Martina Johansson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Det är trevliga replikskiften i dag, tycker jag.

Du och jag, Malin, har av naturliga skäl inte jobbat lika nära som Maj och jag eftersom du representerar regeringen och jag oppositionen. Men jag har känt av din värme och hur viktigt barns rättigheter är för dig, och vi har jobbat tillsammans på olika sätt.

Som ung vuxen bodde jag i Dalarna i några år, och mitt hjärta brinner alltid för Dalarna. Vi kanske hamnar i samma kommun i framtiden, vem vet? Men låt mig här och nu rikta ett stort tack till dig.

Herr talman! Detta gäller en lagstiftning om förebyggande insatser vid bristande medverkan. Även här vill jag börja med att prata om vikten av att jobba motiverande och att förstå de familjer som kan behöva stöd. När vi lär känna familjerna får vi veta vilka insatser som kan behövas. Det handlar om att skapa tillit och förtroende och tidigt möta familjerna.

Många familjer får sitt första möte med samhället på något sätt i form av MVC och sedan BVC, och vi har byggt ut hembesöksprogram där man samverkar väldigt bra. Detta är något som måste fortsätta även upp i skolåldern. Vi har också möjlighet till skolsociala team som kan jobba vidare, för det är här någonstans grunden läggs när familjer behöver stöd och hjälp.

Från och med i morgon kommer det att vara en annan lagstiftning, men i nuvarande lagstiftning om vård av unga har det funnits en möjlighet att fatta beslut om öppna insatser utan samtycke. Min tolkning av detta är att regeringen nu väljer att lägga det här i en särskild lag för att förtydliga vid vilka tillfällen man ska kunna fatta beslut. Man har också utökat så att lagen även kan gälla föräldrar och lagt till delar. Detta står Centerpartiet bakom.

Herr talman! Samtidigt som jag vill trycka på vikten av tidiga insatser och säga att det är viktigt att detta bygger på frivillighet för att motverka misstro står vi bakom många av de förslag som regeringen lägger fram i denna lagstiftning. Självklart ska vi kunna ställa krav på nykterhet och drogfrihet och att barn och unga deltar aktivt i samhället och integrerar sig – eller snarare att vi rekryterar barn och unga till det goda samhället i stället för att de rekryteras till kriminella gäng.

Det är också jättebra och viktigt att ha tidiga samtal när barn och unga börjar förflytta sitt beteende utanför de normer vi gemensamt har. Det är dock viktigt att man då inte hotar med polis, för det skapar inte så mycket förtroende och tillit. Det är också bra att vi kan besluta om att barn ska finnas hemma nattetid.

Framför allt är det bra att man nu kan få tillfällig föräldrapenning även när man deltar i olika insatser. Jag tror personligen att det är ett av de stora skälen till att man faktiskt inte alltid har gjort det som förälder. Om man har taskig ekonomi och dubbla jobb är det svårt att ta ledigt utan ersättning för att hjälpa den man älskar mest: sitt eget barn. Detta tror jag är en riktigt bra del i det här.

Herr talman! Vi i Centerpartiet står dock inte bakom hela den här lagstiftningen. Vi ser en risk med att kunna besluta om vite, och vi ser risker med den elektroniska fotbojan.

Det handlar i många delar om vite. Det kan vara svårt att döma ut vite, men jag ser också framför mig den här föräldern som undrar: Vågar jag verkligen be om hjälp, eller kan det vara så att jag kan drabbas av någon form av ekonomiskt vite i nästa steg om jag inte lyckas leva upp till det jag förväntas göra?

Vem är det som brister om inte eleven går till skolan? Är det föräldrarna? Är det skolan som inte kan ta emot på rätt sätt, eller är det föräldrarna som inte kan motivera? Det finns alltid en risk att vi hamnar i en diskussion som vi inte vill ha, oavsett vad skälet till det är.

Att sätta elektronisk övervakning på någon som inte har begått ett brott tycker vi är en alldeles för ingripande åtgärd. Vi skulle inte göra det mot en vuxen person som inte är dömd för brott, till exempel.

Herr talman! Samtidigt vill jag nog påstå att vi alla i den här kammaren är helt överens om att det är oacceptabelt att barn begår grova kriminella handlingar och att barn far illa och om att vi gemensamt måste jobba för att bryta de beteenden som skapar detta – både hos de unga personerna och hos föräldrarna.

Ibland kan det faktiskt också vara samhället runt ikring som skapar de här problemen och att det inte alls har med familjen att göra. Det finns dock som sagt gränser för vilka ingripande beslut Centerpartiet tycker att socialtjänsten ska kunna ta.

Vi ska också komma ihåg att om barn befinner sig i den här typen av miljöer som är så pass svåra och allvarliga ska barnen faktiskt omhändertas, och då har vi nästa lagstiftning.

Centerpartiet har som sagt reserverat sig mot en del i den här lagstiftningen. Det gäller dels det jag nämnde om vite och elektronisk övervakning, dels vill vi se över skälen till att föräldrar tackar nej till insatser. Vi vet nämligen inte alltid riktigt varför, och det finns olika uppgifter om hur många det faktiskt handlar om.

Det finns uppgifter i utredningen om att det är 40 procent som tackar nej till insatser, och det finns uppgifter från forskning hos Stockholms universitet om 12 procent. Jag har vid något tillfälle också hört minister Gunnar Strömmer säga 100 procent, och den siffran känns ännu konstigare för mig.

Det här är skälet, för om vi inte vet varför föräldrar tackar nej kan vi inte heller ha rätt insatser. Det kan handla om tillit. Det kan handla om att man inte känner familjen och att man därför faktiskt inte ger en effektiv insats till familjen. Det kan också bero på det jag var inne på tidigare, alltså att föräldrar faktiskt inte har råd.

Min och Centerpartiets poäng med detta är att vi också måste ta reda på varför det är så här.

Herr talman! Vi har ytterligare en reservation som handlar om att utvärdera det som redan är beslutat. En del av det står jag helt bakom, och en del har jag varit tveksam till. Vi måste dock se till att de lagar, förordningar och regleringsbrev – både inom Socialdepartementet och Justitiedepartementet – som vi har beslutat om leder dit vi vill att de ska leda: till att färre barn far illa, att färre barn hamnar i kriminalitet och att samhället och vuxensamhället finns där för våra barn.

Jag känner att detta blir mer och mer brådskande. Det gäller att vi inte bygger fina hus som inte är hållbara utan som faller som korthus när vi petar lite på grunden och som inte alls ger det vi vill – oavsett hur vackert det låter när vi alla är överens i kammaren, vilket faktiskt kan vara sant.

Med det sagt, herr talman, vill jag tacka för den här terminen och önska alla en trevlig sommar. Jag hoppas att jag får träffa många av er när riksdagen öppnar igen i september!

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Herr talman! Tack, Maj, för ännu ett anförande som visar hur mycket du brinner för barnen och barnens rättigheter! Det visar på den saklighet som ledamoten har, hur påläst hon är och vilken värme som finns i hennes arbete.

Hon har gjort det arbetet i tolv år. Jag har inte gjort det i lika många år. Under de åren som vi har jobbat ihop har jag lärt mig en hel del om barns rättigheter. Vi är helt överens om att vi alltid ska sätta barnens bästa framför allt, men det är inte alltid vi är överens om lösningarna.

Den värme som finns i hennes arbete har jag tagit till mig av. Jag kommer i mitt fortsatta värv att försöka vara lika saklig i arbetet. Ledamoten har gett mig ett smeknamn. Jag gav ledamoten fel namn vid ett tillfälle, och vid nästa tillfälle blev jag kallad för Gullet.

Jag vill med detta, Maj Karlsson, tacka dig för ditt fantastiska arbete och önska dig all lycka till!

Fru talman! Jag vill börja i änden med tidigt stöd, även om vi nu pratar om lagen om omhändertagande, och framhålla hur viktigt det är att vi ger tidigt stöd till barn, föräldrar och familjer som av någon anledning behöver det. Det är bara så vi kan motverka att ett barn behöver omhändertas i slutändan.

Det handlar om tidiga hembesöksprogram. Det handlar om olika typer av öppna insatser, om skolsociala team även på låg- och mellanstadiet och om många av de delar som den nya socialtjänstlagen pekar på. Det behöver byggas relationer mellan socialtjänst, familjer och barn men också mellan barn och vuxna i vissa fall.

Där det finns brister i omsorgsförmågan behöver man finnas och kunna möta föräldrar och barn som riskerar att utsättas för våld. Vi behöver bli mycket bättre på att upptäcka barn tidigt och se om vi kan hitta någon traumascreening, precis som Barnombudsmannen efterfrågar. Allt detta behöver vi göra för att motverka ett framtida omhändertagande, oavsett om det handlar om barnets eget beteende eller om brister i föräldraförmågan.

Fru talman! Det är väldigt bra att den här lagstiftningen nu har kommit till, och vi har alla på olika sätt varit inblandade i att den faktiskt ligger på riksdagens bord i dag. Som tidigare ledamöter har uttryckt känner också jag en stolthet över att ha varit med och lett processen framåt.

Det är bra att vi moderniserar lagen utifrån hur det ser ut i dag och lyfter fram barnens rättigheter. Det är bra att också anknytning kan vara en grund, även om det i sin tur också lyfts som en problematik från undertecknad med flera. Det handlar om en trygghet för barnet.

Om vi inte lyckas med de tidiga insatserna och att motverka omhändertagandet, fru talman, handlar det om att omhänderta barnet. Då gäller det att fortsätta jobba med familjen och att ge stöd till ursprungsfamiljen för att barnet i den mån det går ska kunna återkomma.

Det handlar också om barnets bästa; det är det som är grunden i detta. Det handlar om barnets behov och önskemål om relation till både föräldrar och syskon och kanske också till mor- och farföräldrar. Det behöver vara tydligt varför omhändertagandet sker just för att man ska kunna stötta en förändring hos föräldrarna men också hos den unga, beroende på vad skälet är.

Den unga person som blir omhändertagen måste få fortsatt stöd oavsett om man är placerad i ett familjehem, på HVB eller på Sis. Man ska kunna få stöd och råd. Det finns många därute som vittnar om att det är svårt att få tillgång till specialiserat psykiatriskt stöd, till exempel hos BUP, och det är en viktig faktor.

Sedan finns framför allt eftervården. Ett barn som har varit placerat i någon form måste också få ett rejält stöd när omhändertagandet upphör för att kunna återgå till sin familj eller börja ett vuxet liv på egen hand.

I dag finns 18-åringar som blir släppta för att de har inte har någon som kan ta emot dem, utan de får klara sig ganska mycket själva. Det här får inte vara ett lotteri som beror på var man bor, utan det måste funka i hela landet. Här finns mycket att jobba med. Jag skulle aldrig släppa mitt barn att klara sig helt själv när hon har fyllt 18, utan jag finns kvar där som ett stöd.

Fru talman! När det gäller anknytning och att det skulle kunna vara en grund för fortsatt omhändertagande är det bra. Ibland upphör faktiskt skälet hos föräldrarna till omhändertagandet, men barnet har en stark anknytning till sitt familjehem. Det måste kunna väga tungt om det är för barnets bästa.

Som sagts tidigare i kammaren får det dock inte heller bli så att familjehemmet får större inflytande i de här frågorna än barnet självt. Pratar vi om äldre barn måste de själva kunna avgöra vilken familj de har den anknytning till som gör att de vill fortsätta att bo hos dem.

Det är skälet till att vi har följt upp reservationen, och jag yrkar härmed bifall till reservation 2.

Jag vill avslutningsvis nämna det särskilda yttrande som Centerpartiet har till lagförslaget. Det handlar om att vi behöver se till att få en rejäl utvärdering av de beslut som är fattade på området som handlar om stöd till barn och unga, oavsett om det gäller beslut som är fattade utifrån Socialdepartementets eller Justitiedepartementets område.

Vi har tagit ett antal beslut i kammaren under den här mandatperioden, och regeringen har tagit beslut i regleringsbrev och förordningar som handlar om att stärka barns och ungas rättigheter. Detta är väldigt bra, och Centerpartiet står bakom en hel del av dessa förslag.

Det jag är ute efter är att vi behöver en samlad utvärdering. Har vi fått det vi vill ha? Har vi fått fler barn och unga som mår bra? Har vi fått färre barn som far illa? Har vi fått färre barn som dras in i kriminalitet? Är besluten rätt, saknas något, behöver vi skruva på något eller är det något som faktiskt ska bort, även om vi gemensamt tycker att det är bra?

Detta är något som jag saknar och som jag hoppas att nästa regering kan se över så att vi verkligen vet att vi gör rätt. När samhället tar över ansvaret för våra barn och unga måste vi veta att det är det rätta. Barnets bästa ska gälla i alla lägen.

Herr talman! Jag tackar för den tydliga frågan. Jag får lämna den obesvarad i nuläget, för det är en fråga som jag inte kan ta ställning till här och nu. Jag får helt enkelt återkomma med svaret på just den konkreta frågan.

Jag vill så här på sluttampen bara passa på att säga att det är viktigt att arbetet med att motverka hedersrelaterat våld fortsätter. Vi måste jobba med strukturerna. Vi måste jobba med de personer som utsätter andra för hedersrelaterat våld, oavsett vad vi har för bakgrund. Det är bara så vi kan få ett fritt Sverige för dem som bor i Sverige och har rätt att bo i Sverige.

Eftersom detta är den sista repliken i replikskiftet blir frågan tillbaka till Mikael Eskilandersson retorisk. Frågan är om Sverigedemokraterna är beredda att under nästa mandatperiod jobba för att bortförda barn ska få större möjligheter och bättre hjälp att komma tillbaka till Sverige och hur man tänker arbeta med att exempelvis ge stöd och råd åt alla våra socialtjänster ute i Sverige i fråga om hur de ska jobba med hela släkten för att bryta ett mönster.

Det räcker nämligen inte att bara lyfta ut de unga personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Känslan för dem blir ofta: Jag är bara inlåst på ett nytt ställe med människor som inte älskar mig. Det är inte att jobba med frågan på riktigt om vi vill bryta det hedersrelaterade våldet.

Tack för ett spännande replikskifte!

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för frågan!

Man kan alltid fundera över exakt vilka förslag som skrivs in i olika avtal. När vi utvärderar den här mandatperioden och ses i talarstolarna under nästa mandatperiod kommer vi säkert att kunna lyfta fram saker som Sverigedemokraterna valde att inte lägga in i ett Tidöavtal och som man kommer att driva under nästa mandatperiod. Jag är ganska övertygad om att så kommer att vara fallet.

Min poäng med mitt anförande är att Centerpartiet är för den här förändringen, men vi måste också jobba på bredare fronter. Det har Centerpartiet gjort också tidigare. Vi jobbar mer med hedersrelaterat våld i ett bredare perspektiv. Det handlar om att upptäcka, bemöta och se till att försöka hitta arbetssätt för att bryta strukturerna för dem som befinner sig i Sverige, oavsett om man är född i Sverige eller inte.

Min poäng med att koppla det här till att det har skett förr var att det inte är något nytt fenomen i Sverige att man gifter sig med en kusin. Det var min poäng. Jag är ganska övertygad om att det även tidigare fanns tillfällen då man inte gifte sig helt av fri vilja utan för att få gården att bli kvar i släkten eller av andra skäl. Oavsett vilket är ett äktenskap med tvång aldrig acceptabelt.

Att Centerpartiet skulle vilja ha fri invandring till Sverige, Mikael Eskilandersson, är jag ganska trött på att få höra. Vi vill inte ha fri invandring till Sverige. Däremot vill vi att de som har rätt att vara i Sverige ska få vara kvar i Sverige när de söker asyl. Att utvisa unga människor till hedersrelaterat våld och förtryck – människor som borde få vara i Sverige, som har gått i skola i Sverige, som jobbar i Sverige, som kan svenska och som nu skulle kunna få bidra – accepterar Centerpartiet däremot inte.