Fru talman! Ärade utskottskollegor! Hej till alla er som lyssnar och tittar – hemma eller där ni annars är!
I dag debatterar vi en stor mängd motioner som hanteras i försvarsutskottet och som handlar om Försvarsmaktens personal, om rekrytering och om hur vi ska ge personalen så bra villkor och möjligheter som möjligt att arbeta inom Försvarsmakten.
Det här är kanske en av våra viktigaste årliga debatter.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna nummer 1 och 11, så har jag gjort det.
Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Det tror jag att alla nu är medvetna om. Det är krig i Europa. Ryssland har invaderat Ukraina. Det allvarliga omvärldsläget sätter såklart vårt eget totalförsvar på prov och kräver att vi gör satsningar på att göra samhället mer robust.
De som ska göra detta är personalen – både den militära personalen och personalen i hela det civila försvaret.
Försvarsmaktens verksamhet innebär – precis som räddningstjänsten, polisen och andra liknande verksamheter – stora risker och höga krav, och den är igång dygnet runt.
De senaste åren har vi sett flera stora kriser. En av de lärdomar som vi tar med oss är betydelsen av välutbildad personal, goda arbetsvillkor, rätt verktyg och materiel och att det finns ett stort engagemang hos vanliga människor om en kris uppstår.
Personal som är engagerad i Försvarsmakten, hemvärnet, frivilliga försvarsorganisationer, kommunernas frivilliga resursgrupper, Röda Korset och många andra organisationer gör enorma insatser i kristider. Arbetsuppgifterna är till synes oändliga och många gånger väldigt svåra och behöver utföras på obekväma tider, på platser långt bort och ibland med alldeles för lite resurser.
Att arbeta med det militära försvarets skarpa arbetsuppgifter är inte ett lätt jobb. Vi är oerhört tacksamma mot alla som väljer att arbeta där och inom andra utsatta yrken. De svåraste arbetsuppgifterna är nog de som görs utomlands. Jag vill framföra ett särskilt stort tack till alla som har åkt iväg på stora, akuta insatser som jordbävningar och evakueringar och alla som är utomlands på andra insatser. Stort tack för era insatser!
Fru talman! En viktig förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning är värnplikten. Alla ungdomar som fyller 18 år mönstrar och prövas för att göra värnplikt. Vänsterpartiet tycker att detta är mycket bra. Värnplikten garanterar en folkförankring av försvarets verksamhet och att så många människor som möjligt med olika bakgrund och erfarenheter deltar i försvaret av Sverige och därmed får med sig viktiga kunskaper om hur vårt land kan göras säkrare och tryggare för alla.
För att de värnpliktiga ska få bästa möjliga utbildning och för att deras tillvaro i övrigt ska vara så bra som möjligt är det viktigt att det finns ett fungerande pliktråd. Pliktrådet är ett medinflytandeorgan som väljs av de värnpliktiga och har till uppgift att tillvarata de värnpliktigas intressen och ganska ofta föra dialog om förändringar bland annat med oss politiker. Pliktrådet föreslår också olika typer av förbättringar och granskar det arbete som görs liksom de värnpliktigas förutsättningar. Det är en väldigt viktig insats för folkförankringen av värnplikten och totalförsvaret och ett sätt för samhället att garantera att den utbildning som vi har bestämt ska vara tvingande för dem som pliktas in blir så bra som möjlig.
En stor fråga för de värnpliktiga de senaste åren har varit höjning och indexering av de värnpliktigas dagersättning. Regeringen har gjort en höjning, och det ska man ge dem kredd för, men inte till den nivå som den personalutredning som gjordes förra året föreslog och inte heller enligt de nivåer som Pliktrådet har velat se.
Det är väldigt viktigt, inte bara i tider av inflation och höjda priser för mat och hyror, att ersättningarna hänger med. Att vi ser till att den ersättning man får faktiskt är rimlig är också en signal om hur viktig värnpliktsutbildningen är. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.
Nästa vecka hålls årets värnpliktskongress. Jag vill passa på att tacka det pliktråd som har arbetat under året och som har varit väldigt aktiva, duktiga och vettiga i sitt arbete. Vi välkomnar det pliktråd som kommer att väljas nästa vecka och ser fram emot att träffa er!
En annan viktig grupp inom Försvarsmaktens personal är reservofficerarna. För några år sedan gjorde en enig riksdag ett tillkännagivande om att regeringen ska se till att det finns rätt till tjänstledighet för reservofficerare att tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det skulle göra det enklare för dem att delta i verksamheten samtidigt som de har ett civilt yrke. Jag förväntar mig fortfarande att regeringen snarast återkommer i denna fråga.
Fru talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti, och i en feministisk försvars- och säkerhetspolitik är frågan om folkförankring och ett deltagande för alla väldigt viktig. Sedan värnplikten återstartades är den också könsneutral. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet hemma och internationellt är avgörande för att hela samhället ska kunna stå emot kriser, akuta händelser och i värsta fall krig.
Det finns väldigt mycket kvar att göra när det gäller jämställdheten, men jag vill också säga att Försvarsmakten har ett väldigt aktivt arbete med att förbättra jämställdheten inom organisationen. I den utåtriktade kommunikationen framhävs kvinnor. Det görs framsteg när det gäller utrustning, och jämställdhetsfrågorna tas på stort allvar. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att förstärka detta arbete och sprider det till de allierade som vi nu har som Natomedlemmar.
Att överlag göra Försvarsmakten och försvarsverksamheten mer synlig och begriplig för allmänheten är också ett sätt att öka förståelsen för vad en modern försvarsmakt egentligen är. Därmed ökar motivationen att delta, och med det ökar också jämställdheten i organisationen. På så sätt blir hela totalförsvaret mer jämställt och mer mångfaldigt. Försvarsmakten måste dock lösa frågan om vettiga underkläder för kvinnor.
Fru talman! Behovet av att rekrytera och behålla personal inom Försvarsmakten är fortfarande centralt och väldigt viktigt. Det viktigaste för att få anställda att stanna kvar på sina arbetsplatser är såklart lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt att se till att man har resurserna till sitt förfogande för att kunna göra ett bra jobb.
Löner är såklart en fråga för arbetsmarknadens parter, men det är viktigt att fortsätta att se över lönerna i Försvarsmakten. Många yrkesgrupper, framför allt på den civila sidan, har en annan arbetsmarknad utanför den statliga sfären som faktiskt erbjuder högre löner.
När det gäller att ha rätt verktyg och materiel för att göra ett bra jobb finns det en del att arbeta med inom Försvarsmakten. Det saknas fortfarande personlig utrustning, även om det blir bättre. Det handlar om helt vanliga saker som behövs för att göra arbetsdagen och arbetsvillkoren bra inom Försvarsmakten. Alla måste ha det materiel och de saker som de behöver. Det är i slutändan en fråga om säkerhet i ett mycket utsatt och farligt yrke. Det är positivt att åtgärder har vidtagits för att inventera, lagerhålla och beställa mer personlig utrustning.
Jag vill sätta lite extra fokus på den så kallade tolvårsgränsen för soldater, som vi har pratat om många gånger här i kammaren. En soldat som inte vidareutbildar sig till officer har enligt lag en begränsad anställningstid i ett antal år. Sedan får man inte arbeta kvar. Som ni förstår stämmer det här inte alls med hur resten av svensk arbetsmarknad ser ut. Alla anställningar på svensk arbetsmarknad ska i regel vara tills vidare om det inte finns särskilda skäl. Det är galet att vi har den här typen av tidsgräns för anställning vid uppbyggnaden av Försvarsmakten när vi behöver mer personal och också behöver få personalen att stanna. Soldater som har en utbildning och erfarenhet av sitt yrke ska inte behöva sluta, utan man ska kunna stanna kvar.
Det här behöver lösas. Om inte lagen kan avskaffas i sin helhet behöver vi se över den så att individuella prövningar kan göras. Jag ser fram emot att vi får det här ärendet till riksdagens kammare. Av den anledningen yrkar jag bifall till reservation 11 under punkt 4.
Fru talman! Det tredje benet i personalförsörjningen för totalförsvaret är hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Där organiseras stora grupper av människor på olika sätt för att bidra till totalförsvaret och krisberedskapen i fredstid. Det är av största vikt att de frivilliga försvarsorganisationerna ges resurser och möjligheter att genomföra sina utbildningar och övningar och att stabila avtal skrivs även med civila myndigheter och kommuner. Alla behövs i totalförsvaret, oavsett bakgrund, yrke och kunskaper.
Slutligen, fru talman, vill jag ta upp det vi brukar prata om i Vänsterpartiet när det gäller det här betänkandet som handlar om personalfrågor: att ta bort systemet med att Försvarsmakten förser hovet med adjutanter.
Adjutanter är högt utbildade officerare med mycket erfarenhet som lånas ut för att hjälpa kungen och kronprinsessan med allehanda sysslor under dagarna, en månad om året på ett rullande schema. Det här är alltså officerare som vi hade kunnat använda i återuppbyggnaden och uppbyggnaden av det svenska försvaret men som i stället får hjälpa kungen och kronprinsessan. Dessa adjutanter anser vi ska ersättas med civil personal.
