Åsa Westlund

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det är talande hur nöjd regeringen är över att ha brutit löftet till svenska folket om att klara klimatmålen. Man slår sig för bröstet för att man har bromsat in elektrifieringstakten, och man måste ljuga om motståndaren för att klara debatten.

Socialdemokraterna säger ju inte nej till ny kärnkraft. Däremot säger vi ja till billigare och snabbare utbyggnad också av annan elproduktion i Sverige.

Statsrådet frågar sig varför man ska bry sig om något annat än att nå full elektrifiering till 2045. Så tolkar jag statsrådet. Jo, det är ju för att varje ton klimatutsläpp på vägen dit spelar roll. Det kommer att spela roll för hur många graders uppvärmning vi får och hur stora katastrofer det blir för svenskt lantbruk, för svenska invånare och för hela vår planet. Därför spelar det roll.

Jag tror också att det är därför som Liberalerna också i det här valet säger till väljarna att man tänker klara klimatmålen. Men varför skulle väljarna lyssna den här gången? Liberalerna har ju redan lovat bort makten till Sverigedemokraterna, som alltså inte vill ta det här ansvaret. Varför skulle man tro på Liberalerna den här gången? Jag tycker att man gör klokt i att inte lyssna.

Jag tycker att man gör klokt i att höra hur regeringen är nöjd över att ha svikit sitt löfte och också verkar väldigt nöjd med att ha lämnat svensk fordonsindustri i sticket i det viktiga elektrifieringsarbetet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Socialdemokraterna har under den här mandatperioden föreslagit mer pengar till elektrifiering, till Klimatklivet och till laddstolpar. Vi hade mer pengar i tidigare förslag om klimatstöd till dem som vill köpa elbil, vilket regeringen sedan införde. Vi har också föreslagit att man ska utvidga dagens möjligheter att få klimatpremien; vi tycker att den är för snål mot dem som inte bor i den direkta glesbygden. Vi tycker också att det läggs för lite pengar på detta. Vi har lagt fram en lång rad andra förslag för att öka elektrifieringstakten, något som regeringen alltså inte har lyckats med under den här mandatperioden.

Vi har tre enormt stora fordonsföretag i Sverige. De ligger i framkant. De säger entydigt att de behöver samhällets stöd för att klara sin konkurrenskraft i takt med att omvärlden också elektrifierar och ställer om.

Regeringen har tydligt svikit i det arbetet. Man har till och med medverkat till att mildra kraven på fordonstillverkare inom EU på ett sätt som gynnar Volvo Cars direkta konkurrenter. När regeringen intog sin position var det tydligt att det var de utländska fordonstillverkarna som gynnades, på bekostnad av svensk fordonstillverkning och de jobb som finns i Sverige.

Detta är en väldigt farlig utveckling. Jag tror att vi verkligen behöver göra mer för att elektrifiera snabbare. Vi socialdemokrater har som sagt hela tiden föreslagit mer pengar till detta. Vi har dessutom inte hanterat pengar till exempelvis Klimatklivet på det sätt som regeringen har gjort. Man har visserligen anslagit mycket pengar, men sedan har pengarna inte gått att använda eftersom man, antingen av slarv eller medvetet, såg till att pengarna inte hade tillräckligt lång planeringshorisont för att kunna komma till användning.

Sverige behöver en snabbare omställning när det gäller klimatet. Regeringens politik riskerar enligt Klimatrådet att drabba svenska skattebetalare kraftigt framöver. Böter på 40 miljarder väntar om Sverige inte klarar EU-målen till 2030. Regeringen har ingen plan för hur man ska klara av detta. Man har heller inte varit tydlig inför väljarna med att man kommer att medverka till att införa EU ETS2.

Dessutom har man sagt nej till att öka svensk biodrivmedelsproduktion. Vi socialdemokrater tror att detta behövs, vid sidan om en snabbare elektrifieringstakt. Vi kommer annars inte att kunna byta ut hela den svenska fordonsflottan tillräckligt snabbt för att klara klimatet. Och vi behöver också mer drivmedel till andra fordonsslag framöver.

Vi kommer också att behöva öka vår resiliens och beredskap, med tanke på det hemska omvärldsläge vi har. Då kan vi inte fortsätta vara så beroende av fossil import från Mellanöstern som vi är i dag, utan vi behöver en svensk biodrivmedelsproduktion.

Jag konstaterar att statsrådet i sitt svar inte pratade så mycket om det klimatmål som jag frågade om, nämligen transportmålet till 2030, vad regeringen egentligen tycker om detta och vad man tänker göra för att leva upp till det. I stället pratade statsrådet om målet till 2045. Jag kan bara konstatera att det inte bara är att nå nettonollutsläpp till 2045 som spelar roll. Alla utsläpp som sker på vägen dit spelar roll, och därför är det viktigt även med målen till 2030.

(Applåder)

Fru talman! Samtliga tre regeringspartier lovade svenska folket i förra valrörelsen att klara Sveriges klimatmål. Efter valet gjorde de upp med det enda partiet i Sveriges riksdag som inte stod bakom klimatmålen. Sedan ökade de utsläppen.

För första gången sedan 2010 ökade Sveriges utsläpp. För första gången sedan 1990 ökade utsläppen utan att det berodde på en föregående pandemi eller föregående lågkonjunktur. Alla myndigheter har varit tydliga med att utsläppen ökat som en direkt konsekvens av regeringens politik. Det är precis tvärtemot det man lovade svenska folket.

I sitt kommande anförande är jag tämligen övertygad om att statsrådet kommer att prata om kärnkraft och att det är viktigt med låga priser på drivmedel. Det sa statsrådets parti och de andra regeringspartierna också i valrörelsen 2022. Men de lovade att det inte skulle stå i vägen för att Sverige skulle nå klimatmålen. Det skulle man klara samtidigt som man klarade det här andra. ´

Dessutom skulle det vara en mer effektiv klimatpolitik. Det löftet har man svikit. Faktum är att regeringens samlade politik också kraftigt har bromsat in elektrifieringen. I en jämförelse med Sveriges grannländer ser vi tydligt hur Sverige sedan regeringen tillträdde släpar efter.

Vi hör hela tiden att de stora svenska världsledande fordonstillverkarna har gjort sitt. Det har de verkligen gjort, men de får inte sin nya teknik såld eftersom regeringen har gjort att elektrifieringstakten i Sverige bromsat in. Man har heller inte gjort tillräckligt för att se till att EU står fast vid sina långsiktiga klimatmål för fordonsindustrin.

Det är därför företag efter företag i svenskt näringsliv efterfrågar en mer ambitiös och långsiktig klimatpolitik som stöttar också företagens klimatomställning. De är djupt besvikna över den här regeringen.

Min fråga i dag är på detta tema. Det finns inte ens en tydlig bild av vilka klimatmål regeringen står bakom. Samtidigt som regeringen står bakom det klimatmål jag frågade om säger vart och ett av regeringspartierna att de inte gör det. Det blev inte heller tydligare av statsrådets svar. Och kanske spelar det inte någon större roll, för regeringen och inte minst Liberalerna har redan i handling visat att de fullkomligt struntar i vilka klimatmål regeringen säger sig stå bakom.

Det ohederliga är det totala sveket i denna fråga. Det blir ännu mer ohederligt när Liberalerna och de andra regeringspartierna nu igen lovar att klara klimatmålen, utan att mena det den här gången heller.

För hur skulle nästa Tidöregering kunna föra en mer ambitiös klimatpolitik? Hur skulle de partier som nu sitter i regeringen kunna klara av att föra en mer ambitiös klimatpolitik, när man redan har lovat att ge Sverigedemokraterna, som fortfarande är det minst klimatambitiösa partiet, plats och mer inflytande i nästa regering? Hur skulle man kunna lyckas bättre med det underlaget?

(Applåder)

Fru talman! Jag konstaterar att regeringens politik alltså ligger fast. Man ska göra det dyrare för svenska lantbrukare att tanka fossilt framöver, och samtidigt låser man fast alla lantbrukare vid att just tanka fossilt; annars kan de inte få samhällets stöd.

Jag vill passa på att ställa en annan fråga, om ursprungsmärkning av kött på restauranger. Ett sätt för svenska lantbrukare att tjäna mer pengar är att svenska konsumenter betalar lite mer för köttet och för det välmående som djuren i det svenska lantbruket åtnjuter, till skillnad från djuren i många andra länder. Detta gör svenska konsumenter i dag i stor utsträckning i livsmedelsbutiken, även om man skulle kunna önska att det var i ännu större utsträckning. Men på restaurang finns i dag ingen tydlig ursprungsmärkning av kött. Varför vill inte regeringen och Moderaterna införa en sådan ursprungsmärkning, som skulle stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft?

(Applåder)

Fru talman! Jag möter många svenska bönder som tycker att det är konstigt att samhällets stöd till dem kräver att de fortsätter att tanka fossilt och att de inte stöttas i att göra mer för att gå över till förnybara sätt att sköta transporterna.

Denna problematik har regeringen lämnat orörd under hela den här mandatperioden. Det man i stället har gjort är att man har inkluderat drivmedel för jordbruksmaskiner i EU ETS2, det vill säga att man kommer att kraftigt öka kostnaderna för det fossila i jordbruksmaskiner framöver.

När regeringen kom med detta förslag efterfrågade Socialdemokraterna en tydlig konsekvensanalys och oroade sig för vad detta skulle innebära. Men regeringen står fast – det kommer att bli dyrare för bönderna att tanka fossilt framöver. Regeringen bär skulden för att man är fastlåst vid detta sätt att sköta transporterna.

Varför, fru talman, har ledamoten accepterat att jordbruket lämnas i sticket på det här sättet?

Fru talman! Jag tror att väldigt få håller med om att den stora vildsvinsstam som Sverige har är en viktig resurs. De flesta är nog riktigt förbannade över vilka skador som vildsvinen orsakar för Sveriges bönder men också för Sveriges villaägare. Många känner också en ganska stor rädsla när de möter dem ute på kvällskvisten.

En resurs blir det först om man verkligen använder det som en resurs. Finns det några konkreta planer hos Sverigedemokraterna på att stötta kommuner och andra för att det ska efterfrågas mer vildsvinskött framöver så att det blir en resurs?

Jag ställer min förra fråga igen: Delar Sverigedemokraterna Socialdemokraternas uppfattning om att vi kraftigt måste minska den svenska vildsvinsstammen? Eller är det en viktig resurs så som ledamoten från Sverigedemokraterna sa i talarstolen?

Fru talman! Jag vill passa på att ställa samma fråga till Sverigedemokraterna som jag tidigare gjorde till statsrådet Kullgren.

En del i att öka lantbrukets lönsamhet och motståndskraft är att minska kostnaderna för viltskador. En stor del av kostnaderna kommer i dag från att Sverige har en extremt stor vildsvinsstam. Det innebär kostnader för lantbruket och stora kostnader i form av skador för Sveriges villaägare.

Våra grannländer har som jämförelse kanske ett par tusen vildsvin, medan Sverige har ungefär 300 000 – och de fortsätter att sprida sig runt om i Sverige.

Instämmer Sverigedemokraterna i Socialdemokraternas mål att kraftigt minska den svenska vildsvinsstammen?

Fru talman! En konkret sak som den här regeringen inte har gjort för att stötta svenskt lantbruk och inte minst animalieproduktionen i Sverige är att införa ursprungsmärkning av kött på alla restauranger. Det hade gjort att betalningsviljan som ändå finns hos svenska konsumenter, det vill säga att betala lite mer för den fantastiska djurhållningen i Sverige, hade kunnat komma till större uttryck. Det hade stärkt det svenska lantbruket. Det har Peter Kullgren inte levererat.

Regeringen har också pratat mycket om regelförenkling. I praktiken är resultatet magert. Jag tror att få lantbrukare upplever att de har färre regler i dag att rätta sig efter än när regeringen tog över.

Det finns otroligt mycket att göra för att stötta lantbruket framöver. Se till att det finns en långsiktighet i Klimatklivet så att man slipper ryckigheten, och stötta de bönder som vill ta ytterligare steg för att komma bort från det fossila och samtidigt leverera en högre säkerhet i svensk livsmedelsproduktion!

(Applåder)

Fru talman! Nej, det är vi inte. Återigen misstar statsrådet sig själv för Sveriges bönder. Jag kritiserar statsrådet för att han gör för lite för att stötta bönderna i deras klimatomställning, i deras arbete för att göra just det som har gjort svenskt lantbruk så framgångsrikt, nämligen att faktiskt göra det som statsrådet säger – hantera bekämpningsmedel och gödsel på ett så framgångsrikt sätt som möjligt.

Bönderna behöver mer stöd än det statsrådet levererar. Det är statsrådet som får ta kritiken för detta, inte Sveriges bönder.

Jag tror att statsrådet gör sig själv en otjänst genom att tro att han är representanten för Sveriges bönder i alla lägen. När jag kritiserar statsrådet är det statsrådet som bär ansvaret, inte Sveriges bönder. De hade behövt en annan politik än den statsrådet har erbjudit.

Fru talman! Det var en lång rad osanna påståenden.

Det här är en stor utmaning. Både klimatfrågan och den biologiska mångfalden är en stor utmaning. Det svenska lantbruket har en central roll i att klara omställningen, och vi måste se till att lantbruket inte skadas av den klimatförändring vi ser och som vi själva orsakar och inte heller drabbas av systemkollapser därför att den biologiska mångfalden försvinner. Vi vet alla vilken enorm skada det skulle göra om pollinatörerna försvann.

Jag konstaterar att Sverigedemokraterna aldrig bryr sig om klimatomställningen eller den biologiska mångfalden. De lägger inte fram några förslag på området, vilket svenskt jordbruk är beroende av.

Fru talman! Det återstår väldigt mycket arbete med den biologiska mångfalden. Vi vet att klimatkrisen är ett reellt hot. Vi vet också att den biologiska mångfalden hotas. Vi vet att säkerhetstjänster i exempelvis Storbritannien ser detta som ett av de stora säkerhetshoten framöver.

Här har svenskt lantbruk en jätteviktig roll. Jag tror att vi kan åstadkomma väldigt många samarbeten i Sverige som ökar livsmedelsproduktionen och samtidigt stärker både hela samhällets och lantbrukets motståndskraft mot klimatförändringarna och de hot som ekosystemkollapser innebär.

Nu ligger bollen hos regeringen när det gäller att förbereda den här implementeringen på ett så bra sätt som möjligt. Jag tror att det kommer att vara väldigt tufft. Jag tror också att det är extremt viktigt att vi tar hänsyn till svenska förhållanden när vi gör det och att vi ser till att ha ett lokalt samarbete om alla åtgärder som behöver vidtas.

(Applåder)

Fru talman! Tyvärr har Sverigedemokraterna och regeringen efter fyra år vid makten inte stärkt lantbrukets långsiktiga motståndskraft. De har inte presenterat någon trovärdig plan för att minska jordbrukets beroende av importerade drivmedel, importerad gödsel eller andra insatsvaror. De har inte heller bidragit till att öka efterfrågan på svenskt kött genom att kräva en riktig ursprungsmärkning av kött på restauranger.

De har inte agerat tillräckligt mot viltskadorna, inte minst från vildsvin, som orsakar enorma förluster för Sveriges bönder. De har inte gått vidare med bioekonomiutredningen, och de har gjort för lite för att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan. I dag får lantbrukare för lite betalt, samtidigt som priserna i butik ofta är höga. De har dragit ut på frågan om livsmedelsberedskap. Än i dag har beredskapslager bara kommit igång i norra Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna har samtidigt sagt nej till våra förslag om Sverigebränsle, det vill säga inhemsk produktion av biodrivmedel för att både klara klimatet och minska vårt oljeberoende. De har gjort för lite för att öka produktionen av biogas och därmed också biogödsel, som är ett viktigt sätt att öka återföringen av näringsämnen till jorden.

I stället för att påbörja jordbrukets klimatomställning har Sverigedemokraterna och regeringen valt att inkludera jordbruket i EU:s utsläppshandelssystem för drivmedel från och med 2028. När vi efterfrågat en konsekvensanalys av detta har vi mötts av totalt avfärdande. Nu säger regeringens egen utredning att det är olämpligt att göra just detta, men regeringens politik ligger fast.

Det kan inte bli tydligare. Resultatet av den här regeringen är fyra förlorade år – fyra förlorade år som kommer att göra omställningen av jordbruket svårare och dyrare än vad den annars hade varit, fyra förlorade år när det gäller Sveriges långsiktiga och stabila livsmedelsförsörjning.

Fru talman! Det var lite osmakligt av Peter Kullgren att gömma sig bakom Sveriges lantbrukare. De har gjort enorma insatser utan tillräckligt stöd från just Peter Kullgren. Jag frågade vad Peter Kullgren tänker göra för att hjälpa dem att ställa om ytterligare.

Jag ska ställa en annan fråga i stället, som kanske kan få ett tydligare svar. En del i att öka lantbrukets lönsamhet och motståndskraft är att minska kostnaderna för viltskador. I Sverige har vi i dag cirka 300 000 vildsvin, som orsakar enorma skador för våra jordbrukare men också för många villaägare. Sveriges grannländer har, som en jämförelse, bara ett par tusen vildsvin.

Delar statsrådet Socialdemokraternas målsättning att kraftigt minska viltdjursskadorna och därmed också den svenska vildsvinsstammen?

Fru talman! Vi har fyra förlorade år bakom oss när det gäller jordbrukets klimatomställning.

Trots att många lantbrukare verkligen vill ställa om och tar eget ansvar för att göra det saknas en tydlig riktning för politiken. Riksrevisionen har därför sågat regeringens politik för jordbrukets klimatomställning, och Sverige är nu också mer beroende av den fossila importen än vi var innan regeringen tillträdde. Det har ökat Sveriges sårbarhet.

Min fråga är förstås: Vad gör statsrådet nu de sista månaderna på posten för att minska jordbrukets beroende av importerade drivmedel, importerat gödsel och andra insatsvaror så att svenskt lantbruk kan stå starkare i nästa kris?

Fru talman! Utan svenska bönder har vi ingen trygg livsmedelsförsörjning, inga öppna landskap och ingen beredskap när världen skakas av kriser.

Det som nu händer i Mellanöstern driver upp kostnaderna för drivmedel, gödsel och andra insatsvaror och slår direkt mot svenska lantbrukare och i förlängningen mot svenska hushåll. Här och nu är det nödvändigt att regeringen agerar med ett krisstöd för att stötta jordbruket genom den här plötsliga kostnadschocken. Om detta är vi överens.

Men i grunden måste det svenska lantbruket stärkas långsiktigt, så att vi kommer ifrån sårbarheten för svängningar på världsmarknaden och behovet av akuta krisstöd. Det innebär att jordbruket måste ges förutsättningar att växa, öka lönsamheten och samtidigt bli mindre beroende av det fossila och mer motståndskraftigt.

Fru talman! Vi behöver ett starkare och mer självförsörjande lantbruk. Vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken, mer svenskt i glaset och mer svenskt i tanken. Därför vill vi se mer svensk produktion av biodrivmedel, mer biogas och en starkare bioekonomi.

Vi vill se en stabil och långsiktig finansiering av Klimatklivet. Vi vill komma bort från den inlåsning när det gäller fossilt som dagens skattenedsättning innebär för jordbruket, även om den behövs just nu. Vi vill se mer innovation och verklighetsnära forskning som kan komma jordbruket till nytta.

Vi vill få på plats en livsmedelsstrategi som också stärker produktionen av inhemska insatsvaror, så att matproduktionen kan fortsätta vid en kris. Alla vet att lagerhållning av mat räcker en tid. Men sedan behövs det också möjlighet att fortsätta produktionen. Det saknas definitivt i dagens livsmedelsstrategi.

Livsmedelsstrategin måste också kompletteras med åtgärder som skapar en lönsam klimatomställning för jordbruket. Det är viktigt för klimatet, men det är också viktigt för vår beredskap.

Matpriserna måste pressas, men inte på böndernas bekostnad. Därför har vi länge krävt ökad transparens i livsmedelskedjan och ett konkurrensverk med fler och kraftfullare verktyg i verktygslådan.

Svenska bönder efterfrågar långsiktiga spelregler, lönsamhet och framtidstro. Svenskt lantbruk behöver en regering som bygger beredskap innan krisen kommer. Vi socialdemokrater tar det på allvar. Får vi väljarnas förtroende kommer vi att se till att Sverige och Sveriges bönder ställer om och är bättre rustade för nästa kris.