Lars Beckman

Fru talman! Vi hörde i Aktuellt i går Thomas Bodström säga: ”Om vi socialdemokrater är ärliga så förlorar vi väljare.” Det här var ett lysande exempel.

Jag förstår att en riksdagsledamot för Socialdemokraterna i Norrbotten skäms över ett dieselpris som kan bli mellan 30 och 40 kronor per liter. Det är direkt skadligt.

Men vi noterade också att det inte kom en bokstav om flyget. Det beror på att ledamoten sannolikt vet vilken förskräcklig politik för inrikesflyget som en kommande rödgrön regering kommer att föra, om olyckan är framme.

Fru talman! Tack, ledamoten Pettersson, för inlägget!

Jag är född och uppvuxen i Norrbotten. Jag har mycket släkt i Boden, Luleå, Överkalix och Kalix. Jag har stor förkärlek för mitt gamla hemlän. Men den rödgröna politik som ni har gått till val på är ett dråpslag mot Norrbotten. Chockhöjda drivmedelspriser är direkt skadligt för hushållens köpkraft och näringslivets konkurrenskraft.

Fru talman! En annan viktig fråga när man bor i Norrbotten är flyget. När jag bodde i Boden hade jag årskort på SAS. Vart jag än skulle i Sverige kunde jag flyga iväg på morgonen och komma hem samma dag och umgås med mina underbara barn, trots att jag bodde i Boden.

Nu har vi sett hur ett samarbetsparti till Socialdemokraterna gått till val på att återinföra flygskatt och förstöra möjligheterna för det svenska inrikesflyget. Jag skulle därför vilja veta hur ledamoten Pettersson ser på flygets möjligheter att utvecklas.

Fru talman! Ledamoten pratade om en offensiv, och jag måste hålla med. Jag har inte sett en sådan offensiv från det svenska näringslivet i en valrörelse sedan löntagarfondsstriden. Varför mobiliserade näringslivet så mycket – tyvärr lite för sent, tycker jag – de sista veckorna före valet?

Det var fullkomligt unikt, fru talman, att så många företrädare för det svenska näringslivet gick ut och talade om riskerna med en rödgrön regering. Orsaken är sannolikt att Socialdemokraterna med sina samarbetspartier vill höja kostnaderna för det svenska näringslivet med över 100 miljarder. Precis som en kollega talade om vill man i vissa partier både ha en arbetstidsförkortning och ett borttaget karensavdrag.

Frågan måste ställas: Hur blir jobben fler i Sverige, och hur stärker vi konkurrenskraften för det svenska näringslivet, om man höjer kostnaderna för svenska företag med över 100 miljarder?

Fru talman! Som alla hörde ställde jag två enkla frågor och fick inte svar på någon.

Vi hörde Socialdemokraternas talepunkter. Det verkar som att alla ledamöter från S har fått samma talepunkter: ”Ni lånade till …” och så vidare. Men vad ingen socialdemokrat säger är att man lånade dubbelt så mycket under den regering som styrde före Tidöregeringen, eller den blågula regeringen.

Är det bra med vindkraft i Stockholms skärgård? På vilket sätt gynnar ett dieselpris på 40 kronor per liter Stockholms skärgård?

Fru talman! Tack, ledamoten Winther, för ett engagerat anförande om Stockholms skärgård! Man hade kunnat tro att det var min tidigare riksdagskollega Kjell Jansson som stod i talarstolen. Han har ju alltid lyft fram Stockholms skärgård och talat om hur viktig den är.

Jag har två korta frågor till ledamoten Andrine Winther. Den ena handlar om att Socialdemokraternas partiledare har gått till val på att kraftigt bygga ut vindkraften i Sverige. Jag skulle vilja veta hur ledamoten ser på det. Väldigt många människor runt om i Sverige har fått sin livsmiljö förstörd av buller och ljus från vindkraft. Det blåser väldigt mycket i Stockholms skärgård. Vill ledamoten Andrine Winther liksom Socialdemokraternas partiledare kraftigt bygga ut vindkraften i Stockholms skärgård? Det skulle jag gärna vilja veta.

Den andra frågan gäller det vi hörde här om att skärgården är en annan miljö, fem mil från det här huset. Hur gynnar ett dieselpris på 40 kronor per liter dem som bor utanför tätorten i Stockholm?

Fru talman! I ett tidigare replikskifte ställde jag en fråga till ledamoten From. Jag undrade hur ett dieselpris på 40 kronor per liter – eller mer, vi vet inte vad Miljöpartiets gräns är – kan vara bra för oss som bor norr om Dalälven? Hur kan det vara bra för skogsbonden, och hur kan det vara bra för småföretagaren i Lycksele eller i Ljusdal eller för elektrikern som tankar sin bil?

Varför är chockhöjda drivmedelspriser bra för oss som bor i Norrland?

Jag har ännu en fråga. Vi delar helt ambitionen om att Sverige ska vara en gruvnation. Men Socialdemokraterna har gått till val med Miljöpartiet, som inte vill lyfta på en enda sten. Jag är lite nyfiken på hur ni ska få Miljöpartiet att gå med på att Sverige ska vara en viktig gruvnation.

Fru talman! Ledamoten och jag har förmodligen träffat olika mjölkproducenter. Jag har aldrig hört en enda bonde säga till mig att de kommer att producera mer mjölk om det blir lättare att vara sjukskriven. Det är dock möjligt! Jag ska inte utesluta att ledamoten har träffat en sådan bonde, men jag har väldigt svårt att tänka mig det.

Jag skulle vilja repetera min fråga: Vad vill Vänsterpartiet göra för att konkret underlätta för bonden att producera mer livsmedel? Att höja dieselpriset till 40 kronor per liter vore ju till exempel dumt.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Hultén för att hon tar upp ett väldigt viktigt ämne, nämligen hur vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det är ju en fråga som den tidigare regeringen arbetade hårt med under förra mandatperioden.

Jag tror att vi är överens om problembilden: Vi måste öka den svenska livsmedelsproduktionen. Jag tror att det finns en stor skillnad mellan den moderata och den vänsterpartistiska synen på hur det ska gå till.

Jag tänkte ställa några frågor. När jag möter bönder säger de: Reglerna är för många, reglerna är för krångliga och staten och myndigheter vill bestämma för mycket över oss. Vi vet bäst själva hur man sköter jordbruket.

Det är en ganska elementär sak. En annan sak som väldigt många är oroliga för är ett avskaffat karensavdrag. Det skulle kosta det svenska näringslivet 40 miljarder. Det skulle öka kostnaderna dramatiskt för dem som producerar mjölk, till exempel.

Jag skulle därför gärna vilja veta en sak. De förslag ni har kommer att minska livsmedelsproduktionen i Sverige, men ledamoten sa att hon ville öka den. Hur får ni politiken att gå ihop?

Fru talman! Tänk att tillhöra ett parti där man har en kollega eller partivän som står i Aktuellt och säger: Om vi socialdemokrater hade gått till val på ärlighet, om vi hade berättat tydligt för väljarna att vi går till val med Vänstern och Miljöpartiet, då hade vi gjort ett katastrofval. Tänk att tillhöra ett sådant parti, ledamoten From. Berätta nu för västerbottningarna varför det är bra med ett dieselpris på 40 kronor per liter!

(Applåder)

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Den sista frågan får ses som retorisk eftersom det inte finns några fler repliker i den här debatten.)

Fru talman! Jag vill också passa på att gratulera till återvalet, Isak From.

Det är ju rätt många andra Sledamöter, fru talman, som inte har blivit återvalda. Inte minst i norra Sverige har Socialdemokraterna gjort närmast ett katastrofval. Ledamoten From kanske inte tittar på Aktuellt, men det finns en serie på SVT Play nu som handlar om Socialdemokraternas kris.

Det blir naturligtvis så, fru talman, om man går till val tillsammans med Miljöpartiet, ett utpräglat urbant storstadsparti som har mer att säga till om vad gäller Stockholms tunnelbana än vad gäller att bry sig om vägarna i Västerbotten, dieselpriset för den som bor i Lycksele, jägaren som vill jaga och inte minst skogsindustrin.

Jag påminner om vad man sa på skogsmässan i Ljusdal: Må inte Miljöpartiet få något inflytande, för då kan jag lika gärna skänka bort min skog till Miljöpartiet! Det hoppas jag att Socialdemokraterna inte tillåter.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi närings- och regionalpolitik, och som vi kommer att se här finns det ett stort antal moderater som är intresserade av att vara med i den debatten. Moderaterna är ett parti för hela Sverige som ser hela Sverige och bryr sig om hela Sverige, och det var naturligtvis därför Moderaterna gick framåt väldigt kraftigt i valet. Det är vi tacksamma för, kära väljare – ni som ser den här debatten.

Fru talman! I går var Thomas Bodström, tidigare socialdemokratiskt statsråd, med i Aktuellt, och han var brutalt ärlig. Han talade om att om Socialdemokraterna hade gått till val med en gemensam politik med Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade man skrämt bort väljarna.

Tänk att vara ett politiskt parti som inte kan gå till val med ärlighet. Tänk att vara ett politiskt parti som går till val på att försöka gömma sin politik. Det var det Thomas Bodström sa i Aktuellt i går, och nu står vi här i ett rödgrönt kaos med fyra partier som uppenbarligen inte kan bilda regering tillsammans.

Men nu tror jag, till skillnad från tidigare statsrådet Bodström, att väljarna hade upptäckt Socialdemokraternas politik: chockhöjda bränslepriser, sämre vägar, flygskatt och borttagen valfrihet i välfärden. Det kunde vi se här i förra veckan, när en nyutnämnd vänsterpartistisk ledamot sa att vi inte ska kunna välja skola längre. Bor man i Gävle, Ljusdal, Bollnäs eller Hudiksvall ska man inte ha rätt att välja vare sig äldreomsorg eller skola. Det vore väldigt dåligt för dem som bor i Sverige.

Fru talman! Det finns ett Sverige bortom huvudstadens tunnelbana. Vi moderater ser detta Sverige, och det kommer vi att höra från många av mina moderata kollegor i den här debatten.

Vi moderater tycker att man ska kunna köra på väg i hela Sverige. Oavsett var man bor ska man kunna köra på vägarna. Det finns andra partier som inte vill ha vägunderhåll. Miljöpartiet vill skära ned kraftigt på vägunderhållet.

Vi moderater tycker att det ska vara rimliga drivmedelspriser. Är man en ensamstående tvåbarnsmamma i Ljusdal ska man faktiskt ha råd att både skjutsa barnen till träningarna och köra till jobbet. Vi kunde se senast i går, fru talman, hur man i finansutskottet stoppade Moderaternas försök att se till att vi inte chockhöjer priset på diesel. Vi kan snart ha ett dieselpris på 30 kronor per liter, på grund av Socialdemokraterna och det rödgröna kaoset.

Fru talman! Under valrörelsen var det en stor skogsmässa i Ljusdal. Då var det en stor skogsägare som kom fram och sa: Må ni moderater vinna valet, för om det andra gänget i politiken vinner kan jag lika gärna skänka bort min skog till Miljöpartiet!

Fru talman! Skogsindustrin är viktig för Sverige. Den skapar jobb, och den skapar tillväxt. Och vi ska värna basindustrin i hela Sverige.

Vi moderater ser hela Sverige. Vi bryr oss om hela Sverige, och vi ska driva en politik här i riksdagen för hela Sverige.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande 2025/26:CU26 En ny konsumentkreditlag och avslag på eventuella motioner.

Fru talman! Regeringen har tagit ett stort ansvar i en svår tid. Vi hade när vi tillträdde en inflation med kostnadsökningar på över 10 procent. Den är nu nere på 2 procent. Vi hade skenande elpriser så att vi fick betala ut elstöd till svenska folket. Vi hade ett dieselpris som var på 28,50 kronor som mest, och så vidare.

Vi tar ansvar för Sverige. Nu gör vi det på ett område till i och med att vi gör en ny konsumentkreditlag. Det är viktigt med infrastruktur. Jag skulle kunna påminna om den gigantiska infrastruktursatsning som regeringen har gjort. Men det är också viktigt med en infrastruktur i strukturfrågor i samhället.

Den moderatledda regeringen med samarbetspartier vill hjälpa till. Det kanske är fel att säga att det handlar om att ändra ett beteende. Men vi vill gå tillbaka till den ordning i samhället som var: Spara först, handla sedan. Det är bland annat därför som vi har tagit bort avdragsrätten för räntor för konsumtionskrediter. Spara först, handla sedan!

På detta område stärker vi konsumentskyddet när det gäller konsumentkrediter. Det ska ställas höga krav på skydd för konsumenter i förhållande till näringsidkare när det gäller krediter.

Precis som Socialdemokraterna sa är väldigt många i en utsatt situation och kanske löser det med en kredit. Det är väldigt viktigt att förstå att om jag tar en kredit så ska den återbetalas.

Konsumenten ska ges goda förutsättningar att förstå kreditavtalet och sina rättigheter. Det är också viktigt att de konsumentskyddande reglerna gäller brett och att det ställs höga krav på kreditprövning. På så sätt kan riskfylld kreditgivning och överskuldsättning motverkas.

Regeringen föreslår en ny konsumentkreditlag som syftar till att stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling. Den nya lagen ska reglera många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det rör sig om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning föreslår regeringen också skärpta regler för kreditprövning.

Ett annat viktigt inslag är att det införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och efterleva krav på tillräcklig kunskap och kompetens.

Förslagen i propositionen genomför ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Precis som det har sagts tidigare träder lagen i kraft den 20 november 2026.

Jag hade ett intressant replikskifte med en ledamot från ett annat parti. Vi var på samma insynsråd på Konsumentverket i måndags. Där berättade man från Konsumentverkets sida att man bland annat förbättrar informationsmaterialet till landets skolelever för att just göra unga mer medvetna om sin privatekonomi. Det är kanske med information vi måste börja. Regeringen har också valt bort vissa saker ur den nya utbildningsplanen. Det handlar till exempel om att ta bort frågor som rör ett mer hållbart samhälle och lägga in sådana här frågor i stället.

På det stora hela, fru talman, har vi steg för steg förbättrat Sverige. Jag är stolt, nöjd och glad över att finansmarknadsminister Niklas Wykman har lagt fram den här propositionen, som vi kan besluta om i dag och som kommer att göra skillnad för många i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fru talman! Den här debatten handlar ju om överskuldsättning, och jag exemplifierade detta. Vi hörde i ledamotens anförande från talarstolen tidigare att regeringen inte gör någonting. Det var naturligtvis därför jag gick upp och frågade vilka av de åtgärder som hjälper de överskuldsatta Centern är emot.

I två minuter pratade Alireza Akhondi utan att svara på en enda fråga om vad Centerpartiet är emot. Är det den sänkta momsen, som gör att den överskuldsatta familjen kan handla lite finare mat – eller kanske alls kan handla mat? Är det kollektivtrafiksatsningarna? Jag uppfattar det nu som att Centern är emot dessa.

Hade Alireza Akhondi till exempel läst Arbetarbladet – västra Gästriklands tidning – hade han kunnat se artikelserien om just kollektivtrafikpriser. Där handlade det om att familjer som bor i Torsåker eller Järbo ska ha råd att pendla till jobbet.

Jag förstår att ni i Centern är negativa till allt regeringen gör, men jag tycker att det är bra att vi tar ansvar även för en ny konsumentkreditlag. Jag noterar också att Centerpartiet ställer sig bakom stora delar av denna lagstiftning, precis som de flesta andra partier gör.

Jag skulle ändå vilja ställa frågan igen. Konsumentkreditlag handlar bland annat om att skydda överskuldsatta hushåll. Jag exemplifierade detta med sänkt matmoms, sänkta bensin- och dieselpriser och sänkt inflation – allt vi har gjort för att förbättra för de hushåll som har lägst marginaler. De som har bra marginaler behöver ju inte bry sig om det här.

Samhällsdebatten har ju märkligt nog i någon månad handlat om miljardärer, och de klarar sig alltid, men det handlar om dem som behöver samhällets stöd mest och om åtgärderna för att hjälpa överskuldsatta familjer – alltså de åtgärder jag räknat upp. Vilka av dessa åtgärder tycker Centerpartiet har varit fel?