Magnus Oscarsson

Motion till riksdagen 2026/27:251 av Cecilia Engström och Magnus Oscarsson (båda KD) Tornedalingars status som urfolk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda status för tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tornedalingar, kväner och lantalaiset är en av Sveriges nationella minoriteter och har en egen historia, kultur och språk genom meänkieli. Den svenska statens historiska assimileringspolitik har haft långtgående konsekvenser för minoriteten. Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset lämnade 2023 sitt slutbetänkande Som om vi aldrig funnits (SOU 2023:68). Kommis­sionen pekade på behovet av en fortsatt sammanhållen försoningsprocess och rekom­menderade bland annat att frågor om minoritetens rättigheter och ställning behöver föras vidare. När riksdagen behandlade Kristdemokraternas motion 2025/26:3126 avslogs den med hänvisning till att regeringens beredning av sannings- och försoningskommissionens betänkande fortfarande pågick. Sedan dess har Sanningskommissionen för det samiska folket lämnat sitt slut­betänkande Markerna berättar och minns (SOU 2026:58). Den nya utredningen beskriver även den tornedalska sannings- och försoningsprocessen och konstaterar att regeringen har fortsatt arbetet med försoning, bland annat genom uppdrag till Läns­styrelsen i Norrbotten och stöd till minoritetens organisationer. Det finns därmed ett pågående arbete med försoning och minoritetens rättigheter. Men frågan om tornedalingars, kväners och lantalaisets eventuella status som urfolk är fortfarande inte utredd. Kristdemokraterna anser att staten ska värna människors värdighet, språk, kultur och möjlighet att föra sitt kulturarv vidare. Historiska oförrätter ska erkännas och försonings­arbetet ska vara konkret. En utredning om urfolksstatus innebär inte att ett visst resultat ska vara förutbestämt. Syftet är att på ett sakligt och rättssäkert sätt pröva frågan och analysera vilka rättsliga och praktiska konsekvenser olika ställningstaganden skulle få. Arbetet bör ske i nära dialog med tornedalingar, kväner och lantalaiset. När regeringens beredning nu har kommit längre bör frågan därför tas vidare från försoningsprocess till en konkret rättslig utredning. Regeringen bör tillsätta en utredning om tornedalingars, kväners och lantalaisets status som urfolk. Cecilia Engström (KD) Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:246 av Yusuf Aydin och Magnus Oscarsson (båda KD) Det dödliga våldet mot kristna i Nigeria Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sina bilaterala kontakter med Nigeria särskilt ska uppmärksamma våldet mot kristna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU, FN och andra internationella forum ska verka för ökad uppmärksamhet kring religionsfriheten och de allvarliga övergrepp som begås mot kristna i Nigeria och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur svenska biståndsinsatser och fredsbyggande insatser kan bidra till ökad säkerhet för utsatta kristna i Nigeria och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nigeria är ett av världens farligaste länder för kristna. Under många år har landet varit den plats i världen där flest kristna dödas på grund av sin tro. Kristna utsätts för terror­attacker, kidnappningar, tvångsförflyttningar, diskriminering och dödligt våld från såväl jihadistiska grupper som andra militanta aktörer. Enligt organisationen Open Doors, som sedan början av 1990-talet dokumenterat förföljelsen av kristna i Nigeria, rankas landet som nummer sju på organisationens World Watch List över de länder där kristna möter den svåraste förföljelsen. Nigeria är det land i världen där flest kristna dödas för sin tros skull, och omkring 70 procent av alla kristna som dödades för sin tro i hela världen fanns där. Open Doors uppskattar att omkring 3 100 kristna dödades i Nigeria under det senaste rapporteringsåret på grund av sin tro, samtidigt som tusentals kristna kidnappades och stora mängder hem, kyrkor och annan egendom förstördes. Miljontals människor har dessutom tvingats lämna sina hem efter återkommande attacker mot kristna samhällen. I norra Nigeria tillämpas sharialagstiftning i tolv delstater. För många kristna, särskilt konvertiter från islam, innebär detta betydande begränsningar av religionsfriheten och en ständig risk för diskriminering, hot och våld. Personer som misstänks ha lämnat islam eller anklagas för hädelse kan utsättas för allvarliga repressalier. Våldsamma extremistgrupper som Boko Haram och Islamiska staten i Västafrika (ISWAP) fortsätter att genomföra attacker mot civila. Därutöver har militanta fulanimiliser under lång tid attackerat kristna jordbrukssamhällen, särskilt i Nigerias mellanbälte. Lokala kyrkoledare och människorättsorganisationer vittnar om åter­kommande massakrer, kidnappningar och förstörelse av kyrkor, skolor och annan samhällsbärande verksamhet. Rapporter under 2025 har visat att en kristen dödades ungefär var 86:e minut i Nigeria under årets första månader. Samtidigt har flera internationella observatörer varnat för att omvärlden inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar den religiösa dimensionen av våldet. Även om konflikterna delvis handlar om mark, resurser och etniska motsättningar finns det omfattande dokumentation som visar att kristna i oproportionerligt hög grad drabbas av riktade attacker. Religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har en lång tradition av att försvara mänskliga rättigheter internationellt och bör därför tydligt uppmärksamma situationen för förföljda kristna i Nigeria. Regeringen bör inom ramen för Sveriges utrikespolitik, liksom inom EU och FN, samt i bilaterala kontakter med Nigeria och andra länder, verka för ett starkare internationellt fokus på religionsfrihet, skydd för utsatta religiösa minoriteter och ett ökat ansvarsutkrävande för de övergrepp som begås. Därtill bör regeringen utreda hur svenska biståndsinsatser och fredsbyggande insatser specifikt kan bidra till ökad säkerhet för utsatta kristna i Nigeria. Mot denna bakgrund bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen. Yusuf Aydin (KD) Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:227 av Magnus Oscarsson och Ingemar Kihlström (båda KD) Erkännande av Somaliland som en självständig stat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör erkänna Somaliland som en självständig stat och tillkännager detta för regeringen. Motivering I en region som alltför ofta präglas av konflikter, terror, korruption och förtryck har Republiken Somaliland under mer än tre decennier varit ett föredöme för fred, stabilitet och demokrati. Som en självstyrande och i praktiken självständig stat på Afrikas horn har Somali­land visat att det går att bygga demokratiska institutioner, fredliga val, rättssäkerhet och jämställdhet, även under de mest utmanande omständigheter. Somaliland valde efter en folkomröstning att utropa självständighet från Somalia inom de gränser som fastställts på 1800-talet. Man införde demokrati efter brittiskt snitt med tvåkammarsystem. Den 18 maj 1991 utropades Republiken Somaliland och en anmärkningsvärd resa startade, genom över 34 år av utveckling mot en allt djupare demokrati. Somaliland omges av diktaturer, terrorister och pirater. Men mitt i mörkret har man grundat 1 237 grundskolor och över 30 universitet. Över en miljon flyktingar har åter­vandrat trots att landet är ett av världens fattigaste. Landet har anammat FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och utvecklat jämställdhet, med både kvinnliga ministrar och kvinnliga borgmästare samt till och med en kvinnlig polisstyrka. Presidentvalen har övervakats av internationella valobservatörer och prisats för sitt demokratiska genom­förande. Valen har följts av fredliga maktskiften och kontinuerlig demokratisk utveckling. Mot de flestas förväntan har Somaliland skapat en fredlig demokrati i en av världens mest våldsamma regioner. Det faktum att Somaliland är en muslimsk fungerande demokrati har potential att tjäna som exempel för stora delar av den muslimska världen, liksom för resten av Afrika. De senaste 34 åren har Somaliland befunnit sig i ett vakuum där man i praktiken har full självständighet med egen regering, valuta, polismakt, försvar och alla andra saker som hör till en fullt fungerande stat. Dessutom har flera länder diplomatiska förbindelser och avtal med regeringen i Hargeisa. Trots detta får Somaliland inget internationellt erkännande. Det är viktigt att Sverige stödjer demokrati och fred i diktaturers och terrors skugga. Vilka signaler sänder det när man har diplomatiska relationer med stater präglade av ofrihet och terrorism samtidigt som man negligerar det mest demokratiska landet på Afrikas horn? Det finns fyra uttalade kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska erkänna ett annat land som en självständig stat. Dessa kriterier är att det ska finnas en permanent befolkning, ett definierat territorium, en regering som kan utöva kontroll över territoriet samt att landet har kapacitet att ingå och upprätthålla relationer med andra stater. Somaliland uppfyller alla dessa kriterier enligt Montevideokonventionens krav. Inom Afrikanska unionen pågår därtill en diskussion med intentionen att erkänna Somaliland som självständig stat. Sverige har de senaste åren erkänt stater på betydligt mer tveksamma grunder än vad ett erkännande av Somaliland skulle utgöra. Den socialdemokratiska regeringens erkännande av Palestina 2014, utan att det fanns ett klart definierat territorium och utan att palestinska myndigheten kunde utöva full kontroll över detsamma, hör till det mest flagranta exemplet på detta. Underlåtenheten att erkänna Somaliland – som faktiskt uppfyller Montevideokonventionens krav samtidigt som man vädjar om omvärldens erkännande – blir alltmer omotiverad ju längre tiden går. Sverige bör därför inleda processen för att ge Somaliland ett fullt erkännande som en självständig stat kopplat till villkor gällande fortsatt demokratisk utveckling, frihet och mänskliga rättigheter. Magnus Oscarsson (KD) Ingemar Kihlström (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:226 av Magnus Oscarsson och Larry Söder (båda KD) Skärpta straff för kriminella djurrättsaktivister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffpåföljden för djurrättsaktivister som tränger sig in på lantbrukares gårdar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I media har vi kunnat läsa ett flertal artiklar i bland annat tidningen ATL om kriminella djurrättsaktivister som begått brott mot svenska jordbrukare. De bryter sig in på gårdar, förstör och stjäl djur. De drabbade känner oro och obehag som finns kvar långt efter att själva inbrottet skett. För många jordbrukare är det också en stor oro att de kriminella aktivisterna har tagit med sig någon smitta eller sjukdom in till djuren. Eftersom djur­rätts­aktivisterna inte vidtar erforderliga hygienåtgärder innan de tar sig in till djuren är risken för detta stor och det skulle kunna föra med sig både lidande för djuren och en ekonomisk katastrof för djurägaren som kan behöva avliva djur som blivit sjuka. Det är ett krav i Sverige att hålla en hög säkerhet på gårdarna, både av hygieniska skäl och för att skydda djuren, särskilt i lantbruk med djur som används i livsmedels­produktion. Det innebär ett krav att skydda djuren från smittspridning mellan djur och människor. Det finns därför restriktioner för besök samt specifika hygienrutiner för att minimera smittorisken. Idag är straffpåföljden minst sagt låg, då den tilltalade oftast döms till dagsböter. Det kan exempelvis bli aktuellt med brottsrubriceringen olaga intrång med en straffskala på böter eller fängelse i högst ett år. Andra vanliga brottsrubriceringar kan vara stöld eller egenmäktigt förfarande i de fall gärningsmannen tagit med sig eller släppt ut djuren. Den här typen av brottslighet behöver få ett högre straffvärde. Konsekvenserna av stöld och skadegörelse, när gärningsmännen tagit sig in till djuren, är mycket större än vad nuvarande gällande straffvärde avspeglar. Det borde vara rimligt att likställa detta med att bryta sig in i ett hem för att stjäla samt förstöra egendom. Det straffet leder vanligtvis till fängelse, där huvudbrottet inbrottsstöld har en straffskala på fängelse i lägst ett och högst sex år. Magnus Oscarsson (KD) Larry Söder (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:202 av Magnus Oscarsson och Larry Söder (båda KD) En statligt subventionerad avbytartjänst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Jordbruksverket i uppdrag att utreda ett återförande av en statligt subventionerad avbytartjänst och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att förbättra och förenkla arbetsmiljön för Sveriges mjölkbönder behövs det flera åtgärder. En åtgärd är att återinföra en statligt subventionerad avbytartjänst. I Sverige har antalet mjölkföretag minskat i en rasande fart. 2015 fanns det ca 4 300 mjölkföretag och nu 10 år senare finns det ca 2 500 mjölkföretag kvar. Sverige måste göra så mycket vi kan för att fler ska vilja bli mjölkbönder och för att färre ska sluta. Idag har mjölkföretagare inte en chans att ta semester för att kunna få lite rekreation. På de större gårdarna där man har anställda är detta ingen stor fråga. Men på de lite mindre gårdarna där det idag inte går att ha anställda vore detta en mycket viktig reform. Detta på grund av att bonden arbetar 24/7, varje dag, varje vecka, år in och år ut. I våra grannländer som Norge och Finland finns den möjligheten. Exempelvis i Finland finns ett system där alla jordbrukare har möjlighet till ett visst antal dagar med avbytare varje år. Det är särskilt viktigt med tanke på det stressiga, ensamma och i många fall riskfyllda yrke det är att vara mjölkföretagare. Därför skulle denna reform vara särskilt viktig. Sverige har haft denna möjlighet men den togs bort för ca 30 år sedan. Med tanke på Livsmedelsstrategin 2.0, en orolig omvärld och att vi måste öka vår livsmedelsproduktion är denna reform en viktig pusselbit för att behålla och stärka våra svenska mjölkföretagare. Magnus Oscarsson (KD) Larry Söder (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:180 av Magnus Oscarsson (KD) Insatser för att minska vildsvinsstammen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda flera insatser för att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vildsvinsstammen i Sverige ökar varje år och det medför stora kostnader för samhället. Den svenska vildsvinsstammen uppskattas till cirka 600 000 djur och riskerar att växa till en miljon till 2030 om inte åtgärder intensifieras. För jordbrukarna är vildsvinen ett mycket stort bekymmer och det blir stora ekonomiska förluster. Varje år gör vildsvinen att 85 000 ton spannmål förstörs och orsakar jordbruksskador för cirka 1 miljard kronor. Enligt den av riksdagen antagna Livsmedelsstrategin 2.0 ska livsmedelsproduktionen öka, det ska bli mer lönsamt och vi ska ha en högre livsmedels­beredskap. Med den höga vildsvinsstammen riskerar vi att inte nå dessa viktiga mål. Tvärtom kan den höga vildsvinsstammen få jordbrukare att lägga ned sitt jordbruk. Också trafikskadorna har ökat enormt och kostnaden har skjutit i höjden. Här räknar försäkringsbolagen med en årlig kostnad på cirka 400 miljoner kronor. Mycket har gjorts för att minska antalet vildsvin, men mer måste göras. Regeringen bör snarast utreda förslag på att stärka reglerna kring utfodringen av vild­svin. Exempel på detta skulle kunna vara: tillåta drönare som hjälpmedel vid jakt för att göra den mer effektiv, sätta regionala och nationella mål för vildsvinsstammens storlek och ta bort all krånglig byråkrati för jägaren när det gäller att sälja vildsvinsköttet. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:115 av Magnus Oscarsson (KD) Informationskampanj för svenska livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ansvar för en riktad informationskampanj för svenska livsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har strikta riktlinjer och regler för livsmedelsproduktion och livsmedels­hantering, som syftar till att skydda både konsumenternas hälsa och miljön. Dessa rikt­linjer omfattar allt från användning av bekämpningsmedel och antibiotika till djur­välfärd och miljöpåverkan. Importerade livsmedel från länder där standarderna kan vara betydligt lägre kan leda till risker för både den enskildes hälsa och vår gemen­samma miljö. Om kunskapen inte är tillräckligt hög bland konsumenterna finns risken att dessa får en falsk känsla av trygghet, då de kanske inte är medvetna om de skillnader som finns i livsmedelsstandarder. Mot denna bakgrund vore det därför värdefullt att staten tar ansvar för att det görs en riktad informationskampanj för att öka medvetenheten bland konsumenter om vikten av att efterfråga livsmedel som produceras enligt svenska riktlinjer i syfte att öka efter­frågan på lokalt producerade och hållbara livsmedel. Detta skulle vara till gagn för hälsa, säkerhet och hållbarhet i livsmedelsförsörjningen och ligga väl i linje med det arbete som redan ligger till grund för Livsmedelsstrategin 2.0. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:114 av Magnus Oscarsson (KD) Ultraprocessad mat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att det inom EU ska bli en enhetlig definition av ultraprocessad mat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tydligare och tydligare klarnar bilden av ultraprocessad mat och dess verkningar på vår hälsa. Det finns studier som visar att ultraprocessad mat ökar risken för cancer, depres­sion och demens och även ökar risken för förtida död. Mycket av den forskning som motsäger riskerna med ultraprocessad mat finansieras av livsmedelsföretagen, inte olikt hur tobaksföretagen finansierade forskning som bagatelliserade rökningens konsekvenser. Som konsument behöver man kunna få information om vilka livsmedel som är ultra­processade. Sverige bör agera för att det inom EU ska bli en enhetlig definition av ultraprocessad mat som ett viktigt steg för att öka konsumentmakten. I dagsläget ryms både ohälsosamma och nyttiga alternativ i begreppet just utifrån att de har processats och detta skapar onödig förvirring. Den ohälsosamma ultraprocessade maten med högt innehåll av fett, socker och salt är ett stort hot mot folkhälsan och en definition är nödvändig. När det gäller mat som kallas för ”ultraprocessad” finns det inte en helt tydlig definition idag. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa följande: Enligt Nova-systemet klassas så många olika sorters livsmedel som ”ultraprocessade” att det gör det svårt att säga att allt som räknas som ”ultraprocessat” är dåligt för hälsan. Läsk, frukostflingor, chark, butiksköpt fullkornsbröd, godis och en färdig pastasås klassas alla som ”ultraprocessade” enligt Nova-systemet, trots att de skiljer sig mycket vad gäller innehåll, hur de tillverkas och hur de påverkar hälsan. (https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-forvaring-hallbarhet/tillagning/ultraprocessad-mat) Den så kallade NOVA-klassificeringen, som togs fram av ett par brasilianska forskare i näringslära år 2009, delar in livsmedel i fyra kategorier: Helt oprocessad eller minimalt processad mat, processade kulinariska livsmedel, processade livsmedel och ultraprocessade livsmedel. Enligt denna modell är exempelvis naturell yoghurt ”minimalt processad”, men i själva verket är den hårt bearbetad av industrin. Sötad yoghurt klassas som ”ultra­processad” trots att skillnaden processtekniskt är liten. Med andra ord finns det en stor osäkerhet här och det saknas samsyn. Det finnas därmed goda skäl till att verka för en enhetlig definition av ultraprocessad mat för att hjälpa konsumenter att göra välgrundade och informerade val. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:21 av Magnus Oscarsson (KD) Undantag från beteskravet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge i uppdrag till Jordbruksverket att utreda frågan om att ge vissa mjölkgårdar med lösdrift undantag från beteskravet och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 1988 infördes beteslagstiftningen i Sverige och motsvarande lag som bara finns i Sverige. Denna lag har inte moderniserats sedan dess trots att dagens mjölkproduktion ser helt annorlunda ut. Eftersom dagens moderna lösdriftsstall skiljer sig helt från hur stallmiljöerna såg ut när lagen infördes för nästan 40 år sedan behöver reglerna anpassas till dagens förutsättningar. På den tiden var merparten av korna uppbundna i stallar, i dag går över 80 procent av mjölkkorna fritt i lösdrift. Det svenska beteskravet är till för att garantera att mjölkkorna får utöva sitt naturliga beteende under årets varmare månader. De kor som går i lösdrift kan dock röra sig fritt och utöva sitt naturliga beteende året om; de väljer själva när de äter, vilar och när de vill mjölkas. Sveriges bönder har en hög medvetenhet om djur­skydd och är måna om sina djurs hälsa. Enskilda utredaren Elisabeth Nilsson kom med sitt betänkande den 29 augusti 2024. Utredningens förslag var att dagens lagkrav, som säger att alla mjölkkor måste beta ett visst antal dagar per år, bör lättas upp. Ett undantag skulle ge mjölkbönder bättre möjligheter att utveckla sina gårdar. I dag finns det ungefär hälften så många mjölkkor som på 1980-talet, trots att Sveriges befolkning har ökat med över två miljoner under samma period. En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet visar att utvecklingen kommer att fortsätta om inget förändras. År 2053 väntas antalet kor ha halverats ännu en gång och antalet mjölkgårdar ha minskat från dagens ca 2 500 till bara 360. Om gårdarna fortsätter att försvinna kommer också öppna landskap och arbetstillfällen på landsbygden att försvinna. Det leder till att det blir svårare att hitta svenskt kött och mjölk i butikerna. Mer mat behöver importeras och ett tydligt exempel på det är osten. I dag kommer omkring 60 procent av all ost i svenska butiker från länder där djurvälfärden är lägre än i Sverige och krav på bete inte ens existerar. Regeringen bör ge uppdraget till Jordbruks­verket att utreda att ge vissa mjölkgårdar med lösdrift undantag från beteskravet. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:20 av Magnus Oscarsson (KD) Frigivande av Dawit Isaak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska arbeta för att Dawit Isaak frisläpps och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dawit Isaak som är svensk medborgare sitter fängslad i Eritrea sedan 2001. Officiellt heter det att han sitter frihetsberövad på grund av brott mot rikets säkerhet. Dawit Isaaks enda brott är journalistiskt arbete och demokratiska ideal. Dawit kallas samvetsfånge eftersom han aldrig fått en rättvis rättegång och endast har utövat sin journalistiska yrkesroll och yttrandefrihet. Dawit greps efter att hans tidning, som för övrigt var landets första oberoende tidning, publicerat ett upprop om demokratiska reformer i Eritrea. Sedan dess har han hållits fängslad utan formell anklagelse eller rättegång. Ingen vet i dag om Dawit Isaak fortfarande är vid liv efter 25 år i fångenskap. Sveriges regering måste fortsätta att agera kraftfullt för att få ett frisläppande av Dawit. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:19 av Magnus Oscarsson (KD) Cykelväg mellan Gränna och Ödeshög Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att utreda en gång- och cykelväg mellan Gränna och Ödeshög och tillkännager detta för regeringen. Motivering Turistvägen mellan Gränna och Ödeshög är en av Sveriges mest natursköna vägar. Den slingrande gamla riksvägen längs Vätterns östra strand är fantastiskt vacker. Vägen används flitigt av bilar, bussar och långtradare. Men eftersom det är en av Nordeuropas vackraste vägar är det väldigt många cyklister och gående som använder vägen. Boende vid gamla riksettan vittnar om att det är totalt livsfarligt för gående och cyklister att vara på vägen då det ibland är väldigt mycket trafik. Mellan Gränna och Ödeshög skulle det verkligen behövas att det byggdes en gång- och cykelväg. Det skulle öka säkerheten för oskyddade trafikanter och minska den stora risken för olyckor, framför allt för barn. Det skulle även förbättra folkhälsan genom att man kunde välja att gå och cykla i stället för att som i dag ta bilen. Dessutom minskas miljö- och klimatpåverkan genom minskat bilberoende. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:18 av Magnus Oscarsson (KD) Frigivande av Ahmadreza Djalali Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska arbeta för att den svenska medborgaren Ahmadreza Djalali frisläpps från iransk fångenskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Ahmadreza Djalali som är svensk medborgare sitter fängslad i Iran sedan i mars 2016. Ahmadreza Djalalis bakgrund är att han är läkare och forskare vid Karolinska institutet. Under 2016 greps han och 2017 dömdes han till döden för spioneri. Domen fastställdes under 2018. Han sitter nu i det ökända Evinfängelset i Teheran. Fallet betraktas av FN som en politisk handling från Irans sida och Ahmadreza Djalali anses vara en samvetsfånge. Hans hälsotillstånd är kritiskt och regeringen måste aktivt arbeta för att Ahmadreza Djalali släpps fri från iransk fångenskap och tillåts återförenas med sin familj i Sverige. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:17 av Magnus Oscarsson (KD) Bekämpning av oönskade växter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter såsom Trafikverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna samordna och vidta åtgärder mot spridning av växtarter som inte klassas som invasiva främmande men som har en kraftig spridning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Klimatförändringar i kombination med handel gör att nya expansiva och invasiva växter etablerar sig i Sverige. Ofta först i Skåne för att därefter sprida sig norrut i Sverige. Det är ett ökande problem som hotar både svensk livsmedelsproduktion och biologisk mång­fald. Exempel på det som LRF har valt att kalla expansiva växtarter är stånds, renkavle och hönshirs. Eftersom inga av dessa växter klassas som invasiv främmande växtart faller de inte under den reglering som gäller invasiva främmande arter. Den enda växt som regleras i annan lagstiftning är flyghavre där det enligt lag finns krav på bekämpning på åkermark. Under den diskussion om hantering av stånds i södra Sverige som fördes 2024 hänvisade många kommuner till att det inte finns lagkrav för bekämpning av stånds och att kommunen endast arbetar med de arter som klassas som invasiva främmande eftersom det för dem finns lagkrav på bekämpning. Detsamma gäller för länsstyrelsen som varken har ekonomiska medel eller något uppdrag att arbeta med bekämpning av en expansiv växtart som stånds. Stånds är en växt som funnits mycket länge i Sverige men som under de senaste åren ökat i omfattning, framför allt i delar av Skåne. Den är särskilt problematisk på grund av sin giftighet för betande djur. Stånds växer i dag i vägkanter, på industritomter, natur­betesmarker och naturreservat samt på åkermark. För att framgångsrikt bekämpa expansiva växtarter behövs därför ett samlat arbete som utförs av alla som äger och har rådighet över mark där dessa växter är etablerade. I fallet stånds betyder det kommuner, länsstyrelsen, Trafikverket, Fortifikationsverket samt enskilda markägare. Även Jord­bruksverket bör involveras med tanke på att myndigheten har expertkunskap inom ogräs samt ansvar för delar av den lagstiftning som reglerar kemisk bekämpning. För att nå framgång behövs underlag för hur bekämpning bäst görs på olika typer av marker samt strategier för olika omfattning av den aktuella expansiva växtarten. I vissa fall kommer forskning och utveckling att behövas, i andra fall handlar det om informa­tion om de bekämpningsåtgärder som man redan vet fungerar. I Storbritannien finns till exempel framtaget en ”Code of practice” för hantering av stånds. Något liknande kan vara aktuellt i Sverige och Jordbruksverket är då lämplig utförare. Regeringen bör därför ge Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter såsom Trafikverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna samordna och vidta åtgärder mot spridning av växtarter som inte klassas som invasiva främmande men som har en kraftig spridning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Magnus Oscarsson (KD)

Motion till riksdagen 2026/27:6 av Carl Wiktor Svensson m.fl. (KD) Inrättande av äganderättens dag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kunskapen om egendomsskyddet och såväl äganderättens som allemansrättens betydelse för Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att såväl äganderättens som allemansrättens betydelse bör uppmärksammas med ett officiellt datum och tillkännager detta för regeringen. Motivering Äganderätten är en grundläggande förutsättning för ett fritt samhälle, högt välstånd och en stark välfärd. Rätten att äga, bruka och förfoga över sin egendom skapar trygghet för den enskilde och lägger samtidigt grunden för företagande, investeringar, jord- och skogsbruk samt långsiktigt ansvarstagande. Äganderätten har också ett skydd i svensk grundlag. I 2 kap. 15 § regeringsformen slås fast att vars och ens egendom är tryggad och att den enskilde har ett skydd mot bland annat expropriation och vissa inskränkningar i användningen av mark och byggnader. I samma grundlagsbestämmelse återfinns också allemansrätten. Där anges att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Det är en ordning som på ett tydligt sätt illustrerar två viktiga svenska principer: människors möjlighet att röra sig fritt i naturen och den enskildes rätt till sin egendom. Sedan 2022 uppmärksammas allemansrättens dag den 20 september. Syftet med dagen är bland annat att öka kunskapen om allemansrätten och hur den ska användas. Det är ett gott initiativ. Allemansrätten är en uppskattad del av det svenska samhället och ska värnas. Men allemansrätten trumfar inte äganderätten. Den innebär möjligheter att under vissa förutsättningar vistas på och nyttja natur som någon annan äger. Därför behöver kunskapen om allemansrätten gå hand i hand med kunskapen om och respekten för äganderätten. Att uppmärksamma äganderätten samma dag som allemansrätten skulle tydliggöra att de båda principerna inte behöver ställas mot varandra. Tvärtom har Sverige under lång tid byggt en ordning där människor kan få tillgång till naturen samtidigt som äganderätten ska respekteras. Den 20 september bör därför utvecklas till en dag då både allemansrätten och ägande­rätten uppmärksammas. En äganderättens dag skulle kunna bidra till ökad kunskap om egendomsskyddet och om äganderättens betydelse för vårt samhälle. Den skulle också kunna uppmärksamma de människor som genom sitt ägande tar ansvar för och förvaltar mark, skog, jordbruks­fastigheter, bostäder och företag över generationer. Att äga innebär rättigheter, men också ansvar. På samma sätt innebär allemansrätten både frihet och skyldigheter. Det finns därför en särskild symbolik och betydelse för Sverige i att låta den 20 september vara en gemensam dag för dessa båda principer och rättigheter. De återfinns i samma paragraf i vår grundlag och bör också kunna uppmärksammas sida vid sida. Eftersom båda rättigheterna är grundlagsskyddade är det också rimligt att de båda uppmärksammas på likvärdiga villkor. Carl Wiktor Svensson (KD) Kjell-Arne Ottosson (KD) Magnus Oscarsson (KD)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.