Angelika Bengtsson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Herr talman! I det här betänkandet behandlar vi förra årets arbete i Europeiska unionen, regeringens skrivelse samt totalt cirka 90 motionsyrkanden i både följdmotioner och motioner från allmänna motionstiden. Det är med andra ord dåtid och visionen om framtiden vi debatterar i dag. Det är ett stort och gediget betänkande, och det är därmed svårt att gå in på varje detalj.

Då som nu – och precis som i denna kammare – har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina varit en påtaglig del i EU:s arbete. Då som nu är vårt stöd till Ukraina oförändrat. Vi ska fortsätta att stötta Ukraina och bidra med ett starkt ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd samtidigt som vi ska vara pådrivande i fler sanktioner mot Ryssland. Givetvis måste fredsprocessen ske på Ukrainas villkor.

Herr talman! På temat gällande sanktionsregimen mot terrorism har vi en reservation, och jag yrkar bifall till reservation 7.

EU har sin egen sanktionsregim mot terrorism, där personer och grupper som deltar i terroristhandlingar kan listas och omfattas av restriktiva åtgärder. Dessa åtgärder inkluderar frysning av tillgångar och förbud mot att tillhandahålla ekonomiska resurser. Vi anser att EU:s ramverk inte är tillräckligt effektivt, och ramverket försvårar i sig processen att terroristlista vissa grupper. Vi vill därför att regeringen snarast bör verka för en översyn och därefter en uppdatering av regelverket för terroristlistning inom EU.

Herr talman! När vi nu nämner sanktioner har vi ett särskilt yttrande på området gällande Magnitskijsanktioner. Vi ställer oss bakom utskottets ställningstagande och motivering, men vi noterar att utskottets tillkännagivande i frågan inte är slutbehandlat enligt regeringens skrivelse och att arbetet därmed fortskrider, vilket vi ser positivt på. Det är dock anmärkningsvärt att sådana sanktioner inte har införts, trots att det finns ett stort behov av att dessa snarast kommer på plats inom EU. USA, Kanada och de baltiska länderna är exempel på länder som redan har infört sådana sanktioner. Det geopolitiska läget har inte förbättrats utan snarare tvärtom, varför det är av vikt att frågan färdigbehandlas skyndsamt. Vi anser att behovet av att införa Magnitskijsanktioner snarare ökat än minskat under den senaste tiden. Eftersom vi ingår i samarbete med regeringen kommer vi givetvis att följa frågan noga framöver.

Herr talman! Vi ser en utveckling där EU:s inflytande över medlemsländernas politik ökar och att beslut som borde fattas här i Sveriges riksdag allt oftare dikteras från Bryssel. Sverigedemokraterna anser att det är dags att sätta Sveriges intressen främst och att säkerställa att vår nationella suveränitet inte urholkas ytterligare.

Betänkandet om verksamheten i EU under 2024 visar tydligt hur unionen fortsätter att expandera sitt mandat inom områden som försvar, migration och ekonomisk styrning. Det har gjorts med utgångspunkt i världsordningen, och det har varit rätt och riktigt utifrån situationen vi befinner oss i. Men vi ser också med oro på hur Sverige förväntas anpassa sig till beslut som inte alltid ligger i vårt lands bästa intresse. Det är därför av yttersta vikt att vi stärker vårt nationella självbestämmande och säkerställer att svenska folkets röst får större genomslag i de beslut som påverkar vår framtid. För vi får aldrig glömma att det är svenska folket som har röstat fram våra svenska politiker i Bryssel – inte tvärtom.

Fru talman! Även jag vill inleda med att säga: Tillykke, Danmark, med grundlovsdagen!

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Det nordiska samarbetet är världens äldsta av sitt slag. Nordiska rådet bildades 1952, har 87 medlemmar och representerar fem länder och tre självstyrande områden. Det nordiska samarbetet fick sig en törn under pandemin men repade sig relativt snabbt. Sedan i höstas har det blivit ännu starkare och mer sammansvetsat efter att Grönland blivit en het diskussionspunkt internationellt. Detta visar på vår gemenskap och styrka. Vi håller ihop och visar stöd när det blåser stormbyar. Vi lär oss av våra misstag för att stå stadigare efteråt.

Helsingforsavtalet trädde i kraft 1962, har reviderats flera gånger och var uppe för diskussion på höstsessionen i Reykjavík. Enligt avtalet omfattar samarbetet sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi, näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet. Men vår omvärld ser annorlunda ut i dag än för 70 år sedan.

Vi är medlemmar i Nato, och vi är i en helt annan säkerhetspolitisk situation. Yttre hot är numera ett ämne vi ofta diskuterar – tyvärr. Tyvärr tvingas vi diskutera säkerhetsläget när Ryssland begår sitt aggressionskrig i Nordens närområde, när den nuvarande amerikanska administrationen vill köpa delar av Norden eller när Kina visar intresse i infrastruktur genom taktiska såväl som känsliga investeringar.

Det är med andra ord bra att Helsingforsavtalet nu ses över för att kunna revideras så att det blir ännu mer relevant utifrån dagens omvärld. Jag vill därför nämna vårt särskilda yttrande i betänkandet där vi hänvisar till vår följdmotion.

Fru talman! Vi ser hur Arktis och Barentsregionen förändras och blir mer av en geopolitisk hotspot och tillgänglig som en följd av klimatförändringarna och ryskt och rysk-kinesiskt intresse. För att möta dessa utmaningar och möjligheter är det av stor vikt att de demokratiskt sinnade arktiska länderna samverkar och skapar en gemensam infrastrukturplan. En sådan kan omfatta förbättrat transport-, kommunikations-, energi- och miljöskydd med fokus på att underlätta för både lokalbefolkningen och industriella aktörer. Vår mening är att ett övergripande mål för de allra flesta nationer i området kring Arktis bör vara att området ska fortsätta att vara ett stabilt och välmående lågspänningsområde.

Här vill jag även nämna isbrytaren Oden. Även om en ny isbrytare ligger utanför vårt ansvarsområde och utanför betänkandet påverkar den givetvis vår närvaro och inte minst motståndskraft i Arktis.

Sverigedemokraterna kommer inte att vara det parti som bromsar upp arbetet med att få fram en ny Oden, tvärtom. Vi ser ett stort värde i att Sverige fortsätter vara världsledande på forskning i Arktis, framför allt i den tid vi lever i nu.

Oden – eller Oden 2.0, kanske man ska säga – är dessutom så mycket mer än bara en isbrytare och ett forskningsfartyg. Den nya isbrytaren kommer att kunna bistå med exempelvis infrastrukturprojekt och en trygghet som är av stort värde för oss alla i regionen.

Fru talman! I betänkandet har vi lyckats få ett enat utskott gällande vårt yrkande om att de nordiska länderna ska sätta samman en gemensam försvars- och säkerhetskommission. Vi är tacksamma över den lyhördhet som utskottet har haft – vi lever som sagt i en omvärld där vi behöver samverka ännu mer på försvars- och säkerhetsområdet. Det är dessutom av relevans och av logiska skäl som vi gemensamt i Norden samverkar på försvarsområdet. Vi står varandra mycket nära på flera väsentliga områden, vilket i sin tur skapar en kraftfull fördel.

Fru talman! Det har många gånger lagts förslag på vårt bord som fått mig att fundera på om de är till nordisk nytta. Det är därför mycket välkommet att Helsingforsavtalet äntligen ses över. Som min kollega sa i förra årets debatt: ”Kanske är det hög tid för självkritik. Kanske är det så att vi alla, inklusive mitt parti och min partigrupp, behöver ta till oss misslyckandet med att genomföra Nordiska rådets kärnuppdrag och tänka över vår del i detta. Kanske är det så att alla och envar behöver tona ned övriga förslag och i stället värdera den nordiska nyttan högre och koncentrera vår tid till att röja just gränshinder.”

Vi sitter på mandat från våra partier som vi fått från våra väljare, de nordiska medborgarna. Det är åt dem vi lägger vår tid på att nå målet att bli den mest integrerade regionen före 2030. För att nå dit behöver vi gemensamt ta tag i alla regler som gör livet krångligare och skapar gränshinder mellan oss. Det är olyckligt att vi i dagsläget inte ser över ny lagstiftning utifrån just vilka gränshinder vi skapar med den nya lagstiftningen. Vi subsidiaritetsprövar allt som kommer från EU. Kanske borde vi införa det även ur ett nordiskt perspektiv. Detta diskuterade vi i arbetsutskottet lite kort när vi mötte Föreningen Norden i går, och det är något som jag kommer att ta med mig framöver. Målet måste ju vara att ha yttre gränshinder, inte gränshinder inom Norden. Det är så vi når vårt mål att vara den mest integrerade regionen, för det är underbart att leva i Norden. Jag vill leva, jag vill bo i Norden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Om det är något FN-systemet har gjort är det att ta svenska skattemedel för givna. Just därför betonade jag de svenska värderingarna i mitt anförande. De fattas nämligen i dag i FN-systemet. Om vi hade fått in mer av jämlikhet, transparens och demokrati hade vi haft ett mycket mer effektivt FN-system än vad vi har i dag.

Herr Johansson kan vara trygg med att vi med vår politik kommer att fortsätta att säkerställa att svenska skattemedel inom FN går till de mest behövande. Vi får ju ta del av fruktansvärda historier, och just därför är det så viktigt att svenska skattemedel går dit där de gör mest nytta. Jag tror att jag har varit tydlig nog i den frågan.

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan och möjligheten att förtydliga vår ståndpunkt om FN.

Under mina två mandatperioder i riksdagen har jag vid två tillfällen besökt FN och själv sett hur stort och ineffektivt FN-systemet är. Sverigedemokraterna är helt övertygade om att det går att effektivisera FN-systemet enormt mycket. Dessutom försvinner tyvärr mycket av de medel vi skickar till FN i hål i fickorna.

Många gånger behöver en organisation effektiviseras för att pengarna och hjälpen ska hamna där de verkligen behövs. Tyvärr är det inte så med FN i dag, utan mycket av pengarna hamnar i huvudkontoret i New York. Jag tror att man kan göra mycket för att skala ned och göra det mer effektivt och därmed fokusera ännu mer på dem som faktiskt behöver hjälp.

Vi reformerar biståndspolitiken, som var så ineffektiv under Morgan Johanssons tid i regering. Nu gör vi om för att göra rätt. Låt oss komma ihåg att varenda krona vi lägger i statsbudgeten kommer från Sveriges skattebetalare.

Fru talman! Vi debatterar utrikesutskottets betänkande 7 Internationella relationer m.m. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8 om relationen till Kina.

I det här betänkandet fokuserar vi på fyra områden utifrån yrkanden från den allmänna motionstiden. Dessa områden är internationell samverkan, jämställdhet samt kvinnor fred och säkerhet, relationer till Kina och konsulära frågor.

Utrikesutskottets arbete under året har speglat en värld i snabb förändring. Frågor om internationella relationer och samverkan har stått i fokus bortom de rena budgetfrågorna. Genom återkommande information från utrikesministern och kabinettsekreteraren har vi ledamöter hållit oss uppdaterade om vår omvärld. Resor till bland annat FN i New York samt till Indien, Sydafrika, Vietnam och Filippinerna har givit viktiga insikter i frågor om fred och säkerhet, utvecklingspolitik och handel samt global samverkan. Dessa resor och kontakter har inte bara berikat betänkandets innehåll utan också konkretiserat utskottets roll i det internationella samtalet.

Fru talman! Sverige har under lång tid burit ett tungt ansvar i det internationella samarbetets tjänst. Vi är inte bara en stark röst för fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Vi är också – och har länge varit – en av FN:s största finansiärer. Vårt land har investerat resurser, kunskap och engagemang, inte bara som ett självändamål utan i tro på en värld där samarbete slår splittring och där rätt går före makt.

I tider då det internationella samfundet prövas och då auktoritära krafter försöker tränga undan den regelbaserade världsordningen måste vi dock ställa oss denna berättigade fråga: Får vi i Sverige tillräckligt mycket tillbaka för det vi ger?

Därför anser vi att det är hög tid att Sverige verkar för att en FN-by etableras på svensk mark. I exempelvis Köpenhamn har man lyckats samla FN-organ i en miljö som både främjar synergieffekter och erbjuder tusentals kvalificerade arbetstillfällen. Sverige är, med sin starka internationella profil, sina universitet och sin teknologiska utveckling, minst lika lämpat att stå värd för en liknande etablering. Det handlar inte bara om arbetsplatser. Det handlar också om att skapa vägar in i det internationella arbetet för svenska studenter, forskare och experter och om att säkerställa att svenska värderingar som jämställdhet, transparens och demokrati blir tydligt representerade i FN:s korridorer. Det om något behövs mer än någonsin i dag.

Vi föreslår därför att regeringen tar fram en handlingsplan för att öka antalet svenskar i FN-systemet. Det är ett verktyg för att stärka individers möjligheter och för att stärka Sveriges position som global aktör. Praktikplatser, mentorsprogram och riktad utbildning är inte bara investeringar i framtida ledarskap utan också investeringar i vår internationella relevans.

Fru talman! Vi skådar en ny och oroväckande världsordning. Världen är som sagt i förändring, och många förändringar är inte till det bättre – tvärtom. Det har vuxit fram en ny geopolitisk verklighet där Kina alltmer öppet utmanar demokratiska principer, hotar regional stabilitet och urholkar de internationella normer som burit fred och välstånd. Vi ser detta i övervakningsstaten Xinjiang, i förtrycket av Tibet, i brutna löften om Hongkong och i hoten om Taiwan.

Sverige antog sin senaste Kinastrategi 2019. För Sverigedemokraterna är det uppenbart att strategin inte längre är i takt med tiden. Det är en viktig anledning till att vi har en reservation i frågan i betänkandet. Vi vill se ökat engagemang, ökad aktivitet samt minskad låtgåpolitik och naivitet. Den taktiken har nämligen inte fungerat.

Sverigedemokraterna ser därför att en ny, uppdaterad och tydlig Kinastrategi måste tas fram, inte i protest utan i syfte att göra oss mer oberoende och stärka vår motståndskraft. Strategin måste klargöra vilka risker som är förenade med ekonomiska beroenden, adressera cyberhot och spionage och lägga grunden för en strategisk handelspolitik med tydliga säkerhetsdimensioner.

Det handlar också om att stärka våra allianser med demokratier som står i frontlinjen mot kinesisk påverkan: Taiwan, Japan, Sydkorea och Filippinerna. Samtidigt bör vi fördjupa samarbetet med andra konstruktiva och likasinnade stater, inte bara militärt utan också civilt, till exempel när det gäller rymden eller kritisk infrastruktur. Här har Sverige kompetens och intressen som sammanfaller med våra partner och därmed en skyldighet att agera medan fönstret fortfarande är öppet.

Fru talman! I en alltmer oförutsägbar värld måste Sveriges politik vara både principfast och pragmatisk. Vi måste stå upp för det vi tror på och för svenska intressen och rusta oss för det vi fruktar tillsammans med likasinnade stater i vårt närområde.

Att verka för en FN-by i Sverige, att stärka svensk representation i det internationella samfundet, att ta fram en ny Kinastrategi och att fördjupa samarbetet med likasinnade demokratier är vägar framåt. Framtiden tillhör inte dem som står still; den tillhör dem som vågar agera i tid.

Fru ålderspresident! Vi talar i dag om en väldigt liten grupp transpersoner som tävlar inom idrotten. Man kan fråga sig varför man ska ändra ett regelverk som ska gälla denna lilla grupp. Är det rättvist? Jag tycker inte det.

Jag tycker att man ska tävla på lika villkor. Det är därför vi har den här debatten. Regelverk kommer, som statsrådet nämnde i svaret, ofta från internationell nivå. Just därför borde politiken även visa var man står i sakfrågan. Här borde Sverige vara tydligt. Det tycker jag inte att vi i Sverige är i dag, och jag beklagar det.

Min fråga är därför: Varför vägrar regeringen att vara tydlig i den här frågan? Vad är man rädd för? Idrottsrörelsen kommer fortsatt att vara fri, även om Jakob Forssmed sätter ned foten och säger vad han verkligen tycker. Varför ska vi ha en idrottsminister om han inte vågar ta ställning i sakfrågor som kan antas förolämpa vissa eller som kan vara känsliga?

Vi är politiker. Vi måste sätta ned foten någonstans om vi vill ha ett rättvist regelverk.

Fru ålderspresident! Jag har under två mandatperioder varit ansvarig för mitt partis idrottspolitik, och jag har följt den debatt som har förts framför allt i USA. Där har flera rekord, inte minst inom collegeidrotten, slagits av personer som fötts som män, bytt kön till kvinna och fortsatt att tävla inom samma idrott och därmed lyckats slå rekordet, det kvinnliga rekordet. Dessa personer var födda som män. Många kvinnliga idrottare har av den anledningen valt att avsluta sin elitkarriär eftersom de känner sig överkörda av ett orättvist regelverk.

Fru ålderspresident! Idrotten har i många år tampats med orättvisa villkor. Vissa dopar sig för att nå framgång och berömmelse. Andra ser en möjlighet i att byta kön för att nå samma framgång. Det må vara en radikal jämförelse, men jag är övertygad om att många med mig ser orättvisan i att man inte kan tävla på lika villkor.

Idrottsrörelsens grundbult är att vi ska tävla med samma regelverk och på lika villkor för att se vem som har nått den bästa tekniken, styrkan och uthålligheten för att ta guldmedalj och bli bäst inom sin idrott. Det kräver många timmar i idrottshallen för att nå denna framgång. Man ska inte kunna nå den framgången genom att fuska sig till den. Vi måste säkerställa att just detta upprätthålls: att tävla på lika villkor för att ha kvar glädjen i att pusha och nå sina gränser för att bli bättre och starkare inom sin idrott.

Debatten i USA börjar vi se och höra också här i Sverige, även om den inte är lika långt gången – ännu, säger jag, för jag är övertygad om att vi kommer att få se den debatten intensifieras i Sverige.

Jag vill lägga till ytterligare ett perspektiv i denna debatt. Många gånger pratar man om hormonnivåer i kroppen, men allt annat då? Mer muskelmassa – varför debatteras inte det? Varför tar vi inte upp det när vi diskuterar transpersoners tävlan inom idrotten? Män är födda med mer muskelmassa, och det kommer vi inte ifrån, oavsett hormonnivå i kroppen, framför allt när man redan har tävlat och nått en elitnivå inom sin idrott och därefter bytt kön men fortsätter att tävla.

Fru ålderspresident! Jag är ganska övertygad om att en elitsimmare som byter kön till kvinna kommer att fortsätta att vara starkare än Sarah Sjöström, för att ta ett exempel. Det är väldigt tydligt. Vi ser det i USA. Vi ser det på de rekord som slås. Det kan vi inte komma ifrån. Mer muskelmassa betyder per automatik att man är starkare.

Jag tycker därför att det vore bra att bredda debatten så att den inte bara handlar om hormonnivåer. Vi behöver även föra in alla andra aspekter – fysiska såväl som icke-fysiska faktorer – i debatten.

Fru talman! Tidöpartierna genomför nu den största reformagendan på biståndsområdet i modern tid. Det är bra, och vi ser effekterna av det redan nu.

Vi måste prioritera bland våra skattemedel. Vi har krig i vårt närområde, där Sverige generöst har skänkt många miljarder till Ukraina. Det är rätt, och det är riktigt, eftersom det också gäller vår säkerhet. Men vi fortsätter att skänka bistånd till Gaza, Mellanöstern och Afrika eftersom det pågår konflikter och krig även där.

När vi nu måste rusta upp vår egen säkerhet undrar jag om regeringen kommer att prioritera om ännu mer inom biståndspolitiken för att vi ska kunna ge mer pengar till i första hand Ukraina framöver.

Fru talman! Dagens debatt handlar om EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Det är med andra ord ingen ny lag som vi senare kommer att besluta om här. Det kan vara bra att tydliggöra för lyssnarna.

Jag vill börja med att hänvisa till det särskilda yttrande vi har. Det handlar kortfattat om vårt ideologiska ställningstagande i EU-frågan, där vi många gånger hävdar att beslut fattas bäst här hemma i denna församling och inte i EU-parlamentet.

Vi anser även att EU-maskineriet har blivit alltför byråkratiskt och att den administrativa kostymen har växt sig alltför stor. Vi behöver reformera EU i syfte att fokusera samarbetet till de grundläggande gränsöverskridande samarbetsområdena rörande ekonomiskt samarbete, handel, miljöfrågor och ökade säkerhets- och försvarspolitiska behov.

Med andra ord behöver vi en handlingskraftig union som gör nytta där samarbete krävs, återbördar beslutanderätt till nationerna, avvecklar symbolpolitik och genom regelförenklingar vänder konkurrensnackdelar till konkurrensfördelar i en tid då medlemsstaterna behöver minska sin beroendeställning gentemot externa aktörer på världsmarknaden och stärka Europas ekonomi.

Kommissionen inleder arbetsprogrammet med att poängtera att den vill se just ett djärvare, enklare och snabbare EU. Det är här vi menar att man behöver se över storleken på samarbetet och vilka prioriteringar som görs. Med det sagt är arbetsprogrammet som kommissionen har presenterat brett, och det behandlar många sakfrågor.

Återigen är stödet till Ukraina påtagligt, med all rätt. Vi är inne på det fjärde året då Ryssland för ett otillåtet aggressionskrig och Ukraina försvarar inte bara sitt land utan även Europas säkerhet. Det är av högsta prioritet att EU fortsätter tillhandahålla omfattande och långsiktigt förutsägbart stöd till Ukraina på flera områden – både militärt och civilt, politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt stöd – så länge landet är under attack. Det ukrainska folkets rätt till frihet och självbestämmande kan inte nog betonas.

Sverigedemokraterna stöder Ukrainas och Moldaviens kandidatprocess för EU-medlemskap. Men vi vill fortsatt betona vikten av framsteg i reformarbetet och att det grundläggande kravet om en meritbaserad utvidgningsprocess kvarstår. Det är grundläggande för utvidgningens och därmed EU:s legitimitet och långsiktiga hållbarhet.

Europa är i en ny säkerhetspolitisk tid, och ökad samordning och enighet i utrikes- och säkerhetspolitik kommer att krävas.

Desinformation används allt oftare för att exempelvis destabilisera demokratin, skapa polarisering och hota med säkerhetspolitiskt kaos. Kommissionen avser att ta fram förslag inom ramen för en demokratisköld. Det är ett initiativ för att skydda mot desinformation, påverkansoperationer och hybridattacker. Syftet är att stärka informationsintegriteten och skapa hållbara informationssystem både inom och utanför EU.

Fru talman! Jag vill betona att utskottet, liksom i tidigare uttalanden, framfört att EU generellt borde anta en striktare tillämpning av principerna om proportionalitet och subsidiaritet för att begränsa EU:s lagstiftande verksamhet.

Jag inledde mitt anförande med att poängtera att vi som parti anser att EU har vuxit ur sin kostym. Vi anser givetvis att varje land borde ta ett större ansvar för att bekämpa desinformation, och det är positivt att majoriteten även anser att detta bäst görs i respektive medlemsland. Konceptet saknar trots allt fortfarande en tydlig definition och ramverk för hur vi motverkar hot som kan underminera våra demokratiska värden och mänskliga rättigheter.

Det är på det här viset vi säkerställer stödet till kommissionens arbete, det vill säga genom att öka trovärdigheten i de sakfrågor som EU väljer att prioritera. Och vi vill att EU prioriterar andra sakfrågor.

Herr talman! Under de senaste månaderna har det inträffat flera kabelbrott i Östersjön, vilket givetvis har väckt oro bland de nordiska länderna. Dessa kabelbrott har påverkat viktiga undervattenskablar som används för datakommunikation och energiförsörjning.

En av de senaste incidenterna involverade en datakabel som går mellan Finland och Tyskland och som nu har skadats för tredje gången på kort tid. Polisen utreder händelserna som sabotage, och det finns misstankar om att fartyg från den så kallade skuggflottan kan vara inblandade.

Jag undrar om det finns fler planer på att öka samarbetet mellan de nordiska länderna för att förhindra kabelbrott i Östersjön.

Fru talman! Idrott och friluftsliv spelar en central roll i vårt samhälle. De bidrar inte bara till folkhälsan utan också till gemenskap och sammanhållning. Sverigedemokraterna ser idrotten som en viktig del av vår kultur och vårt samhälle, och vi vill säkerställa att alla har möjlighet att delta, oavsett fysiska hinder eller ekonomiska förutsättningar.

Vi anser att idrottsrörelsen ska få de resurser som krävs för att kunna bedriva sin verksamhet på ett tryggt och hållbart sätt. Därför föreslår vi att en lokal- och anläggningsfond inrättas för att säkerställa att idrottsanläggningar runt om i landet håller hög standard och är tillgängliga för alla.

Jag och Sverigedemokraterna var först med att motionera och budgetera för en lokal- och anläggningsfond. I dag har näst intill alla partier tagit efter och har liknande förslag. Dessutom förespråkar Riksidrottsförbundet också att en sådan fond bör införas.

Utöver detta vi vill också att en översyn av skattereglerna för idrottsrörelsen ska ske för att underlätta för föreningar att bedriva sin verksamhet.

Parasporten är en viktig del av idrottsrörelsen, och vi måste säkerställa att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter att delta i idrott som alla andra. Vi föreslår därför att en nationell strategi för parasport tas fram och att en inventering av tillgänglighetsanpassade idrottsanläggningar genomförs.

Vi vill också se en satsning på specialutrustning för parasport för att underlätta för dessa idrottare. Specialutrustning är i dag ett stort hinder för alla dem som vill börja idrotta. Idrottsutrustning inom parasporten är, till skillnad från utrustningen för oss som inte behöver specialanpassning, anpassad utifrån individens behov och funktionshinder. Det är därför det är så dyrt. Detta pratade vi en hel del om i Paris under Paralympics, som jag hade möjlighet att besöka i somras, tillsammans med några andra här i rummet. Vi pratade dels med förbundet, dels med en del lagledare.

Friluftslivet är en annan viktig del av vårt samhälle, och det bidrar till både fysisk och psykisk hälsa. Vi lever i ett samhälle där vår generation är den mest stillasittande någonsin. Det är bra att regeringen nu reglerar skärmtid och att vi har en debatt som uppmärksammar problemet. Vi måste röra oss mer, och därför är det glädjande att se ökade satsningar på friluftslivet. Det här gäller särskilt för barn men även för äldre personer. Här har vi nämligen en grupp vi gärna och ofta glömmer.

I den digitaliserade värld vi lever i har vi en generation som känner sig bortglömd och utelåst från omvärlden. Men i naturen behöver vi inga digitala medel, utan där räcker det med promenadvänliga skor och en ryggsäck med fika i. Regeringen har nyligen beslutat att avsätta 19 miljoner kronor för att stödja rörelsefrämjande organisationer och friluftslivet. Detta är ett steg i rätt riktning, men vi anser att mer behöver göras för att främja friluftslivet och göra det tillgängligt för alla. Här kommer vi att fortsätta att trycka på regeringen.

För att ytterligare stärka arbetet med att främja fysisk aktivitet föreslår vi att ett nationellt kompetenscenter för fysisk aktivitet inrättas vid Folkhälsomyndigheten. Detta center ska fungera som en kunskapsförmedlare och stödja insatser för ökad fysisk aktivitet i hela landet.

Fru talman! Bekämpning av idrottsrelaterad brottslighet är tyvärr något som vi tvingas ägna oss åt och måste lägga mer tid och resurser på. Polismyndigheten har identifierat att organiserad brottslighet utgör ett växande problem även inom idrottsrörelsen. För att idrott ska kunna fortsätta att vara en positiv kraft i samhället krävs det att den skyddas mot brottslighet och får stöd från relevanta myndigheter.

Jag och Sverigedemokraterna var tidiga med att kräva att Sveriges regering skulle skriva under Macolinkonventionen. Den förra regeringen, och dessutom den förrförra, vägrade. Men tack och lov kom Tidöregeringen till i skott, och nu har vi äntligen signerat den. Jag kan erkänna att min telefon och min mejlkorg gick varma den dagen, med många tack.

I kombination med det fokus som denna regering dessutom har på att bekämpa all kriminell verksamhet och brottslighet kommer det här att ge effekt. Kriminella handlingar har inget att göra inom vare sig idrotten eller samhället. Regeringen har beslutat att tilldela Riksidrottsförbundet ett årligt bidrag på 10 miljoner kronor för att stärka arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. Detta är en viktig satsning, om än inte tillräcklig, som vi kommer att stödja fullt ut.

Avslutningsvis, fru talman: Idrott och friluftsliv är grundläggande för ett hälsosamt och sammanhållet samhälle. Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att arbeta för att stärka dessa områden och säkerställa att alla har möjlighet att delta. Vi vill helt enkelt se ett Sverige där idrotten och friluftslivet blomstrar.

Det här är min sista debatt som talesperson för idrottsfrågor. Jag vill nämna en sak som jag är otroligt stolt över och som jag nämnde i början av mitt anförande, nämligen LOA-fonden. Jag måste vara den första som motionerade om den i denna riksdag, och vi var det första parti som budgeterade för den. Nu är utskottet nästan enigt och tycker nästan likadant, men man kommer tyvärr inte till skott. Jag hoppas verkligen att vi snart kommer att få se en LOA-fond även här i Sverige.

Jag yrkar bifall till reservation 11.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rasmus Giertz och Daniel Lönn (båda SD).

(forts. § 12)

Herr talman! Utrikesministern har uttryckt att Europa måste vara delaktigt i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Hon betonade vikten av att ha europeisk närvaro vid förhandlingsbordet för att säkerställa att våra intressen och perspektiv blir hörda och beaktade.

Enligt ministern är Europas roll avgörande för att uppnå en hållbar och rättvis lösning på konflikten. Den amerikanska administrationen verkar dock ha en annan ståndpunkt och menar att Europa och därmed även Sverige inte kommer att ha någon roll över huvud taget i dessa samtal.

Vi i Sverige har haft en unik position som ett neutralt land genom åren. Jag undrar: Vilken roll kommer Sverige att ha i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina?

Herr talman! Jakob Forssmed har nyligen uttryckt sin och regeringens oro över barn som väljer att elitsatsa inom idrott.

Vi ser en trend där allt färre elitsatsar. Det innebär att vi i framtiden kommer att ha färre elitidrottare att heja på, om detta inte förändras. Med tanke på att idrott blir alltmer tekniskt krävs att man vågar satsa på elitnivå tidigt för att ha en chans att bli uttagen till internationella mästerskap och konkurrera på samma nivå. Samtidigt har vi en regering som uppmuntrar vidare studier inom exempelvis matematik för begåvade barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför väljer statsrådet att aktivt motverka ansvarsfulla elitsatsningar inom idrotten?