Fru talman! Det är sedan en tid tillbaka oroligt i vår omvärld. Det som sker gör att Sverige behöver rusta och stärka sitt försvar i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Krigsförbanden ska öka sin krigsduglighet enskilt och tillsammans med andra, nationellt och internationellt.

Förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse. Det är också nödvändigt att beslutade organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisationen och beslutade stora investeringar genomförs för att bland annat säkerställa grundläggande funktioner såsom ledning och logistik, vidmakthålla och utveckla befintlig materiel, anskaffa ammunition och förbrukningsmateriel samt göra nyinvesteringar. Att fortsätta att satsa på alla delar inom totalförsvaret, armén, flyget, marinen, hemvärnet och självklart också cyberdelen är av största möjliga vikt.

Fru talman! Det är som sagt viktigt med fortsatta satsningar på det svenska försvaret, både pengar och utrustning. Men om vi ska göra detta är en sak lika viktig i försvaret, nämligen att satsa på personalen och de värnpliktiga. Vi måste hela tiden jobba med att se till att villkoren är så bra att många väljer att stanna kvar inom Försvarsmakten. Det gäller satsningar på personalförsörjning i stort inom totalförsvaret och självklart inom Försvarsmakten. Personalen är en del av grunden i att rusta och stärka vårt försvar i hela landet.

Fru talman! Centerpartiet värnar kraften i den svenska frivilligrörelsen, inte minst de frivilliga försvarsorganisationerna. De har, och kommer alltid att ha, en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret, bland annat som bemanningsfunktion. Men deras roll är bredare än så. Deras uppgift att engagera medborgare i försvaret av Sverige är grundläggande för försvarsviljan och försvarsförmågan och motståndskraften ute i lokalsamhällena. Det är viktigt att upprätthålla en dialog både mellan Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna och mellan övriga totalförsvarsmyndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna med utgångspunkt i insikten om en ömsesidighet och ett beroende av varandra i de olika rollerna.

De frivilliga försvarsorganisationerna behöver utvecklas vidare utifrån sina egna mervärden, förutsättningar och övriga myndigheters behov. Frivilligheten är ett sätt för människor runt om i landet att bidra med sin kompetens och sina erfarenheter till försvaret av Sverige även om man inte är soldat, sjöman eller anställd för tidvis tjänstgöring inom Försvarsmakten.

Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt med ett totalförsvar och ett civilt försvar som är synligt och aktivt i hela landet. Det är på det sättet vi bygger Sverige. Det är när det offentliga, näringslivet och civilsamhället tillsammans jobbar med frågorna som totalförsvaret och civilförsvaret förstärks i hela landet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag tycker att det är två bra och jätteviktiga frågor som ledamoten tar upp.

När det gäller att få ut så mycket effekt som möjligt tror jag att det är viktigt att titta på delar för att kanske korta en del beslutsvägar och, som ledamoten var inne på, se över hur man ska få ut så mycket effekt som möjligt.

Då gäller det att vi litar på Försvarsmakten och att Försvarsmakten i stor utsträckning - självklart med politikens insyn - får så stor frihet som möjligt för att se till att satsa inom dessa områden och så att säga få valuta för pengarna. Det tror jag är jätteviktigt. Vi kan ju skjuta in hur mycket pengar som helst, men om vi inte får någon effekt av dem utan de bara läggs på hög är det ju ingen idé att vi för in så mycket pengar.

Absolut behöver man se över vissa rutiner - och lita på de underlag vi får från Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Vladimir Putins Ryssland har satt Europa i brand. Människor i Ukraina har fått se sina hem men också hela hemstäder förstöras i de terrorbombningar som blivit en del av det ryska anfallskriget. Vi har sett hur äldre människor burits ut ur byggnader som blivit till ruiner, och vi ser hur kvinnor och barn flyr undan ryska raketer och iranska kamikazedrönare. Många tusentals har förlorat livet i kriget, och ännu fler har tvingats se sina familjemedlemmar slitas ifrån dem.

För drygt tio år sedan besökte jag Ukraina för första gången och möttes då av hoppfulla unga människor med längtan efter frihet och demokrati. En av dem var Alisa.

Alisa kommer från Izium i östra Ukraina, närmare bestämt Charkivregionen. För ett halvår sedan var hennes stad, enligt henne själv, en stad som inte längre existerade. Staden totalförstördes, och den kom att ockuperas.

Nyligen hittade man en massgrav nära staden. Human Rights Watch har kunnat konstatera att de ryska styrkorna i staden systematiskt har använt sig av tortyr mot fängslade.

Fru talman! Människovärdet förtrampas varje dag som Rysslands krig pågår. Våldtäkterna och krigsförbrytelserna som de ryska styrkorna gör sig skyldiga till visar att föraktet mot andra människors värdighet är totalt. Vladimir Putin har valt ondskans väg. Vi behöver förstå att hans krig är ett förintelsekrig som syftar till att förinta den ukrainska nationen och till att bit för bit bryta loss delar av Europa.

Trots detta har Alisa förblivit optimistisk om Ukrainas framtid efter segern, som hon säger, och förra månaden befriades Izium som en del av Ukrainas heroiska och segerrika motoffensiv.

Vid fronten fortsätter soldaterna att kämpa och slita. Det är en kamp mellan frihet och förtryck och mellan trygghet och terror. Ukraina behöver vårt fulla stöd i den kampen.

Ingenting är viktigare just nu än att fortsätta stötta Ukraina. Vi ska göra det i solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket men också därför att det ryska hotet är ett hot mot Sverige och resten av Europa. Ukrainas sak är vår.

Därför behöver vi också fortsätta att stärka det egna försvaret. Samtliga försvarsgrenar behöver förstärkas. Vi behöver snarast möjligt nå upp till 2 procent av bnp och naturligtvis bli medlemmar av Nato.

Jag tillhör dem som konsekvent hävdat att Sverige alltid borde ha ett starkt försvar, men nu brådskar upprustningen särskilt. Låt oss därför ta gemensamt ansvar för detta, låt oss arbeta för mer kvalificerade vapen till Ukraina, låt oss arbeta för ökat stöd till Ukrainas nödställda och låt det här bli mandatperioden då varje riksdagsledamot, oavsett utskott, ställer sig frågan vad han eller hon kan göra för att stötta Ukraina och för att stärka den svenska motståndskraften.

Friheten, demokratin och rättvisan ska segra, Ukraina ska segra och respekten för människovärdet ska återupprättas.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD) och Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag gratulerar den nya ledamoten.

Liberalerna är ju också med i den nya regeringen. Vi kan konstatera, som Anna Starbrinks partikollega sa, att man får vänta lite med att få svar och eventuellt en förklaring till att Tidöavtalet och regeringsförslagen inte är uttömmande.

Jag kan förstå att det som hittills har presenterats inte är uttömmande på till exempel cyberområdet, där vi här i Sverige attackeras varje dag. Problemet är inte att det inte är uttömmande. Problemet är att det inte är existerande. Där finns ingenting utöver en halv mening om att det ska göras lite bättre.

Samtidigt har ni 40 förslag om att hålla flyktingar utanför en säker hamn, men ni har inget förslag om att hålla ryssen utanför vår välfärd, vår ekonomi och våra hamnar. Det är talande för regeringens prioriteringar, så jag vill fråga ledamoten Starbrink: När kan vi förvänta oss någonting som förklarar hur regeringen tänker om försvaret av vårt land mot de attacker som pågår varje dag?

Fru talman! Även jag vill säga grattis till Anna Starbrink och önska henne varmt välkommen hit. Det ska bli intressant att följa hennes resa här i Sveriges riksdag.

Ledamoten tog upp det svenska Natomedlemskapet och den ansökan som den förra regeringen lämnade in. Hon lyfte också indirekt fram att den nya regeringen avser att fullfölja det skamliga avtal som den förra regeringen undertecknade i samband med Madridtoppmötet i somras.

Vi går nu in i en militär allians med Turkiet, och för mig är Turkiet en diktatur, oavsett vad vår nye utrikesminister säger. För Liberalernas del innebär det en ganska tydlig omsvängning. Ni har ju velat ha ett Natomedlemskap men också varit tydliga förespråkare av kurdernas rättigheter. Tidigare ville ni att man skulle slänga ut Turkiet. Nu har ni luddat till det och kallar det i stället för något slags demokratigranskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Frågan är: Hur ska vi kunna kämpa för kurdernas rättigheter samtidigt som vi går i allians med Erdogans diktatur?

Herr talman! Rubriken och ämnena är demokrati och mänskliga rättigheter. Jag tycker i och för sig att de kunde ha varit värda egna rubriker, men nu är det som det är.

Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Vi har just lagt hundraårsfirandet av svensk demokrati bakom oss, och den allmänna och lika rösträtten är kanske den största jämställdhetsreformen.

Vi socialdemokrater har sedan dess drivit jämställdheten framåt med reform efter reform: skatter, förskola, välfärd, arbetsmarknad, rätt till abort, samtyckeslag. Exemplen är många och mycket är gjort, men mycket återstår att göra.

Det som vi har uppnått har vi uppnått trots högerns motstånd, herr talman, och tack vare en stark kvinnorörelse och många gånger tillsammans med Liberalerna. Det återstår, som sagt, mycket att göra, men vi måste vara beredda att försvara det som har uppnåtts.

Högerns motstånd mot jämställdhet, herr talman, hittar nya uttryckssätt men är i grunden desamma. Att slåss mot reaktionära strukturer är något vi kan. Vi vet ju att de hittar sina former i auktoritära och ibland religiösa skepnader.

Vi har i dag en global backlash, kraftigare än på länge. Vi ser det i länder som Ungern, Polen, USA, Ryssland, Brasilien med flera länder. Ayatollornas Iran är kanske det värsta exemplet just nu. Det är olika länder och olika allvar, men det är samma fenomen.

Herr talman! I Sverige har vi just fått den mest reaktionära regeringen sedan demokratin infördes. Det innebär en stor utmaning för oss som slåss för jämställdhet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alltid varit tydliga med sin ovilja mot jämställdhet. Den nytillträdde utrikesministern Tobias Billström gav luft åt denna ovilja i sin första programförklaring.

Herr talman! Det har skett något nytt i svensk politik, och det är att Liberalerna har dragits in i denna högerkonstellation. En tidigare allierad i jämställdhetsarbetet verkar nu tveka om sin ideologiska hemvist. Det är ett parti som på goda grunder ifrågasätts av de liberaler i Europa som har upplevt reaktionära regeringar pressa tillbaka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag hoppas att de svenska liberalerna tar sina europeiska partikamraters oro på allvar.

Men vi har inte bara den gamla högerns reflexmässiga motstånd mot jämställdhet att kämpa mot. Det handlar också om nya och nyliberala relativistiska strömningar som vill legalisera prostitution, människohandel och surrogatmoderskap. I orwellsk anda gör man om ordet slaveri till frihet och ordet prostitution till sexarbete.

Herr talman! Det finns även ett annat fenomen där man bakom en förment progressiv fasad försöker ifrågasätta definitionen av kön. Det är en farlig utveckling som delvis samverkar med de traditionella, reaktionära krafter som alltid motarbetat jämställdhet, och delvis går sin egen väg.

Herr talman! Till sist: I det avtal som har slutits mellan de partier som utgör regeringsunderlaget, i det avtal som även Liberalerna skrivit under, vill man straffa brottsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för sexuella övergrepp anses av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och även Liberalerna brista i sin vandel. Det är ett språk och en attityd som man får gå tillbaka hundra år för att hitta motsvarigheten till. Detta är ett avtal undertecknat av fyra svenska riksdagspartier 2022.

Nu är det viktigare än någonsin att vi som vill leva i ett jämställt samhälle höjer våra röster för att höras.

Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för hans anförande.

I Tidöavtalet, som Sverigedemokraterna står bakom, kan man under kapitlet om migration läsa en punkt som har varit väldigt omdiskuterad de senaste dagarna och som handlar om grund för utvisning. Det står något i stil med att en utredning ska utreda ifall man kan utvisa människor på grund av bristande vandel, som är ett ålderdomligt ord i sig. Exempel på det kan vara bristande efterlevnad av regler, kriminellt samröre, missbruk och - lyssna nu - prostitution.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Min fråga är: Innebär detta att Sverigedemokraterna menar att man ska utvisa prostituerade, det vill säga utsatta kvinnor som i Sverige är skyddade av lagar såsom sexköpslagen? Det är inte kriminellt att sälja sex. Det är kriminellt att köpa sex. De är skyddade under reflektionsperioden då de har rätt till skydd och stöd när de tar sig ur prostitution.

Menar Sverigedemokraterna att prostitution ska vara grund för utvisning?

Herr talman! En huvuduppgift för vår nya regering är att stärka vår liberala och fria demokrati. Under de senaste decennierna har socialdemokratin tyvärr fått släpas fram till att acceptera förbättringar och förstärkningar som har gjorts på detta område, oavsett om det har handlat om att stärka fri- och rättigheter, öka våra domstolars oberoende eller stärka den demokratiska kontrollen av regeringens beslut under pandemin.

Numera säger, tack och lov, i princip alla att domstolars oberoende behöver värnas. Det är såklart mycket välkommet. Men det kräver också att man är beredd att omsätta högtidstal till konkret handling och till reformer.

Sedan valdagen har tyvärr botten för hur lågt socialdemokratin kan tänka sig att sjunka sänkts från låg till till synes bottenlös när det handlar om att smutskasta vår demokrati, skrämma upp människor, skapa oro och sänka tilltron till vårt i grunden stabila och demokratiska samhällssystem. Det spär på de krafter som vill oss illa.

Det finns mycket riktigt hot mot vår demokratiska och liberala demokrati. De som pratar om dessa hot gör rätt i att också presentera lösningar. Det är precis vad jag nu tänker göra. För vi behöver öka distansen mellan regeringsmakten och domstolarna. Vi behöver införa ett nytt och från politiken helt oberoende domarråd som får ett brett ansvar för domarrekrytering, tillsyn och ansvarsutkrävande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Vi behöver se över tillsynen över domstolarna och utnämningsmakten, vem som får åläggas olika disciplinåtgärder samt utbildningsfrågor och hur de finansieras inom vårt rättsväsen så att dessa skyddas och blir mer oberoende av politiken.

Vi behöver öka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i vår grundlag. Det rättsliga skydd som vi har i dag finns för vissa rättigheter, men det behöver omfatta fler. Det behöver omfatta äganderätten och näringsfriheten.

Vi behöver införa en skyldighet för staten att skydda enskilda mot övertramp av deras fri- och rättigheter när dessa inskränks av andra enskilda, exempelvis av fackföreningar eller arbetsgivare som inte respekterar anställdas eller företagares föreningsfrihet. Då behöver staten agera och ha en skyldighet att göra det. Vi behöver också sänka de praktiska trösklarna för att människor ska få sina fall prövade mot staten.

Vi behöver återupprätta ett tydligt ansvarsutkrävande när det gäller allt från skilda valdagar för riksdag och kommun till att sänka personvalsspärren och återinföra ett riktigt tjänstemannaansvar.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Det sägs att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Hur kan det då komma sig att mäns livsinkomst är flera miljoner kronor högre än kvinnors, och hur kan det komma sig att män mördar kvinnor som de levt ihop med? Det var mitt budskap i valrörelsen. Jag gjorde konsekvent jämställdhet till en valfråga och kommer att fortsätta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Ekonomisk frihet existerar inte för kvinnor, eller för ytterst få. Fler kvinnor än män tar examen från universitetet, men det avspeglas inte i lön eller befattning. Hur kan det vara så?

Kvinnor har lägre pensioner även om de arbetat lika många år som mannen i ett förhållande. Vad det beror på vet vi. Orsaken stavas föräldraförsäkring och deltidsarbete.

Herr talman! Kvinnor äger mindre, oavsett om det gäller bilar, aktier, fastigheter eller företag - mycket mindre. Det får stor ekonomisk effekt, inte minst när det gäller beskattning. Vi vet att beskattningen av inkomst av tjänst är högre än beskattningen av kapital.

En fjärdedel av företagen drivs av kvinnor, och än färre kvinnor äger sina företag. Av det totala riskkapitalet i Sverige går cirka 1 procent till kvinnors företagande - 1 procent! Det är ju som ett skämt.

Sverige skulle kunna ha en utbildning som heter: Hur du tjänar mer än kvinnorna på arbetsplatsen - livet ut! Rubrikerna i utbildningen skulle vara: Ett - ta inte ut föräldraförsäkring. Två - vabba inte. Tre - jobba inte med oavlönat arbete i hemmet. Fyra - använd härskartekniker på jobbet. Klart!

Herr talman! Vi måste få till en ekonomisk jämställdhet på riktigt genom bättre offentlig statistik, uppdrag till myndigheter och satsningar på nätverk för kvinnors företagande. Inget, eller väldigt lite av det, finns med i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen. Vi lär återkomma i den frågan.

Herr talman! Under oktober månad har sex män häktats misstänkta för mord. Pratar jag om gängkriminalitet? Nej. Jag pratar om den eviga pandemin mäns våld mot kvinnor, därför att alla offren är kvinnor.

Den här frågan får oändligt mycket mindre utrymme i medierna än gängvåldet och de kriminella ligorna och otroligt mycket mindre utrymme i Tidöavtalet. Där pratas det om dubbla straff för gängkriminella. Då kan man kanske lite vårdslöst dra slutsatsen att när en man dödar en man och det handlar om gängkriminella kretsar är det mordet dubbelt så mycket värt som om en man dödar en kvinna som han haft en relation till. Var finns logiken i det här?

Vi måste skifta fokus när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Brottsoffret måste alltid vara i centrum. Så är det inte i dag. Det är förövaren som ska få sin frihet begränsad, inte brottsoffret, som det fungerar i dag. Det gäller kontaktförbud. Det gäller kvinnor som får hela sina liv förändrade och tvingas leva gömda.

Vi har en hög rättssäkerhet i Sverige i dag, men rättstryggheten är under all kritik. Det kan vi konstatera när vi tittar på statistiken kring våldtäkter. Fem av hundra våldtäkter leder till dom. Det beror inte på att kvinnorna ljuger utan på att männen går fria. Vi behöver skifta fokus i svensk rättspolitik.

Herr talman! I dag ska jag prata om något som många svenskar trodde att vi var överens om i den här församlingen. Det är något som har inneburit frigörelse från de strukturer som låste fast människor i en avskiljning från resten av samhället på grund av saker de själva inte rår för. Jag ska prata om diskrimineringslagen.

Under Pride 2007 sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt: "Diskrimineringslagen bör utformas mer generellt för att den ska fungera som ett verktyg för alla. . Jag tillhör den generation i moderaterna som ofta tagit ställning i konflikter. Min önskan är att människor ska kunna leva öppet och visa sin kärlek. Men vi är inte där än."

Jag trodde aldrig att jag skulle stå i den här talarstolen och citera en moderat statsminister. Men vi lever i en tid där mycket otänkbart sker.

Men, herr talman, var är de moderaterna i dag? Var är de som vågade ta konflikten om de strukturer som försätter människor i utsatthet? Var är de som var med i arbetet för en värld och ett land där alla får leva fria och öppna liv? I stället möter vi moderater som just har skrivit på ett slottsavtal med Sverigedemokraterna, som vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är den lag som hösten 2020 fällde Upplands Väsby kommun för diskriminering av en elev med autism på grund av bristfällig tillgänglighet. Det kan inte vara så att vi i Sverige år 2022 ska acceptera något så förkastligt som diskriminering.

Herr talman! Jag tillhör en generation som har fått åtnjuta tidigare generationers vinster. År 1979 slutade Socialstyrelsen klassa homosexualitet som en sjukdom. År 1987 lades homosexuell läggning till i diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering. År 2009 stiftades den nuvarande diskrimineringslagen, och myndigheten Diskrimineringsombudsmannen bildades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Lagen ska slå vakt om det starka samhället och vara garanten för att barn och unga får växa upp med tryggheten att samhället står bakom dem när de möter kränkningar, trakasserier och diskriminering. Men frågan om diskrimineringslagen bör nu ställas till den nytillträdda regeringen, vars företrädare har varit uppe i bland annat utrikesdebatten och slagit sig för bröstet för hbtq-personer i världen och som i sin regeringsförklaring pratade om samling, demokrati och upprättelse för brottsoffer. Ord om skydd till hbtq-personer och upprättelse för brottsoffer riskerar nämligen att bli ord utan verkan i ett samhälle utan en lagstiftning som kan ge dessa upprättelse när de diskrimineras.

Staten kan vara en möjliggörare och bidra till människors frigörelse. Låt oss därför samlas för alla människors rätt till fria liv och ge människor som utsätts för någon av de sju diskrimineringsgrunderna upprättelse!

Herr talman! Liberalerna viftade med prideflaggor på sin valvaka. Fyra veckor senare hotas diskrimineringslagen, och prideflaggorna har bytts mot Tidölagets slottsavtal.

Reinfeldt pratade om konflikter som var värda att ta. Finns det moderater kvar som vill ta konflikten mot dem som vill begränsa människors rätt till fria liv? Eller ingår inte människor som omfattas av diskrimineringsgrunderna i Ulf Kristerssons Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Det är en ära att få inleda den första kulturpolitiska debatten för den här mandatperioden. Men det går faktiskt inte att göra det utan en reflektion över de idéer som just nu präglar vår samtid.

I hjärtat av vår kontinent pågår ett fullskaligt invasionskrig. Under gårdagen har våldshärskaren Vladimir Putin utfärdat krigslagar i ukrainska områden, vilka han påstår sig ha annekterat genom illegala och riggade folkomröstningar. Hans etnonationalistiska rike ska expandera för att föra samman historiska generationer som lever i dagens Ryssland, Belarus, Ukraina och Moldavien - det är vad som framgår av hans tankegods. Att den så kallade föreningen genomförs genom krig, övergrepp, våld och förtryck bortom alla internationella regelverk som konstituerar förhållanden mellan stater och folk visar att inspiration har hämtats från de värsta av tider under människans historia.

Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Fastän den ryska regimen stänger ned internet och fängslar människor som talar om kriget, fastän allmänheten i Ryssland får sin information från rysk statlig tv som styrs och ägs av regimen eller är regimvänlig, kan man till slut inte hindra sanningen. De unga soldaternas kroppar kommer tillbaka till Ryssland i kistor, och mammornas protester har inletts.

Herr talman! På en annan plats pågår just nu landsomfattande protester. Fastän den iranska regimen stänger ned internet, fastän regimen fängslar människor som manifesterar mot diktaturen, håller luften och lögnen på att går ur ayatollornas era i Iran. En sönderslagen ung kvinnas kropp, Jina Mahsa Amini, skickades tillbaka på bår till kurdiskdominerade västra Iran. 43 år av diktatur håller på att utmanas av frihetskämpande skolflickor och mormödrar. Sanningen om diktaturens verk har fått bägaren att rinna över.

Herr talman! Den progressiva demokratiska kulturpolitiken strider för sanningen. Det är sanning och ansvarsutkrävande som de auktoritära regimerna, idéströmningarna och samhällskonstruktionerna förhindrar. Varför sitter det författare, journalister, musiker, forskare, skådespelare och regissörer i iranska och ryska fängelser? Jo, därför att det är de som behövs för att sanningen, ifrågasättandet, granskningen och alternativet till de auktoritära idéerna och regimerna ska till.

Det är den iranska regimens drönare som Putin använder i kriget mot Ukraina. Samverkan mellan diktaturerna och deras idéer är på frammarsch. Men de sammanför också alla oss som strävar efter fred, demokrati och frihet.

Herr talman! Demokrati kräver yttrandefrihet. Det kräver bildning, djupgående läskunskaper och resiliens mot desinformation. Det förutsätter att det finns konstnärlig frihet, oberoende journalistik, ett levande civilsamhälle, föreningsfrihet och folkbildning, ifrågasättande och granskning, demonstrationsfrihet och agitation, respekt för mångfalden av medborgare och minoriteter, fri forskning och humaniora samt en öppen debatt.

Det är på de grundvalarna Sverige har utvecklats till en av världens starkaste demokratier. Just därför kompromissar vi som representerar socialdemokratin aldrig med auktoritära idéströmningar. Därför blir den här mandatperioden också en kamp om idéerna i världen, i Europa och i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för detta anförande!

Det finns en sak som förenar oss. Det är ambitionen att försöka förstärka anläggningarna i vårt land. Men för det krävs resurser. Idrottsanläggningarna behöver bli fler i landet. Och eventuellt behöver de befintliga anläggningar som finns i kommunerna renoveras.

Jag har framför mig den överenskommelse som Sverigedemokraterna har tecknat tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I denna finns det inte en enda idrottssatsning, bortsett från den ansats man vill göra för att stärka de högsta ligornas konkurrenskraft.

Trots det högernationalistiska parti som Sverigedemokraterna är ser jag ingenting i överenskommelsen som handlar om folkrörelseidrotten, om mötet mellan människor eller om ambitionen att få med de grupper som inte har tillgång till idrottens fantastiska verksamhet i dag och framför allt de grupper som inte har tillgång till anläggningar. Är det som Angelika Bengtsson talar om i talarstolen i dag politik som är utanför avtalet? Vad är det egentligen som ska realiseras?

Ert parti är nu Sveriges största högerparti, och ni bär ansvar för den utveckling av politiken som ska ske. Är det som sägs här, att det ska byggas nya anläggningar i vårt land, verkligen sant?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att alla här är överens om att kultur är en viktig del av våra liv. Vi använder kultur på många olika sätt, när vi vill fira, för att glädja oss, som tröst eller när vi vill bli lugnade. Kultur kan också användas för att förmedla budskap, för att skapa gemenskap eller för att peppa oss på joggingturen.

Men vi är nog inte riktigt överens om vad som är god kultur eller vad som är kultur. För en kan det vara Verdis La traviata. För någon annan kan det vara Håkan Hellströms musik. En tredje kan säga att det är Astrid Lindgrens böcker, och en fjärde kan säga Unga Klaras föreställning Brinn.

Herr talman! Kultur är inte bara vår enskilda eller samhällets uppfattning om kultur. Det är också en bransch och en näring. Fler än 190 000 människor jobbar i Sverige i den kulturella och kreativa näringen. Ungefär vart tionde företag i Sverige drivs i den kulturella och kreativa branschen. År 2017 omsatte de 400 miljarder kronor och satte Sverige på världskartan.

Herr talman! Detta är en bransch som förtjänar större uppmärksamhet och bättre villkor än vad man förmått i det här huset de senaste åtta åren. Jag ser fram emot att med en moderat kulturminister och våra samarbetspartier äntligen ge branschen och kulturarbetarna i Sverige bättre förutsättningar för en blomstrande kultur och en bättre struktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Kulturutskottet har 23 myndigheter och över 30 stiftelser och bolag under sitt ansvarsområde. Det medför politiska direktiv, administration och en ostyrd verksamhet som är helt orimlig när det gäller att ge de bästa förutsättningarna för kultur. Jag ser fram emot att få vara med och se till att det blir färre myndigheter och färre politiska direktiv och att vi skapar förutsättningar för branschen att blomstra ännu mer, så att fler än 190 000 kan försörja sig i framtiden och så att vi får anledning att vara glada och får ta del av ännu mer kultur.

Herr talman! Vi alla behöver kultur, och kulturbranschen behöver oss.

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraten Lawen Redar ställer ett antal frågor till mig om sjukförsäkringen och andra saker som tagits upp i olika utredningar som bevis på hur rörigt det är att vara kulturarbetare i dag. Det jag beskrev i mitt anförande är en bransch som sysselsätter mer än 190 000 människor här i Sverige. Man har helt orimliga villkor. Man har 23 myndigheter att vända sig till. Man är bidragsberoende. Man har inte någon ordentlig sjukförsäkring. Stipendier ingår inte i sjukförsäkringen. Det är olika direktiv för olika myndigheter man ska söka bidrag hos. Det finns, herr talman, en rad problem som Socialdemokraterna inte har gjort någonting åt.

Nu har vi haft en moderat kulturminister, ett moderatlett kulturdepartement och en regering bestående av Moderaterna och ett antal samarbetspartier i några dagar. Jag hoppas kunna glädja riksdagen med att komma tillbaka så fort det bara går med lösningar på de problem som Socialdemokraterna har känt till men inte gjort någonting åt under de senaste åtta åren.

Herr talman! Det är något visst med lägereldar. De är en del av vår mänskliga historia, en del av oss och vår kultur. Elden gav oss värme. Den höll rovdjur och insekter borta. Den motade undan mörkret och förlängde kvällarna. Man samlades förr runt lägerelden, umgicks och berättade, och alla var med. Kanske var det lägereldarna som gjorde det möjligt för oss att bosätta oss här i vårt karga klimat i Norden och som skapade närvärme och sammanhang för människor. Där fattade man viktiga beslut som gav oss den bergfasta välfärd som vi i dag lever i.

De flesta av oss har någon gång suttit runt en lägereld och upplevt värmen och gemenskapen och sjungit tillsammans.

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,och vid lägerelden hörde de hans sång.Och om bettlare och vägmän och om underbara ting,och om sin längtan sjöng han hela natten lång:

"Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder:Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!"

Vi har enorma utmaningar framför oss: cyberrymden med dess ökade kontroll av människors liv, energifrågor, försörjning, ensamhet och fattigdom. EU satsar 2023 på ett antal utmaningar inför framtiden, bland annat kompetens inom vård, skola, omsorg och digitalisering. Hur ser framtidens välfärd ut? Färdas vi väl - alltså välfärd?

Det finns 290 kommuner i Sverige, eller 290 lägereldar för att återknyta till historien. "Kommun" kommer ur latinets communis, som betyder gemensam. Vi behöver sätta oss runt lägerelden igen, lyssna på varandras berättelser, se varandra och mötas i ögonhöjd med närvärme och sammanhang med alla generationer.

Här befinner vi oss, du och jag, mitt i allt. Tillsammans behöver vi anta utmaningar och möjligheter av alla de slag från olika håll - tillsammans!

"Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga,där i vila multna vraken och de trötta män få ro.Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjungaunder valv där evigt unga barn av saligheten bo."

(Applåder)

Herr talman! Så ofta jag kan tar jag tillfället i akt att prata om vad idrotten och föreningslivet betyder för människor och för samhället, för den fysiska och psykiska hälsan, för samhällsgemenskapen och för städer, förorter och landsbygd över hela vårt land.

Inom idrotten, föreningslivet och civilsamhället pratas det ofta om förebilder. Det är dock sällan de stora idrottarna och superstjärnorna som inspirerar. Många gånger är det lärare, idrottstränare och ledare som får människor att våga tänka större och längre.

Detta är något som också påverkar mig i mitt arbete. Vuxna och närvarande förebilder är enligt mig lösningen på så många frågor och problem. Och förebilder kan vara så otroligt mycket. Det kan vara allt från föräldern som varje dag går till jobbet till lärare och vuxna i skolan liksom fältarna som går på våra gator. Det kan vara fritidsledaren på fritidsgården och våra ledare och tränare inom föreningslivet.

Förebilder är vuxna som inspirerar och motiverar, som ser, som hör och som visar förståelse, medkänsla och vågar sätta gränser. Samhället behöver dessa vuxna. De skapar nämligen en trygghet som varken poliser eller ordningsvakter kan lösa.

Herr talman! Efter sju år i kulturutskottet, där jag var ansvarig för idrottsfrågorna, fick jag hösten 2021 byta till justitieutskottet. Det var såklart en stor förändring, men det ligger också nära det jag har jobbat med.

Den erfarenhet jag har med mig som lärare och föreningsförespråkare är nämligen något jag tar med mig i mitt fortsatta arbete i justitieutskottet, och i dagens debatt är det framför allt idrotten jag kommer att fokusera på.

För där samhället och politiken svajar, där finner vi idrotten. När verksamheter, företag och organisationer drar sig bort från förorten och landsbygderna är oftast idrotten en av de få verksamheter som finns kvar. Idrottsrörelsen hittar vi i hela Sverige. Den finns i våra storstäder, och den finns i nästan varenda liten by.

I många debatter och inlägg på sociala medier har jag sagt att i ett samhälle där barn och unga har en meningsfull fritid skapas samhällsgemenskap som har styrkan att bryta utanförskapet och vara en stark motkraft till en brottslig bana.

Men vi får aldrig, herr talman, använda idrotten bara som ett medel mot brottslighet. Vår uppgift som politiker är att ge idrotten de förutsättningar den behöver för att fortsätta utveckla sina styrkor - som folkrörelse, demokratiskola, mötesplats och något som ger chans till fysisk rörelse - samt att stötta och pusha i dess fortsatta jämställdhetsarbete.

Som politiker behöver vi inte peka finger och berätta för idrotten vilken kraft den besitter; inom idrotten vet man redan detta. Vad som behövs är att ge idrotten de förutsättningar den behöver för att fortsätta utvecklas - att vi bygger våra städer och samhällen med arenor och grönytor där man kan röra sig och att vi ger kompensation och stöd när priserna stiger så att de låga trösklarna och de låga medlemsavgifterna kan finnas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Fler verktyg till polisen, hårdare straff, sänkt straffålder med mera är inte brottsförebyggande - det är brottsbekämpning. Brottsförebyggande kräver fler förebilder, mötesplatser, gemenskap och framtidshopp. Brottsförebyggande kräver en jämlik skola, en trygg arbetsmarknad, ett brett föreningsliv och en stark idrottsrörelse. Så bygger vi Sverige tryggare och starkare.

(Applåder)

Herr talman! Om herr talmannen bara visste hur glad jag är att Roland Utbult begärde det här replikskiftet med mig! Jag tänkte nämligen begära replik på Roland Utbult och säga att en kultur- och idrottsdebatt inte är fulländad om jag inte har fått ha ett replikskifte med ledamoten Utbult om fritidskortet. Sådana har vi haft många gånger tidigare.

Jag ska ge dig ett erkännande, Roland Utbult, för jag läser de förslag som läggs fram. Fritidskortet har utvecklats med tiden, och det är en utveckling som jag kan se som ganska positiv. Det ska nå ut bredare, och det ska varieras utifrån vilken socioekonomisk bakgrund man har; det ska slå olika.

Men vi står också inför det faktum att priserna skenar inom idrottsrörelsen. Även med ett fritidskort ser vi att medlemsavgifterna stiger. Det finns för få arenor; man tvingas säga nej. Och när priserna stiger är risken att även medlemsavgifterna ökar. Hur ser Roland Utbult att vi ska kunna möta den kostnadsökningen? Det kommer inte att kunna lösas med fritidskortet.

Herr talman! Barn har det olika. Vissa växer upp i stort överflöd, andra under påvra omständigheter. Vissa växer upp med läsande förebilder och stor tillgång till massor av böcker, tidningar och samtal, andra i en mer språkfattig miljö. Vissa har föräldrar med lång utbildning, andra har föräldrar med kort utbildning.

Den svenska skolan, med rätt och plikt för alla, finansierad efter förmåga och disponerad efter behov, är konstruerad för att minska den skillnad som dessa livsförutsättningar ger och så att säga jämna ut startlinjen. Den har varit världsbäst på det. Det är den inte längre.

Det har de senaste decennierna blivit allt större skillnad mellan skolor, och familjebakgrunden har fått allt större genomslag i barnens skolresultat. Under många år sjönk de svenska kunskapsresultaten, och ojämlikheten ökade.

Vi socialdemokrater har vänt trenden genom att satsa stort på skolan. Nu ökar de svenska kunskapsresultaten i mätning efter mätning. Samtidigt kvarstår och ökar ojämlikheten som ett resultat av att skolan styrs som vore den en marknad.

Därför behöver några saker ändras i det svenska skolsystemet, så att samhället återtar kontrollen.

Först och främst måste skolor finansieras efter vilket ansvar de har och efter elevgruppernas behov. Då behöver skolpengen differentieras mellan fristående och kommunala skolor, så att vi slutar att betala friskolor en bonus för ett uppdrag de inte har. Ett strukturbelopp behövs i skolpengen som gör att skolor som har elever med större behov av lärartäthet och annat stöd också har resurser att möta de behoven. Staten behöver öka sitt engagemang i finansieringen av skolan.

Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

De orättvisa friskoleköerna måste förbjudas. När det finns fler sökande än platser till en skola måste ett urval göras. Friskolor får i dag använda kötid för att göra det urvalet. Och det gör de, för det är ett utmärkt sätt att sortera ut ett lönsamt elevunderlag. Det leder till att elever från olika sociala förhållanden i minskande utsträckning får sin undervisning i samma klassrum.

Skolvalet måste bli gemensamt. Alla skolor har i dag ansvaret att sköta sin egen antagning. När Skolinspektionen tidigare i år kollade hur det går för friskolorna att göra detta kan resultatet sammanfattas som: Det går inte bra. Av 30 granskade friskolor är det 24 som inte följer reglerna. Elever och deras vårdnadshavare får inte veta varför de kom in på en skola eller varför de inte gjorde det. Skolor samlar in information om eleverna som de inte får använda för urvalet, till exempel om elevers stödbehov eller modersmål, och sorterar elever efter det. Skolvalet måste skötas i ett sammanhållet och gemensamt system.

Offentlighetsprincipen måste införas för alla skolor i Sverige. Fristående skolor är helt skattefinansierade och utövar myndighet i myndigheters ställe. Självklart ska alla uppgifter om deras verksamhet vara offentliga för alla att ta del av och granska. Samhällets behov av insyn trumfar bolagens behov av att skydda sina affärshemligheter alla dagar i veckan.

Det viktigaste av allt för att skapa en mer likvärdig skola som kan kompensera för elevers olika förutsättningar och behov är att bli kvitt vinstintresset. Den som driver skola för att tjäna pengar sätter aktieägarnas intressen före elevernas. Det leder till segregation, betygsinflation, lägre lärartäthet, sämre behörighet och så vidare. För att återupprätta skolan som en samhällets minsta gemensamma nämnare - som platsen där folk från olika bakgrunder möts - måste vi återta den demokratiska kontrollen över skolan.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är ett extremt land i dag, extremt på så sätt att vårt skolsystem är uppbyggt utifrån en sorts skev marknadslogik, en marknadsskola. Inget annat land i världen tillämpar vårt skolsystem. Alla andra länder tittar förundrat på oss i Sverige och undrar vad vi egentligen håller på med. Faktum är att merparten av svenska folket också undrar, då en majoritet av befolkningen är emot vinster i välfärden.

Marknadsskolan bygger på principen om att vi ska ha en skattefinansierad skola, och det är bra. Men vem som helst kan i praktiken starta en skola och börja tjäna pengar på den, och det är dåligt. Det är dåligt utifrån flera perspektiv. Men i första hand är det dåligt - för att använda sig av ett gammalt moderat bevingat uttryck - för att man inte ska slösa med skattebetalarnas pengar.

Skatt är samhällets metod att finansiera det vi ska ha gemensamt. Privata vinster till enskilda företag kan inte på något sätt sägas vara det folket förväntade sig när friskolesystemet infördes för drygt 30 år sedan. Tvärtom var huvudargumentationen då att skolan skulle bli billigare och framför allt bättre. Vi kan konstatera att den blev varken det ena eller det andra. Tvärtom har det blivit fri dragningsrätt på skattemedel, vilket möjliggjort för de stora skolkoncerner som nu härjar fritt att spendera stora summor på lobbyism för att påverka den politik som förs till sin egen fördel. Samtidigt har skolan - det skulle nog var och en hålla med om - blivit sämre.

Herr talman! Slottsavtalet har inga lösningar på de problem som vi ser att skolan har eller står inför, något som i dag uppmärksammats av ordförandena från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Jag tycker dock att det är intressant hur snabbt det gick för ett bolag som Academedia att säga att de var helt tillfreds med de förändringar som föreslås i slottsavtalet. Det man låter meddela är: "Många av de förslag AcadeMedia tagit fram genom åren finns med här." Lite senare tillträder en ny skolminister, som förutom att vara liberal sitter i styrelsen för och dessutom äger aktier i ett skolbolag. Det är aktier som hon väljer att sälja efter det att hon har tillträtt, så att hon inte skulle råka gå miste om den värdeökning som hennes eget tillträde som ansvarig minister skulle medföra. Till råga på allt är bolaget som hon suttit i styrelsen för ökänt för att enbart servera barnen knäckebröd och vatten till frukost. Visst ställer man sig ändå frågan vilka kopplingar det egentligen finns mellan Liberalerna och de privata skolbolagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Vad är egentligen korruption? Enligt Världsbankens definition är det ett missbruk av offentlig makt för privat vinning. Jag är varken åklagare eller polis, men i fallet med Liberalerna och skrivningarna i slottsavtalet och med ministertillsättningarna i åtanke skulle jag åtminstone börja fundera. Är det lämpligt? Är formuleringarna i slottsavtalet ett beställningsjobb från det berörda näringslivet? Är gränsen för korruption passerad?

Fru talman! Vi får med stor sannolikhet anledning att återkomma till avtalet och dess formuleringar, men den här regeringsbildningen har om inte annat möjligen visat oss en helt annan dimension av vad begreppet marknadsskolan i själva verket innebär. Sveriges elever och lärare - ja, hela den svenska skolan - förtjänar bättre. Vi i Vänsterpartiet kommer att göra allt vi kan för att den svenska skolan än en gång ska bli bäst i världen.

(Applåder)

Fru talman! Detta är mitt första anförande som ny riksdagsledamot. Det värmer mig lite extra att få hålla detta jungfrutal vigt till den kanske främsta investeringen för framtiden. Det handlar om skolan och skolans roll för att bekämpa barns och ungas psykiska ohälsa och om satsningar på elevhälsan.

När skolan fungerar som bäst går barnet dit på morgonen med hopp i bröstet och får stödet för att kunna förstå, studieron att kunna lära och vännerna att kunna utvecklas med.

Efter att klockan ringt ut ska de hoppfullt kunna gå hem till föräldrarna och kring middagsbordet berätta om alla de drömmar de har för framtiden. De kanske vill bli polis, ingenjör, läkare eller kanske till och med själv lärare.

Det är dessvärre en verklighet som är långt ifrån den som alla barn där ute som spenderar majoriteten av sina dagar i skolans korridorer kan relatera till. Många har i stället för hoppet i bröstet en klump i magen och hjälpen alltför långt bort. Då har vi som politiker misslyckats. Svensk elevhälsa behöver verkligen en nystart.

Alltför ofta när jag är ute på skolor och pratar med barn och unga berättar de att när de har vänt sig till elevhälsan och sökt en vuxens hjälpande hand har de mötts av en stängd dörr med en post-it-lapp där det står något i stil med: Vänligen återkom en annan dag, är borta på konferens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

I april förra året konstaterades att en skolläkare i genomsnitt hade hand om 9 400 elever. På varje skolpsykolog gick det 1 200 elever trots att riktmärket var högst 500. Det är så trots att vi vet att psykisk ohälsa bland barn och unga inte kan vänta.

Jag är övertygad om att det inte blir lättare att fokusera på eftermiddagens svensklektion om man mådde dåligt under förmiddagens mattelektion och inte haft någon att prata med om det.

År 2017 hade var tredje grundskola och varannan gymnasieskola fått påpekanden från Skolinspektionen om bristande elevhälsa trots att vi vet att psykisk ohälsa bland barn och unga växer.

Vi vet att ungdomens år aldrig kommer tillbaka. Sveriges barn och unga förtjänar bättre än en stängd dörr den dagen de behöver hjälp för att kunna leva och inte bara överleva de åren. Därför blev jag glad när jag tog del av de förslag som följde med såväl Tidöavtalet som regeringsförklaringen.

Det handlar om stärkta insatser för ökad studiero i klassrummet. Det handlar om en elevhälsogaranti som garanterar tillgänglig kurator varje dag på skolan. Det handlar om samverkansavtal mellan skola och sjukvård för att minska risken för att barn faller mellan stolarna.

Men det handlar också om rektorers förtydligade ansvar för att upprätthålla tryggheten i skolan och ökade befogenheter att flytta på de elever som inte kan respektera sina klasskamrater. För det ska alltid vara mobbaren och inte den mobbade som tvingas byta skola.

Fru talman! Skolan ska vara en framtidsplats. Det ska vara en plats där unga får stödet för att förstå, studieron för att kunna lära, och kamraterna att kunna utvecklas med. Men då måste skolan börja att vara en trygg plats. Tröskeln till att få hjälp långa, tuffa dagar måste också vara låg.

De kommande åren måste bli en nystart för elevhälsan och för barns och ungas psykiska hälsa.

(Applåder)

Fru talman! I min hemstad Malmö, som sedan många år är en socialdemokratiskt styrd kommun, har vi länge brottats med dåliga skolresultat.

Drygt 20 procent av Malmös skolelever gick i somras ut årskurs 9 med ofullständiga betyg och får alltså inte tillgång till alla gymnasieprogram. Trots detta mediokra resultat ska det ändå vara en förbättring jämfört med tidigare år.

Stämmer det att skolresultaten har förbättrats till dagens nivå? Svaret är ja - om man bortser från betygsinflationen. Alltså vet vi inte med säkerhet.

Denna betygsinflation som finns på många skolor i Sverige är ett stort nationellt problem. Dock är den väldigt påtaglig i just min hemstad Malmö. I kärnämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk har Malmö i den senaste statistiken som Skolverket presenterat en större betygsinflation i alla dessa fyra ämnen jämfört med hela riket. Det är alltså skillnaden mellan resultaten i de nationella proven och erhållet betyg som visar betygsinflationen. Enligt Skolverket är de nationella proven ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning av en elevs kunskaper.

Tittar man då lite närmare på årets resultat i Malmö ser man att det är ett ämne som särskilt sticker ut, nämligen matematik! Det är ett väldigt konkret ämne som borde vara ganska enkelt att betygsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Tio skolor har satt ett betygssnitt i matematik som överskrider resultaten i de nationella proven för årskurs 9 med en till två betygsnivåer. Merparten av dessa skolor ligger i så kallade utanförskapsområden.

Fru talman! Det har tyvärr även visat sig i undersökningar att lärare på vissa skolor i Malmö blivit uppmanade att sätta högre betyg - mycket olustigt, tycker jag. Jag är medveten om att det finns ett politiskt värde av att vilja redovisa goda resultat för den verksamhet man ansvarar för, men någon gång kommer verkligheten i fatt.

Det finns flera uppenbara nackdelar med denna betygsinflation. Alla dessa elever som har fått glädjebetyg och sedan fortsätter i gymnasieskolan kommer i många fall att få svårt att klara av utbildningen. Vi får heller inte glömma de elever som har fått rättvisa betyg. De är också många, men de har inte kommit in på just den gymnasielinje de sökt till eftersom de har blivit omsprungna av andra elever som har fått orättvisa betyg. Detta är inte okej!

Det krävs flera åtgärder för att få bort eller mildra betygsinflationen. Det kan handla om ett nytt eller nygammalt betygssystem, men det kan även handla om ett statligt huvudmannaskap för den svenska skolan.

Här finns hopp. Ett statligt huvudmannaskap kommer att utredas i och med den nya regering som precis har tillträtt, och det är något som jag tror gläder många.

Fru talman! Sverige tillåter som enda land i världen obegränsade vinstuttag ur skattefinansierad skola. Varje år plockas miljardbelopp ut i vinst. Om bara det senaste årets vinstuttag hade återinvesterats i skolan hade det kunnat resultera i 2 200 fler lärare. Skattepengar som är tänkta att gå till barns och elevers lärande försvinner ut i riskkapitalisters fickor. Är det rimligt att svensk skola fortsätter att dräneras och segregeras på grund av vinstjakten? Det svenska folket tycker inte det. Vi socialdemokrater tycker inte det. Det är dags att förbjuda vinstuttagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Problemet är bara att riksdagens högermajoritet gång på gång röstat nej till att reglera de obegränsade vinstuttagen och att den nya högernationalistiska regeringen inte ser problemet. Sverigedemokraterna försvarar till och med skolkoncernernas vinstjakt med orden "Vårt parti vill inte ha ett socialistiskt skolsystem".

Men, fru talman, menar Sverigedemokraterna verkligen att vartenda övrigt land i världen har ett socialistiskt skolsystem? Sverige, landet lagom, utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt, och det får stora konsekvenser. OECD, som närmast kan betraktas som marknadsliberalt, har i rapport efter rapport och år efter år underkänt marknadsinslagen i svensk skola. Incitamentet att göra vinst leder till att elever som inte anses lönsamma sorteras bort. Gapet mellan de bäst och sämst presterande eleverna har ökat, och familjebakgrund spelar allt större roll när det kommer till skolresultaten.

Marknadifieringen av svensk skola måste få ett stopp, och därför vill vi socialdemokrater ha ett helhetsperspektiv. Förbjud vinstjakten, skapa ett rättvist skolval och sluta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler! Vi vill ha en sammanhållen skola med ett fokus: elevernas utveckling och lärande.

Flera partier säger sig nu vilja begränsa vinstuttagen, ett besked som bland andra Liberalerna lämnade i valrörelsen. Men när det kommer till vinstutdelning landar regeringens nya slottsavtal enbart i att vinstutdelning inte ska få förekomma de första åren, vilket är helt tandlöst. Det välkomnas till och med av Academedia, som menar att det inte kommer att påverka deras expansion. Att dessutom koppla rätten till vinstuttag till skolors resultat riskerar att elda på glädjebetygen och öka lärarnas administrativa börda.

Det är tydligt att riksdagens åtta politiska partier har olika lojaliteter och att det för vissa partier är svårt att kapa banden till näringslivets marknadsintressen. Men som riksdagsledamöter har vi en skyldighet att tjäna demokratin och att sätta det svenska folkets bästa i första rummet. Då måste det vara slut med att använda våra barn och elever som medel för att göra vinst på skolmarknaden. Varje krona avsedd för barns och elevers lärande ska gå till barns och elevers lärande.

(Applåder)

Fru talman! En examen med godkända betyg är den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap. En avklarad skola skapar bättre förutsättningar och ger fler möjligheter, inte bara till högre studier utan också att ta sig ett arbete eller starta sitt första företag.

Fru talman! Skolan är därför något av det viktigaste vi har, men jag är oroad för utvecklingen. Vi ser att fler och fler elever slås ut tidigt och att vi inte lyckas ge utsatta elever det stöd de behöver. Det börjar redan i förskolan med stora barngrupper och en arbetskår som inte riktigt orkar med. Det fortsätter sedan i skolan med lärare som tyngs av ett berg av administration och med oro och stök i klassrummen som gör att elever inte kan koncentrera sig. Alltför sent upptäcks elever som inte kan läsa, och resurser upplevs inte räcka till.

Fru talman! Skolan och förskolan är fyllda av eldsjälar som jobbar betydligt mer än vad både deras lön och arbetsbeskrivning egentligen medger. Bland lärare och förskollärare är dock sjukdom på grund av stress den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Det är en tuff miljö för dem som har det allra viktigaste arbetet: att utbilda våra barn för framtiden.

Samtidigt ser vi konsekvenserna av en långtgående brist på utbildad personal. Enbart i mitt hemlän Västmanland saknas 1 700 lärare och förskollärare fram till 2025. Samma utveckling ser vi i hela landet. Det är oroväckande siffror. Andelen behöriga lärare är inte heller tillräcklig sett till regioner, kommuner eller skolor inom samma kommun.

Men, fru talman, det finns lösningar. Det handlar om att få trygghet och studiero i klassrummet. Det handlar om rätt kompetens på rätt plats och att lärares administrativa börda på allvar lättas så att de kan fokusera på sitt viktiga undervisningsuppdrag.

Fru talman! Den nya regeringen kommer bland annat att utveckla lärarutbildningen så att man är rätt rustad för när man är färdig, bland annat med förstärkning av ledarskapsdelen i utbildningen. Det behövs också en uppvärdering av yrket, och här har vi politiker ett särskilt ansvar.

Avslutningsvis: Förskolan behöver också bättre och långsiktiga förutsättningar med bland annat minskade barngrupper och karriärtjänster för förskollärare, så att fler orkar och vill stanna kvar i yrket. Yrket måste bli mer attraktivt för att säkra kompetensen för framtiden. Det är ett undervärderat arbete där man i dag lägger en viktig grund för framtida skolframgångar.

(Applåder)

Fru talman! Mitt anförande ska handla om folkbildning och vikten av att det fortsatt satsas på studieförbunden, såsom ABF, och på kultur- och folkhögskolor.

Som en härdad industriarbetare som har arbetat 40 år inom industrin och som ordförande i IF Metall Blekinge vet jag hur viktigt det är att kunna bildas i alla åldrar. Utbildning i arbetslivet är lika viktigt som grundskola, högstadium eller högskola, och då är folkbildningen ett viktigt komplement och ett kompetenshöjande alternativ.

Det finns ett tydligt behov nu, när vi har det nya omställningsstudiestödet. Här blir jag lite bekymrad när den nya regeringen talar om att de ska gå in och skruva lite i den nya LAS-överenskommelsen, som är framtagen av arbetsmarknadens parter och som är starkt förankrad i politiken som en helhet, just för att det inte ska bli förändringar när det kommer en ny regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Folkbildningen är viktig för att alla ska ges möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället i en omställning för att matcha arbetsmarknaden.

LO-familjen, den fackliga rörelsen, samverkar med ABF och folkhögskolorna i hela landet och är en avgörande del för att våra medlemmar ska få ta del av kunskap som ökar deras kompetens. Detta gäller även alla andra i samhället som behöver få en utbildning som ger jobb.

Vi har i dag många bristyrken där vi behöver kompetens för att täcka delar av välfärden men också många industrijobb. Där spelar studieförbunden med folkhögskolorna en stor roll. Detta är kultur i arbetslivet. Det handlar om att skapa verksamhet utifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Deltagarna lär av varandra.

Folkbildning handlar också om att bevara vår historia då den har sina rötter i nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Det handlar om religionsfrihet, yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. Dessa grupper har varit viktiga för att skapa det demokratiska samhälle vi har i dag, och det ska vi värna om.

Fru talman! Folkbildningen kännetecknas av den mycket viktiga principen fri och villig, vilket innebär att den står fri från statlig styrning och att den alltid ska vara frivillig för deltagare.

Statens stöd till folkbildningen syftar till att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, möjliggöra ökad mångfald och att människor ska kunna påverka sin livssituation för att skapa engagemang i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för ökad del i kulturlivet.

Barnperspektivet är i allra högsta grad viktigt när det kommer till kulturlivet. Sysselsättning i unga år och under skoltiden är ett viktigt förebyggande arbete för att barn och unga ska hållas borta från brottslighet men även känna att de är en del av samhället. Därför hoppas jag att den effektivisering och reformering som ska göras inom området inte handlar om nedskärningar utan om fortsatta satsningar som leder till större delaktighet för fler att delta i både studier och kultur och även att stärka demokratin. Folkbildning är upplysning.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen

Fru talman! Under mina tre år som folkvald i Europaparlamentet, som jag nu har lämnat för riksdagen, har jag varnat för en naiv, orealistisk och verklighetsfrånvänd klimat- och energipolitik och vad den skulle leda till.

Jag har varnat för att målen och de planekonomiska metoderna inte skulle leda till omfattande utsläppsminskningar, däremot till skenande el och bränslepriser, stora geopolitiska risker, slöseri med skattepengar och sjunkande konkurrenskraft för industrin.

Jag har även konsekvent varnat för hur politiken kommer att slå mot vanligt folk som barnfamiljer, ensamhushåll, småföretagare, pensionärer och mot de redan hårt belastade skattebetalarna.

Fru talman! Alla dessa tusentals miljarder som nu satsas på en klimatomställning inom Sverige och EU borde enligt mig följas av två enkla frågor. Vad kommer satsningarna att innebära rent konkret för vanligt folk, och vilken effekt kommer de att få på det globala klimatet?

Jag har ställt frågan till åtskilliga politiker men aldrig fått några konkreta svar. Jag har även ställt frågan till EU-kommissionen och då faktiskt fått ett svar: Satsningarna kommer att medföra en marginell effekt. Mer resurser kommer dock att behövas.

Ja, ni hörde rätt. Mer resurser kommer att behövas. Tusentals satsade skattemiljarder beräknas alltså, förutom den nu synliga energifattigdomen och den försämrade konkurrenskraften, medföra en marginell effekt på det globala klimatet.

Jag måste också tillägga att den marginella effekten kommer att utebli helt om resten av världen fortsätter att öka sina utsläpp, vilket de gör i dagsläget.

Fru talman! Jag har som controller i energibranschen sett hur en sund och rationell energipolitik fått ge vika för önskedrömmar. Det har varit tungt - en tröstlös kamp mot dogmatism och idealism. Men jag står faktiskt här i dag fylld med en stor portion hopp. Maktskiftet, den gedigna regeringsförklaringen och Tidöavtalet tyder på välbehövliga paradigmskiften inom flera områden. Energi- och klimatdelen i avtalet andas tillnyktring, sunt förnuft och handlingskraft.

Samarbetspartierna är överens med oss sverigedemokrater om att de rosa drömmarnas tid nu måste vara förbi och att realism ska råda framöver. Avtalet innehåller konkret energipolitik för att möta energikrisen i vinter men också de nödvändiga satsningar på kärnkraft som behövs för att på sikt återskapa ett välfungerande energisystem.

Fru talman! Energi- och klimatdelen i Tidöavtalet påminner mig om varför jag blev sverigedemokrat. Vi är helt enkelt ett parti som tar frågorna på allvar och ser verkligheten som den är.

Fru talman! Det är få saker som har försämrat villkoren för företag, hushåll och vanliga människor så mycket som den förda energipolitiken och klimatpolitiken, som fullständigt har slagit sönder konkurrenskraften i och med de skenande elpriserna och bränslepriserna. Blir vi fattigare kommer ingen att bli lyckligare av det, tro mig!

Det här med att vi ska gå före är någonting man pratar om även i EU, alltså att vi ska vara ledande i den här omställningen. Jag tror dock inte att någon nation runt om i världen tar efter ett land som gör sig självt fattigare. Det är nämligen inte där förändringen ligger. Det är länder med hög tillväxt som har möjlighet att satsa på just klimatsmarta idéer, innovation och utveckling. Det är de länderna man kommer att ta efter, inte länder som förstör världens renaste fossilfria energimix och en strålande konkurrenskraft. Nyckeln ligger alltså någon helt annanstans än i den politik ni bedriver, Åsa Westlund.