Isak From

Fru talman! Jag hälsar Tomas Brandberg välkommen till Sveriges riksdag och tackar för anförandet.

Vi hade en debatt här tidigare som handlade om näringspolitik, industripolitik och regional utveckling. I mitt anförande lyfte jag fram alla de neddragningar som Tidömajoriteten genomförde. De stoppade projekt och bromsade investeringar, mycket kopplat till biodrivmedel och kemiprodukter från skogsindustrin.

Från talarstolen lyfte Tomas Brandberg fram att vi hade kunnat ha ett dieselpris på si och så mycket. År 2021 hade vi ett dieselpris på ungefär 14 kronor, under en Sledd regering. Efter Putins invasion av Ukraina steg dieselpriset till ungefär 22 kronor, och vi ser nu vad som händer med dieselpriset när Trump bombar Iran och mullorna stänger sjöfartsvägarna. Det måste stå ganska klart för alla vad det är som påverkar dieselpriserna.

Fru talman! Jag vill tacka Tony Rahm för hans anförande och hälsa honom välkommen till Sveriges riksdag!

Jag tycker att anförandet i stora drag var ganska intressant. Man kan inte beskylla Tony Rahm för allt som Tidöregeringen har genomfört, men vi kan konstatera att bostadsmarknaden helt och hållet bortprioriterades av Tidömajoriteten. Nu kan vi också konstatera att Tony Rahm har en insikt om att det här behöver reformeras.

Tony Rahm nämner ett antal frågeställningar som den tidigare regeringen har prioriterat, och det är ju helt korrekt. En annan del som Tidöregeringen inte prioriterade var arbetslösheten och byggandet. I en tidigare debatt lyfte jag att om man hade velat hade man kunnat föra en offensivare bostadspolitik och kanske samtidigt jobba lite mer för träbyggande för att fokusera på skogsindustrin och jobben.

Fru talman! Jag delar det mesta av det Crister Carlsson sa i talarstolen och hade nog kunnat säga det själv.

Före Tidöperioden tog Moderaterna och flera av Tidöpartierna upp just de frågor Crister Carlsson tar upp, som rätten att bruka och avverka sin skog och att kulturarvet ska råda när det gäller vattenkraftsdammar och småskalig vattenkraft. Men nu har vi faktiskt ännu starkare lagstiftning när det gäller artskydd och genom fågeldirektivet, och vad gäller vattendirektivet har det gått åt helt fel håll.

Frågan blir därför: Varför gjorde Moderaterna inget åt detta i regeringsställning?

Fru talman! Tack för att åtminstone någon moderat tror på industrin, Anna af Sillén! Vi ser det som väldigt betydelsefullt. Våra partier har gjort stora överenskommelser som har varit bra för Sverige, och jag tror att vi kan göra det också framgent.

Mitt anförande byggde på devisen ”det som är bra för industriarbetarna är bra för Sverige”, och det är inte bra för Sverige att industriarbetarna inte orkar jobba hela vägen till pensionen.

Anna af Sillén glömde ett förslag: Vi vill införa knegarpension, det vill säga att man ska kunna trappa ned så att man orkar hela vägen, kan jobba lite längre och vara med och bidra med sina kunskaper.

Vi socialdemokrater tycker att det är dåligt att det är arbetstagarna som betalar för sin sjukdom. Vi tycker att detta måste ske på ett annat, mer rättvist, sätt.

Fru talman! Vi har dock inget förslag om lagstiftad arbetstidsförkortning, för det tycker vi ska ligga på parterna.

Fru talman! Krig i vår närhet, Trump och Putin samt mullorna i Iran är inte bra för norra Sverige, Sverige i sin helhet eller för den delen hela världen.

Att vi skulle få igång industriproduktionen och öka investeringarna i fler alternativ är bra för Sverige. Vi behöver en långsiktig politik på flera områden. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att säkerställa en politik för transporter, för industrin och för vanliga människor i hela landet. Man ska självklart kunna ta sig till jobbet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Lars Beckman för att jag kan få svara.

Under den socialdemokratiskt ledda regeringen före 2020 hade vi bensin- och dieselpriser på 14–15 kronor. Vi hade också krav på inblandning av biodrivmedel. Vi gjorde investeringar i ny biodrivmedelsproduktion, till exempel e-metanol eller HVO100, som vi skulle kunna utvinna från vår skogsindustri.

Hela Sverige och hela världen, förutom Lars Beckman, vet att de som har drivit upp dieselpriset är Putin, Trump och mullorna i Iran. Allt annat är ren lögn och trams från Lars Beckman.

Fru talman, grattis till omvalet! Mitt anförande bygger på devisen att det som är bra för industriarbetarna är bra för Sverige. Svenska industriarbetare har byggt det här landet och möjliggjort välfärdsinvesteringar. När industrins konkurrenskraft förbättras tjänar industriarbetarna mer. Då tjänar också Sverige på det. När investeringsviljan i industrin går ned förlorar alla.

Fru talman! Den gångna mandatperioden, den gångna Tidöperioden, har varit talande. Det har varit konkurser, varsel, uppsägningar, neddragningar, borttagna beviljade stöd, avslagna ansökningar, ökande markkonflikter och skyhöga elpriser, särskilt i elprisområde 4 men nu också i hela landet. Det här lockar inga investerare. Det möjliggör inte vår och EU:s självförsörjning eller att vi skulle öka konkurrenskraften.

Fru talman! Det är fortfarande krig i vår närhet. Kina tar över på område efter område. Vår beredskap och vår självförsörjning måste öka. Den gångna mandatperioden har inte varit bra för Sverige, för industrin eller för industriarbetarna.

Detta gäller också inom tidigare starka områden, till exempel fordons- och skogsindustrin. Tidigare starka svenska varumärken utmanas nu på ett sätt som vi inte har sett tidigare – i huvudsak från Kina. Det hade varit möjligt att öka efterfrågan på inhemskt sågade trädprodukter genom att öka bostadsbyggandet och bygga mer i trä. Då kunde vi ha fått byggarbetare i jobb. Vi hade kunnat öka utvinningen av biobränslen och kemikalier ur skogen. I stället stoppades eller pausades investeringar, eller så lades de i malpåse.

Fru talman! Scania och Volvos investeringar i fossilfria tunga lastbilar får inte gå förlorade. Just nu springer andra länder före. Andra länder springer om oss. Var det den tidigare regeringens mening att vi skulle ha kinesiska lastbilar på svenska vägar? Jag tror inte det, men effekterna av den politik som fördes av Tidöregeringen är talande.

Låt oss titta på gruv- och mineralindustrin. Vi behöver bryta mer strategiska metaller, och vi behöver öka återvinningen. Det sistnämnda är förenat med stora kostnader. Så fort ett företag satsar och vill utvinna en av de strategiska mineralerna dumpar Kina priset. Därför har vi socialdemokrater föreslagit att EU ska garantera prisgolv. Vi menar att utvinning av strategiska mineral är helt centralt för en fungerande konkurrenskraftig industri. Vi har också drivit att mineralkontoret borde förläggas i Sverige tillsammans med SGU i Luleå eller vid SGU:s Malåkontor.

Med detta sagt vill jag göra tydligt att alla de investeringarna hade varit bra för Sverige, de hade gett industriarbetarna jobb och de hade gett välfärdsintäkter.

(Applåder)

Fru talman! Vi kan ju se tillbaka på en mandatperiod där Tidöpartierna i slutet lånade till stora skattesänkningar – skattesänkningar som gick helt och hållet till de mest välbeställda och som inte kom gles- och landsbygd till del, som inte kom vägarna till del, som inte kom skogsägarna till del, som inte kom jägarna till del.

På område efter område har Tidöpartierna svikit, särskilt Moderaterna. Det är ett faktum att på område efter område har staten dragit sig tillbaka från gles- och landsbygd.

(Applåder)

Fru talman! Grattis till återvalet, Lars Beckman! Det är trevligt att se dig här igen.

Samtidigt kan vi se att Lars Beckman, precis som tidigare, är ganska oförsiktig med sanningen. Han beskriver något som Socialdemokraterna absolut inte står bakom.

Det som är sant är att under Tidöåren ökade varslen i basindustrin. Den skogsindustri som Lars Beckman säger sig stå bakom varslade över 1 500 personer i hela landet. Den fordonsindustri som är en av basnäringarna för Sverige tvingades se att de klimatambitioner som den tidigare Sledda regeringen hade försvann och att de produkter som företagen tog fram inte gick att sälja i Sverige.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Detta blir mitt sista inlägg för den här mandatperioden.

Tid för jakt innebär ju att de jaktbeslut som länsstyrelserna förhoppningsvis fattar om tilldelning av varg under hösten kan genomföras samt att dessa håller juridiskt och inte överklagas och stoppas. Vår förhoppning är att regeringen klarar av att hantera detta och att processen håller. Det är många som jagar – och som vill jaga – i fjällen och som ser fram emot att kunna göra det kommande år. Därför behöver man komma vidare i fjälljaktsfrågan.

En annan del, som handlar om jakttider men som inte finns med i Naturvårdsverkets förslag, är den som handlar om dubbelregistrering i samband med älgjakten på samiskt område. Detta är omdiskuterat, och vi behöver komma fram till en lösning här. Renmarkskommittén hann över huvud taget inte titta på detta.

Jag vill avsluta med att önska landsbygdsministern skitjakt om han kommer ut i skogen. Jag önskar också lagom lycka till i valet. Vi får se vad som händer här efter den 13 september. Jag önskar också talmannen och talmanskansliet en fortsatt trevlig sommar.

Herr talman! Jodå, regeringen bereder, och regeringen äger frågan. Det är därför jag som ledamot har haft möjlighet att ställa den här interpellationen; det är nämligen regeringen som beslutar – och som väljer när man ska besluta.

Jag tycker att det är viktigt att även ha med sig de etiska aspekterna. Jakten i Sverige har väldigt stor acceptans, vilket bygger på att väldigt många – faktiskt i hela Sverige – har koppling till jakt på olika sätt. Antingen jagar man själv eller någon i familjen, eller också får man ta del av jakten genom att äta älgkött eller någonting annat. Sveriges acceptans för jakt är faktiskt unik i världen, och jag tycker att vi måste vara väldigt rädda om den.

Därför finns det några delar i Naturvårdsverkets förslag som har varit omdiskuterade. Det gäller vinterjakt på älg och kalvjakt under vårsäsongen. En del som kan vara bra och som man kanske till och med bör titta på är när man kan släppa hunden för hundträning. Det har ju varit en stor diskussion om huruvida det är bra eller dåligt att gå mot ett gemensamt datum.

Jag trodde nog att regeringen skulle ha fattat ett beslut och att Peter Kullgren i dag skulle kunna säga att man fattat det beslutet eftersom man tycker att det blir jättebra. Ryktet gick också att någonting var på gång. En del kanske trodde att det var fråga om att tillsätta en ny fjälljaktsutredning, men så var det tydligen inte. Trots löfte om motsatsen tycks det som att den frågan har kört fast i Regeringskansliet. Landsbygdsministern kan kommentera detta om han vill. Det har gått en ganska ansenlig tid sedan den nu sittande regeringen lade ned den tidigare utredningen.

Det visade sig att det snarare var en ny nivå för antalet vargar som regeringen presenterade. Jag kan förstå det – vi socialdemokrater har tyckt att det varit väldigt svårt att ha en helt fast siffra. Vi tycker att antalet kan vara någonstans mellan 170 och 270; det är det socialdemokratiska ställningstagandet. Antalet kan variera mellan åren – något år kan det vara 170, och ett annat år kan det vara några fler.

Jag tycker att regeringens ansats att komma överens med länderna på den skandinaviska halvön, framför allt Norge, är bra. Jag önskar lycka till med detta. Landsbygdsministern får gärna säga något om huruvida initiativ har tagits tillsammans med Norge. Jag vet att den socialdemokratiska regeringen och dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht försökte att komma fram med Erna Solbergs regering. Det gick inte – då var det stopp. Har Peter Kullgrens och Ulf Kristerssons regering frågat om Norge vill komma överens om en gemensam nivå? Ingen skulle vara gladare än vi socialdemokrater om man kunde nå en gemensam vargförvaltning tillsammans med Sveriges västra grannland.