Jim Svensk Larm

Fru talman! Jag vet inte vad jag ska säga om det senaste inlägget. Det är inte en ekonomisk prioritering, säger statsrådet. Så kanske det kan vara. Men samtidigt har jag hört flera prata om att det är en ekonomisk prioritering när man gör den här skillnaden.

Jag delar till viss del uppfattningen att det är svårt att få tid i tandvården. Det har man upplevt under en längre tid. Men tandhälsa är inte en lyx, utan det är en grundläggande del av vår välfärd. Jag tycker att det är konstigt att regeringen väljer att ta bort tandvården för dem som är 20–23 år; det är ett steg bakåt.

För oss socialdemokrater är principen enkel: Vård ska ges efter behov, inte efter plånbok. I det här fallet blir det tyvärr en del efter plånbok. Det finns unga som inte har råd med vård. De riskerar därför att gå miste om vården, och det kommer, som jag har sagt tidigare, att påverka framåt. Många har inte råd att lägga pengar på tandvård. Man skjuter upp besöket och ignorerar problemen, och det blir en sämre hälsa långsiktigt.

Det är helt enkelt bättre med förebyggande vård. Det är både billigare och bättre. Det handlar egentligen inte bara om tänder, utan det handlar om jämlikhet, hälsa och framtidstro. Sverige ska vara ett land där unga ges goda förutsättningar att starta sitt vuxenliv. Ingen ska behöva välja bort tandvården för att få ekonomin att gå ihop.

Vi vet att klyftor i hälsan börjar tidigt, och de förstärks när trygghetssystemen försvagas. Det är därför viktigt för oss socialdemokrater att återinföra den avgiftsfria tandvården för dem som är 20–23 år. Det här är en investering i jämlik hälsa, i förebyggande arbete och i ett samhälle som håller ihop.

Jag vill ändå tacka socialministern för den här debatten, och jag önskar honom en härlig sommar. Förhoppningsvis får han njuta av lite sol och kanske en bok innan valrörelsen drar igång i slutet av sommaren.

Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret, även om jag inte känner att jag blev mer lugnad och säker på att regeringen har prioriterat rätt.

Socialministern talar om att det inte är en arbetsmarknadspolitisk debatt och så vidare. Men det är klart att det påverkar. Debatten handlar om dem i åldern 20–23 år som inte längre kan gå till tandläkaren under samma förutsättningar som tidigare.

Jag lyfte i mitt första anförande fram den ekonomiska delen. Jag kommer att komma in lite mer på konsekvenserna. Tandhälsan fungerar inte som något som man bara kan ta igen lite senare. När man skjuter upp ett besök handlar det sällan om att problemen försvinner utan mer om att de växer. Ett litet hål blir större. En begynnande inflammation blir värre. Det som hade kunnat vara en enkel och billig åtgärd blir i stället en omfattande och dyr behandling. Det vet vi. Det har vi sett gång på gång.

Det är därför som Sverige har valt att satsa på förebyggande åtgärder och förebyggande tandvård för unga. Den linjen bryter regeringen.

Fru talman! Socialministern hänvisar till det högre tandvårdsbidraget. Men det räcker inte i verkligheten för varje ung person som vänder på varje krona. Ett bidrag som inte täcker kostnaden hjälper inte den som inte har råd att betala resten.

Valet för många unga står helt enkelt mellan att gå till tandläkaren och att få ekonomin att gå ihop på slutet. För många unga är verkligheten just så. Det gäller särskilt i en tid då det är hög ungdomsarbetslöshet, som vi har hört här. Det är osäkra anställningar och höga levnadskostnader.

Låt oss vara tydliga. Det är inte alla unga som drabbas lika. De som har föräldrar med en god ekonomi eller som kanske själva har trygga och större inkomster kommer fortfarande att kunna gå till tandläkaren. Men de som redan har det tufft riskerar att stå över. Det är så ojämlikheten i hälsa växer fram.

Vi socialdemokrater tror på ett samhälle som håller ihop, där vi inte bygger in nya klyftor i välfärden och där vi inte accepterar att hälsa blir en klassfråga. Tandvården har länge varit ett område där ojämlikheten är tydlig. Just därför borde vi gå i riktning mot att stärka tillgängligheten och inte försvaga den.

När regeringen tar bort den avgiftsfria tandvården för unga vuxna skickar man en tydlig signal. Den här gruppen får klara sig själv. Det är precis i övergången mellan ungdoms- och vuxenlivet som man kanske behöver samhällets stöd i lite större utsträckning. Det handlar om studier, att etablera sig på arbetsmarknaden och att bygga sin framtid. Mitt i det ska man bära sina egna kostnader för tandhälsan.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram det långsiktiga perspektivet. Det är inte bara en fråga om dagens besparingar i statsbudgeten. Det är en fråga om framtida kostnader både för individen och för samhället.

Som ministern lyfter fram här är det såklart brist på personal och allt sådant. Men om de unga inte får en bra tandhälsa kommer det att påverka framöver.

Sämre tandhälsa leder inte bara till lidande och ökade vårdkostnader, utan det påverkar också människors möjligheter i livet – att få jobb, känna trygghet och delta fullt ut i samhället. Det handlar om att kunna ge ett leende till någon man möter. Att investera i ungas tandhälsa är därför inte bara en kostnad. Det är en investering i ett mer jämlikt och starkare samhälle.

Jag vill upprepa kärnan i kritiken. Regeringens reform riskerar att öka ojämlikheten, försämra den förebyggande vården och faktiskt leda till högre kostnader på sikt, men sämre tandhälsa.

Jag tycker inte att det här är en ansvarsfull politik. Det är inte en politik som sätter behoven först långsiktigt. Det är inte en politik som bygger ett Sverige som håller ihop.

Jag tackar ändå för svaret och återkommer i mitt sista inlägg.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka socialminister Jakob Forssmed för svaret på interpellationen.

Socialministern lyfter i sitt svar att det vanligtvis inte finns behov av besök hos tandläkaren oftare än ungefär vartannat eller vart tredje år, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Socialministern vill också få det att låta som att det inte är anmärkningsvärt att besök av denna åldersgrupp minskat. Jag delar uppfattningen att det inte är förvånande. Det är ganska logiskt att färre går till tandläkaren när kostnaderna ökar.

Men, herr talman, låt oss stanna upp och fundera lite på vad det här innebär i praktiken. För en 20–23-åring kan ett tandläkarbesök kosta flera hundra, kanske till och med flera tusen kronor. För den som har en fast inkomst kan detta vara hanterbart, men för studenten, den arbetslösa eller den som har en otrygg anställning är det något helt annat. Det här är människor som redan i dag tvingas prioritera mellan grundläggande saker i vardagen, som hyra, mat och kollektivtrafik. Då är det inte svårt att förstå vad som händer när tandvården börjar kosta. Man väntar. Man skjuter upp besöket. Till slut går man kanske inte alls.

Det är precis den här utvecklingen vi nu ser, men det har regeringen valt att bortse från. Detta tycker jag är anmärkningsvärt. Regeringen har genomfört denna reform och därmed kraftigt försämrat förutsättningarna för god tandhälsa för dem som nu är i åldern 20–23 år. Det handlar även om deras framtida hälsa. Det finns enligt mig, herr talman, en stor risk för att tandhälsan kommer att försämras för dem som nu har blivit av med den avgiftsfria tandvården. På många andra områden pratas det ofta om förebyggande insatser som den viktigaste åtgärden för att förhindra framtida problem. Så är fallet även vad gäller god tandhälsa.

Även om det enligt socialministerns resonemang går att hänvisa till att man får högre tandvårdsbidrag kommer inte alla att ha råd att gå till tandläkaren under det här året. År 2025 gick 75 procent färre unga till tandläkaren i Västmanland, enligt nyheter som jag tog del av inför den här debatten. Samtidigt har vi en hög ungdomsarbetslöshet, som gör att många har svårt att få sina pengar att räcka till det mest nödvändiga.

Jag tror inte att socialministern har rätt i sin analys att det bara är en tillfällig dipp det första året, utan jag tror att försämringen kommer att leda till att allt färre går till tandläkaren i den här åldern. Det kommer att påverka deras tandhälsa även i det långa loppet. Risken blir helt enkelt att de får ännu sämre tandhälsa vid högre ålder, vilket medför större kostnader vid framtida tandläkarbesök.

Herr talman! Socialministern talar om att det handlar om en prioritering. Jag känner inte riktigt att SD-regeringen har prioriterat den här frågan, utan de har prioriterat något helt annat, nämligen sig själva. Om de hade prioriterat utifrån behov hade de inte lånat 200 000 kronor i minuten för att sänka skatten för sig själva och sina kollegor samtidigt som de har en obefintlig arbetsmarknadspolitik som resulterar i hög arbetslöshet och gör att många unga har svårt att bekosta tandläkarbesök. Nu har man också tagit bort den avgiftsfria tandvården för dem mellan 20 och 23 år. Politik handlar om prioriteringar, och de prioriteringar som regeringen gör riskerar att skapa problem som gör att det blir både dyrare och svårare i framtiden.

Därför skulle jag vilja fråga socialministern om han anser att regeringen har tagit i beaktande att många unga riskerar att få försämrad framtida tandhälsa till följd av beslutet om att ta bort den avgiftsfria tandvården för dem mellan 20 och 23 år. Vad vill socialministern säga till dem som inte har råd att besöka tandläkaren till följd av att de saknar arbete på grund av regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik?

Fru talman! Det här är min första debatt i finansutskottet under den korta månad jag är här. Det är kul att få vara här.

Vi lever i en orolig och osäker tid. Rysslands krig mot Ukraina hotar hela Europas säkerhet och trygghet. Men vi lämnar inte Ukraina ensamt. Vi har gett stöd åtskilliga gånger eftersom vi vet att Ukrainas säkerhet också är vår säkerhet, och vi kommer att fortsätta att finnas där för Ukraina.

Världens och vår säkerhet har påverkats mycket sedan Rysslands fullskaliga invasion påbörjades i februari 2022. Det har nu gått mer än fyra år, men Ukrainas folk fortsätter att kämpa för sin demokrati, frihet och självständighet. Men det är inte bara Ukrainas kamp, utan den påverkar som sagt hela Europas säkerhet och trygghet.

I dag fortsätter vi att ge stöd till Ukraina genom att överlåta Jas Gripen som en del av det fortsatta stödet till landets försvar. För oss är det tydligt. Ukraina har en folkrättslig självklar rätt att försvara sin frihet och suveränitet. Att flytta landsgränser som Ryssland gör i sitt olagliga anfallskrig bryter mot internationell rätt. Genom att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga tar Sverige ansvar för säkerheten och stabiliteten i hela Europa.

Fru talman! Det är inte bara kriget i Ukraina som påverkar oss, utan det är all den oro som finns runt om i världen. Vi märker det genom att det ekonomiska läget snabbt har försämrats av kriget i Mellanöstern och det stängda Hormuzsundet. Regeringen har hittills underskattat utvecklingen. De har vid återkommande tillfällen fått skriva ned tillväxtprognoserna, och vi har en fortsatt mycket hög arbetslöshet.

Kriget har fått påverkan för vanligt folk samtidigt som år av kostnadskriser redan gjort vardagen tuff för många hushåll. I den här kostnadskrisen måste vi se till att vanligt folk inte drabbas av ytterligare kostnadschocker och skydda svensk ekonomi från inflation.

Fru talman! I helgen var jag i Söderhamn och träffade flera familjer som berättade hur de haft det de senaste åren. Kostnaderna har skenat, och nu var de oroliga över att sommarlovet just börjat. Ett sommarlov bör många barn och familjer faktiskt se fram emot. Men de var oroliga. Med sommarlovet kommer nämligen inte bara mer tid med familjen. Det blir också ökade kostnader. Det blir fler måltider som ska ätas hemma och sommaraktiviteter som kostar lite extra. Och samtidigt ska skor och kläder som slitits ut bytas ut.

I samma mening som de delade glädjen över att barnen blivit bjudna på kalas hos klasskompisar lyfte föräldrarna också upp oron över om barnen skulle kunna ta med sig presenter till kalaset. Den oron finns på flera ställen. Och jag har mött den tidigare under mandatperioden.

Ett höjt barnbidrag hade verkligen gjort skillnad för de här barnfamiljerna. Det hade varit välbehövligt, och då hade de kanske inte behövt välja mellan present till barnkalaset, mat på bordet och nya kläder till barnen. Vi kan dock konstatera att vi i Sverige kommer att vara ensamma i Norden om att inte höja barnbidraget under den här mandatperioden. Det är beklagligt.

Fru talman! Vi välkomnar att regeringen nu gör resande med kollektivtrafik billigare. Men det blir ett ganska uppenbart hyckleri. Regeringen inledde mandatperioden med att ta bort det riktade stöd till kollektivtrafiken som den socialdemokratiska regeringen hade infört. De har också aktivt röstat nej till alla förslag vi har lagt fram om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre.

Under den här mandatperioden har priset för månadskort i kollektivtrafiken ökat med nästan 200 kronor i snitt runt om i landet. Men nu vidtar regeringen tillfälliga åtgärder, och som av en slump börjar de gälla några månader före valet och sträcker sig till strax efter valet. Att få ned kostnaderna och göra det billigare för vanligt folk att åka med kollektivtrafiken är bra. Men det är väldigt tydligt att det här handlar om valfläsk när opinionssiffrorna börjat vika.

Fru talman! På många ställen i Sverige är kollektivtrafiken inte tillgänglig på ett sådant sätt att den kan ersätta bilen. Det gäller särskilt på landsbygden och vid arbete på tidiga morgnar, sena kvällar eller helger.

Jag jobbar i vanliga fall på ett pappersbruk och har sådana arbetstider. För mig är kollektivtrafiken inte ett alternativ. Jag kan inte ta den till och från jobbet. Jag minns ett samtal med vår lokala kollektivtrafikmyndighet för många år sedan, när jag började vara aktiv i facket, i Pappers. De hörde av sig och ville utöka kollektivtrafiken så att den skulle gå till och från bruket och vara anpassad efter oss som jobbar där. När jag hade läst upp ett par olika skiftscheman och skiftbytestider blev jag avbruten. Man sa att det nog inte skulle fungera. Så ser det ut med olika skiftbytestider och olika förutsättningar på landsbygden.

Kollektivtrafiken är främst anpassad efter dem som bor på större orter och som jobbar dagtid. Men så ser vardagen som sagt inte ut för många av oss runt om i Sverige. För undersköterskan som jobbar i hemtjänsten i Nordanstig, industriarbetaren i Hofors eller truckföraren i Ljusdal fungerar inte kollektivtrafiken för arbetspendling. Därför är bilen ett måste för många.

Fru talman! Vi behöver agera här och nu för att underlätta för vanligt folk i vardagen. Men den här krisen visar också på vår sårbarhet. När oljepriset stiger och konflikter bryter ut påverkar det svenska hushåll direkt. Därför är det viktigt att vi bryter beroendet av fossila drivmedel. Men med den här regeringen ser vi tyvärr ut att ha blivit mer beroende av fossila drivmedel.

Så länge det beroendet finns kvar kommer vi också att vara sårbara för krig, konflikter och kraftiga svängningar på världsmarknaden. Det är en sårbarhet vi måste ta på allvar. Vi behöver göra mer för att elektrifiera och stötta vanligt folk i omställningen. Svenska familjer behöver bli mindre beroende av olja från skurkstater, och det måste bli lättare att köpa elbil.

Med det vill jag önska talmanspresidiet, kanslipersonalen och all personal här i riksdagen samt ledamöterna i utskottet en trevlig sommar. Det här var min första och sista debatt i finansutskottet. Jag går tillbaka till mitt ordinarie jobb nästa vecka. Jag tackar för den här månaden, som jag fått vara här.

(Applåder)

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Herr talman! Regeringen lovade att få igång svensk ekonomi och få fart på den, men i stället har vi haft rekordhög arbetslöshet, svag tillväxt och hushåll som pressats av hårda och höga kostnader. Nu tvingas regeringen ännu en gång skriva ned tillväxtprognosen, och arbetslösheten bedöms inte minska i den takt som planerats. Sverige har dessutom presterat svagare än flera jämförbara länder och får nu en av de största tillväxtnedskrivningarna i EU.

Detta är inget annat än ett resultat av regeringens felaktiga prioriteringar. Sverige går helt enkelt svagare ur denna kris än vi hade behövt göra. Vi ser uppskjutna investeringar och fortsatt hög arbetslöshet. Företag efterfrågar stabila spelregler i stället för politiskt tjafs.

När tänker regeringen ta ansvar för dessa felprioriteringar och för att Sverige halkar efter?

(Applåder)