också det som är hela syftet med den här reformen.

Utredningen tillsattes år 2020, vilket är ganska länge sedan. Man kan tycka att man även före år 2020 borde ha förstått behovet av att faktiskt övergå från en frivillighet till en skyldighet. Det tog dock uppenbarligen lång tid att komma fram till att den här utredningen skulle tillsättas och komma med förslag. Den tillsattes år 2020.

I dag står vi här med en proposition. Jag är glad att vi har kunnat leverera en sådan och att det är Tidöregeringens partier som står bakom detta förslag.

Med det, fru talman, ställer jag mig bakom utskottets förslag i betänkandet.