Lili André

Fru talman! Kulturen bygger Sverige starkt. Kulturen förenar. Kultur är samspelet mellan människor – och det i ständig förändring. Kulturen bidrar till samhörighet och gemenskap.

Den kultur som vi skapar tillsammans och som en enskild kulturskapare ger uttryck för visar vad vi kristdemokrater menar när vi talar om familjer, föreningar, kören, dansen, idrotten, knyppelkursen och teatergruppen som vi är medlemmar av eller en trosgemenskap som vi tillhör.

Kulturen har en förmåga att ge mening i nuet men också att visa på våra historiska rötter genom konsten, historien och kulturarvet, vilka föder visioner för framtiden. Som kristdemokrater vill vi förvalta det vi ärvt av tidigare generationer till gagn för de kommande. Detta arv vårdas av personer, civilsamhälle och statliga institutioner.

Fru talman! Jag kan med all säkerhet säga att alla som sitter här i kammaren och alla som lyssnar på debatten är bärare av kultur i sin vardag på något sätt. Trots det möts jag av en uppfattning att kulturpolitik enbart handlar om statsfinansierade museer, teatrar, opera och arkitektur. Dessa kulturella och historiska spår ska tillåtas finnas. Det skapande uttrycker och formar en gemensam bild av vår identitet och ger samhörighet med andra människor.

Vi gläds också åt kommersiella och professionella framgångar för våra kulturutövare. Här ska vi än mer stärka upphovsrätten så att de som skapar får en skälig ersättning för sina verk och även skydda dem i den AI-explosiva utveckling som nu sker.

Vi vill dessutom se över SGI-systemet så att det bättre speglar kulturutövarnas ofta oregelbundna inkomster för att ge dem en tryggare socialförsäkring.

Det mesta av den kulturella verksamheten sker dock på ideell basis. Därför är vi alla kulturbärare. Vi är samhällsbyggare som bygger Sverige starkt.

Kultur är allt som förenar människor genom värderingar, traditioner, språk och levnadssätt. Det händer något när vi exponeras för kultur, fru talman. Den skapar tillhörighet och gemenskap. Den ger bildning och förmedlar värderingar. Därför är kulturen bärare av samhällsbygge.

Ett dynamiskt kulturliv bidrar till att skapa goda och attraktiva livsmiljöer och arbetstillfällen. Det ökar livskvaliteten och främjar turism och näringsliv.

Kultur är också avgörande vid utformning av ett samhälle i stadsplaneringen och i möjligheten till en meningsfull fritid. Byggnader, statyer, konstverk och minnesmärken berättar om tider, trender och händelser som har lett fram till vår nutid.

Kultur ger friskvård och psykisk hälsa. Den motverkar ensamhet. Det succéartade fritidskortet har gett över 500 000 barn och unga ytterligare chans att vara med i en fritidssysselsättning.

Friskvård och psykisk hälsa kommer av att vi känner en tillhörighet när vi är med i en förening, som låter oss delta i den demokratiska debatten. Jag blir respekterad för de åsikter som jag har och när jag respekterar andras åsikter. Med det kan jag få tänka om, tänka nytt, utöka perspektiven och utvecklas som människa.

Fru talman! Jag ser fram emot att under den kommande mandatperioden tydliggöra hur Kristdemokraterna ser på kulturpolitikens plats i samhällsutvecklingen. Kulturen är en kraft för framtiden likaväl som bärare av samhällsbygget.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu privatkopieringsersättning. Det handlar om hur vi säkerställer rättvisa villkor för våra kulturskapare och samtidigt värnar konsumenter och företag i en snabbt föränderlig digital ekonomi.

Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Regeringen föreslår nu ett moderniserat och mer teknikneutralt system för privatkopieringsersättning. Syftet är att säkerställa rimlig kompensation till dem som skapar musik, film, litteratur och andra verk samtidigt som reglerna blir mer förutsägbara för företag och mer rimliga för konsumenter. Den nuvarande ordningen infördes i en helt annan tid, före smarta telefoner, streamningstjänster och AI. Sedan dess har både tekniken och människors beteenden förändrats.

Fru talman! Jag vill lyfta fram tre viktiga argument. Det första argumentet är att upphovspersoner, alltså de som skapar ett verk, ska ha rätt till rimlig ersättning när deras verk används. Det är en grundläggande princip i fråga om respekt för arbete, kreativitet och äganderätt. Privatkopiering innebär att vi som konsumenter får möjlighet att kopiera skyddat material för privat bruk. Men kompensation ska också säkerställas till dem som skapar värdet.

Samtidigt kan vi inte ha ett system som blir orimligt betungande för konsumenter eller hämmar teknisk utveckling och konkurrens. Därför är det positivt att förslaget innehåller tydliga taknivåer och en mer förutsägbar modell. Det handlar om balans mellan kulturskapare, konsumenter och näringsliv.

Det andra argumentet handlar om modernisering. Det nuvarande systemet infördes 1999 och sågs senast över 2005. Sedan dess har teknikutvecklingen förändrat hela vårt sätt att konsumera kultur. Vi anpassar nu regelverket till dagens verklighet genom ett modernt och teknikneutralt system.

Tidigare har ersättningen varit knuten till vissa typer av produkter, men i dag använder vi samma enheter – mobiltelefoner, datorer och surfplattor – till i princip allt. Därför är det rimligt att regelverket anpassas till verkligheten. Regelverket blir enklare och mer förutsägbart, vilket gagnar både företag och användare.

Det tredje argumentet handlar om Sveriges konkurrenskraft och kulturella styrka. Sverige är ett land som lever av innovation, idéer och kreativitet. Våra kulturella och kreativa näringar är inte någon liten särfråga vid sidan av ekonomin. De är en del av ekonomin. De bidrar till jobb, export och internationell attraktionskraft.

När regeringen stärker skyddet för immateriella rättigheter skickas också en signal om att Sverige ska vara ett land där det lönar sig att skapa, investera i och utveckla nya idéer. Det gäller inte minst i en tid då digitalisering och AI förändrar förutsättningarna för upphovsrätten i grunden.

Fru talman! Privatkopieringsersättningen är inte någon marginell fråga. Den är en viktig inkomstkälla för våra kulturella och kreativa branscher. Det handlar om musiker, författare och filmskapare, alltså människor som bidrar till vårt samhälle både ekonomiskt och kulturellt. I en tid när digitaliseringen förändrar affärsmodeller och intäktsströmmar behöver vi värna dessa ersättningssystem men också modernisera dem.

Fru talman! Sammanfattningsvis handlar detta om att stärka rättighetshavares rätt till ersättning, modernisera systemet i takt med teknisk utveckling, skydda konsumenter genom tydliga tak och skapa bättre förutsägbarhet för företag.

Fru talman! Jag yrkar åter bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sverige är i dag världens näst mest innovativa land, och vi har en lång tradition av världsledande företag och forskning inom life science. Life science är en av våra verkliga framtidsnäringar, faktiskt vår tredje starkaste exportsektor. Det är ett område som inte bara bidrar till bättre behandlingar, räddar liv och förbättrar människors hälsa, utan det bidrar också till jobb, investeringar och stärkt svensk konkurrenskraft.

Nu pågår också ett arbete med läkemedelsutredningen, som kan bli en viktig pusselbit för att stärka Sveriges konkurrenskraft som ledande life science-nation genom att skapa bättre förutsättningar för att nya och effektiva behandlingar snabbt ska komma patienter till del. Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför: Vad ser ministern som viktigast att göra för att Sverige ska bli ännu starkare som ledande life science-nation och ta nästa steg, från att vara världens näst mest innovativa land till att bli nummer ett?

Herr talman! Till Isak From och Socialdemokraterna vill jag tillägga att regeringens linje är tydlig: Service ska fungera i hela landet, och företag ska också kunna drivas på bästa sätt.

Vi har påbörjat ett arbete när det gäller transport och infrastruktur, som det här handlar om. Det fortsätter vi med. Det kan ta lite tid eftersom Isak From och Socialdemokraterna inte påbörjade detta tidigare. Vi stärker även flygförbindelser, något som gör att paket kan komma snabbare till företaget. Vi rustar vägar och ser till att infrastrukturen kommer att fungera bättre.

Herr talman! Jag ser fram emot att paketen ska komma i tid till företagen, för regeringens mål är att service ska finnas och att företag ska kunna drivas även långt ute på landsbygden.

Herr talman! Tack, Isak From, för din fråga och för att du lyfter det här med Postnord!

I dag skickas bra mycket färre brev i vårt land. Därför är det viktigt att vi ställer om till digitala lösningar, och jag sa i mitt anförande att bredbandsnätet ska stärkas och den digitala kompetensen öka hos varje människa, var man än bor.

När det gäller paket sa Isak From att det tog ungefär tre dagar att få ett paket, och så länge får jag vänta även i Gävle. Där det är längre väg mellan serviceställena och hemmen och därför längre att frakta paketen är framtiden den att vi vill stärka vägnätet och se till att det kan gå snabbare.

Det sker en omställning i dag, och vi vill stärka där behoven finns.

Herr talman! Hela Sverige ska leva. Hela Sverige ska hålla ihop. Det är en grundläggande kristdemokratisk övertygelse att hela vårt land har ett värde – inte bara storstäderna och de snabbast växande regionerna utan också landsbygden, bruksorterna, skärgården och de mindre kommunerna.

Den här regeringen, herr talman, har tagit fram viktiga nycklar för ett livskraftigt Sverige. Det är livskraftiga landsbygder som skapar ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik. Det handlar om förenkling för företag på landsbygderna. Det handlar om bättre förutsättningar för bostadsbyggande, företagande och investeringar på landsbygderna och om trygga, attraktiva, robusta och sammanhållande landsbygder.

Vi har en pragmatisk regering, herr talman. Det är inte tom retorik. Vi har påbörjat ett arbete som vi vill se fortsätta. Jag är stolt över att se vad som händer i Sverige och hur vi tar till vara de fantastiska krafter som vi nu bygger vidare på. Människor ska kunna leva det goda livet i hela Sverige.

Vi kristdemokrater har stort fokus på att genomföra det vi nu gör – en satsning på infrastruktur. Det är helt avgörande för att hela Sverige ska fungera. För den som bor i storstaden är kollektivtrafiken bara några minuter bort. För den som bor på landsbygden är bilen helt nödvändig.

Herr talman! Vi har en politik som utgår från människors vardag. Det ska gå att driva företag på landsbygden. Det ska finnas fungerande vägar, stabil elförsörjning, tillgång till service och möjlighet att utbilda sig och bygga sin framtid oavsett postnummer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner, som jag menar slår in öppna dörrar. Regeringen har nämligen slagit fast en nationell plan för infrastruktur. Ramarna är fastställda, och med det kommer stora satsningar på transportinfrastrukturen.

För Sveriges landsbygder är drift, underhåll, reinvesteringar och åtgärder för ökad bärighet som avser vägnätet av särskild vikt. Det handlar om betydelsen av ett förbättrat vägunderhåll på både högtrafikerade och lågtrafikerade vägar och om betydelsen av att den regionala planeringen bidrar till att stärka näringslivets förutsättningar, regional utveckling och landsbygdsutveckling.

Herr talman! Regional utveckling och landsbygdsutveckling handlar ytterst om människovärde och om tillit till människors egen kraft. Vi skapar förutsättningar för det. Vi gör det genom att förbättra företagsklimatet. Vi gör det genom att korta tillståndsprocesser och skapa bättre villkor för investeringar. Vi gör det genom att återupprätta arbetslinjen så att fler människor kommer i arbete och så att fler företag kan växa.

Ung Företagsamhet är viktigt för hela Sverige och innebär en stor potential för landsbygden. Genom Ung Företagsamhet rustas våra unga. Det ökar också möjligheten att starta nya företag. Vi kristdemokrater vill gå längre med Ung Företagsamhet. Vi vill att alla gymnasieskolor i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda Ung Företagsamhet. Det saknas entreprenörskap i till exempel praktiska gymnasieutbildningar, och här finns det stora möjligheter att öppna vägar för elever att starta företag.

Herr talman! Vi känner alla till vikten av att stärka landsbygdens konkurrenskraft. Under denna mandatperiod har ett omfattande arbete initierats för att stärka jordbrukets livsmedelsproduktion och förbättra jordbruksföretagens villkor – detta för att säkerställa att vi har ett starkt jordbruk. Det är oerhört viktigt för utvecklingen på vår svenska landsbygd.

Herr talman! Under förra veckan fick jag träffa ett flertal mjölkbönder i min region, Region Gävleborg, i Hälsingland. De arbetar hårt och gör ett fantastiskt jobb, med engagemang och energi. De har i dag en framtidstro och bekräftar också hur avgörande det är med långsiktiga och stabila villkor. Det är just därför regeringen nu stärker jordbrukets konkurrenskraft, investerar i livsmedelsproduktionen och arbetar för bättre förutsättningar för Sveriges mjölkbönder.

Landsbygdsutveckling handlar också om digital infrastruktur. Det är en förutsättning för företagande, distansarbete, utbildning och välfärd. Tillgång till snabbt och stabilt bredband är i dag lika viktigt som vägar och järnvägar. Elektroniska kommunikationer är av mycket stor betydelse för att bland annat öka användningen av digital teknik. Regeringen gör en översyn av digitaliseringspolitiken för att öka attraktionskraften och funktionaliteten på landsbygden. Mobila tjänster ger företag och de boende på landsbygden nya möjligheter.

Utbyggnaden av digital infrastruktur fortsätter i högt tempo. Mobiloperatörer genomför betydande investeringar och uppgraderar befintlig infrastruktur till 5G-tekniken. Där det inte finns kommersiella förutsättningar att bygga ut den digitala infrastrukturen kan offentliga medel nyttjas. På så sätt kan man bidra till att de områdena får en fungerande uppkoppling. En välutbyggd och tillförlitlig infrastruktur öppnar för nya tillämpningsområden samt främjar innovation och utveckling.

Vi kristdemokrater står fast vid att det ska vara ett Sverige där utveckling inte bara ska ske i några få tillväxtcentrum medan resten av landet förväntas anpassa sig till avveckling. Sveriges styrka finns i hela landet. Vi bygger Sverige underifrån genom samverkan, gemenskap och ett öppet, sammanhållet samhälle. Det handlar om ett fungerande civilsamhälle och om robust samhällsservice genom att man förbättrar samordningen av statlig verksamhet, förenklar kontakter och ökar tillgängligheten till offentliga tjänster – detta för att upprätthålla och stärka lokal närvaro och förutsättningarna för service i landsbygder.

Den gröna industrins investeringar i norr, en växande besöksnäring, starka exportföretag, livsmedelsproduktion, skogsindustri och innovationskraft i mindre och medelstora företag visar att tillväxt inte är något som enbart sker i storstäder. I dag ser vi stora möjligheter runt om i hela Sverige.

För oss kristdemokrater och för den här regeringen handlar det om att skapa rätt förutsättningar, herr talman.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för fortsatta frågor!

Den föreslagna lagen om offentlig säljverksamhet syftar inte till att förbjuda offentliga aktörer att bedriva säljverksamhet. Ledamoten lyfter fram remissvaren. Vi och regeringen målar inte upp en sådan mörk bild i förväg.

Ledamoten insinuerar att det skulle bli högre priser och en sämre marknad i och med lagen. Ledamoten vet själv att när konkurrensen fungerar vinner medborgarna, och då kan också företag växa och även öka sin lönsamhet.

Det låter kanske motsägelsefullt. Men kommunal konkurrens på marknaden där privata företag kan och vill verka leder inte till lägre priser utan till högre kostnader för medborgarna.

Jag vill lugna ledamoten. När konkurrensen försvinner händer det som alltid händer när konkurrensen försvinner. Priserna sjunker när konkurrensen ökar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan om avyttring!

Enligt förslaget ska Konkurrensverket om det finns hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader få ålägga företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hindren. Ett åläggande ska dock inte innefatta krav på avyttring av egendom.

Vi menar att det är ett alltför långtgående ingrepp i äganderätten att företag, trots att de inte handlar i strid med de nuvarande konkurrensrättsliga förbuden, ska vara tvungna att avyttra egendom i form av till exempel aktier eller andra tillgångar.

Vi anser därmed att åtgärder som innebär avyttring av egendom för ett företag ska undantas.

Fru talman! Kommunala bolag i Sverige omsätter enligt SCB:s branschstatistik totalt tiotals miljarder kronor årligen inom verksamheter som i normalfallet kan, och ofta borde, drivas av privata aktörer. Denna siffra visar vilken enorm påverkan offentlig verksamhet har, inte bara på välfärden utan även på hela ekonomin och företagens möjlighet att växa och skapa jobb.

Sverige bygger sin välfärd på arbete, företagande och en ekonomi där nya idéer kan växa. Det är därför avgörande att människor som vågar starta företag, anställa och utveckla nya tjänster också möter rättvisa villkor. Därför behandlar vi i dag regeringens proposition om nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet.

Den lagändring som vi i dag föreslår, fru talman, innehåller viktiga avvägningar. Konkurrensverket får nu de verktyg som krävs för att undanröja hinder på marknaden och agera mot aktörer som snedvrider konkurrensen. Förslagen är inriktade på aktörer inom den offentliga sektorn. Det handlar om att skydda privata aktörer från otillbörlig påverkan från offentliga aktörer och därmed skydda privata aktörer från ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.

Sund konkurrens, fru talman, är en förutsättning för att kunna använda skattebetalarnas pengar klokt, främja innovation och ge konsumenter och medborgare bättre kvalitet till rimliga priser. När konkurrensen fungerar stärks hela samhällsekonomin. När den inte fungerar riskerar vi det motsatta: högre priser, sämre service och färre företag som orkar investera.

Analyser från Konkurrensverket visar att bristande konkurrens i vissa sektorer kan leda till betydande kostnader för både hushåll och samhälle. Enligt OECD är en väl fungerande konkurrens en nyckelfaktor för produktivitet, innovation och långsiktig tillväxt.

Fru talman! Det kan ibland vara motiverat att som i dag låta offentliga aktörer bedriva säljverksamhet på marknader där privata företag också verkar, men vi måste också våga se verkligheten. Offentliga aktörer har ofta andra ekonomiska förutsättningar än privata företag. Det kan handla om skattefinansiering, särskilda regelverk eller möjligheten att bära risk på ett sätt som ett litet familjeföretag aldrig kan. När spelplanen inte är jämn riskerar privata småföretag att trängas undan, inte för att de är sämre utan för att villkoren är olika från början.

Konsekvenserna blir mycket konkreta. Lokala entreprenörer tappar affärer, och viljan att investera och anställa minskar. Det är så företagaranda bromsas.

Fru talman! Låt mig ge ett konkret exempel. På flera lokala marknader, till exempel inom service och enklare tjänster, vittnar företag om hur de konkurrerar med offentliga aktörer som kan erbjuda lägre priser tack vare helt andra villkor. En småföretagare uttryckte det så här: Jag konkurrerar inte bara med andra företag utan även med regionen, som inte behöver ta betalt för utvecklingskostnader som jag som privat företagare behöver för att återinvestera i min verksamhet.

Det är en verklighetsbild som vi måste ta på allvar. Kommuner ska fokusera på sina kärnuppdrag: skola, vård och omsorg. Det finns förstås samhällsviktig verksamhet som rättfärdigar ett kommunalt ägande, särskilt på områden där marknaden inte fungerar eller där beredskap krävs. En sådan verksamhet är försvarbar och ska fortsatt kunna bedrivas.

Den offentliga makten ska användas ansvarsfullt, och att värna detta är en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Det offentliga har ett ansvar att motverka marknadsmisslyckanden men bör aldrig konkurrera med näringslivet. Därför ska vi inte heller bevara en gammal ordning där det kommunala ägandet sväller och där lokala företag och entreprenörer får betala priset. Det handlar ytterst om våra gemensamma skattemedel och hur vi använder dem på bästa sätt.

Fru talman! Vi sätter nu stopp för en sådan utveckling genom att ta fram ett modernare konkurrensverktyg. Konkurrensverket ska kunna ingripa tidigare, mer träffsäkert och mer proportionerligt för att undanröja hinder för effektiv konkurrens.

För Kristdemokraterna är detta en principiellt viktig fråga. Vi tror på den sociala marknadsekonomin. Staten ska sätta ramarna och upprätthålla rättvisan men ska inte själv snedvrida marknaden. Oppositionen har uttryckt oro för att förslagen kommer att skapa osäkerhet. Den oron ska tas på allvar, men alternativet, att låta dagens brister bestå, vore sämre. Att blunda för osund konkurrens hjälper inte vare sig medborgare, företag eller välfärd.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha ett samhälle där småföretag kan växa, där idéburna aktörer kan bidra, där lokala entreprenörer inte slås ut av oskäliga villkor och där medborgarna kan känna förtroende för att marknaderna fungerar för deras bästa.

Därför är denna proposition viktig. Den är inte viktig för systemets skull utan för människornas, företagens och välfärdens skull. Den är viktig för den företagare som vill anställa sin första medarbetare, för den familj som behöver bättre tjänster till rimligare priser och för det Sverige som behöver mer dynamik och fler växande företag.

Fru talman! Detta handlar om att värna både samhällsansvar och företagsamhet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Herr talman och statsministern! Svensk sjukvård är en av våra viktigaste välfärdsinstitutioner. Under den här mandatperioden har regeringen gjort mycket för svensk sjukvård, men det är fortsatt alltför ojämlikt. Skillnaderna mellan regionerna är stora vad gäller väntetider, tillgång till vård och kvalitet.

Den nuvarande regionstrukturen utgör ett ineffektivt resursutnyttjande med dubbelarbete, administration och bristande helhetsansvar. Skattebetalarnas pengar används därmed inte så effektivt som Sveriges hälso- och sjukvård behöver för ökad likvärdighet, bättre styrning och mer effektiv användning av resurser.

Vi kristdemokrater menar därför att tiden är mogen för att ta nästa steg mot en mer sammanhållen samt statligt styrd sjukvård där patientens behov sätts i centrum och resurserna används bättre.

Min fråga till statsministern är: Ser statsministern ett behov av att ta nästa steg mot ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården?

Herr talman! De svenska företagen lägger varje år tiotals miljarder kronor på att följa regler, rapportera uppgifter och hantera administration. Enbart de administrativa kostnaderna för företagen uppskattas till cirka 400 miljarder kronor per år. Det motsvarar en betydande del av Sveriges ekonomi. Det är resurser som i stället kan användas till investeringar, innovation och nya jobb.

När man hör dessa siffror blir det uppenbart varför regelförenklingar inte är en teknisk fråga i marginalen utan en avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

När vi tar del av analyser från bland annat Tillväxtverket och Regelrådet framträder en tydlig bild. Företagen upplever att regelbördan är omfattande. Särskilt små och medelstora företag drabbas hårt. Alltför ofta brister kvaliteten i konsekvensutredningarna när nya regler tas fram.

Detta är allvarligt. För varje regel som införs utan tillräcklig analys riskerar vi att skapa kostnader som hämmar företagandet under lång tid. Samtidigt vet vi att många regler har goda syften. De ska skydda människor, miljö och samhällsekonomi. Men när regelverken blir för komplexa riskerar de att motverka sitt eget syfte.

Herr talman! En småföretagare i Gävleborg uttryckte det så här: Jag startade företag för att bygga något, inte för att fylla i blanketter.

Det är en verklighetsbild som den här regeringen tar på största allvar. Det fanns en tid då regel lades till regel, utan hänsyn till konsekvenserna. Det är den utvecklingen vi nu tar itu med, herr talman, för bakom varje regel finns en företagare som ska tolka den, följa den och också bära kostnaden för den.

Herr talman! Vi kristdemokrater är eniga om en viktig princip: Regler ska vara förutsägbara, ändamålsenliga, proportionerliga och begripliga. Det vi nu säger tydligt är att onödiga regler ska bort. Varje regel som inte tillför värde riskerar att bli ett hinder för jobb och tillväxt. En viktig princip för oss kristdemokrater är ”en regel in, två regler ut”.

Vi kristdemokrater har därför intensifierat arbetet med regelförenkling. Vi har infört ett nytt system för konsekvensutredningar, där effekterna för företag ska analyseras tidigare och noggrannare. Vi har inrättat Förenklingsrådet, som inhämtar betydelsefulla förslag direkt från företag. Vi har inrättat Implementeringsrådet, som bistår regeringen i arbetet med genomförande av EU-rättsakter som kan få konsekvenser för företag i Sverige. Vi driver också på för att myndigheter ska arbeta mer samordnat, med bra service och processer gentemot företag, ökad digitalisering och bättre datadelning. Målet är tydligt: Företag ska lämna en uppgift en gång till ett ställe.

Herr talman! Ett område som förtjänar särskild uppmärksamhet är EU-lagstiftningen. En stor del av regelbördan kommer därifrån. I augusti 2025 överlämnade regeringen 63 konkreta förslag på regelförenklingar till kommissionen som ett svenskt bidrag till det pågående förenklingsarbetet på EU-nivå. Vi driver en tydlig linje: EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns starka skäl att göra mer. Vi ska inte försätta svenska företag i ett sämre konkurrensläge genom att lägga på ytterligare krav.

Herr talman! Låt mig också lyfta kommunernas roll i regelförenklingsarbetet. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda hur företagsperspektivet kan stärkas i kommunernas ärendehandläggning, och Statskontoret har fått i uppdrag att kartlägga skillnader i kommunernas arbetssätt i vissa tillståndsärenden.

I min hemkommun Gävle, med Kristdemokraterna i ledning, har vi i dagarna beslutat om ett servicelöfte till näringslivet och en serviceguide till kommunkoncernens medarbetare, och nu påbörjar vi ett arbete. Servicen ska vara professionell, snabb och tydlig och bygga på dialog. Vi ska ha ett lösningsorienterat arbetssätt och respekt för företagens tid och behov med en enkel väg in. Detta ligger helt i linje med regeringens målinriktade arbete och med insikten om hur avgörande det är att möta företagen där de är och skapa förutsättningar för företagen att växa och utvecklas.

Detta är viktigt för alla kommuner i Sverige, herr talman. Näringslivets regelnämnd har också under lång tid visat att skillnaderna mellan kommunerna är stora i handläggningstider, avgifter och tillämpning. Många gånger är dessa skillnader svåra att motivera. Kommunerna är ofta den första och viktigaste kontakt företagen har med det offentliga. De beslut som fattas där kan vara helt avgörande för om en investering blir av eller inte.

Därför behöver hela myndighetskedjan hänga ihop. Kommunerna bör få en tydligare roll i förenklingsarbetet, och deras ansvar för service och rådgivning gentemot företag behöver stärkas. En mer enhetlig, effektiv och förutsägbar tillämpning gynnar inte bara företagen utan också kommunerna själva.

Låt oss vara ärliga, herr talman. Allt som behöver göras är inte gjort. Det är därför detta arbete måste fortsätta, med uthållighet och tydligt fokus. När systemen blir för krångliga uppstår inte bara irritation utan också ineffektivitet och slöseri. Det har vi helt enkelt inte råd med. Företagare är inte ett problem som ska kontrolleras. De är människor som tar risker, skapar jobb och bygger vårt gemensamma välstånd. Därför ska staten och det offentliga vara en möjliggörare, inte ett hinder.

Herr talman! Sverige behöver fler företag som växer, inte fler regler som bromsar. Vi behöver fler idéer som blir verklighet, inte fler processer som stoppar dem. Det är därför vi har stort fokus på regelförenkling för företag. Och det är därför vi kommer att fortsätta detta arbete med full kraft.

Med det, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Sverige är i grunden en kunskapsnation. Vår välfärd, vår konkurrenskraft och vår förmåga att möta framtidens stora utmaningar bygger på att vi har en stark utbildning och en stark forskning och att de två hänger ihop. Universitet och högskolor är därför inte bara utbildningsinstitutioner eller forskningsmiljöer var för sig utan bärande delar av hela vårt samhällsbygge.

Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandena om utbildning och forskning samt avslag på samtliga reservationer, fru talman.

Kärnan i både högre utbildning och forskning är kvalitet, och kvalitet förutsätter frihet. Sverige har en lång tradition av akademisk frihet och institutionell självständighet. Universitet och högskolor ska fatta egna beslut om forskningens inriktning och utbildningarnas utformning. Det är just denna frihet som gör att kunskap kan växa, prövas och utvecklas.

Frihet måste dock alltid kombineras med ansvar. Lärosätena har ett ansvar att använda samhällets resurser väl och att bidra till Sveriges kompetensförsörjning. Regeringens arbete med att utveckla styrningen av sektorn handlar därför om att hitta rätt balans mellan frihet, ansvar och kvalitet.

Fru talman! Utbildning och forskning är två sidor av samma mynt. Forskning av hög kvalitet stärker utbildningen, och utbildning av hög kvalitet lägger grunden för framtidens forskning. När studenter möter aktuell forskning i undervisningen och när de tränas i kritiskt tänkande och vetenskaplig metod bygger vi inte bara kunskap utan också ett starkt och livskraftigt samhälle.

Vi måste dock även vara tydliga med en annan sak, nämligen att högre utbildning i större utsträckning måste svara mot arbetsmarknadens behov. Sverige står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Näringslivet, industrin och välfärden efterfrågar högutbildad arbetskraft inom en rad områden; det handlar om ingenjörer, om tekniker och om kompetens inom digitalisering och artificiell intelligens, liksom om avancerad kompetens kopplad till den gröna industrins omställning och vårdens utveckling.

I dag ser vi en paradox, fru talman: Samtidigt som företag, industri och välfärd skriker efter kompetens inom teknik, AI, vård och den gröna omställningen har vi akademiker som står utan arbete. Det är inte hållbart. En viktig förklaring är att alltför många utbildningar inte är tillräckligt kopplade till arbetsmarknadens efterfrågan. Studenter utbildas inom områden där möjligheterna till arbete är begränsade – samtidigt som det råder kompetensbrist inom andra. Detta är inte ett misslyckande för individen utan ett systemproblem.

Därför behöver vi stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Det handlar inte om att politiken ska detaljstyra varje utbildningsplats utan om att skapa en bättre samverkan mellan stat, lärosäten och arbetsliv och att ge studenter bättre information om arbetsmarknadens behov.

Vi måste också värna kunskapskraven, fru talman. Högre utbildning bygger på att studenter har goda förkunskaper och kan tillgodogöra sig studier på akademisk nivå. Att sänka kraven vore att svika studenterna. Att upprätthålla kraven är att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar att lyckas både under studietiden och i arbetslivet. Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass.

Fru talman! Vi lever i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet. Frågor om säkerhet, strategisk kunskap och ansvarsfull internationalisering blir allt viktigare. Den internationella dimensionen är central både för utbildning och för forskning, och svensk forskning och högre utbildning är i hög grad internationell. Vi har omfattande forskningssamarbeten inom EU, inte minst genom program som Horizon Europe. Svenska lärosäten deltar i internationella nätverk, gemensamma utbildningsprogram och utbytesverksamhet. Samarbeten med andra länder, fru talman, är avgörande för kvaliteten och för Sveriges ställning som kunskapsnation.

Regeringen har lagt fast en tydlig inriktning för forskningspolitiken. Den vilar på tre grundpelare: excellens, internationalisering och innovation. Sverige ska inte nöja sig med att bara vara bra, utan vi ska vara ledande. Det kräver långsiktiga investeringar i forskning av högsta kvalitet för att vi fortsatt ska vara en attraktiv kunskapsnation där forskare från hela världen vill verka.

Internationalisering måste också ske ansvarsfullt. Lärosätena arbetar i dag mer aktivt med säkerhetsfrågor, till exempel i samarbeten inom känsliga teknikområden. Vi arbetar fokuserat för att underlätta etableringen av internationell kompetens. Det handlar bland annat om kortare handläggningstider och mer effektiva processer för uppehålls- och arbetstillstånd för forskare, doktorander och högkvalificerad arbetskraft.

Vi har också ett tydligare fokus på goda anställningsvillkor i akademin, inte minst för forskare och doktorander. Det handlar om att motverka otrygga visstidsanställningar och stärka meriteringssystemen så att fler kan se en långsiktig karriär inom akademin.

Fru talman! Forskningen ska omsättas i innovation, jobb, företagande och lösningar på samhällsproblem. Regeringen gör viktiga satsningar på den fria, nyfikenhetsdrivna forskningen. Det är avgörande eftersom många av de största genombrotten växer fram just där, i det som inte alltid kan planeras eller styras. Här görs satsningar inom strategiskt viktiga områden såsom artificiell intelligens, hälso- och cancerforskning, klimat och hållbart samhällsbyggande samt ny teknik. Det visar på en politik som kombinerar bredd med riktning och som stärker både vår konkurrenskraft och vårt samhälle.

För oss kristdemokrater är det också avgörande att kunskapen kommer hela samhället till del. Det gäller inte minst den praktiknära forskningen inom skola, vård och socialt arbete, där forskningen möter människors vardag och gör konkret skillnad. Här handlar det om att stärka det som fungerar. Vi behöver mer evidensbaserad kunskap om vilka metoder som faktiskt ger resultat i klassrummet, i vården och i det sociala arbetet. Forskning ska inte bara vara relevant utan också systematiskt prövad, utvärderad och möjlig att omsätta i praktiken.

Fru talman! Sammanfattningsvis verkar vi för starka universitet och högskolor där utbildning och forskning går hand i hand, där kvaliteten sätts främst, där frihet och ansvar balanseras och där kunskap omsätts i utveckling för hela samhället. Nu bygger vi ett Sverige där kunskap, bildning och forskning står starka.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett land byggt av människor som vågar starta företag, utveckla idéer och skapa arbete åt andra. Entreprenörer, småföretagare, familjeföretag och industriföretag har lagt grunden för det välstånd som i dag finansierar Sveriges gemensamma välfärd. För att det ska fortsätta vara så måste politiken göra sin del av arbetet, men alltför länge har politiken gjort det svårare än nödvändigt att driva företag i Sverige. Det är mycket byråkrati. Det är för långsamma tillståndsprocesser och för många regler som hämmar initiativkraften.

Den här regeringen har påbörjat ett stort reformarbete eftersom Sverige behöver fortsatt ökad tillväxt – inte för statistikens skull, fru talman, utan för jobben, för att kunna finansiera sjukvård, skola och äldreomsorg, för att familjer ska kunna leva trygga liv och för att vårt land ska vara starkt i en allt osäkrare värld.

Fru talman! Alltför många företagare vittnar om att tiden går åt till administration, blanketter och myndighetskrav i stället för till att utveckla verksamheten. När en företagare lägger timmar på byråkrati förlorar både företaget och samhället värdefull tid. Vi kristdemokrater arbetar systematiskt med att minska regelbördan och förenkla regelverk som hindrar företag från att växa. Vi driver ett brett arbete för regelförenkling.

Regelkrånglet kostar våra svenska företag 400 miljarder kronor. Vi betar av dessa hinder bit för bit. Vi har tagit bort kravet på papperskvitton, vilket har gjort att företagen har sparat 4 miljarder kronor. Vi arbetar systematiskt genom Förenklingsrådet, som består av branschen i samarbete med relevanta myndigheter och med regeringen. Resultatet märks redan. Det tog mindre än ett år till beslutet att ta bort matkravet, vilket besparar företagen kostnader på hela 4 miljarder kronor. Samtidigt finns nu fler etjänster, mer standardiserade processer och digitala fullmakter som underlättar företagens vardag och frigör resurser till kärnverksamhet, innovation och tillväxt.

Fru talman! Vi vet att småföretagen är ryggraden i svensk ekonomi. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. För många småföretag är steget från att arbeta ensam till att anställa sin första medarbetare mycket stort. Därför har vi under den här mandatperioden sänkt arbetsgivaravgifterna för anställning av unga samt genom stärkt växa-stöd, vilket ger möjlighet för unga att komma in på arbetsmarknaden. Vi behåller expertskatten för att Sverige ska kunna konkurrera om kompetens.

När skatteregler blir oförutsägbara eller komplicerade riskerar vi att slå undan benen för våra företag, och därför fortsätter arbetet med att förbättra skattereglerna och stärka drivkrafterna för att starta och utveckla företag. I grunden handlar det om respekt för den som tar risker och skapar arbetstillfällen.

Fru talman! Många av Sveriges företag är familjeföretag som byggts upp under generationer. De representerar ansvarstagande, långsiktighet, lokal förankring och omsorg om både medarbetare och föreningsliv. Familjeföretag bygger värde över generationer, inte bara för sin egen familj utan för hela lokalsamhällen. Att värna familjeföretagen är därför inte bara god näringspolitik; det är också en del av ett samhällsbygge som håller ihop. För Kristdemokraterna är det här en värderingsfråga.

Fru talman! Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för Sveriges företagstillväxt och konkurrenskraft. Vi kristdemokrater har i regeringen under året vidtagit omfattande åtgärder för att stärka företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft. Sverige ska vara ett land som attraherar, etablerar och behåller den kompetens som behövs för att företag ska kunna växa och utvecklas. Den kompetens som kommer utifrån kompletterar våra egna talanger och bidrar till fler jobb, fler innovationer och ökad tillväxt. När ett litet företag kan anställa växer inte bara företaget utan hela samhället.

Fru talman! Det räcker inte med strategier. Detta handlar också om hur vi pratar om vårt land. Politiker som jag men även många företagsledare har ansvar för att berätta om den potential som finns i vårt vackra land och den tillväxtmotor och de tillväxtproducerande delar som finns, inte minst i våra norra regioner. Vi behöver marknadsföra och berätta om det. Besöksnäringen är därför viktig för Sverige. Den skapar jobb i hela landet, inte minst i landsbygder och mindre kommuner där turismen ofta är avgörande för lokal utveckling.

Viktigt är att politiken fokuserar på rätt saker. Förutom att vi har genomfört konkreta regelförenklingar av till exempel tillståndsplikten för hotell- och pensionatverksamhet har vi gett Tillväxtverket, Visit Sweden och regionala besöksnäringsfunktioner i uppdrag att samarbeta inom plattformen Smartare tillsammans. Plattformen utgår från den nationella besöksstrategin och har fokus på besöksnäringens utmaningar och behov.

Visit Sweden marknadsför Sverige som turistland hos både utländska och inhemska målgrupper samt genomför satsningar på marknader där det finns tillväxtpotential för turism. Det gör de tillsammans med Svenska institutet och Tillväxtverket, som har nationellt ansvar för kunskap och kvalitetsutveckling samt samverkan och samordning inom turism.

Fru talman! Våra unga är vår viktigaste framtid. För varje ung människa som får sitt första arbete öppnas dörren till egen försörjning, framtidstro och gemenskap i samhället. Arbete är mer än en inkomst; det är en väg in i samhället. Genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga gör vi det lättare för företag att ge unga deras första jobb. Vi kristdemokrater vill gå längre och sänka arbetsgivaravgifterna för anställda redan från 16 års ålder. Det är viktigt för att unga tidigt ska få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och få erfarenhet och möjlighet att växa in i vuxenvärlden med ansvar och intresse för en framtid med utbildning och nya jobb.

Fru talman! Ung Företagsamhet är på frammarsch. Där finns stor potential att rusta våra unga och öka deras möjligheter att starta företag. Vi kristdemokrater driver också frågan om vikten av att alla gymnasieskolor i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda Ung Företagsamhet. I dag saknas entreprenörskap i till exempel praktiska gymnasieutbildningar, och det finns stora möjligheter att öppna vägar för dessa elever att starta företag.

Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och ska fortsätta att vara ett högteknologiskt land som konkurrerar med kunskap och innovationsförmåga. Vi ska också vara internationellt attraktiva för investeringar i forskning och utveckling.

Fru talman! För att innovativa företag ska kunna växa behövs en politik som ser till att det finns test- och demonstrationsanläggningar. De bidrar till att förkorta tiden från forskning till nyttiggörande. De möjliggör test- och forskningsresultat tidigt i utvecklingsprocessen och bidrar till att Sverige kan attrahera forskare, entreprenörer och kunskapsintensivt näringsliv.

Vinnova och Rise har fått ökade möjligheter att stimulera nyetableringar av test- och demonstrationsanläggningar i privat och offentlig regi och att öka tillgången till testbäddsmiljöer för unga innovativa företag, till exempel startup- och scaleup-företag.

Exporten är en grundbult i Sveriges välstånd. Genom export skapas jobb, tillväxt och resurser till välfärden. Regeringen stärker svensk export genom Business Sweden, Exportkreditnämnden och riktade stödinsatser samt genom att driva handelsfrågor på EU-nivå. Genom Business Sweden underlättar man för företag att etablera sig internationellt och navigera i regelverk och hitta affärspartner. Särskilt små och medelstora företag är i fokus för stöd för att nå nya marknader, vilket är avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Fru talman! Näringspolitik handlar ytterst om vilket samhälle vi vill bygga. Kristdemokraterna ser företagande som en del av det sociala kontraktet i samhället. Företag skapar arbetstillfällen, arbetstillfällen skapar skatteintäkter och skatteintäkter finansierar vår gemensamma välfärd.

När företag växer kan sjukvården stärkas. När företag anställer kan skolan utvecklas. När företag investerar kan hela landet leva. Det är därför en stark ekonomi och en stark välfärd alltid hör ihop.

Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Tack, ledamoten Lahti, för frågan!

Vår industri- och gruvproduktion är oerhört viktig. Men det är såklart också viktigt att ha ett gott samtal och ett gott samarbete på de orter där vi vill öppna gruvor. Det bör aldrig underskattas. Den här regeringen försöker på alla sätt och vis att få en bra relation. Och en anledning till att vi satte igång Accelerationskontoret var att vi såg att det behövs ett samtal och en förståelse för hur vissa orter kan uppleva en omställning som de inte har upplevt på många år.

Att det kommer till fler arbetstillfällen är bara positivt. Man behöver verka för inflyttning och för att människor ska se en attraktion i att bo uppe vid gruvan och arbeta där. Regeringen gör många olika insatser för detta. Det är ett långsiktigt arbete. Men vi behöver ändå fortsatt ha blicken fäst vid att fler arbetstillfällen är viktigt för Sverige.

Herr talman! Tack, ledamoten Lahti, för frågan!

Vi kristdemokrater jobbar med regional utveckling för att möjliggöra kraften, entreprenörskapet och initiativtagandet för att Sverige ska leva. Det är grunden för regional utveckling. Vi har mycket mer att göra, men vi fortsätter på den väg vi har börjat. Jag ser med tillförsikt på att Sverige ska utvecklas ännu mer.

Herr talman! Ledamoten Lahti frågade mig om att öppna gruvor. Vi kristdemokrater är såklart oerhört angelägna om att det ska öppnas gruvor. Det har under många år varit problematiskt att tillståndsprocesser och myndigheter inte samverkar med varandra. Där har vi kristdemokrater nu jobbat intensivt och hårt för att se till att snabba på tillståndsprocesserna, som är den stora flaskhalsen för att kunna öppna gruvor. Vi har tillsatt Accelerationskontoret, som är en jättefin resurs för att myndigheter, näringsliv, länsstyrelser och industri ska samtala. Det är det som krävs för att snabba på tillståndsprocesserna.

Gruvan är viktig för våra kritiska råmaterial och för att Sverige ska kunna investera mer i den gröna omställningen. Det är ett hårt arbete, men tillståndsprocesserna kan snabbas på, såklart utan att förbise miljöhänsyn.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi debatterar i dag regional utvecklingspolitik, och jag tror verkligen att jag kommer att ha en mer positiv bild än Vänsterpartiets ledamot Lahti har gett om den regionala utvecklingen i Sverige.

I grunden handlar regional utveckling om något större. Målet för politiken är att skapa utvecklingskraft i hela landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Det är avgörande för sysselsättning, lokal och regional utveckling samt en sammanhållen ekonomi.

Sveriges konkurrenskraft bygger i hög grad på resurser och verksamheter utanför storstäderna där Sveriges vackra landsbygd erbjuder skog, mineraler och energi som möjliggör industriell omställning. Den erbjuder livsmedelsproduktion och bioekonomi. Besöksnäring och naturturism skapar jobb och exportintäkter.

Herr talman! Jag kan med glädje lyfta fram att Kristdemokraternas arbete för en stark livsmedelsproduktion i Sverige ger resultat. I dag meddelar Arla att de gör sin största investering någonsin, och den görs i Götene. Hushållsosten kommer återigen att tillverkas i Sverige efter en produktionsmässig utflykt till Danmark.

Investeringen stärker inte bara svensk matproduktion och skapar nya jobb, utan den stärker också vår livsmedelsberedskap och vår självförsörjning. Att Arla väljer att lägga investeringen i Sverige är ett tecken på att regeringens jordbrukspolitik ger effekt och att tilltron till svenska bönder är hög.

Arbetet med att stärka Sveriges regionala utveckling handlar, herr talman, om hur människor ska bo, leva, arbeta och driva företag i hela landet, inte bara i våra största städer utan också i mindre orter, i industrikommuner och på landsbygden. Städer och tätorter på landsbygd och i glesbygd ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar för att bidra till vår gemensamma tillväxt och välfärd där små och medelstora företag är ryggraden i näringslivet.

Herr talman! Vi ser resultat tack vare ett aktivt arbete att genomföra den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet. Men det räcker inte med enbart strategier, utan det handlar om hur vi tar hand om möjligheterna gemensamt, vilket investeringen från Arla visar tydligt. Det handlar också om hur vi pratar om vårt land. Politiker som jag och företagsledare har ett ansvar att berätta om den potential som finns i vårt avlånga vackra land, och den tillväxtmotor, den producerande del, som finns från Sveriges södra del till våra norra regioner. Vi behöver marknadsföra och berätta om detta.

Det är också viktigt att påminna om, herr talman, de investeringar som sker i vårt land i form av företagstillväxt och regelförenklingar, vidare om potentialen inom lantbruk, jordbruk, fisket, tillverknings- och tjänsteföretagen. Den svenska regionala utvecklingspolitiken är väldigt nära kopplad till EU:s sammanhållningspolitik, som syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen.

Europeiska fonder som har en viktig roll för genomförandet är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Eruf, och Fonden för en rättvis omställning, FRO. Insatserna från dessa fonder är inriktade på att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, stödja digitalisering och exportförmåga samt främja innovation och smart specialisering. Programmen bidrar även till den gröna omställningen, bland annat genom satsningar på minskade koldioxidutsläpp och cirkulär ekonomi.

Här framhåller vi kristdemokrater tydligt vikten av att effektivisera användningen av EU-medel för att säkerställa största möjliga genomslag och att dessa program bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft, inte minst i industriregioner där investeringar i ny teknik och hållbara lösningar skapar nya arbetstillfällen och stärker Sveriges position i den globala ekonomin.

Herr talman! Vi kristdemokrater i regeringen har inlett ett omfattande konkret arbete. Myndigheterna i Sverige är viktiga för invånarna och företagen. Ett trettiotal myndigheter har fått i uppdrag att identifiera och genomföra regelförenklingar som underlättar för företag, minskar administrativa kostnader och förbättrar myndigheternas service, vilket stärker företagens konkurrenskraft. De ska därmed redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att underlätta företagens regelefterlevnad och för att förbättra tillämpningen av befintliga regler.

Arbetet är avgörande. Vi vet att krångliga regelverk och bristande samordning mellan myndigheter länge har varit ett hinder för företagande, särskilt för små och medelstora företag utanför storstadsregionerna. När regelbördan minskar frigörs resurser till investeringar, till nyanställningar och till innovation. Det är så vi stärker Sveriges konkurrenskraft i praktiken.

Regeringen har också tagit viktiga steg för att stärka samordningen i det statliga företagsfrämjandet. Myndigheten Tillväxtanalys har genomlyst och kartlagt ett stort antal statliga aktörer och hur de arbetar med företagsfrämjande insatser. Utredningen visar att omfattningen av stöden är betydande, men det finns också risk för överlappningar och bristande effektivitet. Därför arbetar nu regeringen med att stärka uppföljning, förbättra samordning och säkerställa att stöden når rätt företag och ger verklig effekt. Det handlar om att säkerställa att varje skattekrona används på bästa möjliga sätt för att stärka företagens konkurrenskraft och Sveriges tillväxt.

Herr talman! Återigen: Regional utveckling handlar inte främst om att flytta resurser från en del av landet till en annan utan om att frigöra den kraft som finns i varje del av Sverige.

En klar majoritet av de unga svenskarna bär på företagsdrömmar. Det ska vi ta vara på. Ung Företagsamhet är en av Sveriges mest framgångsrika utbildningsinsatser för att väcka entreprenörskap hos unga. Varje år får tiotusentals elever chans att starta och driva riktiga företag redan i skolan. Effekten är tydlig: Elever från Ung Företagsamhet klarar sig bättre i studierna, blir oftare företagare och tar oftare ledande roller i arbetslivet.

Vi kristdemokrater vill utöka möjligheten för unga att prova Ung Företagsamhet. Vi föreslår därför att alla gymnasieskolor ska vara skyldiga att erbjuda Ung Företagsamhet och entreprenörskap, oavsett gymnasieprogram. Då får fler unga praktisk erfarenhet av företagande, vilket inte minst är viktigt i glesbygd.

Vi kristdemokrater fortsätter vårt utvecklande arbete för regional utveckling. Vi förenklar för företag, effektiviserar företagsfrämjande, har fokus på ett effektivt användande av EU-medel och stärker samverkan mellan myndigheter och regioner. Vi nöjer oss inte med att bara tala om hela Sverige, utan vi agerar för hela Sverige. Det är så vi bygger ett starkare, mer sammanhållet och mer konkurrenskraftigt Sverige.

Herr talman! Med det yrkar jag återigen bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Vi debatterar nu näringsutskottets betänkande om handelspolitik. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Den oroliga omvärlden gör handelspolitiken än mer avgörande. Internationell handel är en förutsättning för Sveriges globala konkurrenskraft, välstånd och jobbskapande, liksom för hållbar tillväxt och klimatnytta. Den har också stor säkerhetspolitisk betydelse.

Målet för Sveriges handelspolitik är fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Detta är ansvarstagande i en tid då handelspolitiken är mer komplex och säkerhetspolitiskt laddad än på mycket länge.

Fru talman! Världen har förändrats snabbt. USA har under de senaste åren drivit en mer protektionistisk linje med nya tullar och omförhandlade handelsarrangemang. Kina fortsätter att kombinera ekonomisk styrka med statligt styrd industripolitik, omfattande subventioner och strategiska investeringar i kritiska sektorer världen över. Handel används i dag inte bara för att skapa välstånd utan också som ett maktmedel. Ekonomiska beroenden kan bli politiska påtryckningar. Globala värdekedjor ifrågasätts, och fragmenteringen av världshandeln är en reell risk.

För ett litet, exportberoende land som Sverige är detta inte en teoretisk diskussion, fru talman. Vår välfärd bygger på öppenhet. Våra företag är djupt integrerade i internationella värdekedjor. Våra jobb och vår skattekraft är beroende av att varor, tjänster och investeringar kan röra sig över gränser. I en sådan verklighet är en fri, hållbar och regelbaserad handel inte en ideologisk preferens utan en nödvändighet.

Trots en orolig omvärld där världsekonomin har påverkats av den amerikanska administrationens tullpolitik och av geopolitiska spänningar har utvecklingen varit relativt stark, fru talman, med god motståndskraft i både världshandel och global industriproduktion. Sverige har fokus på att vara EU:s tydligaste röst för en offensiv frihandelsagenda med prioritet på att sluta frihandelsavtal. Sådana avtal stärker motståndskraften i globala värdekedjor och skapar nya möjligheter för svenska företag och konsumenter. Världshandelsorganisationen, WTO, är en grundläggande förutsättning för en global och regelbaserad handel och för motverkande av fragmentering.

Fru talman! Det multilaterala handelssystemet är under press. Tvistlösningssystemet inom WTO fungerar inte fullt ut, och förtroendet för de gemensamma spelreglerna har försvagats. Men den här regeringen driver på för att WTO ska moderniseras och återfå ett fungerande tvistlösningssystem. Det är helt centralt för svenska företag som är beroende av förutsägbara villkor och rättssäkerhet inom handeln. Det är därför avgörande att reformarbetet för Sveriges handelspolitik fortsätter. När stora ekonomier agerar ensidigt ökar behovet av gemensamma regler. När systemet knakar måste vi stärka det, inte överge det.

Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges handelspolitik inte är endast nationell. Den formas i avgörande delar genom Europeiska unionen. Det är inte en begränsning utan en styrka. Ensamt är Sverige en liten aktör i en omvärld dominerad av USA och Kina. Som del av EU är vi en del av en av världens största ekonomier, med betydande förhandlingskraft och möjlighet att sätta standarder globalt.

Fru talman! Sveriges utrikeshandelsstrategi anger ramarna för styrning av relevanta myndigheter och främjandeaktörer på området. Sveriges utlandsmyndigheter och Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden, och dess utlandskontor, vårt Team Sweden, spelar en viktig roll i reformarbetet. Även företagens förmåga till innovation, utveckling och försäljning är avgörande.

Strategin har mål som nu gäller för Sverige, fru talman. Det viktigt att ansvaret tydliggörs för genomförandet och uppföljningen av strategiarbetet och samarbetet mellan regeringen, myndigheter och berörda aktörer.

Det sker nu en årlig återkoppling om vilka effekter och mervärden de olika insatserna har. Även återkoppling från näringslivet bidrar till att säkerställa kontinuerligt lärande för alla aktörer inom Team Sweden och kommer att ligga till grund för att justera genomförandet av insatserna för största möjliga effekt.

Fru talman! Handel och säkerhet hänger i dag tätt samman. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat hur sårbarheter kan utnyttjas och hur ekonomiska relationer kan bli en del av en större konflikt.

Att stärka Ukrainas ekonomi genom handel, investeringar och närmare integration med EU:s inre marknad är inte bara ett ekonomiskt projekt utan en del av Europas samlade motståndskraft. Relationen till Ukraina är en prioritering, och konkreta åtgärder har redan vidtagits för att underlätta handel och investeringar.

Samtidigt måste Europa minska ensidiga beroenden. I en värld där stormaktsrivaliteter präglar ekonomin är det avgörande att utveckla diversifiering av leverantörskedjor, nya handelsavtal med likasinnade demokratier och stärkt samarbete om kritiska råvaror och teknik. Det handlar inte om att isolera sig utan om att stå starkare och mer självständigt.

Gällande EU:s inre marknad ska EU:s långsiktiga konkurrenskraft stärkas och den inre marknaden fördjupas. EU gör nu ett förnyat politiskt åtagande med en långsiktig vision för den inre marknaden som en stark och uthållig motor för jobb, företagande och hållbar tillväxt de kommande tio åren.

Gemensamma regler på den inre marknaden ska respekteras. Regler ska förenklas i snabbare takt, och administrativa kostnader ska minska både inom Sverige och på EU-nivå.

Tjänstehandeln, fru talman, behöver särskild prioritet, eftersom integrationen på tjänsteområdet går långsamt trots att tjänstesektorn står för 70 procent av EU:s produktion.

Till sist, fru talman, vill jag lyfta fram Sveriges insats och EU:s arbete inom e-handel. Den kraftiga ökningen av varor som köps online och importeras direkt till konsumenter i EU har skapat betydande utmaningar. Det finns risker för konsumenters hälsa och säkerhet, ökade miljö- och klimateffekter samt snedvriden konkurrens för företag som följer lagen.

Särskilt tydlig är utvecklingen av lågvärdesförsändelser upp till 150 euro, där volymerna har ökat kraftigt från tredjeländer. Denna massimport av små paket, ofta köpta via globala e-handelsplattformar, innebär att enorma mängder varor passerar genom EU:s gränser utan att myndigheterna har realistiska möjligheter att kontrollera kvalitet, säkerhet eller regelefterlevnad i varje enskilt fall.

Resultatet är att tull- och marknadskontrollmyndigheternas kapacitet pressas till bristningsgränsen, vilket i sin tur ökar risken för att farliga, otillåtna eller falskt deklarerade produkter når EU:s konsumenter.

Med EU:s nya verktygslåda för säker och hållbar e-handel skärps arbetet för att säkerställa att produkter som säljs online faktiskt uppfyller EU:s krav.

Sverige driver aktivt på för att stärka efterlevnaden, modernisera kontrollsystem och säkerställa en mer rättvis konkurrens mellan laglydiga EU-företag och aktörer utanför unionen. Sveriges seriösa företag ska inte missgynnas, och konsumenter ska känna sig trygga även på en snabbt växande digital marknad.

Fru talman! Sverige ska fortsatt vara en stark röst inom EU för en fri, hållbar och regelbaserad handel. När andra reser murar ska vi stå upp för öppna marknader. När osäkerheten ökar ska vi försvara de regler som skapar stabilitet. När stormakterna tävlar om dominans ska Sverige, tillsammans med Europa, vara en kraft för samarbete, förutsägbarhet och långsiktig ekonomisk styrka.

Det är den linje Kristdemokraterna står bakom. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Jämställdhet handlar ytterst om varje kvinnas rätt till frihet, synlighet och full delaktighet i samhället. Plagg som niqab och burka begränsar denna synlighet och är uttryck för normer som står i konflikt med de värderingar som Sverige står för.

Detta handlar om vilket samhälle vi vill vara. Ett samhälle präglat av öppenhet och tillit förutsätter att människor kan mötas som jämlikar, ansikte mot ansikte, utan barriärer som försvårar kontakt, kommunikation och integration. En ny opinionsundersökning visar att så många som 50 procent av svenska väljare stöder ett förbud mot niqab och burka i det offentliga rummet. I flera europeiska länder har sådana förbud redan införts.

Min fråga till statsministern är därför: När kommer ett förbud mot niqab och burka i det offentliga rummet i Sverige?