Centerpartiet

Fru talman! Lyssnar man på den här debatten är det nog svårt att förstå att vi inte kan komma överens om en regering. Jag tycker att vi verkar vara väldigt överens i den här frågan. Det är bra, för det är en viktig och oerhört central fråga för vår säkerhet.

Fru talman! Som andra redan har sagt handlar ett starkare försvar inte bara om materiel och anslag. Försvarsmaktens personal är den viktigaste resursen för att utveckla försvarsförmågan. Kanske är det också så att Försvarsmaktens svåraste utmaning är just personalförsörjningen. Sverige behöver fler av värnpliktiga, officerare, soldater och annan personal när försvaret ska växa och Sveriges ansvar i Nato ökar.

För en långsiktigt hållbar personalförsörjning behövs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Det behövs förslag om förbättrade villkor för officersaspiranter, möjlighet till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och möjlighet att anställa soldater under längre tid än i dag. Det krävs en attraktiv arbetsgivare med en aktiv arbetsgivarpolitik. Försvarsmakten behöver kunna erbjuda goda anställningsvillkor, fungerande utrustning, rimliga ersättningar och möjligheter att utvecklas och stanna kvar – eller återvända efter en civil karriär.

En lågt hängande frukt är antagligen att förlänga yrkessoldaternas visstidsanställning på åtta år plus fyra eller vid behov låta personal gå vidare inom Försvarsmakten och erbjudas utbildning och tjänster som exempelvis specialistofficerare. Då kan den erfarenhet som byggts upp under tolv år finnas kvar inom Försvarsmakten. Löner och andra frågor som är relaterade till arbetsmarknadens parter ska givetvis avgöras där.

Fru talman! Värnplikten är ett stort ingrepp i den enskildes liv. Därför vill Centerpartiet stärka Pliktrådets ställning och förbättra de totalförsvarspliktigas medinflytande. Centerpartiet har också föreslagit att dagersättningen ska indexregleras för att följa med kostnadsutvecklingen i samhället.

Fru talman! Försvarsmakten behöver både kvinnor och män och måste därför vara en attraktiv arbetsgivare för både kvinnor och män. Det innebär bland annat att den utrustning och de skydd som används ska vara till verklig hjälp och inte skada dem som bär dem, och det gäller givetvis för både kvinnor och män. Försvarsmakten behöver vara en arbetsplats där kvinnor och män kan tjänstgöra på lika villkor.

Centerpartiet vill att arbetet med jämställdhet och likabehandling följs upp regelbundet. Utrustning och skydd ska fungera för kvinnliga soldater och ska inte begränsa deras rörelse eller förmåga. De problem som förbanden upplevt med utrustning till soldater måste omedelbart åtgärdas, och en del har som sagt hänt.

När signaler om ovälkommet beteende kommer måste de tas på största allvar och tas om hand omedelbart.

Fru talman! Det är nog ingen brist på vare sig policyer eller riktlinjer. Det viktiga är att de följs upp och revideras när så behövs. En målsättning bör vara att år 2030 ska 40 procent av de värnpliktiga vara kvinnor. Då måste man arbeta för att det ska vara attraktivt även för kvinnor att ha Försvarsmakten som arbetsgivare.

Personalbehovet kan inte mötas av Försvarsmakten ensam. Centerpartiet vill att fler ska kunna bidra genom värnplikten, reservofficerssystemet och frivilligorganisationerna. Frivilligorganisationer finns i hela landet och spelar en viktig roll för den folkliga förankringen, försvarsviljan och totalförsvarsförmågan.

Fru talman! Ett starkt försvar kräver långsiktighet och kompetens hos människor och organisationer som vill vara med. Jag tänker avsluta där jag började. Ett starkt försvar byggs inte bara med pengar och materiel. Det byggs av människor som vill utbilda sig, tjänstgöra och stanna kvar. Därför behöver Försvarsmakten vara en attraktiv arbetsgivare för både kvinnor och män där värnpliktiga har inflytande och där både anställda, reservofficerare och frivilliga får möjlighet att bidra. Det är så vi bygger ett försvar som håller i hela landet över tid.

Fru talman! Vi lever i en tid då demokratin på många håll i världen ifrågasätts, rättsstatens grundfundament urholkas och fri- och rättigheter begränsas. Just därför är det viktigt att vi i Sverige är vakna.

Starka demokratier byggs inte genom tillfälliga politiska majoriteter. De byggs genom starka institutioner, tydliga spelregler och en bred respekt för rättsstatens principer. Därför är dagens debatt viktig, och jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

Fru talman! Vi behandlar i dag några av de mest grundläggande frågorna i vår demokrati: skyddet för grundlagarna och domstolarnas oberoende.

Grundlagarna är inte bara juridiska texter, utan de är garantier för rättssäkerhet, för individens fri- och rättigheter och för att demokratins spelregler ska stå sig över tid. De ska skydda människor inte bara när allt fungerar, utan också den dag då samhället prövas. Kanske är det speciellt viktigt då. Centerpartiet och jag välkomnar därför de förslag som innebär att det blir svårare att ändra en grundlag.

Kravet på två tredjedelars majoritet i det bekräftande beslutet är en viktig säkerhetsmekanism. Vi vet att kortsiktiga majoriteter inte alltid tar hänsyn till långsiktiga konsekvenser. Genom att höja tröskeln säkerställer vi att förändringar bara sker när det finns ett brett och långsiktigt stöd här i Sveriges riksdag. Det är bra.

Demokrati är mer än bara ett majoritetsstyre. Den handlar om stabilitet, förutsägbarhet och skydd för minoriteter. Genom de förändringar som nu genomförs tydliggör vi för medborgarna att grundlagen är något mer än ett resultat av politiska tillfälligheter. Den är själva ramen för vårt samhälle.

Fru talman! Vissa har invänt att högre krav gör det svårare att genomföra reformer. För Centerpartiet handlar detta om att balansera stabilitet och flexibilitet. Det är två sidor av samma demokratiska mynt. Höjda krav för grundlagsändringar gör inte förändring omöjlig. Men de kräver att vi söker bredare lösningar, bygger förtroende och förmår samarbeta. Jag ser det som en styrka.

När samhällets mest grundläggande spelregler ska förändras bör det ske med bred förankring. Den som vill ändra demokratins fundament bör också kunna övertyga fler än sina egna meningsfränder.

Fru talman! En annan viktig del av propositionen och betänkandet är den förstärkta rollen för Lagrådet. Centerpartiet har länge betonat vikten av noggrann lagstiftning, god beredning och respekt för våra rättsstatliga institutioner. Därför välkomnar jag att Lagrådets granskningsområde utökas så att yttranden ska inhämtas även vid grundlagsändringar som rör grundläggande fri- och rättigheter. Det är bra och stärker lagstiftningsprocessen.

Det är också värt att notera att remissinstanserna i mycket bred omfattning har ställt sig bakom denna förändring. När frågor rör medborgarnas mest grundläggande rättigheter behöver vi mer granskning, inte mindre.

Fru talman! Lika viktigt är de delar av propositionen som stärker domstolarnas och domarnas oberoende. I en demokrati är domstolarna inte bara en del av rättssystemet. De är garantin för att lagen tillämpas rättvist och opartiskt. Om domstolarnas självständighet hotas riskerar vi medborgarnas tillit. Vi riskerar också att näringslivets tillit till systemet eroderas. Om människor och företag inte kan lita på att lagar tillämpas rättvist och förutsägbart uteblir investeringar, och risken för korruption ökar.

Oberoende domstolar är därför inte bara en juridisk fråga. De är en förutsättning för ett öppet, fritt och välmående samhälle. Vi välkomnar förslagen som minskar risken för politisk styrning av domstolsväsendet, stärker domarnas ställning och tydliggör domstolarnas oberoende roll i vårt statsskick.

Fru talman! Det räcker inte att domstolarna är oberoende på papperet. De måste också ha praktiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Skyddet för domstolarnas oberoende är avgörande, men oberoendet måste också kombineras med förmåga, möjligheter och resurser att leverera rättvisa inom rimlig tid.

Fru talman! Det är viktigt att se detta som något större än en samling lagförslag. Det handlar om vilket Sverige vi vill lämna över till nästa generation. Det handlar om att bygga institutioner som fungerar över tid, oavsett vem som har regeringsmakten. Det handlar om att säkerställa att medborgarnas fri- och rättigheter inte blir beroende av tillfälliga politiska majoriteter. Och det handlar om att värna den höga tillit som har varit en av Sveriges största styrkor.

Fru talman! Det här är inte en fråga om politiska poäng eller kortsiktiga vinster utan om att stå upp för de principer som gör Sverige till just Sverige. Våra domstolar ska kunna döma rättvist och utan politisk påverkan. Grundlagarna ska inte kunna ändras av tillfälliga majoriteter. Medborgarnas fri- och rättigheter ska skyddas även när samhällsvindarna blåser åt ett annat håll.

Det är därför Centerpartiet och jag står bakom dessa förändringar. De stärker demokratin, de stärker rättsstaten och de stärker Sverige. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

Herr talman, ärade ledamöter och åhörare! Sverige behöver en regering som genomför reformer som tar Sverige i en ny riktning, skapar goda förutsättningar för att bo och verka i hela landet, stärker tryggheten, sänker utsläppen i en mycket snabbare takt och höjer den långsiktiga strukturella tillväxten. Sverige behöver en regering som underlättar för civilsamhälle och företag, stärker människors trygghet och frihet och ser att Sverige byggs starkt på tillit och framtidstro.

I dag ska kammaren ta ställning till om Elisabeth Thand Ringqvist ska få mandatet att bilda en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

Vi ser att en sådan regering har möjlighet att föra en politik som höjer tillväxten, sänker utsläppen och skapar bättre levnadsvillkor i hela landet. En sådan regering stärker både civilsamhällets och människors frihet, främjar jämlikhet, jämställdhet och delaktighet samt rustar Sverige för framtidens utmaningar.

Under de sonderingssamtal som Elisabeth Thand Ringqvist fört med riksdagens samtliga partiledare har det framkommit att det finns majoritet för denna politik, men i dagsläget saknas det parlamentariska stödet för en mittenregering.

Elisabeth Thand Ringqvist åtog sig sonderingsuppdraget och har därutöver accepterat att prövas i en statsministeromröstning, trots att detta inte var avsikten från början. Det visar på konstruktivitet och en vilja att föra regeringsbildningsprocessen framåt, en sak som varit bristande hos flera andra partier den senaste tiden.

Centerpartiet har såväl före som efter valet tagit en rad väl avvägda steg för att underlätta regeringsbildningen. Erfarenheterna från 2018 visar att otydliga besked och låsta positioner försvårar möjligheterna att ge landet en stabil regering.

Mot den bakgrunden angav vi redan före valet tydligt vilka partier vi är beredda att sitta i regering med. Beskedet att dessa inkluderar Socialdemokraterna och Miljöpartiet var en betydande förändring jämfört med tidigare och gav väljarna klarhet i vad en röst på Centerpartiet innebar. Vi har samtidigt angett att vi kan regera med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Vi har vidare förklarat oss beredda att stödja en regering som även Vänsterpartiet stöder liksom en socialdemokratisk enpartiregering. Därmed har vi bidragit till att vidga antalet möjliga regeringsalternativ.

Vi har inte heller ställt krav på ministerposter, eftersom det avgörande för oss är det sakpolitiska innehållet.

För att partierna skulle kunna föra samtalen utifrån samma underlag bjöd vi in till Högberga möte i syfte att skapa en gemensam lägesbild av Sveriges ekonomi, arbetsmarknad, säkerhet och klimat. Elisabeth Thand Ringqvist har dessutom åtagit sig ett sonderingsuppdrag och ställt sig till förfogande i dagens statsministeromröstning.

Sammantaget har Centerpartiet tagit ett konsekvent ansvar för att Sverige ska kunna få en fungerande regering.

Herr talman! Centerpartiets besked från före valet ligger fast. Det mandat vi fått från våra väljare är inte en historiskt skarp vänstersväng.

Det handlar om ekonomisk tillväxt, en återhållsam migrationspolitik och en rimlig kriminalpolitik. Det handlar om större frihet för människor, en välfärd som fungerar i hela landet och bättre villkor för de gröna näringarna. Det handlar om sänkta utsläpp och en försvars- och utrikespolitik som är öppen för ett fördjupat internationellt samarbete.

Vi har därmed inte fått väljarnas mandat att bli det parti som efter 110 år släpper in Vänsterpartiet i regeringen. Vi har inte heller fått väljarnas mandat att bli det parti som möjliggör sverigedemokratiska ministrar.

Vårt ansvar gentemot våra väljare är att så mycket som möjligt av vår politik ska bli genomförd, och det är något vi ämnar åstadkomma.

Herr talman! Senast denna kammare prövade en centerpartistisk statsministerkandidat hette kandidaten Thorbjörn Fälldin. I sin första regeringsförklaring från 1976, när Centerpartiet, Moderaterna och dåvarande Folkpartiet bröt ett 44-årigt socialdemokratiskt maktinnehav, sa Thorbjörn Fälldin: ”Med fasthet och ansvar skall vi föra en politik i hela folkets intresse. Därvid skall vi söka ett så brett samförstånd som möjligt.”

Brett samförstånd var vägledande för 50 år sedan. Det bör vara vägledande även för nästa regering. Det hade tjänat Sverige väl med en regering förankrad i mitten. Det hade tjänat Sverige väl med en regering som söker lösningar brett. Det hade tjänat Sverige väl med en statsminister som prövar nya majoriteter för att genomföra de reformer som Sverige så väl behöver för att stå starkt till år 2030.

Herr talman! Likt Thorbjörn Fälldin har Elisabeth Thand Ringqvist de senaste veckorna visat att hon söker lösningar och bidrar konstruktivt för att Sverige ska få en regering på plats.

Med denna motivering röstar Centerpartiet för Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister.

(Applåder)

Fru talman! Näringsutskottet har prövat principen om subsidiaritet vad gäller kommissionens förslag om framtidssäkring av elräkningar i unionen. Ett helt enigt utskott, det vill säga samtliga åtta partier i riksdagen, har landat i att kommissionens förslag strider mot denna princip.

Våra invändningar gäller särskilt den långtgående harmoniseringen och detaljregleringen av elnätstariffer samt de föreslagna bestämmelserna om energibeskattning. Kommissionen har inte i tillräcklig utsträckning visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Jag vill dock tillägga att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Elmarknaderna är nära sammanlänkade, och åtgärder i en medlemsstat kan få direkta konsekvenser för andra medlemsstater.

Vi välkomnar att kommissionens förslag skapar tydligare hantering av nätanslutningar vid kapacitetsbrist, och vi välkomnar åtgärder för ökad samordning av datautbyte och utveckling av smarta och digitala nätlösningar. Men icke förty: Enligt ett enigt näringsutskott strider kommissionens förslag mot subsidiaritetsprincipen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fru talman! Jag vill först rikta ett stort tack till statsministern när det handlar om att Sverige stod upp för utsläppshandelssystemet och den så kallade ETS:en. Det oroar mig att höra statsministern tala om att de andra faktiskt vill skära ned på detta, för det är så otroligt viktigt för både klimatet, företagen och inte minst konkurrenskraften. Nu gäller det att fortsätta stå på sig, och så får vi se hur fortsättningen ser ut.

Ukraina får väl ses som det stora ämnet på detta möte, och det är ju också Sveriges absolut viktigaste utrikespolitiska fråga. Det som sägs om ”nej, det blir ingen fred på ryska villkor” är ju för att det helt enkelt inte blir någon fred då. I bästa fall blir det lite lugnare ett tag, men alla som sitter här inne vet att det här på ett eller annat sätt kommer att fortsätta – antingen riktat mot Ukraina eller mot hela Europa och hela väst.

Det är verkligen viktigt att stå upp och hålla ut gällande detta. Nu möter vi en mörk, kall vinter i Ukraina. Det gäller verkligen att skjuta till alla medel som går. Statsministern har redan kommenterat att de frysta ryska tillgångarna togs upp och att det fortfarande är helt låst gällande dessa. Jag hoppas att detta så småningom kommer att lösa sig.

Jag har en fråga om de bilaterala stöden, alltså ländernas egna stöd till Ukraina. Vad säger de andra länderna när man tar upp att det här är ett gemensamt ansvar och att vi alla måste hjälpas åt?

När det gäller rysk påverkan i val, polarisering och risken för att högerkrafterna gynnas av att Ryssland försöker påverka undrar jag hur de andra staterna resonerar kring de här frågorna.

Fru talman! Jag tackar statsministern så mycket för svaren.

Svag ekonomi bör snarare rendera att man tänker långsiktigt, och i det här fallet innebär långsiktighet de facto att stå upp för Ukraina.

En fråga där jag och statsministern kanske inte är lika eniga är naturligtvis migrationen. Vi är eniga såtillvida att det är viktigt att EU:s gräns fungerar – det vill jag säga. Frågan är dock hur man ska göra detta på bästa sätt, och jag vill passa på att lyfta fram biståndets del.

Vi pratar väldigt mycket om återvändande och om smuggling av migranter, och i den frågan håller jag absolut med. Biståndet har dock också en oerhört viktig del i att hjälpa till med och se till att människor har det bra där de är och inte behöver fly till Europa på grund av inte minst klimatförändringar, sjukdomar, krig och konflikter.

Jag vill fråga: Kom de här frågorna över huvud taget upp i samband med migrationsdiskussionen?