Magnus Oscarsson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Äntligen har vi efter årtionden brutit trenden med ett minskat antal kor i Sverige! Förra året ökade antalet kor med 5 000.

Med tanke på att livsmedelsberedskapen måste öka är det viktigt att regeringen och landsbygdsministern har agerat för att öka svensk livsmedelsproduktion.

Det är också en viktig signal att vi nu inte längre betraktar våra bönder som miljöbovar utan som miljöhjältar. När andra länder i vår närhet talar om att de vill minska antalet kor och ha färre bönder säger vi i Sverige precis tvärtom. Det är riktigt bra.

Men med kriser i vår omvärld är läget mycket bekymmersamt, med höga kostnader för diesel, konstgödsel och andra insatsvaror. Därför är det positivt att regeringen skjuter till 1,6 miljarder kronor i krisstöd till svenska bönder. Min fråga är: Vad mer, utöver krisstödet, arbetar regeringen med för att öka lönsamheten för svenska jordbrukare?

Fru talman! Ledamoten kan säga vad hon tycker och tänker, men enligt utredningen finns det 270 olika kontrollmyndigheter. Jag ska ge ledamoten ett exemplar av utredningen efter debatten, så att hon får se det. Utredningen kom fram till intressanta saker. De 270 olika myndigheterna gör på olika sätt.

Som ledamoten själv säger är vissa kommuner små och andra stora. Vissa kommuner har väldigt bra kontroll, men i små kommuner kan det uppstå svårigheter. Om någon är till exempel mammaledig eller sjukskriven har man inte längre den kontroll som man borde ha. Flera olika revisioner har visat att det inte fungerar. Livsmedelsverket säger sig vilja se en helt annan struktur för det här i landet. Och det är klart – har man en struktur från 50-talet borde man se över den.

Jag tycker att detta är intressant att se. Jag har hört på 24 olika experter. De flesta tyckte att detta var ett bra förslag. Det var egentligen bara kommunerna som tyckte att det var en dålig idé; man ville fortsätta med det här.

Det är absolut så att samarbete sker, men det kan göras på ett mycket bättre sätt. I dag görs det inte på det sätt som det borde. Jag nämnde i mitt anförande en kommun där man har kommit på att någon bedriver fusk. Kommunens tjänstemän kommer dit och ser till att verksamheten stängs. Men då flyttar den i värsta fall till grannkommunen, för där har man inte koll. De olika kommunerna diskuterar inte dessa frågor gemensamt.

Det här är viktigt. Min fråga är: Hur ser ledamoten på att kunna fortsätta den här förändringen?

Fru talman! Tack till Sofia Skönnbrink, som nämnde mitt namn! Jag har en följdfråga nu efter anförandet. Det är spännande att ledamoten lägger så mycket krut på det ledamoten inte tycker är det bästa.

Det är viktigt att se helheten i det här förslaget. Man centraliserar två myndigheter för att komma åt fusket. Regeringen tänker också gå vidare med att se över följderna av detta för att kunna utreda dem ytterligare.

Det jag tänker lyfta fram i sammanhanget är livsmedelsinspektionerna, som ledamoten tog upp. De sköts förvisso centralt av Livsmedelsverket, och ansvaret är därför deras, men arbetet görs lokalt. Jag såg i min utredning att det finns 270 olika kontrollmyndigheter i vårt land. Det är mestadels kommuner, men också länsstyrelser runt om i landet, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Man kan jämföra med exempelvis Danmark, som är ett EU-land, men också Norge, som ledamoten pratade om förut. Där bara gapade de när jag berättade att det i Sverige finns 270 myndigheter som kontrollerar detta. De sa: ”Oj. Vi har bara en.” Det skulle såklart kunna göra väldigt stor skillnad om man faktiskt centraliserade och införde likvärdighet från norr till söder. Vad tycker ledamoten om förslaget som utredningen lade fram?

Fru talman! Tack igen, Sofia Skönnbrink, för frågan!

Ledamoten tar upp väldigt många bra saker, bland annat om kommunerna och vad som görs där. Den utredning jag gjorde visade att det finns 270 olika kommunala myndigheter i vårt land. Ledamoten nämnde Norge som exempel; där har man en myndighet som kontrollerar. Danmark har också en kontrollmyndighet. Vi är alltså unika genom att vi har så många kontrollmyndigheter i vårt land.

Kommunerna kommer fortsatt att ha det stora ansvaret, men myndigheter kan ta över om det behövs. Det är klart att man kan ha olika sanktioner, så det kommer att finnas kvar. Det viktigaste nu är att ta fast de fuskande företagen och verkligen göra något åt fusket. Det går inte att bara låta sirapen eller honungen sippra på, utan vi måste komma åt det som gör att många fuskar. Det är väldigt mycket pengar vi pratar om: 13,6 miljarder. Det är därför viktigt att göra det som regeringen har aviserat och föreslagit.

Jag och vi tror att myndigheterna kommer att ha väldigt bra verktyg. Om det blir som ledamoten säger, att det kommer att fattas verktyg i lådan, går det säkert vidare till berörd minister som i så fall kan göra förändringar. Jag vill vara väldigt tydlig med att jag tror att det kommer att bli stor skillnad och väldigt bra för vårt land och våra duktiga företag runt om i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten Sofia Skönnbrink, för frågan!

Precis som ledamoten säger är detta ett jätteallvarligt problem. Jag lyfte precis i mitt anförande både olivolja som är utspädd med vanlig matolja och honung som är utspädd med i vissa fall socker och i andra fall sirap. Det är ett jättebekymmer.

Vi menar att det, när man lägger detta ansvar på de två myndigheterna – Livsmedelsverket och Jordbruksverket – kommer att bli en helt annan styrka i detta. Dessutom ska man, vilket jag tror är viktigt, gå vidare med att se till att andra myndigheter har skyldighet att talas vid.

Detta är något som är jättemärkligt i vårt land: Vi har haft många olika myndigheter som inte, känns det som, har tagit detta på så stort allvar. Det är viktigt att man gör det här nu, och vi menar att det i och med detta kommer att bli skillnad.

Den här brottsligheten är inte liten, som jag nämnde; det är många miljarder som man fuskar med. Det är alltså ett otroligt viktigt steg vi tar nu – att stärka upp för våra företag som gör rätt och på det sättet också ta krafttag mot företag som fuskar.

Som sagt var, detta är ingen liten företeelse. Jag tänker att de metoder som de här myndigheterna kommer att ha kommer att ha verkan.

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fusk i livsmedelskedjan är ingen liten företeelse utan tyvärr ett mycket stort problem. Överträdelserna av de bestämmelser som gäller inom livsmedelskedjan kan bero på den mänskliga faktorn eller på bristande kunskap, men tyvärr är de vanliga. De kan som sagt bero på den mänskliga faktorn, men det kan också handla om avsiktliga handlingar eller underlåtenhet – helt enkelt fusk.

Fusk i livsmedelskedjan är inget nytt, och det har uppmärksammats globalt både inom EU och i Sverige. Att det fuskas i livsmedelskedjan är mycket bekymmersamt. Det kostar samhället enorma summor pengar varje år, och det medför också en enorm risk för otjänliga livsmedel och varor som kan vara skadliga för miljön och för människors och djurs hälsa.

Fru talman! Det är inga småbelopp vi pratar om. Livsmedelsverket lämnade så sent som i december förra året en rapport där man beräknar att fusket kostar det svenska samhället över 13,6 miljarder kronor varje år. Ja, fru talman, du hörde rätt – 13,6 miljarder! Vi talar om fusk för en summa motsvarande 3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i landet.

Oftast handlar det om utspädda ingredienser, falska ursprungsuppgifter, felaktig märkning eller mat som säljs utan tillstånd. Vi är nog flera här som har hört talas om olivolja som är utspädd med vanlig matolja eller om flytande honung som är utblandad med billig socker- eller sirapslösning, fru talman. Det är därför mycket viktigt att regeringen nu stärker Livsmedelsverket och Jordbruksverket så att fusk inte faller mellan stolarna.

Fru talman! Förra året var jag utsedd till enskild utredare – utredningens namn var En ny kontrollorganisation i livsmedelskedjan. Vi fick till oss att ett mycket stort problem var att de olika kontrollmyndigheterna i Sverige gjorde på olika sätt. Vi har 270 olika kontrollmyndigheter, och bland dessa myndigheter har en del ett visst samarbete medan vissa inte har något samarbete alls. Det innebär att ett företag som fuskar eller bedrar i en kommun efter tillslag av den kommunala kontrollmyndigheten kan flytta till en annan kommun och fortsätta den kriminella verksamheten.

Jag kom fram till att det behövs en mer effektiv och likvärdig kontroll för att upptäcka och motverka fusk. Vårt förslag var bland annat en bättre samordning mellan myndigheter och en mer enhetlig och likvärdig kontroll över hela landet.

Detta sägs också i den utredning som ligger till grund för det betänkande vi debatterar i dag. I den utredningen slås fast att kontrollmyndigheterna behöver bättre verktyg för att upptäcka och utreda misstänkt fusk och att informationsutbytet mellan myndigheter bör stärkas. Dessutom föreslås att sanktioner och kontrollmetoder utvecklas för att göra fusket svårare och mer riskfyllt för fuskarna i livsmedelskedjan.

Regeringen har därför föreslagit bland annat ett centralt ansvar som delas mellan Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Dessa myndigheter kan ta över ärenden rörande livsmedelsfusk från kommunerna, för en mer kraftfull hantering.

För att komma åt fusk föreslås vidare uppgiftsskyldighet och ett förbättrat informationsutbyte mellan olika myndigheter. Detta är viktigt; det handlar om att förbättra konkurrenskraften för företag som följer regelverket. Och det gör de allra flesta, vill jag poängtera.

Fru talman! Samtidigt som den viktiga förändringen nu föreslås har regeringen gett i uppdrag åt dessa myndigheter att utveckla råd och stöd till företag för att göra det lättare för dem att göra rätt. Livsmedelsverket ska också stärka och påskynda arbetet med regelförenklingar och minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Syftet med åtgärderna är att underlätta för företagen genom att verka för en ändamålsenlig lagstiftning samt att stärka företagens förmåga att följa lagstiftningen med hjälp av ett tydligt, tillgängligt och behovsanpassat stöd.

Dessutom ska det tas fram insatser som leder till en långsiktig och systematisk kompetenshöjning hos kontrollpersonalen. Syftet med åtgärden är att kontrollen ska bli mer proportionerlig och verkningsfull, med ökad rättssäkerhet för företagaren och minskad administrativ börda, samt att kontrollpersonal ska ha en gemensam metodisk grund och tillräcklig, branschanpassad kunskap.

Fru talman! Att stärka och utveckla den nationella samordningen, ledningen och styrningen av kontrollen för att öka effektiviteten och likvärdigheten är otroligt viktigt. Åtgärden kan till exempel innebära att samordning och samverkan mellan kontrollmyndigheter förbättras, att föreskrifter används för att styra kontrollen mer och göra den mer likvärdig och att uppföljningen av kontrollen vidareutvecklas. Det är viktigt med likvärdighet över hela landet, som jag pratade om inledningsvis.

Till sist, fru talman: Dessutom föreslås att vissa avgifter som företag i dag betalar för dessa olika kontrollprogram tas bort, vilket ytterligare bidrar till att sänka företagens kostnader samt underlättar för företagen och stärker deras konkurrenskraft.

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Beredskapslager i livsmedelskedjan, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi lever tyvärr i en orolig tid. Bara 100 mil från Stockholm pågår ett krig sedan fyra år tillbaka. Rysslands fullskaliga krig och invasion av grannlandet Ukraina har visat att vi som land måste ha full beredskap när det gäller både livsmedel och insatsvaror som konstgödsel och diesel.

Fru talman! Vi beslöt i denna kammare på 90-talet att faran för krig var över. Vi hörde om perestrojka, glasnost och den eviga freden, och vi beslöt att minska Sveriges försvar i rask takt så att det bara blev en tummetott kvar. Inte heller livsmedelsberedskapen var viktig lägre.

Fru talman! Jag kommer ihåg den första debatt jag hade här i kammaren när jag var nyvald riksdagsledamot 2014. Jag talade om att vi i Sverige behövde öka vår livsmedelberedskap. Efter debatten kom en ledamot fram till mig och sa: ”Du behöver inte prata om livsmedelsberedskap, Magnus. Vi har ju EU, så det kommer att lösa sig.” I dag är det knappast någon av oss politiker som säger så, utan vi har förstått att Sverige behöver en livsmedelsberedskap värd namnet.

Fru talman! Tyvärr stod inte jordbrukare högt på listan i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet. Det beslutades exempelvis att det skulle stå i miljöbalken att jordbruk är en miljöfarlig verksamhet, och vi hade en statsminister som menade att jordbruk är ett särintresse.

Fru talman! Sverige har gått från att ha en hög livsmedelsberedskap i slutet av 80-talet till att ha en beredskap på under 50 procent. Därifrån ska vi nu komma upp och få en livsmedelsberedskap värd namnet.

Vårt grannland Finland har, som vi hörde av Staffan Eklöf här tidigare, hela tiden hävdat att de inte kan göra som Sverige och andra länder på grund av att historien visat att Ryssland inte går att lita på. Finland hade en livsmedelsberedskap på sex månader men ansåg att det var för lite och att det måste höjas till nio månader. Det kan de nu klara utan att behöva importera ett enda vetekorn. I Sverige har vi en livsmedelsberedskap på ungefär tio dygn – sedan är hyllorna tomma i våra livsmedelsbutiker.

Det är därför det är så viktigt att vi har en regering som agerar, för det är av största vikt att Sveriges invånare kan känna sig trygga med att det vid en kris eller i en krigssituation finns mat att tillgå.

Den livsmedelsstrategi som vi antog här i riksdagen 2017 och regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi 2.0 ligger till grund för betänkandet. Grunden, fru talman, är att vi har lönsamhet i svensk livsmedelsproduktion och jordbruksföretag i hela Sverige. Vi behöver fler kor, mina vänner, till både kött- och mejeriprodukter.

(Applåder)

Fru talman! I kväll debatterar vi Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Vi välkomnar Riksrevisionens rapport, som är ett viktigt dokument för regeringens arbete framåt.

Fru talman! Vi lever i en mycket orolig omvärld – faktum är att det bara 100 mil härifrån pågår ett förfärligt krig. Det ryska fullskaliga invasionskriget mot Ukraina har nu pågått sedan den 24 februari 2022, alltså i över fyra år.

Fru talman! Vi har levt på en oerhört trygg plats här uppe i Sverige. Här i riksdagen slog man under 90-talet fast att det inte blir några mer krig. Det var glasnost och perestrojka. Vi började direkt med nedmonteringen av det svenska försvaret och vår livsmedelsberedskap, och det gick enormt fort. Sedan dess har det tyvärr skett en dramatisk utveckling med ett stort hot från ett aggressivt Ryssland.

Fru talman! Jag har deltagit i många debatter här i kammaren och talat om vikten av att öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Vi ett tillfälle kom en ledamot fram till mig och sa: ”Magnus, du behöver inte vara orolig – vi har ju EU, så du kan sluta prata om den här frågan.” Jag förstår att det var så många tänkte – vi hade ju till och med en statsminister som sa att jordbruk var ett särintresse.

Fru talman! Under början av 90-talet hade vi här i Sverige en livsmedelsberedskap på cirka 80 procent, och i dag är siffran nere under 50 procent. Vi kan jämföra oss med vårt grannland Finland, som har en självförsörjningsgrad på 80 procent och mat till sin befolkning i nio månader utan att behöva importera ett enda vetekorn. I Sverige är det tio till tolv dygn som gäller; sedan är det tomt i matbutiken.

Fru talman! Detta är alltså inte längre en ickefråga, utan Sveriges livsmedelsförsörjning är återigen en mycket viktig och central fråga för vår regering. Det är av mycket stor vikt att vi inte minskar utan ökar svensk livsmedelsproduktion. Under 2025 ökade antalet kor med 5 500, och det var första gången på 20 år som antalet ökade. Det är en superviktig signal, men vi är inte nöjda. Vi ska öka antalet kor och bli mer självförsörjande på både mejeriprodukter och kött.

Jag kan konstatera, fru talman, att regeringen i sitt svar skriver att jordbruket har en avgörande funktion för att säkerställa livsmedelsförsörjningen. Man skriver också att jordbruket även producerar andra råvaror som kan ersätta fossilbaserade alternativ och bidrar med viktiga ekosystemfunktioner såsom biologisk mångfald. Vidare skriver man att jordbruket har en viktig roll i att bidra till företagande och sysselsättning i hela landet och till en ökad beredskap.

Från det att livsmedelsstrategin beslutades här i kammaren 2017 till dagens version 2.0 har en ökad svensk livsmedelsproduktion och stärkt beredskap varit en huvudfråga. Därför krävs det konkurrenskraftiga villkor och en ökad lönsamhet för Sveriges jordbrukare. Annars blir det ingen mat, och måluppfyllelsen går om intet.

Fru talman! Man kan konstatera att regeringen under den tid som Riksrevisionens granskning har pågått har fattat flera beslut som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Det gäller resurserna till länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåtgärder för att möjliggöra fler återvätningsprojekt, och det införs en ny ersättning för återvätning av nedlagd jordbruksmark. Klimatklivets anslag höjs för åren 2026–2030, och Naturvårdsverkets bemyndigande för 2026 ökar till 8 miljarder kronor. Regeringen avser även att se över regelverket för vattenverksamhet och markavvattning.

(Applåder)

Fru talman! Nu debatterar vi Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket.

Låt mig börja enkelt. Om vi ska fatta bra klimatbeslut måste vi ha bra underlag. Så pass grundläggande är det. Det är därför vi välkomnar att Riksrevisionen har granskat hur staten tar fram dessa underlag. Det behövs, för utan tydliga siffror, rimliga antaganden och en ärlig bild av osäkerheter riskerar klimatpolitiken att bli mer gissningar än styrning.

Fru talman! Sverige har höga klimatambitioner. Då räcker det inte med att vilja rätt. Vi måste också veta att vi gör rätt. Regeringen ska varje år redovisa hur det går och lägga fram handlingsplaner. Då måste underlagen hålla. Här pekar både Riksrevisionen och regeringen på något viktigt: Vi måste bli bättre på att vara tydliga med vad vi faktiskt vet och vad vi inte vet. Många av analyserna bygger på antaganden om framtiden: hur tekniken utvecklas, hur människor och företag agerar och hur priser förändras. Då är det rimligt att man också öppet redovisar osäkerheterna.

Fru talman! En majoritet i utskottet håller precis som Kristdemokraterna med om att regeringen är på rätt väg och att transparensen har förbättrats. Men det finns mer att göra, till exempel när det gäller scenarierna för utsläpp. De behöver bli tydligare. Vad bygger de på? Hur känsliga är de för om något förändras? Här kommer ett konkret förslag: Komplettera med känslighetsanalyser där det behövs – alltså, visa vad som händer om verkligheten inte blir som man tänkt. Det gör besluten mer robusta.

Samtidigt ska vi inte krångla till det i onödan. Klimatredovisningarna måste gå att läsa och förstå. Alla detaljer kan inte stå där, utan man får hänvisa till myndigheternas mer tekniska underlag. Det är en rimlig balans.

Fru talman! Det är också positivt att regeringen jobbar vidare med detta tillsammans med myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten och att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att konkret förbättra tydligheten och träffsäkerheten i scenarierna. Det är precis den typen av praktiskt förbättringsarbete som behövs – mindre prat och mer verkstad.

Fru talman! Sammanfattningsvis: Vi är på rätt väg, men vi är inte framme. Vi behöver tydligare underlag och större öppenhet kring osäkerheter, och vi behöver ständigt arbeta med att bli bättre. Kristdemokraterna ser dock inte att det behövs några nya beslut från riksdagen i det här läget, och därför yrkar jag avslag på reservationen.

Med detta föreslår jag att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

(Applåder)

Herr talman! Många unga har upptäckt vilken bra proteinkälla som nötkött är. Det är en tydlig trend. Samtidigt har vi en situation i Sverige där vi ser en brist på svenskt nötkött.

På ett seminarium här i riksdagen i veckan berättade LRF Kött att trots att antalet kor glädjande nog har ökat det senaste året är antalet nötkreatur det lägsta i Sverige sedan 1930-talet.

På seminariet framhölls också det stora bekymret att unga inte tar över gårdar i lika stor utsträckning som förr, utan medelåldern för lantbrukarna är hög.

Vad tänker landsbygdsministern göra för att säkerställa att vi får fler som satsar på svensk nötköttsproduktion i landet och att unga som vill ta över gårdar kan göra det?

Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Livsmedelsberedskapen har varit väldigt låg under många år. Det är en högt prioriterad fråga för regeringen. Vi måste öka landets livsmedelsproduktion så att det finns mat vid kris eller krig.

För att livsmedelsproduktionen ska öka krävs att jordbruket kan expandera utan att hämmas av förbud som bottnar i annan lagstiftning. Jag syftar på miljöbalken och hur den tillämpas av landets myndigheter. Som exempel har jag tidigare lyft det orimliga med mjölkbonden i Bankeryd som måste fråga alla sina 190 grannar om lov för att sprida lite gödsel på sina åkrar eller äggbonden i Östergötland som inte får miljötillstånd för att bygga ut sin äggproduktion. Det felar endast tio kilo kväve i luften.

Min fråga är: Är det verkligen rimligt att livsmedelsberedskapen sätts ur spel av en lagstiftning som går tvärtemot livsmedelsstrategin, med målet om att öka livsmedelsproduktionen?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I dag talar vi om betänkandet Hund under kontroll. Att äga en hund är för många en stor källa till glädje, trygghet och sällskap. De allra flesta hundägare sköter sina hundar exemplariskt, men det finns tyvärr undantag.

Allt oftare rapporteras det om incidenter där hundar orsakar skador både på människor och på andra djur. Hundar springer lösa i parker, på lekplatser eller i bostadsområden utan tillsyn. Incidenterna kan vara mycket allvarliga med hundar som skrämmer eller i värsta fall går till anfall med förödande resultat.

Även den snällaste hund kan reagera oförutsägbart i en stressad situation. Det är därför avgörande att ägare har full kontroll över sina djur, oavsett miljö.

Herr talman! Lagförslaget innebär att ansvaret skärps för hundägaren. Den som inte kan kontrollera sin hund ska inte heller ha hund. Det innebär också att hundägaren är ansvarig för skador hunden orsakar, oavsett om ägaren är vårdslös eller inte. Förslaget handlar inte om att begränsa hundägare i onödan utan om att skapa en tryggare samexistens.

Herr talman! Lagförslaget innebär också större befogenheter för olika myndigheter. Länsstyrelsen får exempelvis mer makt att kontrollera hundägare och ingripa och möjlighet att gå in i bostäder för tillsyn. Det kommer också att bli lättare att besluta om omedelbart omhändertagande av hundar. Polisen kan också i vissa fall besluta om avlivning av omhändertagna djur.

Herr talman! Ett stort och allvarligt bekymmer är den stora hundsmugglingen till Sverige. Det handlar om hundar som föds upp på ett fruktansvärt sätt, och eftersom det är stora pengar i denna handel göder den de kriminella ligorna enormt mycket. Smuggelhundar riskerar också att föra in allvarliga sjukdomar, exempelvis rabies. En del har gjorts för att förhindra hundsmugglingen, men mer måste till.

Herr talman! Regeringen tillsatte därför under hösten 2025 en utredning med uppdraget att analysera och lämna förslag på åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur. Utredaren ska se över behovet av och förutsättningarna för att införa en skyldighet för veterinärer att anmäla misstanke om illegal införsel av djur. I uppdraget ingår också att analysera behovet av författningsändringar som säkerställer att Tullverket har de befogenheter som krävs för en effektiv kontroll av införsel av djur från andra EUländer. Slutligen ska utredaren överväga om det finns andra åtgärder som kan förbättra möjligheterna för berörda myndigheter att hindra organiserad smuggling av sällskapsdjur.

Den här utredningen är mycket viktig. Vi är många som ser fram emot att den blir klar den 31 mars i år.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Sedan 2017 har vi en livsmedelsstrategi i vårt land. Regeringen har uppgraderat den till 2.0. I livsmedelsstrategin står det att vi ska öka livsmedelsproduktionen, ha mer lönsamhet i jordbruket, stärka konkurrenskraften och öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Ändå får vi ideligen rapporter om att Sveriges myndigheter inte verkar utifrån strategin utan tvärtom motarbetar den.

Jag har flera exempel, men jag tar ett i högen. En mjölkbonde som har sin gård utanför Jönköping har precis fått beslut från länsstyrelsen om att han måste fråga sina 190 grannar om lov för att kunna sprida ut gödsel på sina åkrar. Dessutom får han absolut inte sprida ut gödsel på helgerna. Det blir en byråkratisk mardröm för mjölkbonden. Han hoppas att grannarna ska säga okej. Tänk om 30 säger nej, eller tänk om bara en säger: Nej, det här går jag inte med på.

Frågan är: Vad gör regeringen för att livsmedelsstrategin ska råda och för att landets myndigheter ska förbättra för landets jordbrukare?

Herr talman! Tack, ledamoten, för följdfrågorna!

Först och främst vill jag lyfta fram att vi har satsat på veterinärerna. Det var förut en diskussion här om att det finns få veterinärer. Det finns vita fläckar i vårt land. Någonting som regeringen har tittat på är hur man kan ordna det och göra det bättre.

Sedan kommer jag till utredningen som ledamoten hänvisar till. Här vill inte jag gå fram och säga vad jag tycker. Det är viktigt att regeringen får tid att ta fram förslag utifrån utredarens förslag. Det är viktigt.

Det är bättre att regeringen får säga sitt. Det är svaret på frågan. Men det ledamoten oroar sig för är viktigt. Ledamoten talar om eftersök och annat. Det är viktiga frågor. Kristdemokraterna har inte slagit dövörat till, utan tvärtom. Här vill vi se att det blir så bra som möjligt för hela vårt land.

Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågorna!

Ledamoten hänvisar till en utredning som har lagt fram sitt förslag. Jag tänker som vanligt att man kommer att bereda frågan. Det tråkiga svaret är att man bereder frågan på departementet efter att man har fått utredningen, och så får man se vad man kommer fram till. Det är det viktiga.

Frågan som ledamoten sätter fingret på är otroligt viktig. Vi har ett läge där man i delar av vårt land har svårt att få tag i veterinärer. Det är klart att det är allvarligt. Ledamoten nämnde i sitt anförande kalvförlamning och sådant som kan hända, och då är det viktigt att det finns veterinärer.

Här har regeringen tillskjutit 50 miljoner till distriktsveterinärerna. Det har förut varit och är fortsatt en brist på veterinärer. Här har det tillskjutits pengar för att man ska utbilda fler veterinärer. Det är viktigt.

Det är inte tondövt från regeringens sida, utan tvärtom. Här vill man förändra saker. Konkurrensverket fick det här uppdraget. Svaret kommer på fredag, som flera av oss har sagt här. Vi får helt enkelt avvakta vad de säger, apropå det vi tidigare sa om priser.

Herr talman! Återigen tack för frågan!

Jag hade kanske inte tänkt att ledamoten skulle ändra sig. Jag förstår att Vänsterpartiet har sin inställning. Jag är tacksam att få upplysning om hur våra väljare tänker. Det ska bli intressant att ta del av den undersökningen.

Det är naturligtvis viktigt att föra en diskussion. Nu säger ledamoten att 25 procent av kommunerna tänker att man skulle kunna ändra på det. Men det är 75 procent som inte gör det, och det är ganska mycket.

Vi hade i går en diskussion om upphandling och de problem som finns. Det är någonting som vi måste vara duktigare på. Det gäller att verkligen se till att kommunerna köper svenskt. Konsumentmakten är stor här. Det handlar om konsumenterna, regionerna och även kommunerna.

Det gäller att man säger till branschen: Vi vill samsynt ha det här. Vi kommer nu att köpa från Sverige, och det blir naturligtvis ett annat pris när man gör på det sättet med kycklingar. Då kommer de att ändra sig. Det är jag övertygad om.

Men om vi, eller våra politiker i kommunerna, säger en sak här och sedan går i väg och köper billig mat från andra delar av exempelvis Europa eller av världen är det en stor dubbelmoral. Det måste vi verkligen diskutera och ta tag i. Det är en viktig signal att vi köper från Sverige med svenska lagar och kriterier.