Annette Rydell

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Folkbildningen i Sverige är suverän, folkbildningen i Sverige ger alla människor en möjlighet till bildning – ung som äldre till gammal. Den är ett fantastiskt komplement till gymnasieskola eller högskola. Det är också ett viktigt inslag när det kommer till arbetarnas möjlighet till kompetenshöjande åtgärder eller helt enkelt omskolning till annat yrke. Framför allt ger den förutsättningar till människor med funktionsnedsättningar att klara sin skolgång. Folkbildning bidrar också till att de som står långt från arbetsmarknaden, rehabiliteringsärenden, föräldralediga och ungdomar som inte klarar grundskola/gymnasiestudier kan få en möjlighet till bildning utifrån sina egna förutsättningar. I dag behövs det verkligen ett brett komplement till de andra alternativen så att varje individ kan bildas för att bli aktiv på arbetsmarknaden. Med nedskärningar på utbildningsplatser och mindre pengar till dem som står längst från arbetsmarknaden med insatser som sfi och Svenska från dag ett så blir känslan att ”arbetslinjen” inte är så viktig för högerpartierna, M, KD, L och SD. I dag är det flera folkhögskolor som kämpar för att verksamheten ska klara av att erbjuda alla dessa grupper en möjlighet till plats på skolorna. Det drabbar människor, barn och unga med funktionsvariationer och funktionsnedsättningar, som behöver extra stöd. Och det är inte möjligt med de snäva ramarna som nu är verklighet. Utöver nedskärningarna slår prishöjningarna stenhårt på deras budget också. Folkbildningen är och har varit ett kännetecken för svensk demokrati i decennier. En satsning på utbildning, bildning och kompetens är en satsning på långsiktighet i samhället, ett samhälle vi ser bli allt mer segregerat och ojämlikt igen. Klasskillnaderna ökar, de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Det är även så att det är fler som hamnar i fattigdom när möjligheten till egen försörjning försvinner genom sämre möjligheter att få någon form av bildning. Vi behöver varje individ på arbetsmarknaden som kan jobba, men då behövs också satsningar som gör det möjligt. Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?

Folkbildningen i Sverige är suverän, folkbildningen i Sverige ger alla människor en möjlighet till bildning – ung som gammal. Ett fantastiskt komplement till gymnasieskola och högskola. Det är också ett viktigt inslag när det kommer till arbetarnas möjlighet till kompetenshöjande åtgärder eller helt enkelt omskolning till ett annat yrke. Framför allt ger den förutsättningar till människor med funktionsnedsättningar att klara sin skolgång. Folkbildning bidrar också till att de som står långt från arbetsmarknaden, rehabiliteringsärenden, föräldralediga och ungdomar som inte klarar grundskola/gymnasiestudier kan få en möjlighet till bildning utifrån sina egna förutsättningar. I dag behövs det verkligen ett brett komplement till de andra alternativen så att varje individ kan bildas för att bli aktiv på arbetsmarknaden. Med nedskärningar av utbildningsplatser och mindre pengar till dem som står längst från arbetsmarknaden med insatser som sfi och Svenska från dag ett så blir känslan att ”arbetslinjen” inte är så viktig för högerpartierna, M, KD, L och SD. I dag är det flera folkhögskolor som kämpar för att verksamheten ska klara av att kunna erbjuda alla dessa grupper en möjlighet till plats på skolorna. Det drabbar människor, barn och unga med funktionsvariationer och nedsättningar som behöver extra stöd. Och det är inte möjligt med de snäva ramar som nu är verklighet. Utöver nedskärningarna slår prishöjningarna även stenhårt mot deras budget. Folkbildningen är och har varit ett kännetecken för svensk demokrati i decennier. En satsning på utbildning, bildning och kompetens är en satsning på långsiktighet i samhället. Ett samhälle vi ser bli alltmer segregerat och ojämlikt, igen. Klasskillnaderna ökar, de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Det är även så att det är fler som hamnar i fattigdom när möjligheten till egen försörjning försvinner genom sämre möjligheter att få någon form av bildning. Arbetsmarknaden behöver varje individ som kan jobba, men då behövs också satsningar som gör det möjligt. Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson: Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska omfattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?

Barn och unga som växer upp på landsbygden och i glesbygden har vanligen sämre tillgång till kommunala kulturverksamheter. I exempelvis Ronneby kommun behöver man hjälp med att utveckla kommunen och satsar därför på gymnasieungdomar som ska sommarjobba som kommunutvecklare. Det är viktigt att barn och unga kan känna att de har inflytande i olika frågor och det är positivt att ett projekt inkluderar även landsbygden och inte endast har fokus på de centrala delarna i kommunen. Ändock finns brist på aktiviteter för unga. Utanförskap kan också finnas på landsbygden och i glesbygd där det också finns familjer som inte har möjlighet att ge sina barn och ungdomar möjligheten att idrotta eller delta i kulturlivet. Kollektivtrafiken fungerar inte heller så då krävs det att föräldrar kan och har råd att transportera sina barn till just den aktivitet de vill delta i. På landsbygden, såsom i min by, är det vanligt att det är ideella krafter, föräldrar, som engagerar sig och utövar idrott med barnen. Det kan röra sig om gymnastik, fotboll eller innebandy. Om detta ska kunna ske krävs det att kommunen tillhandahåller lokaler och gymnastiksalar. Teater och annan kulturverksamhet blir lidande. Det blir aldrig i den utsträckningen att barnen får valmöjligheter när det gäller kultur eller idrott. Landsbygden måste göras attraktiv så att det flyttar in barnfamiljer även där i framtiden. Levande landsbygd är ett måste för att hela Sverige ska leva. Min fråga till kulturminister Parisa Liljestrand är därför: Vad avser ministern att göra så att barn och unga på landsbygden och i glesbygd får goda förutsättningar att utöva kultur och fritidsaktiviteter?

I en tid när vi har en enorm brist på personal inom till exempel välfärden, och det ser ut att bli värre, väljer regeringen att minska på anslagen till svenska för föräldralediga, svenska för dem som står lång från arbetsmarknaden och även minska på anslagen till Svenska från dag ett. Det är beklämmande att se att minskningen sker för de grupper som är i ett stort behov av att lära sig språket för att komma in på arbetsmarknaden. En satsning på dessa grupper hade underlättat att fylla på i våra bristyrken så att våra barn och äldre får den omsorg de har rätt till. Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är därför: Vad är avsikten med nedskärningarna av språkundervisningen och vilka åtgärder planerar ministern att vidta för att utrikes födda ska få tillräckliga språkkunskaper för att kunna komma in i samhället och få arbete, t.ex. inom barnomsorg, äldreomsorg, vård och skola?

Vi är på väg in i en lågkonjunktur där vi ser att människor kommer att drabbas på olika sätt i vårt samhälle. Det kommer att bli varsel och uppsägningar inom vissa branscher som slår hårt mot den enskilde. Det är då extra viktigt att utbildning finns att tillgå för en kompetenshöjning eller för att helt enkelt att byta inriktning i livet och vidareutbilda sig. Vi har i dag ett omställningsstudiestöd i den nya uppgörelsen mellan arbetsmarknadens parter, som leder till kompetenshöjande åtgärder i arbetslivet. Där ser vi att många redan har ansökt om stöd för att utvecklas, och då krävs det utbildningsplatser för att tillgodose behovet. När vi kanske närmar oss en högre arbetslöshet då fler skulle kunna vidareutbilda sig väljer ni att dra ned på 3 000 utbildningsplatser för dessa individer. Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är därför: Hur tänker ministern och regeringen se till att alla som behöver, och kanske även tvingas att, kompetensutvecklas och utbilda sig kan göra så om krisen slår till?

Motion till riksdagen 2022/23:2054 av Lawen Redar m.fl. (S) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Anslagsförändringar, sammanfattning Politikens inriktning Återstart för kulturen Kulturskolan Kultursamverkansmodellen Teater, dans och musik Kungliga Operans lokaler Litteraturen, läsandet, språket Bildkonst, arkitektur och design Enprocentsregeln Konstnärernas villkor Arkiv Kulturmiljö Museer och utställningar – fri entré Skansen Trossamfund Film Medier Grundlagsskydd av public service Ungdomspolitik Politik för det civila samhället Idrottspolitik och ungas idrottande Statlig idrottsanläggningsfond Fritidskort 51-procentsregeln Friluftslivspolitik Folkbildning Utredning om folkbildningen Spelmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återstart för kulturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om teater, dans och musik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kungliga Operan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de svenska folkbiblioteken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bibliotekariers anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om litteratur och läsande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av kulturkanoner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bildkonst, arkitektur och design och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärernas villkor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till konstnärer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SGI-utredningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arkiv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturmiljövård och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri entré på vissa statliga museer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri entré på regionala museer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skansen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfundens vikt och betydelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om film och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundlagsskydd av public service och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungdomspolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om meningsfull fritid för unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om politiken för det civila samhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottspolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungas idrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig anläggningsfond och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det föreslagna fritidskortet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 51-procentsregeln och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friluftsliv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskoleplatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelpolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Anslagsförändringar, sammanfattning 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete +50 mkr för att säkra kulturens återstart +100 mkr för bidrag till Sveriges kulturskolor på samma anslag. Anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer +40 mkr för att säkra kulturens återstart genom Konstnärsnämnden och Författarfonden. Anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter tillförs +100 mkr, fri entré på statliga muséer förlängs. Anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser +10 mkr till Skansen. Anslag 13:1 Stöd till idrotten +100 mkr för förstärkt bidrag till ungas idrott. Anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen +200 mkr avseende folkhögskoleplatser. Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 71 187 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 082 150 000 1:3 Skapande skola 201 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 700 935 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 18 659 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 251 614 ±0 2:3 Statens musikverk 98 521 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 133 363 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 74 001 ±0 4:1 Statens konstråd 11 347 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 844 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 23 702 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 568 530 40 000 6:1 Riksarkivet 455 002 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 291 835 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 ±0 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 004 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 10 000 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 ±0 8:4 Forum för levande historia 50 757 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 600 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 81 919 ±0 10:1 Filmstöd 553 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 671 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 533 ±0 11:4 Statens medieråd 24 401 ±0 11:5 Stöd till taltidningar 48 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 690 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 091 811 100 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 ±0 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 ±0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 ±0 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 337 783 200 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 48 831 ±0 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 78 332 ±0 Summa 16 667 948 600 000 Politikens inriktning I det demokratiska samhället är människan målet. Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför företräde före marknaden. Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden. Kultur och bildning handlar för oss om människans personliga frihet och samhällets utveckling. Kulturen ger perspektiv och förståelse för det egna livet och omvärlden, och möjligheten att kunna mötas över klassgränser och andra bakgrunder. Kulturens frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot auktoritära krafters strävan att ta makten över tanken. Sedan socialdemokratins begynnelse har det funnits en stark drivkraft att genom kulturen öka bildningen hos befolkningen för att åstadkomma ett demokratiskt samhälle och adressera den ojämlika struktureringen av samhället. Upplysta, bildade, människor kan ta makten i sina egna händer och vägra acceptera en underordnande struktur. För oss socialdemokrater har därför kulturen och demokratin gått hand i hand, varigenom en aktiv kulturpolitik alltid varit demokratins katalysator. Det har blivit allt mer angeläget att stå upp för yttrandefrihet, det fria ordet och oberoende medier. Kunskapsutbyte och journalistik är en drivkraft för utveckling, demokrati och sammanhållning. Mediemångfald, lokalmedia och journalistisk närvaro i hela landet är av särskild vikt. Arbetet för källkritik och mot faktaresistens är grund­läggande för den fria åsiktsbildningen och därmed för demokratin. Genom sin kombina­tion av aktualitetsprogram, underhållning och smalare innehåll ska Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion fortsatt bidra till nyhetsförmedling och kultur­upplevelser. Socialdemokraterna vill grundlagsskydda public service. Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står i. Förslaget från mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redak­tionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att garantera nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. Redaktionsstödet blir teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver senast finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande EU-undantag för statsstöd till mediesektorn löper ut. Två år av pandemi och publikbegränsningar har satt djupa spår i alla delar av kulturlivet, inte minst inom scenkonsten och bland landets konst- och kulturskapare. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fattade beslut om omfattande kulturkrisstöd under pandemin för att säkra den akuta överlevnaden för branschen. Situationen inom kulturlivet är dock fortsatt skör. Verksamheterna påverkas fortsatt av pandemins efter­verkningar. En stundande lågkonjunktur riskerar att återstarten kommer av sig och att det fria kulturlivet inte får en möjlighet att hämta sig från pandemin. Ökande elpriser leder till stora utgifter för små aktörer och intäkterna riskerar att minska ytterligare då hushållen inte har möjlighet att prioritera teaterbesök, konsert eller idrottsmatch i den utsträckning som önskas. För att säkra det fria kulturlivets överlevnad behövs den stabilitet som den obero­ende offentliga finansieringen ger. Socialdemokraterna anser därför att det behövs ett andra återstartsstöd för att ge det fria kulturlivet möjlighet att parera krisen. Bidraget ska dels säkra önskade effekter av det första återstartsbidraget, dels ge förutsättningar för kulturaktörer att vidta de åtgärder som behövs för att möta nya behov och samtidigt upprätthålla sitt fria skapande. Den högerkonservativa regeringens kulturbudget innebär nedskärningar på barn och ungas kultur, fritid och idrottsutövande. Samtidigt som man halverar statens utveck­lingsbidrag till kulturskolan, avgiftsbelägger man barnfamiljers besök på vissa museer som haft fri entré för både barn och deras föräldrar. Den socialdemokratiska kulturpolitiken är förankrad i övertygelsen att klassklyftor och sociala orättvisor inte bara kommer till uttryck genom ekonomiska klyftor, utan också utifrån en kulturell ojämlikhet. De senaste årens undersökningar visar att barn och ungas fritidsaktiviteter och deltagande i kultur- och idrottslivet präglas av var man bor och föräldrarnas inkomst. Vi socialdemokrater har ett fast förankrat mål om att bryta segregationen i Sverige och därmed öka tillgängligheten och delaktigheten i kulturen. Därför förlänger vi den fria entrén på statliga museer, höjer statens utvecklingsbidrag till kulturskolan med 100 miljoner samt utökar idrottsbudgeten för barn och unga med en satsning om 100 miljoner i relation till regeringens budget. Folkbildningen har spelat en viktig roll i demokratins framväxt och fortsätter att spela en viktig roll i dess utveckling. Folkbildningen bidrar till att ge fler människor förutsättningar att aktivt delta i demokratin och i det demokratiska samtalet. Att människor i hela landet, tack vare studieförbunden och folkhögskolorna, kan delta i studiecirklar, kortare och länge kurser och kulturevenemang är av stor vikt. Folkbild­ningen står samtidigt inför en utmaning när det gäller att säkra att verksamheten som finansieras av statsbidraget i alla led uppfyller demokratisyftet och överensstämmer med det demokratiska samhällets principer. Därför tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning för att se över folkbildningens roll, syfte och finansiering. Folkbildningen spelar även en viktig roll för att utjämna de utbildningsklyftor som finns i samhället, däribland i arbetet med att ge stöd och vägledning till unga som varken arbetar eller studerar, till grupper som står långt från arbetsmarknaden, för nyanländas integrering i det svenska samhället och som stöd för asylsökande och flyktingar. Återstart för kulturen Två år av pandemi och publikbegränsningar har satt djupa spår i alla delar av kultur­livet, inte minst inom scenkonsten och bland landets konst- och kulturskapare. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fattade beslut om omfattande kulturkrisstöd under pandemin för att säkra den akuta överlevnaden för branschen. Situationen inom kultur­livet är dock fortsatt skör. Verksamheterna påverkas fortsatt av pandemins efterverk­ningar. Därtill utmanas scenkonsten och konst- och kulturverksamheter, av minskade biljettintäkter och höga kostnader i spåren av inflation och ökade elpriser. Mot bakgrund av detta anser Socialdemokraterna att ett särskilt stöd till kultur­sektorn om 90 mkr ska tillföras kulturens återstart och ska fördelas mellan Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och Författarfonden. Syftet är att fortsatt mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och skydda kulturverksamheter och konstnärer. Fördelningen av beloppet innebär att 50 mkr tilldelas anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 40 mkr tilldelas anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer till Konstnärsnämnden och Författarfonden. Det finns ett tydligt behov av stöd för att stimulera till återhämtning och säkra produktion, arbetstillfällen och kompetens inom sektorn. Aktörer som inte kunnat bedriva verksamhet saknar finansiering för att påbörja produktioner. Samtidigt riskerar kulturlivet att utarmas på konstnärlig och teknisk kompetens när personal byter bransch av försörjningsskäl. Även på längre sikt hotas kompetensförsörjningen på grund av risken att studenter hoppar av konstnärliga utbildningar. Nyutexaminerade riskerar att inte få möjlighet att etablera sig. De förändringar i beteenden och strukturer som utvecklats under pandemin ställer också krav på kultursektorn att utveckla nya arbetssätt. Kulturskolan I budgetpropositionen 2021 förstärktes det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskola med 100 miljoner kronor och uppgår därmed till 200 miljoner kronor 2021. Beslut om 100 miljoner kronor gällde för 2023. Den högerkonservativa regeringen fullföljer nu beslutet den tidigare socialdemokratiska regeringen redan fattat. Statens kulturråd har utvecklat bidraget i syfte att bl.a. förenkla ansöknings- och beredningsprocessen. Att stärka verksamhet i glesbygd samt i områden med socio­ekonomiska utmaningar har prioriterats i bidragsgivningen. Uppföljningar som Statens kulturråd har genomfört visar att bidraget har använts för att utveckla kulturskole­verksamheten. Kulturskolorna breddar sin verksamhet genom att t.ex. nyanställa pedagoger som startat uppsökande verksamhet och nya undervisningsformer för att nå barn och unga som vanligtvis inte söker sig till kulturskolan. Under våren 2020 gick många kulturskolor över till distansundervisning i större utsträckning. Undervisning som sker i grupp samt uppsökande verksamhet har försvårats med anledning av pandemin. Med anledning av kommunernas ansträngda ekonomi råder stor skillnad i kultur­skolans utbud. Vissa kommuner har infört en avgiftsfri verksamhet och ett aktivt arbete med att nå kulturskoleovana grupper. Andra kommuner har höjt terminsavgiften som främst drabbar de barn och unga som växer upp under svåra ekonomiska villkor. Vi socialdemokrater vill utöka förutsättningarna för fler barn och unga att hitta kultur­skolans fantastiska verksamhet. Det går också i överensstämmelse med vår ambition att bryta segregationen och öka delaktigheten i samhället. Därför menar vi att kulturskolan bör behålla utvecklingsbidraget på nivån 200 miljoner kronor även under 2023. Vi socialdemokrater föreslår därför en ökning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 100 miljoner kronor. Kultursamverkansmodellen I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning för att se över kultursamverkansmodellen. Syftet är dels att hitta sätt att få mer kultur i hela landet. Kultursamverkansmodellen har funnits sedan 2011 och omfattar samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna samt det civila samhället och de professionella kulturskaparna. Syftet med kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till de nationella kulturpolitiska målen, ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer och föra kulturen närmare medborgarna. Utredningen ska redovisas senast 29 september 2023. Denna utredning är ytterst viktig och prioriterad för oss social­demokrater och vi ser fram emot utredningens förslag. Vi vill att regeringen ska utveckla och värna kultursamverkansmodellen. Teater, dans och musik För att stimulera kulturlivets återstart och bidra till en kvalitativ, fri scenkonst som finns tillgänglig i hela landet anser vi att medel bör avsättas till Statens kulturråds bidrags­givning för teater-, dans- och musikändamål. De fria aktörerna utgör en central del av scenkonstens infrastruktur, såväl inom arrangörskap som produktion, och spänner över ett brett fält av nyskapande kulturuttryck. Ofta rör det sig om små aktörer som därtill verkar med begränsade ekonomiska resurser och som drabbats särskilt hårt av pandemins konsekvenser. Kungliga Operans lokaler Operahuset är i behov av omfattande renovering. 2013 anslog dåvarande alliansregering 2 mkr i BP för detta ändamål. Det har under årens lopp framkommit att siffran saknade förankring i faktiskt underlag. Under den socialdemokratiskt ledda regeringen fick Statens fastighetsverk i uppdrag att göra en projektering för renoveringen. Den syftade till att åtgärda akuta brister i byggnaden, men mer omfattande utmaningar har under tiden framträtt. Operahuset saknar exempelvis repetitionsutrymmen för dansare och sångare, golvet på stora scenen lutar vilket utgör arbetsmiljöproblem för dansare och sångare. Projekteringen landade år 2019 i förslaget om En ny Opera i Operan (NOiO). Kostnaderna uppskattades till 4,3 miljarder kronor i 2021 års prisläge. I BP22 anslogs 177 mkr för akut renovering av tak och fasad. Under våren 2022 har det framkommit att byggnaden är i ett betydligt sämre skick än befarat. Statens Fastighetskontor har inlämnat en hemställan om att Operan akut skulle behöva stängas och renoveras. För att enbart hantera den akuta renoveringen av byggnaden föreligger en kalkyl om 3,2 miljarder kronor i 2030 års kostnadsläge. Operans bedömning är att verksamhet inte kommer att kunna bedrivas efter en sådan renovering och NOiO-alternativet saknar i nuläget en uppdaterad projektering. Mot bakgrund av detta bedömer vi socialdemokrater att frågan om Kungliga Operans lokaler måste få en långsiktig och hållbar lösning. Detta är en fråga som vi menar bör beredas gemensamt över blockgränsen. Litteraturen, läsandet, språket Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Genom satsningen Stärkta bibliotek avsatte den social­demokratiska regeringen 250 miljoner kronor årligen 2018–2020. Statens kulturråd uppger att stödet har fått god spridning och möjliggjort för folkbiblioteken att utveckla sin verksamhet. Satsningen fick fortsatt finansiering om 150 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. För 2023 planerade den socialdemokratiska regeringen att avsätta 75 miljoner kronor, vilket den högerkonservativa regeringen nu fullföljer. Samtliga kommuner sökte och beviljades bidrag under 2020, vilket innebär en ökad tillgänglighet och ett ökat utbud av biblioteksverksamhet i hela landet. Statens kulturråd uppger att flera bibliotek har fått planera om insatser under pandemin, samtidigt som digitala läsfrämjande satsningar har ökat. Ett flertal ansökningar har fokuserat på tillgänglighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning efter att Statens kulturråd har publicerat en kunskapsöversikt inom området. Vi socialdemokrater vill fortsatt värna de svenska folkbiblioteken. I Tidöavtalet finns en punkt som säger att ”kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras.” I bibliotekslagen slås det fast att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”. Nyckelorden i denna portalparagraf är ”för alla”. Inte för några utan för alla – och utan undantag. Därför är det ytterst problematiskt att den högerkonservativa regeringen med stöd av Sverigedemokraterna i Tidöavtalet lägger fram intentionen att skapa en anmälningsplikt som i praktiken skulle göra alla offentliganställda – därmed även merparten av Sveriges bibliotekarier – skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Vi anser att detta är en oacceptabel ordning och utgör en allvarlig inskränkning i bibliotekslagens syftesbeskrivning samt folkbibliotekariernas yrkesroll. Den högerkonservativa regeringen har i budgetpropositionen för 2023 aviserat att de vill utreda införandet av en kulturkanon, bl.a. en litterär kanon. Tyvärr saknas i bud­geten en analys av varför en kulturkanon behövs och vad den ska tjäna för syfte. Kulturminister Parisa Liljestrand har uttryckt att det inte kan uteslutas att en kultur­kanon kan komma att användas för att få svenskt medborgarskap. Det tar vi social­demokrater starkt avstånd ifrån. Vår uppfattning är att detta är en billig och symbolisk åtgärd för att åstadkomma en kulturell enighet i Sverige. När det gäller litteraturens område skulle en kanon rentav kunna vara kontraproduktiv och skapa ett statligt rättesnöre om vad som är god littera­tur, tvärtemot den gängse uppfattningen att politiken ska hålla armlängds avstånd. Att den högerkonservativa regeringen har talat om att s.k. expertkommittéer ska avgöra vad som ska finnas i respektive kanon (en för varje konstområde) hjälper föga upp saken ur oberoendesynpunkt. Den litterära kanonen har blivit starkt kritiserad av Författar­förbundet samt en rad författare och förläggare i Expressen 2022-11-09.[1] De säger: ”En statlig kanon hör inte hemma i en demokrati”. I och med att syftesbeskrivning inte gjorts riskerar införandet av en kulturkanon åtgärda icke existerande problem. Att Sveriges unga ska bli läsande vuxna bör vara det självklara kulturpolitiska målet, istället fokuserar den högerkonservativa regeringen på att Sveriges unga ska ha hört talas om verk, veta utgivningsåret och en kort beskrivning om vad verket handlar om, som Lena Andersson skriver i Svenska Dagbladet 2022-11-12, https://www.svd.se/av/lena-andersson.[2] Vi socialdemokrater är särskilt bekymrade över den rådande situationen avseende barns läsförståelse. Av landets 15-åringar är det 18 procent som inte når upp till basnivån i läsförståelse, vilket är grundläggande för fortsatt lärande. Samtliga undersökningar av skolelevers läskunskaper konstaterar att det finns samband mellan elevers läsförmåga och deras familjers socioekonomiska status. Men det finns också samband mellan den bristande läsningen och vår digitala samtid. En rad internationella och svenska undersökningar pekar på att ungas bristande läsande handlar om konkurrensen mellan boken och de skärmar vi ständigt använder. I en enkätundersökning från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles­frågor, har andelen unga mellan 16 och 25 år som svarar att de läser böcker på fritiden varje vecka halverats. Den har gått från 60 procent till dryga 30 procent mellan åren 2007 och 2018. Statens medieråds rapport Ungar & medier 2019 visar att läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. År 2012 läste 23 procent av alla 17–18-åringar på sin fritid. Motsvarande siffra för 2018 är 11 procent. Enligt Svenska Förläggareföreningen har svenska ungdomar ett påfallande mindre intresse för frivillig läsning än ungdomar i andra länder. Vi noterar att den högerkonservativa regeringen inte lägger fram kraftfulla utbildningsambitioner för ökad läskunnighet, inte heller görs satsningar på skol­bibliotek. Mot bakgrund av detta avvaktar vi utredningens direktiv och den höger­konservativa regeringens eventuellt kommande förslag om att införa en litterär kanon, liksom kanoner på andra konstområden. Vi vill att regeringen utvecklar sina ambitioner för ökat läskunnande och ökad läsning. Bildkonst, arkitektur och design Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Målet ska uppnås genom att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids det offentliga agerar förebildligt estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt. Möjligheten att tillgängliggöra bild, form och konsthantverk för allmänheten och skapa arbetstillfällen och goda villkor för konstnärer är till stor del beroende av att det finns en infrastruktur med arrangörer och utställare över hela landet. Därigenom kan konsten tillgängliggöras för publiken. Vi vill att regeringen fortsatt ska värna bildkonst, arkitektur och design. Enprocentsregeln Enprocentsregeln är en ekonomisk princip för offentlig konst som innebär att cirka en procent av den totala budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad. Enprocentsregeln bygger inte på förutbestämd given arbetsmodell, och det har aldrig funnits någon sådan. Därför finns stora variationer i hur regeln tillämpas och beräknas. Både mellan stat, region och kommun och mellan kommuner och regioner. Enprocentsregeln ska tillämpas vid allt offentligt byggande – i stat, regioner och kommuner – och tillämpas oftare vid markanvisning till privata byggherrar. Vi vill att regeringen värnar och följer upp hur enprocentsregeln implementeras. Konstnärernas villkor De statliga bidragen och ersättningarna bidrar till att fler kan verka som konstnärer och bedöms därför bidra på ett avgörande sätt för att främja konstnärlig kvalitet, mångfald och konstnärlig utveckling. Under pandemiåren har de krisstipendier som delats ut av Konstnärsnämnden och Författarfonden spelat en avgörande roll för att säkerställa att konstnärer kunnat fortsätta sin verksamhet. Krisstöden har tillsammans med den ordinarie stödgivningen bidragit till att konstnärer har kunnat fortsätta med att utveckla sitt konstnärskap, vilket är en viktig förutsättning för att alla ska ha möjlighet till kulturupplevelser. Pandemin har tydliggjort att många konstnärer arbetar under dåliga sociala och ekonomiska villkor, vilket riskerar att leda till att färre kan verka som konstnärer och att det därmed finns sämre förutsättningar för att uppnå de kultur­politiska målen. Försättningarna för att verka som konstnär behöver därför förbättras. De analysunderlag som tagits fram har bidragit till en fördjupad förståelse för konst­närers ekonomiska och sociala situation. Biblioteksersättningen har bidragit till att skapa en långsiktig ekonomisk trygghet för författare och andra litterära upphovsmän samtidigt som möjlighet getts att utveckla den litterära verksamheten. Statens kulturråds arbete med att göra det statliga MU-avtalet allmänt känt och tillämpat bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen inom tillämpningen Vi föreslår att medel avsätts för att stärka konstnärernas villkor som ett led i en förlängd återstart för kulturen. De professionella konstnärerna har en central roll för ett levande kulturliv i hela landet. Samtidigt har konstnärer varit särskilt hårt drabbade av pandemins ekonomiska konsekvenser, framför allt i form av uteblivna uppdrag och intäkter. Pandemin har synliggjort konstnärers utsatta ekonomiska och sociala situation och ytterligare försämrat situationen. Även om kulturlivet öppnar upp kommer konse­kvenserna av pandemin för konstnärer att vara tydliga också framöver. För att stimulera en återstart och förbättra konstnärernas villkor behövs förstärkningar av såväl stipendie- och bidragsgivning som ersättningar till konstnärer för utfört arbete. Den socialdemokratiska regeringen och upphovsmännens organisationer har kommit överens om en ny höjd nivå på biblioteksersättningens grundbelopp för 2022. Till följd av detta beräknas den totala biblioteksersättningen 2022 uppgå till cirka 184,8 miljoner kronor, vilket är en höjning med ca 3,7 miljoner kronor jämfört med 2021. Denna höjning av biblioteksersättningen stärker de litterära upphovsmännens villkor och skapar möjligheter för konstnärlig utveckling och förnyelse. I oktober 2021 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning för att se över reglerna för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Utredningen syftar till att förbättra möjligheten för företagare att få ökad trygghet och bättre förutsägbarhet i vad som gäller för dem. Konstnärer och kulturskapare tar i dag del av det sociala trygghetssystemet i lägre utsträckning än andra och bristerna synliggjordes särskilt under pandemin. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 20 april 2023. Branschen har stora förväntningar på att systemet ska förbättras. Vi socialdemokrater ser fram emot att kunna förbättra situationen för företagare inom kulturområdet. Arkiv Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar behovet av information för rättskipningen och förvaltningen forskningens behov. Vi vill att regeringen värnar och utvecklar våra arkiv. Kulturmiljö Statens stöd till kulturmiljövård finns för att möta behovet av vårdinsatser i kultur­miljöer över hela landet. Bidraget till kulturmiljövård har avgörande betydelse för att en mångfald av kulturmiljöer ska kunna bevaras och utvecklas. Bidraget utgör även ett viktigt stöd för möjligheten att bevara och föra vidare det immateriella kulturarvet. Bidrag till kulturmiljövård främjar ett levande kulturarv som är angeläget för människor i dag och som bevaras för kommande generationer. Vi vill att regeringen värnar, främjar och utvecklar Sveriges kulturmiljöer. Museer och utställningar – fri entré Vi vill att satsningen på fri entré på statliga museer ska förlängas och förstärkas, inte avbrytas som den högerkonservativa regeringen föreslår. Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler grupper att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Inte minst lockade fri entré grupper som aldrig tidigare besökt ett museum, t.ex. barnfamiljer med låga inkomster, att besöka våra museer. Fri entré-reformen på statliga museer pågick 2005 samt 2006. Därefter avbröt alliansregeringen denna reform. Fri entré på museer är också en viktig integrationsskapande åtgärd. Trots detta avskaffade den högerkonservativa regeringen den fria entrén direkt efter valet 2006. Den socialdemokratiskt ledda regeringen återinförde fri entré 2015. Nu vill den högerkonservativa regeringen avskaffa reformen igen. Vi föreslår att fri entré på statliga museum förlängs. Anslaget 8:1 Centrala museer, myndigheter tillförs därför 100 mkr. Vi vill också på sikt verka för att det blir fri entré även på de regionala museerna. Skansen Friluftsmuseet Skansen har 370 byggnader och anläggningar, varav drygt 190 av dem är kulturhistoriska byggnader av museikaraktär. Fuktskador, vattenläckor och skadade tak gör att många av husen är i stort behov av underhåll. Skansens vd menar att det länge funnits en brist på resurser för att klara av underhållet. Skansen har förlorat sitt pandemistöd på 15 miljoner kronor och enligt den högerkonservativa regeringens budget får Skansen ett lägre anslag 2023 än 2022. Vår bedömning är att Skansen behöver ett fortsatt stöd. Socialdemokraterna som står upp för hela svenska folkets Skansen, ett älskat besöksmål av såväl svenskar från hela landet som turister. Skansen är ett utmärkt exempel på tillgängliggörandet av vårt kulturarv. Vi föreslår att anslaget 8:2 Statliga museer, stiftelser tillförs 10 mkr – avseende Skansen. Trossamfund Statens stöd till trossamfund ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Det statliga stödet till trossamfunden bidrar till att samfunden kan bedriva en verk­samhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Trossamfunden är en viktig del av det civila samhället och bidrar till sammanhållning och gemenskap. Samfunden finns till för alla människor oavsett trossamfund vid kriser och katastrofer. Religionsfriheten och föreningsfriheten är centrala för den svenska demokratin och ska värnas. Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och har samtidigt en av världens mest mångreligiösa befolkningar. Kunskap om religion och trossamfund vid myndigheter, kommuner och allmänhet bidrar till att förbättra dialogen mellan tros­samfunden och samhällets övriga aktörer. Myndigheten för stöd till trossamfund arbetar bl.a. med att bidra med kunskap om religion och samfundsliv i Sverige och har hand om frågor om trossamfundens roll i krisberedskapen. Myndigheten har märkt av en allt större efterfrågan från bl.a. kommuner och regioner på kunskapsstöd i dessa frågor. Under pandemin, när trossamfundens roll i krisberedskapen synliggjorts, har efterfrågan ökat ytterligare. Den socialdemokratiska regeringen har lagt fram en proposition (Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället, prop. 2021/22:272) om demokrativillkor avseende bidragsgivning till bl.a. trossamfund. Den högerkonservativa regeringen har dragit tillbaka denna proposition. Vi anser det nödvändigt med en reformering av lagstiftningen avseende det statliga stödet till trossamfunden, bl.a. med ett förtydligat demokrativillkor. En viktig del i arbetet är att säkerställa att statsbidrag lämnas till organisationer som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Vi menar att åtgärder skyndsamt måste sättas in. Det är därför beklagligt att den högerkonserva­tiva regeringen har stoppat demokrativillkorspropositionen, en proposition som man stödde före valet. Film Riksdagen har antagit följande mål för filmpolitiken: utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet filmarvet bevaras, används och utvecklas svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande jämställdhet och mångfald präglar filmområdet filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. Vi vill att regeringen fortsatt ska främja och utveckla svensk film. Medier Målen för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om ett reformerat press- och mediestöd som presenterades i juni 2022. Vi delar i stort utredningens resultat och förslag som syftar till att ge ett teknikneutralt mediestöd som ska bidra till att det finns nyhetsmedier över hela landet. Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och att kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står inför. Förslaget från Mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. I förslaget blir redaktionsstödet teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande stöd löper ut. Men medielandskapet förändras hastigt och drastiskt och vi vill för framtiden se en bred parlamentarisk utredning om mediepolitiken. Vi vill att regeringen prioriterar utvecklingen på medieområdet. Grundlagsskydd av public service Fri och oberoende media har en viktig demokratisk uppgift genom att spegla den politiska debatten och granska makthavare. Här utgör public service en omistlig del. Sveriges Radio och Sveriges Television ska ha ett brett utbud av nyheter, samhälls- och kulturprogram, film, dokumentärer och nöjesprogram. Vi socialdemokrater ser att Sverige behöver ett starkt public service med ett brett uppdrag och en långsiktig, självständig och stabil finansiering. Det ska inte vara möjligt för politiker som vill ta makten över medierna att med snabba beslut beskära public services möjligheter att verka. Socialdemokraterna vill grundlagsskydda public service och dess oberoende. Ungdomspolitik Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen Ungas inflytande och delaktighet är en central del av ungdomspolitiken. I en levande och jämlik demokrati är det viktigt att alla unga har de kunskaper, verktyg och förmågor som krävs för att aktivt kunna föra sin talan och delta i demokratins processer. Det är också viktigt att unga har förutsättningar att organisera sig. Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer bidrar till det på ett betydelsefullt sätt. Den 22 juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning om en öppen fritidsverksamhet för ungdomar. Syftet var att utreda frågan om att erbjuda barn och unga en meningsfull fritid och därmed agera brottsförebyggande. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Vi socialdemokrater ser fram emot förslag i den kommande utredningen. Vi vill att regeringen utvecklar förslag för att stärka ungdomars levnadsvillkor. Politik för det civila samhället Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället. Det civila samhällets organisationer i Sverige är fristående och självständiga från staten. Att bilda en förening eller ett kooperativ är ett sätt att lösa gemensamma behov som skiljer sig från lösningar inom ramen för marknaden, staten eller familjen. Organisa­tionerna arbetar primärt med samhälleliga mål som medlemmarna vill lösa eller har nytta av. Syftet är inte att göra vinst och det är inte heller möjligt att göra några stora vinster på verksamheten, utan eventuellt överskott återinvesteras i regel i verksamheten. Civilsamhället är komplext och organisationerna ser väldigt olika ut. Ett sätt att beskriva det är att civilsamhället i Sverige har tre olika ben. Det första benet är det ideella föreningslivet som helt bygger sin verksamhet på människors frivilliga engage­mang, det andra benet är idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärd med anställd personal och det tredje benet är den sociala ekonomin, eller civilsamhällets företagande, med verksamheter inom olika sektorer som primärt arbetar med samhälleliga mål eller medlemsnytta, är demokratiskt styrda och återinvesterar eventuellt överskott. På senare år har det skett en glidning där ett antal myndigheter hävdat att samma regler som gäller för privat näringsverksamhet ska gälla ideell föreningsverksamhet. Ibland har frågan kommit upp för att ett företag drivit ett rättsfall, ibland har myndig­heterna agerat på eget initiativ, ofta med hänvisning till EU-lagstiftning. Denna utveckling förändrar förutsättningarna för ideell föreningsverksamhet och tvingar föreningarna att anpassa sig till lagstiftning som är skriven för vinstsyftande aktörer på en marknad, alltså för aktörer som agerar utifrån en helt annan logik. Socialdemokraterna anser att det ideella föreningslivet inte ska lyda under marknadslogikens regler. Den här glidningen har skett i strid med en bred politisk enighet om att värna det civila samhällets särart. Det är samtidigt viktigt att säkerhets­ställa att regler som är skapade för det ideella föreningslivet inte missbrukas av vinst­drivande aktörer. Vi anser att det är nödvändigt att i grunden genomlysa dessa frågor och skapa en hållbar politik. Vi socialdemokrater vill värna det ideella föreningslivets särart. Ideell förenings­verksamhet ska inte behöva anpassa sig efter regler utformade för kommersiell verksamhet. Vi vill att det tas fram riktlinjer för hur myndigheter ska hantera ideell förenings­verksamhet som värnar civilsamhällets särart. Vi ser med oro på de utspel som företrädare för regeringens samarbetsparti Sverige­demokraterna har uttryckt avseende att dra in statligt stöd till civilsamhällesorganisa­tioner som kritiserar den högerkonservativa regeringens politik. Ett exempel är att ledande företrädare för Sverigedemokraterna vill stoppa statligt bidrag till Civil Rights Defenders, som hävdar att Tidöavtalet – regeringsavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – på flera punkter i överens­kommelsen bryter mot internationella överenskommelse och konventioner. Politisk påverkan är mycket allvarligt och vi socialdemokrater kommer att bevaka denna fråga mycket noggrant. Idrottspolitik och ungas idrottande Statens stöd till idrotten är till för att ge alla möjlighet att motionera och idrotta, att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge alla i Sverige positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Svensk förenings­idrott skapar goda möjligheter till integration – i en idrottsklubb, i ett lag möts alla på lika villkor och det bygger broar mellan människor. Riksidrottsförbundet bedriver idag en inkluderande verksamhet som syftar till integration. Detta är en utveckling som vi socialdemokrater fortsatt vill stödja. Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares interna­tionella konkurrenskraft. Idrottsrörelsen arbetar med att återstarta efter en svår nedstängning under pandemin. Pandemins inverkan på idrottsrörelsen och folkhälsan är omfattande. Allt fler unga är stillasittande och har under pandemin lämnat ett aktivt medlemskap i någon idrotts­förening. Därtill behövs stora satsningar för att få fler ideellt föreningsaktiva ledare, tränare, domare och styrelsemedlemmar att hålla verksamheterna och rörelsen igång. Vi som land utmärker oss vad gäller föreningsdriven folkrörelseidrott. Ska denna bestå måste investeringar göras i dess verksamheter och anläggningar. Vi social­demokrater har tidigare gått fram med flera satsningar för att stärka idrottsrörelsen uppgående till 3,5 miljarder kronor i stöd under pandemin, särskilda satsningar på barn och ungas idrottande samt 300 miljoner i återstartsstöd 2022. Vi ser ett fortsatt behov av ytterligare insatser för ungas idrottande. Vi föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten förstärks med 100 mkr för bidrag till ungas idrott. Statlig idrottsanläggningsfond Det råder brist på anläggningar i flera delar av landet. Många kommuner har stort behov av att renovera och att bygga nya idrottshallar, hockeyhallar och simhallar. Brist finns också på kunskap och samordning kommuner emellan. För att stimulera byggande genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en samordningssatsning på 80 mkr och utökade Centrum för idrottsforsknings uppdrag. Detta är dock inte tillräckligt. Kommunerna efterfrågar möjlighet till delfinansiering för nybyggnation och renovering av anläggningar. Mot bakgrund av detta menar vi socialdemokrater att frågan om en statlig idrottsanläggningsfond ska utredas. Fritidskort Den högerkonservativa regeringens förslag om fritidskort bär med sig en känsla av ”fattigvård” – vi menar att det varit bättre att stödja svensk idrott så att avgifterna kan hållas nere. Det är också en administrativ dyr reform – under 2023 får inte några barn och unga del av den högerkonservativa regeringens fritidskortssatsning. De 50 miljoner som avsatts under 2023 ska gå till att ”ta fram nödvändig infrastruktur”. Vi ser inte att detta är välanvända 50 miljoner för barns och ungas idrottande. 51-procentsregeln Den svenska folkrörelsedrivna idrotten baseras på idén att den ska vara självständig och självstyrande. Det är medlemskapet som ska ligga till grund för föreningsmodellen. Arbetet sker i idrottsklubbar och föreningar med Riksidrottsförbundet som den samlade organisationen och stämman som dess högst beslutande organ. Därför är det enbart idrottsrörelsens medlemmar som kan ändra i dess stadgar och något som politiken ska hålla sig ifrån. Vi beklagar att den högerkonservativa regeringen inte förstår detta och därmed ger uttryck för att frångå modellen för beslutsfattande inom idrotten. Den högerkonservativa regeringen verka vilja frångå idrottsrörelsens och medlemskapets värde och tyngd, framför enskilda privata kapitalägare. Att ifrågasätta 51-procentsregeln handlar i grunden om att frångå tanken om idrott som främst medlemsdrivet. Vi social­demokrater vill stödja idrottsrörelsen och vill verka för att 51procentsregeln blir kvar. Friluftslivspolitik Friluftsliv är en hörnsten i naturvårdspolitiken. Oavsett förutsättningar ska alla människor, däribland barn och unga, ha möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Vi socialdemokrater anser att förutsätt­ningarna för människor att utöva friluftsliv ska fortsätta att utvecklas i alla delar av landet. Nationalparker och natur- och kulturreservat är viktiga för friluftslivet och lockar miljoner besökare varje år. De är också betydelsefulla för landsbygdsutveckling och för både lokal och regional utveckling. Den fortsatta utvecklingen av natur- och kultur­baserad turism är en betydelsefull del av en hållbar turism och besöksnäring genom den sysselsättning och de bidrag till den lokala ekonomin som denna turism skapar. Landets många naturreservat spelar en mycket stor roll för utövande av alla sorters friluftsliv som vandring, ridning, cykling, svampplockning, fiske, paddling m.m. En stor del av friluftslivet utövas nära bostaden eller tätorten. Därför är det mycket viktigt att bevara en grön infrastruktur i och omkring städer och tätorter, inte minst i kommuner med stark bebyggelseutveckling. Ansvaret för att se till att friluftslivet har goda förutsättningar är delat mellan stat och kommun och mellan många myndigheter. En fortsatt god samordning är därför viktig. Folkbildning Folkbildningen i Sverige har en särställning som en bred arena för utbildning, bildning och delaktighet. Folkbildningen är viktig i arbetet med att möta en rad samhälls­utmaningar, till exempel att stärka ett aktivt deltagande i samhället för alla människor, att ge människor fler möjligheter att utbilda sig eller att byta yrkesinriktning mitt i livet, att ge nyanlända och andra utrikes födda möjlighet till etablering i arbetsliv och samhälle samt att tillhandahålla ett rikt, tillgängligt och inkluderande kulturliv i alla delar av landet. Folkhögskolan är som utbildningsform unik eftersom den når deltagare som andra utbildningsformer inte når och stödjer deltagarna att komma vidare till arbete och fortsatta studier. Folkhögskolan erbjuder därmed en andra och en annan chans till utbildning. Den socialdemokratiska regeringen har under flera år byggt ut folkhög­skolan inom ramen för kunskapslyftet. Utbildningsbehoven bland vuxna är fortsatt stora och det behöver finnas olika utbildningsalternativ för t.ex. unga vuxna, utrikes födda och personer som inte har uppnått målen för en gymnasieutbildning. Finansieringsansvaret för folkbildningen är delat mellan stat, regioner, kommuner och huvudmän. Principen om delat finansieringsansvar är viktig att upprätthålla. Folkhögskolorna erbjuder också studiemotiverande folkhögskolekurs och etablerings­kurs på folkhögskola i samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi socialdemokrater bedömer att dessa kurser utgör ett viktigt steg på vägen till vidare studier, inom t.ex. allmän kurs och till etablering på arbetsmarknaden Vi föreslår att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen förstärks med 200 mkr för 2023 – avsett för folkhögskoleplatser. Utredning om folkbildningen Den socialdemokratiska regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning – U 2022:01 Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden. Uppdraget ska redovisas senast den 19 februari 2024. Vi socialdemokrater ser fram emot utredningens förslag. Spelmarknaden Efter omregleringen av spelmarknaden har statens möjligheter att kontrollera det spel som riktas till svenska konsumenter ökat avsevärt. För att uppnå målen är en effektiv och ändamålsenlig tillsyn avgörande. Arbetet för att stänga ute olicensierat spel är fortsatt prioriterat. Möjligheterna för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel är fortsatt en prioriterad fråga. Effekterna av omregleringen behöver kontinuerligt följas upp och åtgärder vidtas om målen inte uppnås. Vi beklagar den högerkonservativa regeringens beslut att inte gå vidare med förslaget att införa krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Detta riskerar att öppna upp för aggressiv marknadsföring utan en helhetsbedömning. I proposition 2022/23:KrU2 En förstärkt spelreglering föreligger ett förslag som anger på vilket sätt en måttfull marknadsföring ska vara och vikten av en helhetsbedömning. Kommersiella budskap ska begränsas till relevanta fakta rörande spelet, presenterade i så saklig form som möjligt och utan ovidkommande inslag. Marknadsföringen ska inte framställa spel som något socialt attraktivt eller antyda att spel bidrar till social framgång. Inte heller ska det finnas antydningar om att spel kan vara ett alternativ till arbete, en lösning på finansiella problem eller en form av finansiell investering. Vidare ska budskapens utformning, samt deras färg, bild, typografi, layout etc. bedömas utifrån kravet på mått­fullhet. Det innebär att varken direktmarknadsföring eller utomhusreklam, som sådan, är oförenlig med kravet på måttfullhet, utan får bedömas utifrån en helhetsbedömning. För att uppfylla kravet på måttfullhet ska marknadsföringen inte heller vara påträngande (prop. 2016/17:8 s. 46). Vägledning för bedömningen finns bl.a. i Konsumentverkets praxis och allmänna råd, i Europeiska kommissionens rekommendation 2014/478/EU av den 14 juli 2014 om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespeltjänster och för att förhindra att underåriga spelar onlinespel om pengar samt i branschorganisationernas riktlinjer för marknadsföring. Som ett exempel på vad som kan anses strida mot måttfullhetskravet kan nämnas marknadsföring som förmedlar bilden av att spel är riskfritt eller liknande om så inte är fallet. Det får också anses strida mot kravet på måttfull marknadsföring att exempelvis ange att ett erbjudande är gratis, om det krävs att spelaren själv måste satsa pengar eller göra någon annan motprestation, som t.ex. att lämna person- eller kontaktuppgifter, för att kunna ta del av det (prop. 2017/18:220 s. 164 och 328). Det finns anledning att ta oron för att marknadsföringen har en stark påverkan på bl.a. barn och ungdomar på allvar. Marknadsföringen av spel riskerar dessutom att påverka personer med spelproblem negativt och kan leda till mycket allvarliga konse­kvenser för både den enskilde och hans eller hennes närstående. Vi förordar därför på samma sätt som propositionen ett justerat krav på måttfullhet. Den närmare innebörden av måttfullhetskravet bör även fortsättningsvis utvecklas genom praxis. Det finns dock skäl för att i spellagen förtydliga att det vid den helhetsbedömning som ska göras ska tas särskild hänsyn till hur riskfyllt det spel som marknadsförs är. Vi ansluter oss därför till förslaget om att en helhetsbedömning ska göras för att avgöra om marknadsföringen är måttfull. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spelproblem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år. I oktober 2021 presenterade den socialdemokratiska regeringen Manipulation av idrottsresultat, där s.k. matchfixning beskrivs som ett allvarligt hot mot idrotten. I samband med omregleringen av spelmarknaden stärktes arbetet mot matchfixning. Vi socialdemokrater vill se fortsatta insatser inom detta område. Lawen Redar (S) Lars Mejern Larsson (S) Azadeh Rojhan (S) Ewa Pihl Krabbe (S) Kristoffer Lindberg (S) Louise Thunström (S) Annette Rydell (S) [1] 2022-11-09, https://www.expressen.se/kultur/ide/en-statlig-kanon-hor-inte-hemma-i-en-demokrati/. [2] 2022-11-12 https://www.svd.se/av/lena-andersson.

Motion till riksdagen 2022/23:2032 av Heléne Björklund m.fl. (S) Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att Arbetsförmedlingen finns tillgänglig i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Många människor i olika delar av landet känner sig bortglömda av viktiga samhällsinstitutioner. Det kan handla om service som post, bank eller offentliga åtaganden som polis, försäkringskassa eller Arbetsförmedlingen. En del av denna utveckling är driven av utveckling av ny teknik och ändrat konsumtionsmönster av erbjudna tjänster. Men samtidigt är det viktigt att förstå att många känner ett tekniskt utanförskap. När det gäller den offentliga samhällsservicen tillkommer ytterligare ett perspektiv, nämligen förlorad lokalkännedom. Arbetsförmedlingen är ett exempel på detta. I deras uppdrag ingår bland annat att säkerställa kunskap om lokal och regional arbetsmarknad samt säkerställa ändamålsenliga arbetsgivarkontakter (Arbetsförmedlingens reglerings­brev 2022). Med den utveckling vi nu ser för Arbetsförmedlingens verksamhet försvåras detta uppdrag betydligt. Sverige har idag inte bara ett problem med hög arbetslöshet. Vi har samtidigt problem när flertalet företag pekar ut tillgången till kompetent arbetskraft som sitt största hinder för tillväxt. För att klara denna utmaning är det avgörande att Arbets­förmedlingen finns lokaliserad på minst ett ställe i landets samtliga kommuner. Och att man utvecklar samverkan med regioner, kommuner och det lokala näringslivets aktörer för att på bästa sätt lösa sitt viktiga uppdrag. Vi föreslår att regeringen överväger hur man tydligare kan uppdra åt Arbets­förmedlingen att finnas lokaliserad på minst ett ställe i landets samtliga kommuner. Heléne Björklund (S) Tomas Eneroth (S) Annette Rydell (S) Hanna Westerén (S) Monica Haider (S) Tomas Kronståhl (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S) Azra Muranovic (S) Laila Naraghi (S)

Motion till riksdagen 2022/23:1957 av Isak From m.fl. (S) Metodutveckling i tillståndsprocesser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av skyndsam och politiskt förankrad reformering av ramverken för processerna för miljöprövningar i syfte att främja ny industrialisering och elnäts- och elproduktionsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att främja berörda myndigheters och domstolars kapacitet, metodutveckling för utvecklad myndighetssamverkan samt nationella insatser för samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att tillsätta en samordnare för att underlätta stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har under de senaste åren upplevt en positiv utveckling av ny industrialisering med nyetableringar av industriföretag och betydande reinvesteringar, fördelat över hela Sverige. I betydande utsträckning sker utvecklingen som ett led i industrins klimat­omställning. Framåtskridandet understryker att Sverige är ett bra investeringsland. Samtidigt finns det utmaningar som riskerar att försvåra förverkligandet av både planerade etableringar och investeringar. Tilltron till Sverige som industriland skadas om mineralbrytning och industriell tillverkning försvåras. Nya investeringar inom området är nödvändiga för att elnäts- och elproduktionsutbyggnad ska kunna genomföras. Bland utmaningarna finns processerna för miljöprövningar. Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsäg­bara. Över de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar sett närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Motionärerna menar att arbetet med reformering av regelverk och lagstiftning behöver fortsätta skyndsamt i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Vi menar att regeringen behöver beakta Klimatpolitiska rådets rapport för 2022. Fossilfritt Sverige och den nationella strategin för elektrifiering har uppmärksammat vikten av att berörda myndigheter och domstolar har erforderlig kapacitet för att motverka tidsfördröjning och oklarheter i handläggningsprocesser. Det är också angeläget att metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning fungerar. Regeringen bör se närmare på fortsatta insatser på området motsvarande vad som sker till exempel inom ramen för Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet). Över de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar sett närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Vi menar att arbetet med reformering av regelverk och lagstiftning behöver fortsätta skyndsamt i syfte att korta ned handläggnings­tider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Vi vill vidare framhålla att regeringen inte får underskatta betydelsen av samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher för ett fungerande genomslag för investeringar och etableringar. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen arbetade med en serie insatser för att främja samordningen. Ett sådant exempel är till­sättandet av nationell samordnare för större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. I augusti aviserade dåvarande regeringen sin avsikt att tillsätta en samordnare som ska underlätta stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning. Besked om tillsättandet av en sådan samordnare saknas från nuvarande regering. För att stärka den regionala kapacitetens förmåga att medverka till fungerande genomslag för investeringar och etableringar bör även nationella främjandeinsatser via till exempel Tillväxtverket uppmärksammas. Isak From (S) Annette Rydell (S) Jamal El-Haj (S) Johanna Haraldsson (S) Mattias Jonsson (S) Monica Haider (S) Sofia Amloh (S) Tomas Eneroth (S)

Motion till riksdagen 2022/23:1479 av Annette Rydell och Heléne Björklund (båda S) Grundkrav på kollektivavtal Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för krav på villkor enligt svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för krav på villkor enligt svenska kollektivavtal när en arbetsgivare får stöd via Arbetsförmedlingen genom arbetsmarknadspolitiska program, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Idag har en stor del av Sveriges arbetsgivare kollektivavtal. Det innebär att de anställda har ett försäkringsskydd och är garanterade lägstalöner enligt avtal. Det är en central del av den svenska modellen på arbetsmarknaden. För att motverka osund konkurrens och lönedumpning på svensk arbetsmarknad bör krav om villkor och löner i enlighet med svenska kollektivavtal finnas vid offentliga upphandlingar och när en arbetsgivare får stöd via Arbetsförmedlingen genom arbets­marknadspolitiska program. Regeringen bör därför överväga att verka för att införa dessa krav. Annette Rydell (S) Heléne Björklund (S)