Alexandra Anstrell

Fru talman! Sveriges försvar börjar med människor – med soldaten som övar för att kunna lösa sin uppgift när det verkligen gäller, med officeren som utbildar och leder, med hemvärnssoldaten som är beredd att lämna sin vardag för att skydda vårt samhälle och med reservofficeren som förenar ett civilt yrkesliv med ett ansvar för Sveriges försvar. Bakom varje förband och varje förmåga finns människor. Deras kunskap, deras engagemang och deras vilja att ta ansvar är avgörande för vår säkerhet, för hela Sveriges säkerhet. Därför är dagens beslut viktigt. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.

Fru talman! I en del av betänkandet berör man just reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina civila anställningar. Den blir nu uttrycklig i lag, vilket är bra. Det är en fråga som vi moderater har drivit länge – jag tror att det var redan 2021 som en moderat motion ledde till att Sveriges riksdag uppmanade regeringen att underlätta och stärka reservofficerares möjlighet att tjänstgöra. Rätten till tjänstledighet var en central del. Då fanns det och nu finns det ett enhälligt stöd bakom det tillkännagivandet. Även Vänsterpartiet stod bakom det. Det tycker jag är värt att uppmärksamma. Vi är ofta överens i försvarsfrågor. Det är viktigt för Sveriges säkerhet, för när vi samlas kring konkreta förbättringar för Sveriges försvar ska vi också göra dem. Nu går vi från ett besked från riksdagen till en tydlig bestämmelse i lagen. Det är bra, och det är välkommet.

För den enskilda reservofficeren handlar det här om att få vardagen att fungera. Man har ett civilt arbete och kollegor som är beroende av en, och kanske är det barn som ska hämtas och lämnas. Samtidigt har man utbildat sig, tagit på sig ett militärt ansvar och är beredd att bidra till vårt försvar. Då måste samhället också skapa förutsättningar för att man ska kunna göra det på ett bra sätt. Den som vill och kan tjänstgöra ska ha en tydlig rätt att vara ledig för den tjänstgöringen. Det ger trygghet för reservofficeren och tydlighet för den civila arbetsgivaren. Det gör det lättare att planera och förena de båda uppdragen. Det är sunt förnuft. Sverige har investerat i de här människornas militära utbildning. De har själva investerat tid och kraft. Då måste vi också ta vara på deras kompetenser. Reservofficerarna för dessutom med sig erfarenheter från arbetslivet utanför Försvarsmakten. De förenar militärt kunnande med civil kompetens och bidrar till försvarets förankring i samhället. Det är en styrka som vi behöver använda ännu bättre.

Fru talman! Vi fattar stora och nödvändiga beslut om att stärka Sveriges försvar. Vi behöver materiel, vi behöver ammunition, vi behöver fungerande infrastruktur och framför allt behöver vi välövade förband. Men varje sådan satsning förutsätter att människorna som kan omsätta den i försvarsförmåga finns där och kan tjänstgöra. Vi behöver rekrytera och utbilda fler. Vi behöver också ge dem som redan finns i organisationen möjligheter att stanna kvar, utvecklas och tjänstgöra. Därför måste personalens villkor vara en självklar del av försvarsuppbyggnaden. Ledarskap, arbetsmiljö och möjlighet att förena tjänstgöringen med familj och civilt arbete påverkar ytterst vår förmåga att försvara Sverige.

Dagens betänkande innehåller också förslag som stärker uthålligheten genom längre beredskapstjänstgöring och bättre möjligheter att hålla utbildad personal tillgänglig. Med utökade skyldigheter för den enskilde följer samtidigt ett stort ansvar för staten. Kompetens ska tas tillvara med omdöme och respekt för människors förutsättningar.

Med dagens beslut undanröjer vi en osäkerhet för människor som har valt att ta särskilt ansvar för vårt land. Det ska märkas i praktiken – i möjligheten att delta i övningar, i förbandens bemanning och i den enskilda människans, soldatens, trygghet inför nästa tjänstgöring. För mig är det självklart. Den som är beredd att ställa upp för Sverige ska också kunna lita på att Sverige skapar förutsättningar för det. Vårt försvar bärs av människor. När vi stärker deras möjligheter att göra sin uppgift stärker vi Sveriges trygghet och frihet.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Nyligen, den 29 maj, var det veterandagen. Den hyllades fint här i Stockholm och på många andra ställen runt om i Sverige, och det är viktigt att vi hyllar våra veteraner. Vi har gjort många insatser för att det ska bli bättre både innan, under och efter genomförd insats. Detta är bra, men det finns mer att göra.

Regeringen har fått ta del av en utredning som Allan Widman gjort angående ett veterancentrum för anhöriga och veteraner, och jag undrar hur det går i den frågan. Blir det något veterancentrum för rekreation för veteraner och anhöriga?

Fru talman! Min fråga går till Sveriges utrikesminister.

Nu har vi fått en ny Arktisstrategi. Bra! Den nya strategin lyfter upp vikten av samarbete för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis.

Jag har under ett par år varit särskild rapportör i det arktiska samarbetet gällande climate change and waste management. Det ser lite olika ut i arktiska länder när det kommer till sophanteringen. Vissa av oss får gott betyg, och andra får sämre betyg. Vi behöver också bli bättre på att nå ut till icke arktiska länder om att bli bättre på sophanteringen.

Sopor kan tyckas vara en liten fråga, men alla vet hur stor skada mikroplaster gör om mängden är stor.

Vilka initiativ kommer utrikesministern att ta för att vi ska bli bättre i Arktis och för att nå ut till icke arktiska länder så att de tar ett större ansvar för det avfall som påverkar Arktis?

Fru talman! Arktis är inte en avlägsen periferi på kartan. Arktis är i dag en region där säkerhetspolitik, klimatförändringar, energi, forskning och geopolitik möts och där Sveriges och Nordens framtida säkerhet i allra högsta grad påverkas. Därför är det helt rätt att utrikesutskottet i sitt betänkande lyfter fram det nordiska samarbetet och Arktis som strategiskt viktiga frågor för Sverige, för det är det.

För oss moderater är utgångspunkten tydlig: Norden ska vara tryggare, starkare och mer sammanhållet. I det arbetet spelar Arktis en avgörande roll.

Sverige är en arktisk nation. Det känner man kanske inte i dag när solen skiner och värmer. Att Sverige är en arktisk nation innebär ansvar men också möjligheter, fru talman.

Under lång tid har Arktis främst betraktats som ett område för forskning och miljösamarbete. Det är viktigt nog, men verkligheten ser inte riktigt ut så längre. Rysslands aggressioner, ökade militära aktiviteter i norr och Kinas växande intresse i regionen har förändrat säkerhetsläget i grunden. Arktis har blivit en geopolitisk nyckelregion.

Det är därför avgörande att Sverige tillsammans med sina nordiska grannar och sina allierade inom Nato stärker säkerheten och den gemensamma lägesbilden i norra Europa. Med Finland och Sverige som medlemmar i Nato finns nu helt nya möjligheter att knyta samman Östersjön, Nordatlanten och Arktis i ett gemensamt säkerhetsperspektiv. Det stärker stabiliteten och säkerheten i vårt närområde.

Fru talman! Det nordiska samarbetet är inte bara historiskt starkt utan också mer relevant än på mycket länge. När världen präglas av osäkerhet behöver Norden stå enat.

Vi ser också hur Arktisfrågorna har blivit alltmer integrerade med frågor om totalförsvar, energiförsörjning, kritisk infrastruktur och motståndskraft som hybridhot. Det här handlar om sjöfart och handelsvägar, om mineraler och strategiska råvaror och om forskning och teknikutveckling. Men ytterst handlar det om frihet, säkerhet och demokratiska värderingar i vår del av världen.

I den rapport som redovisar det parlamentariska arbetet om Arktis under året syns hur brett och konkret samarbetet faktiskt har varit i år och hur det är. Vi har arbetat med frågor om säkerhet, beredskap, forskning, transporter och hållbar utveckling men också med frågor som ibland får mindre uppmärksamhet, trots att de påverkar miljö och människors vardag väldigt konkret. Det handlar om sopor.

Jag har under de två senaste åren varit särskild rapportör för frågor som rör avfall och nedskräpning i Arktis. Det låter kanske som en liten skitfråga i det stora geopolitiska sammanhanget, men det är tvärtom en viktig del av helheten. Det är också ganska ”tabart”. Alla kan relatera till sopor och att det är viktigt att vi tar hand om dem.

Sopor och avfall som sprids i arktiska miljöer påverkar natur, djurliv och människors livsvillkor. Det handlar om plast i haven, om bristande avfallshantering i utsatta områden och om behovet av bättre internationellt samarbete om hållbara lösningar. Det gäller mellan arktiska stater, men vi behöver även nå ut till icke-arktiska stater om att deras sopor också påverkar miljön i Arktis. Smältande isar påverkar hela jorden.

För mig är det viktigt att vi ser hela Arktis, både de stora säkerhetspolitiska frågorna och de praktiska miljöutmaningar som människor i regionen möter varje dag.

Fru talman! Jag är mycket hedrad över att jag under våren har blivit vald till ordförande för The Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region. Det är ett uppdrag som visar att Sverige har ett starkt internationellt förtroende i Arktisfrågorna och att det svenska engagemanget gör skillnad. Det ger oss också en viktig möjlighet att fortsätta driva frågor om säkerhet, hållbar utveckling, forskning och internationellt samarbete i en tid när Arktis får en allt större global betydelse.

Det är viktigt att komma ihåg att Arktis inte är ett tomt område på kartan. Det är människors hem. Det är många som kallar Arktis sitt hem. Det är människor som lever och verkar i de arktiska områdena, inte minst urfolk och lokalsamhällen. De måste naturligtvis ges inflytande och långsiktiga förutsättningar. Vi måste kunna kombinera ökad säkerhet med hållbar utveckling, forskning, innovation och respekt för miljön.

Fru talman! De arktiska staterna behöver samarbeta ännu närmare. Det gäller inom försvar och säkerhet, inom investeringar och kritisk infrastruktur och inom forskning och teknologisk utveckling. Det gäller även vår gemensamma motståndskraft mot auktoritära staters påverkan.

Sverige ska vara en aktiv, trovärdig och långsiktig aktör i Arktis. Vi ska bidra till stabilitet. Vi ska såklart värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen, och vi ska stärka det nordiska samarbetet. Vi ska säkerställa att Arktis förblir en region präglad av ansvarstagande, samarbete och säkerhet och absolut inte blir en region präglad av konflikt och destabilisering. Därför är det här betänkandet viktigt.

Vi måste också bli bättre på att synkronisera de insatser som görs för Arktis. Det görs mycket i Arktiska rådet, i den arktiska delegationen, i Nordiska rådet och i många andra olika råd. Vi behöver också synkroniseras, så att vi jobbar mer tillsammans och så att de kunskaper som vi har sprids mellan de olika instanserna.

Detta behövs för ett starkare Norden, ett starkare Arktis och ett säkrare Arktis. Det behövs också för Sveriges trygghet och säkerhet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige befinner sig i en väldigt turbulent tid med svårbedömda hot och snabba förändringar i vår omvärld. Hotet mot Sverige hänger till stor del ihop med det som händer utanför landets gränser. Krig, konflikter och spänningar i omvärlden påverkar vårt land, och mycket tyder på att detta kommer att fortsätta även kommande år, som kommer att präglas av stor osäkerhet.

Det som under lång tid betraktades som osannolikt – krig i vårt närområde, Europa – är i dag en realitet. I det läget är en sak tydlig: Ett starkt totalförsvar börjar med att skydda civilbefolkningen.

Det betänkande vi behandlar i dag, FöU12 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, är därför inte bara ett tekniskt lagförslag; det är ett avgörande steg i återuppbyggnaden av vårt civila försvar – ett civilt försvar som under lång tid i stort sett var nedmonterat men som vi nu genomför historiska satsningar på. Regeringen genomför nu alltså den största upprustningen av vårt totalförsvar sedan 1950-talet.

Fru talman! Förslaget i propositionen innebär tre viktiga förbättringar. För det första får vi en modern lagstiftning om skyddsrum och skyddade utrymmen. Det är nödvändigt eftersom dagens system i många delar är anpassat för ett annat säkerhetsläge. För det andra stärker vi planeringen för utrymning och inkvartering. Det handlar ytterst om att människor ska veta vad som gäller och att samhället faktiskt klarar av att agera när det behövs. För det tredje tar vi ett helhetsgrepp om befolkningsskyddet. Skyddsrum, andra skyddade utrymmen och utrymning ska fungera tillsammans, inte var för sig. De behöver komplettera varandra.

Fru talman! Som moderat i försvarsutskottet sedan snart åtta år känns det bra för mig att detta äntligen kommer på plats. Vi har debatterat skyddsrum många gånger, och jag kan tycka att det faktiskt är mer än bara en lagtext.

När det kommer till civilt försvar och skydd av vår befolkning handlar det om förtroendet för att staten och kommunen ska skydda sina medborgare, att kommunen kan ta ansvaret och att samhället ska fungera vid både kris och krig, alltså även under de svåraste förhållandena.

Ett modernt krig drabbar inte bara militära mål. Det är väldigt tydligt i Ukraina hur det drabbar civilsamhället. Det drabbar städer, infrastruktur och människor. Därför måste vi ta ansvar för ett starkare skydd av civilbefolkningen.

Ukraina har lärt oss massor och lär oss fortfarande. Jag var där för ett par veckor sedan. Det var gripande i många hänseenden. Jag ställde en fråga om hur de gör när det går larm och alla ska ned i skyddsrum. Om någon sitter i rullstol, hur gör man då? Man hjälps åt. Ja, men om någon är gammal och behöver hjälp, hur gör man då? Man hjälps åt. Det är väldigt fint och egentligen ganska självklart.

Man kan naturligtvis ställa mer krav på den här lagtexten, att det ska vara mer och passa fler. Men, fru talman, förslaget är väl avvägt. Det bygger på gedigna utredningar, bred remissbehandling och tydlig analys av dagens hotbild. Det är inte slutpunkten, men det är ett viktigt och nödvändigt steg som det är bra att vi tar just nu.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Vad skönt att höra att Socialdemokraterna tror på länsstyrelserna! Det är de som har det övergripande uppdraget att ordna så att kommuner och regioner kommer framåt i de här frågorna och stödja dem i uppbyggnaden.

Det gäller också att man tar eget ansvar. Vissa kommuner har kommit väldigt långt, till exempel Västerås. Där har man trygghetspunkter som man har skickat ut information om till medborgarna – vart de ska ta vägen och så vidare. Det finns andra kommuner där man inte har gjort så. Man kan lära av varandra. Det är lite det som är tanken med länsstyrelserna också – kommunerna och regionerna ska ha det nätverket för att komma framåt tillsammans.

Man behöver även samarbeta med näringslivet. Sverige ser i dag inte ut som det gjorde för 30 år sedan. Därför är det viktigt att man som i exempelvis Västerås samarbetar med dem som har bensinstationer så att man ska kunna få tillgång till drivmedel även i händelse av kris eller krig. Man behöver ta det ansvaret i kommunerna. Behöver man hjälp kan man gå via länsstyrelserna.

Myndigheten för civilt försvar har skickat ut en broschyr till alla oss enskilda medborgare och till företag som har mer än fyra anställda om hur man ska agera i händelse av kris eller krig. Det har gått ut väldigt mycket information till allihop. Sedan finns det kommuner och regioner som inte har kommit särskilt långt. Det handlar också om att den enskilda kommunen behöver ta ansvar för sina egna kommunmedborgare så att de kan knacka på dörren till kommunen när det väl händer någonting, som Hanna Westerén säger. Men jag uppfattar inte att det finns förtroende för att man ska kunna göra det runt om i kommunerna. Då är frågan: Vilket stöd är det som Hanna Westerén efterfrågar?

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! När vi nu talar om Sveriges civila försvar talar vi inte bara om dokument, strukturer eller myndighetsbeslut. Vi talar om själva fundamentet för vårt samhälles motståndskraft, vår robusthet och vår förmåga att stå pall när det oväntade händer.

I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 2025/26:FöU7. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden, och jag yrkar bifall till förslaget.

Låt mig börja från början. Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad mellan 2015 och 2024. Det är en granskning som har fötts ur oro, en oro över att samhällsskyddet inte har hängt med när omvärlden blivit alltmer osäker, som den är i dag.

Herr talman! Jag älskar Riksrevisionen. Riksrevisionens underlag blir riktigt bra underlag till förbättring. Vad säger de då i detta ärende? Jo, de säger att styrningen inte riktigt har räckt till. Mer detaljerat handlar det om tre stora brister.

För det första handlar det om otydlig ansvarsfördelning. När man inte vet vem som styr blir det såklart svårt att växa och styra. Riksrevisionen pekar på behovet av att bättre definiera vilka samhällsviktiga funktioner som ska omfattas av vilken sektor och vilka myndigheter som ska ha föreskriftsrätt.

För det andra handlar det om oklara uppdrag. Det har saknats tydlighet i vad som ska åstadkommas av vem och inom vilken tid. Utan detta blir styrningen som att segla utan kompass.

För det tredje handlar det om bristande långsiktighet i finansieringen. Ett civilt försvar kan inte byggas med korta budgethorisonter och osäker planering. Riksrevisionen markerar tydligt att finansieringen måste bli stabilare och mer förutsägbar. Det är därför bra att vi nu har en regering som satsar historiskt stora summor på civilt försvar.

Det är inga små anmärkningar som Riksrevisionen har lagt fram, utan det handlar om strukturella brister som påverkar hela systemet. Även om myndighetens underlag förbättrats över tid konstaterar Riksrevisionen att tydliga och användbara underlag dröjde.

Herr talman! Regeringen har instämt i stora delar av kritiken för perioden fram till 2022. Samtidigt lyfts nu att styrningen och uppföljningen har stärkts betydligt efter 2022, bland annat genom en ny struktur för civilt försvar. Det är en viktig markering – en signal om att riktningen nu är mer sammanhållen än tidigare.

Det är viktigt att framhålla att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder och planerar för fler, vad gäller både författningsändringar och ekonomisk styrning. Ambitionen är att skapa en mer transparent och ändamålsenlig ram för civilt försvar och att höja förmågan långsiktigt.

Herr talman! Det civila försvaret är inte till för någon enskild grupp, utan det handlar om oss allihop. Det är en samhällsangelägenhet. Det består av våra myndigheter, våra kommuner, våra regioner och vårt näringsliv men också av var och en av oss som bor i detta land. Det är vi tillsammans som är en helhet, och det civila försvaret måste vara ett löfte om vår gemensamma trygghet.

Riksrevisionen påminner oss om att planeringen för civilt försvar återupptogs 2015, men att utvecklingen därefter gick långsamt. Det är först efter 2022, efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och med en moderatstyrd regering, som arbetet verkligen har tagit fart. Det visar hur snabbt verkligheten kan förändras och hur viktigt det är att vi alla hänger med.

Vi behöver lyfta blicken, för vägen framåt är tydlig:

Vi behöver klarhet i ansvarsfördelningen. Det har vi nu, och det har satts på plats mer och mer.

Vi behöver konkreta och tydliga uppdrag, och det ges nu.

Vi behöver långsiktigt hållbar finansiering. Satsningarna på det civila försvaret är nu historiskt stora.

Dessa tre områden är inte bara tekniska förbättringar, utan de är hörnstenar och byggstenar i ett civilt försvar som kan bära ett helt samhälle.

Herr talman! När vi en dag ser tillbaka på historien och vår tid nu ska det vara tydligt att vi tog ansvar, att vi såg bristerna, att vi lärde av dem och att vi vidtog åtgärder. Detta betänkande är ett steg i detta arbete. Det är naturligtvis inte slutpunkten utan en del av en pågående förmågeuppbyggnad som måste fortsätta med beslutsamhet och uthållighet. Och vi ska göra det tillsammans.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Som ordförande i riksdagens arktiska delegation tänker jag uppehålla mig vid Arktis. Det är passande i dag, när vädret verkligen visar att Sverige är ett arktiskt land. Arktis är ju inte en avlägsen randzon på kartan. Det är vårt närområde. Det är vårt strategiska djup, vårt säkerhetspolitiska ansvar och en del av vårt nationella intresse.

Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde är allvarlig. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsordning i grunden. Upprustningen i Arktis fortsätter. Must pekar ut Murmansk som en så kallad hotspot där Ryssland är fortsatt starkt och som är viktig för dem. Kina söker också ökat inflytande där. Stormaktspolitiken verkar vara tillbaka också i norr.

I ett sådant läge krävs det beredskap, handlingskraft och samarbete. Som medlem i Nato är Sverige en del av den samlade avskräckningen i det euroatlantiska området. Det stärker stabiliteten i Arktis, men det innebär också ett större ansvar. Vi måste bygga ett starkt totalförsvar med en särskild förmåga att verka i arktiska förhållanden. Det har vi redan i dag. Vi är starka i Arktis och duktiga i subarktisk miljö. Men vi kan alltid bli bättre, inte minst vad gäller beredskapen.

Försvaret av norra Sverige är inte en regional fråga. Det är en nationell och allierad angelägenhet. Men beredskap handlar om mer än militär styrka. Det handlar även om robusta samhällen, fungerande infrastruktur, energiförsörjning och krisberedskap. Och det handlar om ett fördjupat nordiskt och transatlantiskt samarbete i en tid av osäkerhet.

Herr talman! Arktis är också frontlinje när det gäller klimatförändringarna. Smältande isar påverkar havsnivåer, vädermönster och ekosystem globalt. Det som sker i Arktis påverkar oss alla, i hela världen. Och det som sker i världen påverkar Arktis. Därför måste vi även tala om miljöansvaret.

Vi arktiska stater måste bli bättre. Det är inte rimligt att det finns arktiska stater som fortfarande gräver ned ganska mycket sopor. Det är inte heller rimligt att det finns arktiska stater som fortfarande använder så mycket plast. Alla arktiska länder har ett ansvar för att minska sitt avfall, öka återvinningen och skydda vårt känsliga ekosystem.

Ansvaret stannar dock inte vid Arktis kustlinje. En stor del av plasten och skräpet som når Arktiska oceanen kommer från andra delar av världen. Havsströmmar för upp avfall från länder som ligger långt bort från polcirkeln. Visste ni att 80 procent av soporna som flyter in vid västkusten kommer från andra länder än Sverige?

Vi måste bli tydligare i dialogen med icke-arktiska stater. Även de måste ta sitt ansvar. Bättre avfallshantering globalt är en förutsättning för att skydda Arktis. Jag tycker att man skulle kunna ta med det även i det som Magdalena talade om tidigare: biståndet. Vi kan göra det bättre. Vi här i Sverige är duktiga på det.

Det är inte en regional miljöfråga. Det är en global angelägenhet. När isarna smälter och havsnivåerna stiger påverkas hela världen, allt från kuststäder till livsmedelsförsörjning och ekonomisk stabilitet.

Herr talman! Moderaternas linje är tydlig här: Vi ska ha ett starkt försvar och en hög beredskap i norr, ett fördjupat samarbete med våra allierade, en fast förankring i internationell rätt och ett tydligt miljöansvar både hemma och globalt. Arktis är vårt närområde, men dess framtid angår hela världen.

(Applåder)