Försvarsdepartementet

Den 5 till 6 november tar försvarsminister Pål Jonson emot EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius. Besöket går bland annat till KTH i Stockholm och till Esrange Space Center i Kiruna. Besöket inleds den 5 november vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kompetenscentrumet Svenskt krut. Kompetenscentrumet samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri för att bygga upp kunskap kring nitrocellulosa. Fredagen den 6 november inleds med ett scensamtal hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, kring säkerhetsläget i Europa. Besöket fortsätter till rymdbasen Esrange Space Center, som utgör en unik och strategisk tillgång för Sverige och Europa. Där kommer försvarsministern och EU-kommissionären möta medarbetare och företagsledare på SSC Space och rymdbasen för att diskutera utvecklingen inom rymdteknik och satellitförmågor. Under utvalda delar av resan är ministern tillgänglig för media. Var god kontakta Hugo Möller (se presskontakt) för intervjuförfrågningar och mer information.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar under 2027. – Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet. Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – I det allvarliga säkerhetspolitiska läget som råder är det avgörande att Nato har en stark och trovärdig avskräcknings- och försvarsförmåga. Genom att bidra med svenska militära förband till Natos gemensamma försvar stärker vi alliansens förmåga att försvara sina medlemsländer. Det ökar säkerheten för både Sverige och våra allierade, säger försvarsminister Pål Jonson. I den proposition regeringen lämnat till riksdagen föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av väpnade förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. De bidrag som regeringen föreslår att Sverige ska kunna ställa till Natos förfogande består av: • Markförband till Natos framskjutna närvaro i Finland, där Sverige är ramverksnation, och i Lettland. • Marina förband till Natos marina styrkor. • Flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Under december 2026 planerar Sverige att bidra med luftvärnssystemet Patriot till Natos luftförsvarsinsats i Polen. Med förbehåll för riksdagens godkännande är avsikten att Sverige fortsatt kommer att bidra med Patriot till insatsen under våren 2027. • Markförband, specialförband, marina förband, flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till andra operationer och aktiviteter som kan bli aktuella under året. Det svenska bidraget lämnas under 2027 inom de tidsangivelser och omfattning som följer av Natos planering.

Den 13 oktober inleds Natos årliga övning Steadfast Noon. Sverige deltar i övningen med stridsflyg (JAS 39 Gripen) och personal från Försvarsmakten. Steadfast Noon är en årligen återkommande rutinövning som syftar till att säkerställa att Natos kärnvapenavskräckning förblir trovärdig och effektiv. I övningen deltar bland annat allierat stridsflyg med förmågan att bära kärnvapen, så kallade Dual Capable Aircraft. Inga skarpa kärnvapen används i övningen.​ – Natos avskräckning och försvar bygger på en kombination av olika förmågor inklusive kärnvapen. Syftet med kärnvapenförmågan är ytterst att bevara freden, förhindra utpressning och avskräcka aggression. Genom att delta i Steadfast Noon bidrar Sverige till hela alliansens säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. Försvarsmakten deltar i övningen med JAS 39 Gripen och personal. Syftet är bland annat att öva konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. I år genomförs övningen i Italien. ​​– I Steadfast Noon övar Sverige tillsammans med andra allierade på att bidra med konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. Det är en rutinövning som visar Natos förmåga och beredskap att skydda samtliga allierade, säger försvarsminister Pål Jonson.​

Tisdag den 6 oktober håller statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och justitieminister Gunnar Strömmer en pressbriefing om säkerhetsläget. På briefingen ges en lägesbild. Tid: 6 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 6 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressbriefing den 6 oktober - extern webbplats,

Regeringen planerar för att Sverige, med start i december, ska bidra med ett luftvärnsförband för att skydda Natos logistiknod i Polen, som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. − Sverige bidrar nu för andra gången med stridsflyg till Natoinsatsen för att skydda Natos logistikhub i Polen. En till del av det är att Sverige också bidrar med luftvärnssystemet Patriot. Uppgiften är att skydda logistikhuben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. − I ljuset av den senaste tidens ryska försök att undergräva vårt stöd till Ukraina kan jag inte nog understryka hur viktigt detta svenska bidrag är. Det syftar till att säkerställa att militärt och civilt stöd når Ukraina, och är en del av vårt stöd till Natos avskräckning och försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. − Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen. Det är därför Sveriges avsikt att bidra med luftvärn för logistiknodens säkerhet. Sverige tar sitt ansvar för stödet till Ukraina och för skyddet av Natos östra flank, säger försvarsminister Pål Jonson. Luftvärnsförbandet kommer att ha till uppgift att skydda den logistiknod i Polen som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina. Förbandet kommer att vara utrustat med luftvärnssystemet Patriot och kommer att ledas av Natos luftkommando. Sverige har tidigare bidragit till flera Natosinsatser för att stärka Natos östra flank och skydda stödet till Ukraina. Från oktober i år bidrar Sverige också med stridsflyg till Natos integrerade luft- och robotförsvar samt skyddet av logistiknoden.

Försvarsminister Pål Jonsson beslutade den 2 oktober 2026 att Försvarsberedningen ges förlängd tid för slutrapporten som enligt anvisningarna ska lämnas senast den 20 november 2026. Denna rapport ska i stället lämnas senast den 29 april 2027. Försvarsberedningen redovisade delrapporten Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden den 12 juni 2026. I delrapporten redovisar beredningen en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen följer även upp försvarsbeslutet 2024 och de förpliktelser som följer av Natomedlemskapet och det kollektiva försvaret samt redovisar en lägesbild av såväl det civila som det militära försvaret. I delrapporten lämnar Försvarsberedningen även förslag på hur hinder för tillväxt kan undanröjas. I slutrapporten kommer Försvarsberedningen återkomma till de områden för Försvarsberedningens fortsatta arbete som anges i de anvisningar som beslutades den 4 februari 2026. Försvarsberedningens slutrapport utgör inte underlag till något nytt försvarsbeslut utan syftar till att följa upp innevarande försvarsbeslut.

Sverige kommer med start i oktober stödja skyddet av Natos östra flank i Polen med stridsflyg. Inom Natoinsatsen kommer stridsflygen att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar, och till skyddet och säkerheten för det militära och civila stödet till Ukraina. – Under de senaste fyra åren har vi prioriterat samarbetet i den nordisk-baltiska kretsen och med Polen. För andra gången deltar svenska stridsflygplan i luftrumsövervakningen från Polen för att skydda Natos luftrum och fortsatta leveranser av vapen till Ukraina. Genom att fullt ut samarbeta med våra vänner och allierade i Nato stärker vi Sveriges, Europas och Natos säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. – Sveriges säkerhet byggs tillsammans med våra allierade. När svenska Gripen bidrar till Natos luftförsvar i Polen stärker vi säkerheten för Sverige, för våra allierade och för det fortsatta stödet till Ukraina, som är vår främsta utrikespolitiska uppgift. Polen utgör en avgörande länk för att kanalisera stödet till Ukraina, och Sveriges bidrag visar att vi är beredda att ta ansvar för säkerheten i vårt närområde, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Det allvarliga säkerhetsläget och de återkommande kränkningarna av Natos luftrum visar behovet av en hög militär beredskap på den östra flanken. Svenska stridsflyg bidrar till luftförsvaret över Polen och till att skydda viktiga logistikflöden med militärt stöd till Ukraina. Det stärker Natos förmåga att avskräcka och försvara alliansen mot militära hot, säger försvarsminister Pål Jonson. Svenska Gripen-stridsflyg kommer inom ramen för uppdraget både att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar och skydda den logistikhub i sydöstra Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. De svenska stridsflygen kommer i huvudsak att basera i Sverige och genomföra flygoperationer i polskt luftrum, med en mindre framskjuten bas i Polen. Sedan Sverige blev Natoallierad har Sverige bidragit med stridsflyg till flera Natoinsatser. Detta blir den andra gången som Sverige deltar med stridsflyg för skydd av logistikhubben i Polen. Under 2025 har Sverige också bidragit till Natos förstärkta luftrumsövervakning i Polen.