Vänsterpartiet

Varför inte förhandla sak först, och sedan förhandla om hur och på vilket sätt, sakpolitiken ska genomföras? För det låter ju trevligt att alla ska sätta sig ned och som tex MP:s partisekreterare sa ”mejsla fram” själva politiken. Den är ju viktigast uppmanar många, får jag utgå från, välmenande krafter. C vill som Thand Ringqvist sa igår, helst att V ska ha ”0 inflytande”. V vill gärna ses och prata och lära känna varandra bättre men självklart går det inte att börja ”mejsla fram något” innan man bestämt sig för vilka som ska göra det ihop och i vilken form som politiken sedan ska genomföras. Det är inte bara av sakpolitiska skäl C vill att just V ska vara utanför, utan det är den triumf dom vill kunna visa upp för att slippa tappa det borgerliga ansiktet. Det går inte att börja förhandla innan man vet vad målsättningen med förhandlingarna är, en regeringsförklaring förhandlar man på ett sätt, en Tidö/januariöverenskommelse på ett helt annat sätt. Det här begriper dom flesta som har förhandlat. V är intresserad av förhandlingar där fyra partier ges likvärdigt inflytande i regeringen. Vi är helt övertygade om att det ger bäst stabilitet för Sverige, och bäst möjlighet för samtliga partier att sedan driva igenom det vi kommit överens om. Att C inte säger ja till V men jag till Magda, är det som måste förändras. Vi får alla säga ja till varandra eftersom Magda är vår statsministerkandidat. Annars blir hon inte vald. Visst kan V eventuellt få igenom fina ord på papperet, men utan möjligheten att säkra att orden/reformerna sedan också genomförs, är det inte mycket värt. Syftet för en del att ”dra igång förhandlingarna i sak” är ju att det på papperet ska stå ett par fina reformer och så ska V kunna pressas, genom detta, att ställas utanför, ”ni kan ju inte rösta nej nu när karensen ska tas bort”. Alla övriga partier har accepterat varandra i regeringen och därför kan ju dessa utan problem säga sådant som att vi borde sätta oss och ”mejsla fram”. Dom har inget att förlora. Det är inte deras rätt till inflytande som enligt den ena samarbetspartnern ”helst ska vara 0”. Brobyggnader i all ära, men det verkar ju inte ha funkat så bra, istället är C kvar i det luftslott som dom byggt. Resterande rödgröna partier gör nog bäst i att istället nu vara tydliga och inte agera möjliggörare åt C, som uppenbarligen är kvar i förnekelsestadiet. Då kan vi få en regering snabbare. Är alla partier i regering tillsammans kan man inte bryta överenskommelser på samma sätt. Saker kommer först att behöva utredas, sedan förhandlas igen i flera omgångar. I regeringen har man tillgång till mycket mer inflytande över hela beslutsprocessen än utanför. V har varit stödparti i decennier och vi har varit tydliga mot väljarna och våra tilltänkta samarbetspartier vad som gäller efter detta val. Nu är det upp till C att välja.