Daniel Riazat

Herr talman! Jag har redan tackat talmannen, så jag skippar det i dag.

Det här är min sista debatt. Jag har suttit i utbildningsutskottet i ungefär elva år, och det finns nog ingen i den här kammaren som har nämnt ordet marknadsskola och motståndet till den lika många gånger som jag.

Jag är här för att jag började med denna fråga, och jag vill också avsluta med den. Anledningen till att skolpolitiken har varit viktig för mig från början och anledningen till att motståndet till marknadsskolan är viktigt är att det inte bara handlar om skolan. Det skolsystem vi väljer att bygga kommer att definiera vilket samhälle vi kommer att vara nu och framåt.

Därmed ser vi också att de politiker och partier som företräder skolkapitalet och har gjort det under alla de här åren också driver andra frågor som ser till att splittra vårt samhälle. Det är frågor som skapar ojämlikhet och som gör att barn inte längre möter barn med andra bakgrunder. Det är frågor som gör att människor skiljs åt och splittras, vilket också påverkar samhällslivet, föreningslivet och arbetslivet.

Jag må nu sluta i riksdagen efter de här tolv åren, men kampen mot marknadsskolesystemet kommer inte att sluta. Även om vi i dag står och diskuterar en proposition som har krystats ut av den här regeringen efter fyra år av löften kommer kampen att fortsätta under nästa mandatperiod.

Ett stort ansvar vilar nu på den kommande regeringen, som förmodligen blir någon typ av röd eller grön regering. Den kommer att hållas ansvarig för de löften man har gett från talarstolen både i dag och under den här mandatperioden.

Vi kommer också att vara många ute i kommunerna som driver den här frågan. Partiet jag tillhör, Framtidens Vänster, har gjort det här till en valfråga. Partikoalitionen jag tillhör, som heter Stockholms Vänsterallians, kommer att göra det här till en valfråga.

Men återigen: Frågan handlar om mer än bara skola. Den handlar om detta: Ska vi ha ett samhälle för alla, eller ska vi ha ett samhälle bara för de rikaste? Politiken med privatiseringar och nedmontering av välfärd har gått ihop med idén att de rika ska bli rikare på bekostnad av fattiga människor.

Vilka barn är det som behöver mest hjälp i skolan? Jo, det är barnen till dem som har drabbats av den här politiken. Den här politiken handlar om att vissa barn behöver gå runt med ont i magen för att de inte vet om de får uppehållstillstånd eller inte. Man har pratat om att alla problem i vårt samhälle handlar om invandring, vilket vi alla vet att de inte gör.

I slutändan vill jag komma med en påminnelse till alla er som ställer upp igen. När man säger att all makt ska utgå från folket är det något mer än att bara rösta vart fjärde år. Det handlar också om att ni ska representera folket under de fyra åren och att ni ska lyssna på folket under de här fyra åren. Och det har ni inte gjort när det kommer till marknadsskolan.

Precis som sades tidigare i talarstolen är en stor majoritet av svenska folket mot marknadsskolesystemet. Men grattis till er som har sett till att det får fortsätta och att era kompisar har fått tjäna mer pengar på detta! Stort grattis till Moderaterna och stort grattis till Sverigedemokraterna, som har företrätt skolkapitalet här!

Jag beklagar detta för alla lärares och elevers skull, som har fått ta konsekvenserna av det ni har gjort. De har fått ta konsekvenserna för att ni har segregerat den svenska skolan ytterligare och låter det fortsätta så.

Jag säger återigen: All makt åt folket! Det behövs en politik som vågar stå emot detta. Ett stort ansvar kommer nu att vila på den kommande regeringen, som vi också kommer att hålla ansvarig ifall man inte tar bort friskolesystemet.

Ned med marknadsskolan, en gång för alla! Tack för de här tolv åren!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka avslag på denna proposition. Eftersom jag, till skillnad från vad som verkar vara majoriteten i Sveriges riksdag, tror på forskning och beprövad erfarenhet yrkar jag bifall till samma motion som Lorena Delgado Varas precis tog upp här i talarstolen.

Det här är en otroligt viktig debatt. Det är min näst sista debatt i Sveriges riksdag. Jag har suttit i riksdagen de senaste tolv åren och har sett hur debatten har gått från att vara någorlunda saklig till att bli symbolpolitik som inte över huvud taget handlar om att förbättra vårt samhälle.

Vi är inte här för att debattera om 14-åringar ska sättas i fängelse, för att det på något sätt skulle leda till en förbättring vad gäller att bekämpa kriminalitet. Vi är här för att den här regeringen håller på att förlora valet och för att de fascistiska åsikter som vi har sett komma in år efter år har blivit stärkta eftersom också andra partier nu står bakom dem. I dag står vi inte längre i ett läge där det bara är Tidöpartierna som står bakom denna fascistiska tanke, utan nu har också Socialdemokraterna helt gått med på den här typen av repressiv politik.

Inte ens regeringens egna experter – hör och häpna – står bakom den här politiken. Samtliga experter i utredningen som ligger till grund för betänkandet om att sänka straffåldern har sagt nej till förslaget om att sänka till 14 år. Advokatsamfundet har sagt nej, Barnombudsmannen har sagt nej och civilsamhällesorganisationerna har sagt nej.

Många har pekat på att detta bryter mot bland annat internationella konventioner, till exempel om barns rättigheter. Men också kriminologer och rättsexperter har varit otroligt tydliga med att detta inte är en lösning för att få bukt med kriminaliteten.

Detta vet alla i denna kammare. Vi sitter egentligen inte här och debatterar själva den saken. Vi debatterar vilket samhälle vi ska vara. En majoritet i Sveriges riksdag har gjort ett val. Samhället byggde en gång i tiden på att vi ska ha tillit och på att vi ska se till att bygga upp en gemensam välfärd för alla. Det var ett samhällsprojekt som alla skulle kunna vara en del av. Nu ska samhället i stället byggas på repression, och det ska bli ett samhälle för några få, som ska bli rikare och rikare på bekostnad av resten av samhället.

Man lägger under 30 års tid ned fritidsgårdar, skolor och idrottsverksamheter och undrar: Varför hamnar barn i kriminalitet? Man privatiserar sönder den svenska välfärden, ser till att färre människor blir utbildade för det de ska jobba med, till exempel inom skolan och andra delar, och undrar: Varför fick inte barnen den hjälp de behövde? Man jagar asylsökande och flyktingar och lägger miljarder på det vid gränserna i stället för att lägga miljarderna på att stoppa vapen och droger, för att vissa ska kunna få sitt kokain på Östermalm.

Och nu står vi här i dag och pratar om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år. Alla ni i Sveriges riksdag som röstar för det i dag ska skämmas över det. Det är inget som jag någonsin kommer att vara med och bidra till. Jag vill vara noga med att Framtidens Vänster, som jag företräder, aldrig kommer att gå med på den här typen av repressiva förslag som saknar fakta och beprövad erfarenhet.

Vårt samhälle behöver mindre klyftor och mer satsningar på välfärd och på våra barn – inte fler fängelser. Barn ska gå i skolan, inte sitta i fängelse.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Det känns såklart märkligt att stå här i ett replikskifte med den som står mig närmast i Sveriges riksdag. Jag vill tacka Lorena för det fantastiska arbete hon har gjort. Det är inte många svenska riksdagsledamöter som har befunnit sig på en båt för att häva en illegal blockad. Att det sker en illegal blockad av Gaza är inte något som bara vi tycker utan något som FN har konstaterat. Ni hittar faktiskt inte någon annan i den här kammaren som har satt sig på en båt och riskerat livet i sin vilja att stå upp för människor som befinner sig mitt i ett folkmord. Lorena blev också utsatt för en av världens absolut värsta statsmakter. Jag vill tacka Lorena väldigt mycket, liksom andra ledamöter som bidragit till debatterna.

Jag tycker att Andreas Norlén har varit en rättvis talman här i Sveriges riksdag. Det händer inte så ofta att hela riksdagen ställer sig bakom en talman, men det har vi gjort, även jag och Lorena. Vi tycker att det har varit ett rättvist talmanskap under de här åren.

Jag vill också åter, precis som Lorena, tacka personalen. Jag tror inte att folk utanför den här kammaren riktigt förstår hur det här huset går runt. Det gör det tack vare personer som svarar i telefon till och med klockan 22.30 när de sitter hemma med familjen. En av dem sitter här i kammaren och skrattar just nu, för han vet att det bland annat gäller honom. Det är ett otroligt maskineri som utgör en grundpelare i demokratin och som behöver gå runt, och vi är tacksamma för att ni får det att gå runt. Alla gånger vi har varit hårda i talarstolen – jag kommer att vara det några gånger till – är det bara mot ledamöterna, inte mot er i personalen.

(TALMANNEN: Tack för de vänliga orden!)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 juni.)

Herr talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas så mycket för frågan. Det finns otroligt mycket att säga om det här. Det har pågått en väldigt odemokratisk process från början till slut under hela Natoprocessen, och svenska folket har inte haft någonting att säga till om. Det finns partier som till och med gick till val på att vara emot Nato men sedan var med och drev fram att vi skulle bli medlemmar i Nato etcetera.

För mig är det viktigt att unga personer i det här landet – jag är 35 i dag och var 23 när jag kom in i riksdagen – förstår att Sveriges historia, som vi i mångt och mycket ska vara stolta över, har handlat om att stå upp för fred och nedrustning, om att stå för att stoppa krig och minska vapenanvändningen. Nu ser vi i stället en upprustningshets.

Sverige blev inte världens bästa land för att vi skulle se till att Wallenbergfamiljen blev miljardärer på vapenförsäljning. Sverige blev inte den välfärdsstat som halva världen skryter om än i dag – felaktigt tyvärr – genom den typ av repressiv politik som har förts den senaste tiden och som fortsätter att införas. Man uppför inte monument över Olof Palme och andra ledare i Latinamerika, Asien och Afrika på grund av den här krigshetsen utan för att Sverige en gång i tiden vågade stå upp mot fruktansvärd politik av den typ som har skördat miljontals liv under de senaste åren. Irak, Afghanistan, Libyen – jag vet inte hur många länder jag ska nämna. Ta de illegala bombningar som vi har sett den senaste tiden! Natoallierade begår folkmord i Gaza, bombar Iran och bombar Libanon. Listan är oändlig.

Det jag vill säga till de unga är: Gå inte på detta! Gör som många av våra föregångare gjorde: Stå upp mot krigshetsen och upprustningen!

Herr talman! Jag instämmer i vartenda ord som sades från talarstolen av Lorena Delgado Varas.

I dag är vi här för att diskutera det som så felaktigt kallas förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, men som handlar om att stärka det krigsmaskineri som Nato är – en kärnvapenallians som har skapat lidande runt om i världen för miljontals människor.

Jag tar upp frågan för jag vet att samtidigt som majoriteten av partierna i riksdagen röstar för den här typen av krigsallianser, utökade vapen och militära samarbeten pratar man dagen efter om att man inte vill att människor som har flytt på grund av detta krigsmaskineri ska komma till Sverige.

Det här är ett hyckleri utan dess like. Men å andra sidan vet man om att detta är hyckleri, för syftet är egentligen bara en sak. Det är inte att försvara Sverige utan för att de företag som säljer vapen och som har berikat sig på denna industri ska bli rikare.

Varför skulle annars Sverige utse samma personer från samma koncern till sändebud till diktaturen Turkiet för att förhandla fram Natoavtalet för Sverige? Sedan såg man till att de fick alla avtal för vapenhandeln. Det handlar om Wallenbergfamiljen.

Det här har väldigt många människor genomskådat. För mig är det här en av de sista debatterna i Sveriges riksdag, och jag vill ta upp frågan för att mitt budskap till folket är att inte gå på det här.

Jag vet att väldigt många människor där ute vill välja skola, förstärkt sjukvård och förstärkt välfärd före miljardsatsningar, år efter år, på en militarisering som leder till död och misär för många människor runt om i världen.

Herr talman! Jag trodde tidigare att Sverige hade en ordning där till exempel statschefen kom först. Sedan har vi talmannen som ska säga vem som får sondera terrängen för att bli statsminister. Därefter kommer riksdagen, som får bestämma.

Det måste kännas otroligt illa att chefen numera är en brottsdömd president i USA. Han har dömts minst 45 gånger i domstol i USA för olika saker. Han pratar om kvinnor som om de var sexuella objekt. Han pratar om människor från olika delar av världen som om de inte var människor.

Det måste kännas väldigt illa när en diktator som Erdoğan har fått diktera villkoren för Sveriges statsminister, för Sveriges riksdag, för Sveriges talman och för Sveriges statschef om hur vi ska agera och stifta lagar för att bli medlemmar i den där odemokratiska krigsalliansen.

Det måste kännas illa att ha åkt flera gånger till både USA och Turkiet, ha böjt sig så mycket som de svenska politikerna gjorde och ha sålt ut så många så kallade svenska värderingar som man gjorde. Än i dag lever vi med konsekvenserna av detta i form av Säpoutvisningar av kurder och andra människor.

Man gör detta och säger sedan att det handlar om att skydda Sveriges intressen för att vi ska gå på att Nato är ett slags försvarsallians.

Nej, jag tror att väldigt många människor har förstått vad det här handlar om. Det krävs inte tolv år i riksdagen, som för mig, för att förstå vad det handlar om. Det handlar inte om att skapa fred utan om att förlänga krig. Det handlar inte om att satsa på trygghet. Trygghet är när människor har tak över huvudet, mat på bordet och välfärd de kan lita på. Trygghet är inte när Wallenberg får några fler miljarder på sitt konto. Det är tragiskt att alla åtta riksdagspartier mer eller mindre har sänkt sig för majoriteten av dessa förslag.

Med det sagt vill jag tacka talmannen för de här åren. Jag kommer som sagt att delta i ett par debatter till. Jag vill tacka all personal i Sveriges riksdag – den har varit fantastisk. Jag vill också tacka en hel del av riksdagsledamöterna.

Jag yrkar bifall till samma motion som Lorena Delgado Varas.

Fru talman! Efter det gripande talet från Jamal vill jag bara säga att jag skäms för att talmannen satt och sov under halva Jamals tal. Det är beklämmande. Jag såg talmannen nicka till under ungefär hälften av talet. Det är något som ni får prata om senare. Det är nämligen inte första gången jag har sett denna talman nicka till under debatten.

Vi är dock här för att tala om en mycket allvarligare fråga: export av krigsmateriel. Det handlar om människoliv. I denna kammare debatterade vi alldeles nyss migrationsfrågor, som vi ska rösta om i morgon. Det handlade om att sex av riksdagens åtta partier vill göra det ännu svårare för människor från diktaturer som är på flykt och söker trygghet och en fristad i ett land som Sverige.

Några minuter senare står vi i en debatt om hur vapenförsäljningen går till. Är det inte lustigt att en stor majoritet i denna kammare är med på att sälja vapen till diverse diktaturer, till diverse kolonisatörer och imperialister och till olika andra länder som inte följer mänskliga rättigheter – för att i nästa stund rösta för att människor vilka som en konsekvens av denna vapenförsäljning behöver söka trygghet i Sverige och andra länder i väst inte ska få stanna i våra länder? Är inte detta hyckleri? Ni alla vet om att det är på det sättet, och därför blir det också tystnad varje gång denna fråga kommer upp.

Det man gör är att slå ned människoliv för att sedan stå här och prata om hur vapenförsäljningen går till och hur bra den är för Sverige, för svensk export, för svensk ekonomi etcetera. Det här är någonting som jag skäms över.

Som iranier står jag varje dag och väntar på besked om hur bombningarna går till. De kommer främst att drabba befolkningen och inte den vidriga regim som finns i det landet. Det är vapen och bomber som dödar människor. Som vänstermänniska har jag följt det folkmord som utförs i Palestina av Israel med hjälp av västvärlden, inklusive länder som Sverige som ger sitt tysta medgivande.

Det här är något som går ihop med frågan om vapen, och det är ingenting som jag kan acceptera. Därför har vi skrivit motioner som handlar om att stoppa svensk vapenexport och göra lagstiftningen hårdare. Jag yrkar bifall till motion 2025/26:4122 med alla dess yrkanden samt till motion 2025/26:3725 med alla dess yrkanden. Detta avser betänkande UU9.

Jag såg att det var vissa som tyckte att det var konstigt att jag tog upp att talmannen nickade till under det föregående anförandet. Jag tycker att vi ska ha lite högre nivå än så i Sveriges riksdag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motion 2025/26:4170 yrkandena 1–4.

För 26 år sedan, när jag var nio år gammal, kom jag som flyktingbarn till Sverige. Efter att ha levt i det här landet, som jag kallar för mitt hemland, i tre års tid fick vi beskedet att vi behövde lämna Sverige. Vi behövde lämna Sverige och åka till ett land som de flesta i den här kammaren kallar för en diktatur, nämligen Iran.

Den här politiken har fortsatt under de senaste 26 åren och blivit ännu värre och ännu mindre human. Många, inklusive jag, skulle säga att det i dag förs en rasistisk migrationspolitik i Sverige. Men det kanske inte är så förvånande eftersom vi har en rasistisk regering.

Vi befinner oss i ett läge där permanenta uppehållstillstånd tas bort, där familjer splittras och där arbetsplatser slås sönder – på grund av vad? Jo, det är ideologiska rasistiska skygglappar som gör att man helt enkelt vill slänga ut så många människor som möjligt av dem som ser ut som jag och en del andra i denna kammare. Det här är ingenting som jag kommer att ställa mig bakom.

I dag har vi en debatt där Sveriges riksdag 2026 ska ställa sig bakom en ännu mindre human asyl- och flyktingpolitik, och sex av riksdagens åtta partier går med på detta. Med all respekt för vissa ledamöter som har haft synpunkter på en del detaljer i förslaget; vi vet också att det inte bara är den rasistiska regeringen som kommer att rösta för dessa inhumana lagförslag, utan det kommer även Centerpartiet och Socialdemokraterna att göra.

Däremot finns det, utanför den här kammaren, tusentals människor som demonstrerar på gator och torg vecka efter vecka för att kräva något annat. De kräver att Sverige ännu en gång ska bli ett land som står upp för humana värderingar och för rätten till asyl. Detta är något som den här regeringen krossar med de här förslagen.

Att begränsa rätten till offentliga biträden är något man gör i diktaturer, inte i demokratier. Att snacka om att barn som har varit här sedan de var 13 eller 14 år men som nu har fyllt 21 ska lämna landet är inte något man gör i ett land som kallar sig för ett humant demokratiskt land.

Återigen handlar det om en rasistisk migrationspolitik som tyvärr har gått från dem som grundades av nazister till andra, som kallar sig för liberaler eller moderater. Det här skadar vårt land.

Jag vet att det är obekvämt, men jag kommer att ta upp detta under de sista tre månaderna i riksdagen. Jag kommer också, genom att ta mig in till Stockholms kommunfullmäktige, att tillsammans med Stockholms vänsterallians se till att Stockholms stad vägrar gå med på dessa lagförslag, som är inhumana och rasistiska och som splittrar folk.

Kom ihåg att vi i dag har tavlor i Sveriges riksdag som hyllar Harald Edelstam, som gick emot lagen när han tryckte upp pass till chilenare och andra latinamerikaner som skulle fly från diktaturen! Kom ihåg att vi hyllar olika typer av företrädare som Raoul Wallenberg och andra, som bröt mot dåtidens lagar för att skydda människor på flykt!

Vi vill vara några av dessa människor som kommer att gå emot den här inhumana politiken, precis som de som gömde mig när jag var papperslös. Vi kommer att göra detsamma. Ingen människa är illegal. Bort med denna rasistiska regering!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)

Herr talman! Sverige utmärker sig just nu i världen för sin inhumana migrations- och asylpolitik. Det vi har sett de senaste åren är något vi kanske aldrig har bevittnat tidigare: att vi har ministrar i den här regeringen som sitter och pratar om att den som bidrar ska få stanna och att ett nej är ett nej, när en 95-årig person som ligger på dödsbädden vill få stanna i Sverige under den sista tiden. Det vi ser är en regering som utvisar ungdomar, som förlorar den framtidstro som de har byggt upp här under tiotals år. Och det vi ser är en regering som å ena sidan säger att människor inte ska komma hit men å andra sidan säljer vapen till diktaturer och bidrar till krig som gör att människor kommer hit.

Då undrar jag, Simona Mohamsson: Om människor inte ska komma hit, varför bidrar den svenska regeringen till vapenexporten och till krigen? Och om vi har asylrätt, som Sverige också har skrivit under, varför släcker ni hoppet för de tiotusentals människor som nu riskerar utvisning? Varför fortsätter ni att sitta i knät på rasister i regeringen?

(Applåder)

Herr talman! Jag är här i dag för att prata om den motion som jag skrivit tillsammans med Lorena Delgado Varas gällande förbud mot kärnvapen, utträde ur Nato och att Sverige ska slopa DCA-avtalet.

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen antogs av en majoritet av FN:s medlemsländer i juli 2017. Den 22 januari i år hade 50 länder ratificerat avtalet, vilket innebar att det kunde träda i kraft. Den svenska regeringen har sedan detta hände valt att inte skriva under avtalet.

Sverige borde verka för fred och för nedrustning. I det ingår att ställa sig bakom konventionen mot kärnvapen.

Det har nu gått över 80 år sedan atombomberna föll över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Dessa fruktansvärda händelser visade världen vad kärnvapen verkligen innebär, vilket har sagts här i talarstolen tidigare. Det innebär massdöd, förstörelse och mänskligt lidande bortom en nivå som vi ens kan föreställa oss. Trots detta finns det i dag tiotusentals kärnvapen i världen. Hotet är inte borta, och hotet kommer inte endast från vissa länder – vilket borgerligheten försöker framställa det som.

Sverige brukade en gång i tiden verka för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter, men det har ändrats. Vi har såväl socialdemokratiska regeringar som borgerliga regeringar och rasistiska regeringar som inte längre står för fred och nedrustning. Men blir vi verkligen säkrare av att vara tysta inför kärnvapenkrig och kärnvapenhot? Svaret på detta är nej, och läget runt om i världen visar varför det inte är på det sättet.

Jag vill också prata om Sverige och varför man ska ur Nato och DCA-avtalet. Det beslut som Sverige fattade om att ingå i Nato var högst odemokratiskt och fattades på ett sätt som inte lämnade utrymme för svenska befolkningen att få tycka till om det. Samtidigt som Sverige och den svenska regeringen visste vad Nato är för krigsallians och kärnvapenmakt valde man att fatta detta beslut utan något som helst demokratiskt utrymme för folket.

Vi vet också hur mycket olika typer av lobbyister låg bakom att pressa de svenska partierna att tycka lika i de här frågorna eller att vara tysta när man inte tycker lika i de här frågorna. Trots att det fanns en stark opinion mot medlemskapet blev det ändå en historisk omsvängning, där till och med partier som sa sig vara emot Nato ena dagen visade sig vara för det den andra dagen.

Vad är då Nato? Jo, Nato har som krigsallians varit USA-imperialismens verktyg för upprustning och skapat förödelse i stora delar av världen. Natos ledare bidrar i dag i allra högsta grad till krig och krigshets som saknar motstycke runt om i världen. Vi ser det i dagens Iran, vi ser det i kidnappningen av Venezuelas president och vi ser det runt om i världen. Där det finns elände har Nato en hand med i spelet.

Sverige bör inte verka för att stärka krigsmaskineriet och kärnvapenmakten Nato och bör därför gå ur Nato omedelbart.

Herr talman! Jag tycker också att det är beklagligt att Sverige, som en gång i tiden hade en självständig röst i utrikespolitiken, numera ska överlåta sina militärbaser till just det krigsmaskineri som är USA och andra Natoländer.

Med anledning av det jag har anfört vill jag yrka bifall till min motion 2025/26:3724 gällande yrkandena 1, 3, 6 och 7.

(TALMANNEN: Som vi också har framfört under hand under kvällen motsvaras yrkande 1 av reservation 8 och yrkande 7 av reservation 5.

Jag är medveten om att just Daniel Riazats motion inte nämns av utskottet i dessa reservationer, men det är egentligen inte tillåtet att yrka bifall till motionsyrkanden som täcks av reservationer, utan då ska man yrka bifall till reservationerna.

Om yrkandet vidhålls och det tas upp för votering kan det vara så att jag kommer fram till att vägra ställa proposition enligt 11 kap. 7 § riksdagsordningen på de delar av yrkandet som täcks av reservationer. Det får vi, om yrkandet vidhålls, pröva inför voteringen, men jag vill ändå säga det redan nu.)

Herr talman! Anledningen till att jag yrkade bifall till dem är att det inte står i själva betänkandet att min motion ingår om det yrkas bifall till exempelvis Vänsterpartiets reservation i frågan.

I samtliga andra utskott skriver man in förenklade motioner när det yrkas bifall till en likalydande motion. Därmed blir det en konstig gång när Riksdagsförvaltningen i det här fallet har gjort fel och detta inte lyfts upp på grund av det felet. Jag tänker att ni får ta det internt med utskottet.

(TALMANNEN: Vi får pröva den frågan. Det är inte Riksdagsförvaltningen utan utrikesutskottet som fattar beslut om hur man formulerar sina ställningstaganden. Det är alltså utskottet som har beslutat att inte ta med motionen, inte Riksdagsförvaltningen. Men vi noterar yrkandet och får inför voteringen pröva om det kan tas upp eller inte.)

Tack så mycket!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 april.)

Herr talman! En gång i tiden hade Sverige utrikesministrar som kunde både tydligt ta avstånd från diktaturer och tala tydligt gällande folkrätten. Jag kan konstatera att vi inte befinner oss i den situationen längre. Vi har en utrikesminister som absolut uttrycker en mycket befogad oro för regimens brutalitet gentemot befolkningen men som inte på ett tydligt sätt här kan säga att hon fördömer USA:s och Israels attacker, som främst har dödat civila.

Jag vill börja med att säga att kampen för ett fritt Iran ska, som ministern sa, ligga i folkets händer. Ingen annan än folket i Iran ska bestämma om detta. Men för att det ska kunna förverkligas behövs också tydliga fördömanden och ett stopp för de bombningar som sker just nu, som främst drabbar civila. Då krävs det att ministrar, som utrikesministern här, är tydliga på den punkten.

Jag hoppas en dag få se ett Iran där mullornas kronor faller precis som monarkernas kronor gjorde. Jag hoppas att människor kan leva i fred och frihet och att kvinnor inte blir tredje klassens medborgare. Jag hoppas få återvända och besöka mitt hemland, där människor har blivit förtryckta under många år.

För att detta ska förverkligas krävs det att vi står upp mot den iranska regimen men också mot de imperialistiska statsmakter som i dag håller på att mörda civila i Iran. Som jag sa tidigare vill jag inte över huvud taget förknippas med den typ av rörelser som stöttar den här brutaliteten, där skolflickor blir massmördade i sin skola. Vad tycker utrikesministern om att USA har massmördat skolflickor på det sätt som man har gjort?

Herr talman! Jag ska börja med att kommentera ledamoten Nima Gholam Ali Pours inlägg från talarstolen. Det är mycket riktigt, som jag själv också har sagt här i talarstolen tidigare, en brutal regim som massmördar och avrättar sin befolkning och som förföljer iranier utomlands. Men jag vill inte under några som helst omständigheter förknippas med en ledamot som deltar i protester där man skriker ”Död åt vänstermänniskor” och ”Död åt människor som säger jin, jiyan, azadi”, som betyder kvinna, liv, frihet. Det är nämligen den sortens demonstrationer Nima Gholam Ali Pour deltar i. Jag vill inte över huvud taget förknippas med den sortens fascistiska krafter, som nu också försöker kuppa protesterna mot den iranska regimen.

Med det sagt övergår jag till ministerns svar.

Det är jättebra om man stöttar demokratikämpar i Iran. Jag förstår att det är känsligt och att man inte alltid kan gå ut med exakt vilka det handlar om, eftersom det pågår repression på högsta nivå. Men det är ändå viktigt att riksdagen kan kontrollera den här typen av frågor. En människas demokratikämpar kan nämligen vara en annan människas förtryckare.

För att kunna veta att den här sortens pengar går till rätt och demokratiska organ eller individer, som till exempel inte springer ärenden åt Donald Trump eller Netanyahu som själva har väldigt mycket blod på sina händer, behöver man helt enkelt få veta vad kraven är och hur det har beslutats att de här pengarna ska distribueras.

Jag fick inte heller något svar på frågan om internet. Det är en väldigt viktig fråga för folket i Iran. Vi vet att svenska företag har hjälpt regimen med att avlyssna befolkningen och att ha olika typer av repressiva metoder även digitalt. Det har jag också talat om i den här talarstolen tidigare. Varför kan inte den svenska regeringen och svenska företag ta initiativ till att i stället hjälpa folket i deras kamp genom att låta dem ha fritt internet? Det är möjligt med dagens mycket moderna teknologi, som Sverige också besitter.

Den här frågan handlar för mig delvis om en regim som massavrättar och förföljer människor. Men regimen har också utsatt folket för en ekonomisk situation som innebär att man egentligen inte längre har vare sig en arbetarklass eller en medelklass. En stor andel av folket är i dag underklass på grund av den grova inflationen, vilken som sagt beror på både den enorma korruptionen och sanktionerna.

Jag är också här för att prata om det som händer just nu. Utrikesministern fördömde enbart Iran i det här fallet. Jag menar att den enda vägen för oss som står upp för demokrati är att både fördöma den iranska regimen för dess brutalitet och kraftigt ta avstånd från de illegala anfall som sker, främst mot civilbefolkningen. 95 procent av dem som hittills har dött i Iran under Israels och USA:s illegala bombningar de senaste veckorna har varit civila mål.

Visst vaknade jag, som en iranier som har fått fly mitt land, upp med ett leende på morgonen när jag hörde att Khamenei var död. Men jag vaknar inte upp med ett leende utan gråter när jag hör att omvärlden accepterar ett illegalt anfallskrig som främst drabbar civila människor.

Man måste kunna hålla flera saker i luften samtidigt. Jag hör inte utrikesministern göra det. Därför undrar jag helt enkelt: Hur ser utrikesministern på de illegala anfall som har skett? Jag vet ju vad regeringen tycker om Irans bombningar.

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att ta upp faktumet att det nu har gått två månader sedan jag ställde min interpellation. Det föreslagna debattdatumet planerades in till den 24 april, vilket hade varit tre och en halv månad efter att jag hade ställt min interpellation. Men när jag meddelade att jag kommer att göra en KU-anmälan gentemot ministern fick jag dagen efter ett mejl om att debatten skulle bli av i dag.

Det blir lite svårt att säga tack för debatten i dag. Jag vill snarare säga att jag skulle uppskatta om statsråden kunde följa regelverken i riksdagen när det gäller svar på interpellationer. Det är inte första gången man bryter mot reglerna mot mig. Senast jag ställde en interpellation till utrikesministern dröjde det också tre månader. Många ledamöter som hade ställt frågor flera veckor efter mig fick svar på sina frågor före mig. Jag hoppas att detta inte upprepas.

Till själva frågan.

Eftersom jag ställde frågan för två månader sedan har det hunnit hända en del saker i Iran och i regionen generellt. Jag tänkte dela upp mitt anförande i två delar. Den ena delen kommer att handla om regimen och det som hände i december och januari, och den andra delen kommer att handla om det som händer i dag i Iran.

Sedan den brutala fundamentalistregimen tog över statsmakten 1979 efter att ha kuppat en folklig revolution mot den dåvarande diktatorn, en kung, har folket blivit utsatt för handlingar i form av förföljelse, tortyr, fängslanden och avrättningar. Det kan inte kallas för något annat än barbari. Därtill har statsmakten genom en massiv ekonomisk korruption, kvotering i samhällets alla sektorer för regimtrogna och stölder från statskassan bidragit till att försämra ekonomin för en stor majoritet av befolkningen.

De sanktioner som västvärlden har riktat mot Iran har främst drabbat folket. Det har också påverkat ekonomin på ett felaktigt sätt, men grundorsaken till de ekonomiska problemen är regimen ansvarig för.

Utöver detta har de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter, bland annat gentemot kvinnor samt etniska och religiösa minoriteter, varit påtagliga. Ingen har gått säker. Fackliga grupper har blivit attackerade, och fackliga ledare har blivit avrättade. När folket reste sig mot regimen under parollen ”kvinna, liv, frihet” häromåret var det de största protesterna på flera decennier. Men regimen slog ned dem med brutalitet och hänsynslöshet.

Den här gången samlades en ännu större grupp av människor på gator och torg runt om i hela Iran. Från Baluchistan och Teheran till Kurdistan och andra delar av Iran gick människor och ställde sig bokstavligen framför krigsammunition.

Siffrorna kan diskuteras. Det talas om alltifrån 6 000 dödsfall till 50 000 dödsfall. 6 000 dödsfall är 6 000 för många, och 50 000 dödsfall är 50 000 för många.

Jag undrar var den svenska regeringen under alla dessa år har varit i sitt stöd till folket. Till vilka kommer de 10 miljonerna, som den svenska regeringen har pratat om, att gå? Varför stöttar inte den svenska regeringen initiativ för att till exempel säkra internet för befolkningen, som just nu är utan internet? På vilket sätt kommer den svenska regeringen att hjälpa människorättskämpar som kämpar för ett fritt Iran även här i Sverige?

Herr talman! Vad kul att vara tillbaka! Jag hörde att ni behövde få tillbaka lite energi i utbildningsutskottet. I’m back.

Herr talman! Jag är egentligen här för att ta upp en enda fråga, nämligen undantaget från kravet på lärarlegitimation, som även Linus Sköld pratade om alldeles nyss. Jag tycker att ledamoten sa det mesta som behöver sägas, men jag har väckt en motion baserad på denna fråga. Jag kommer dock inte att ställa den mot den befintliga samlade reservationen eftersom jag har varit med och utformat även den tillsammans med de rödgröna partierna.

Jag vill förtydliga att marknadsexperimentet med den svenska skolan började på felaktiga premisser, fortsatte på felaktiga premisser och än i dag, 2026, står på felaktiga premisser. Det byggdes upp på lögner, och det fortsätter att drivas utifrån lögnen att man vill värna barnens bästa.

Hade man värnat barnens bästa hade man velat att lärare i den svenska skolan har utbildning och legitimation för det yrke de har ansvar för. Lärarnas ansvar och uppdrag är att ge elever kunskaper i enlighet med de olika lagarna och läroplanerna men också att lära dem bli demokratiska samhällsmedborgare. Men den sittande regeringen med Sverigedemokraterna i spetsen tycker inte att det är så det ska gå till. Det har redan sagts här i talarstolen.

Regeringen och Sverigedemokraterna premierar att det ska få finnas lärare utan utbildning i den svenska skolan, och på så sätt bortprioriterar de också eleverna. Det visar vilka den svenska riksdagen egentligen tjänar, nämligen företrädarna för kapitalet som äger dessa skolor. De äger 70 procent av de vinstdrivande friskolorna. Det är dem Sverigedemokraterna och andra borgerliga nationalistiska partier i svenska riksdagen tjänar. Jag antar att de är väldigt tacksamma mot de ledamöter som sitter här framför mig, som år in och år ut har gjort allt för att se till att dessa giriga aktörer ska fortsätta stoppa pengar i sina fickor.

Marknadsexperimentet sker på bekostnad av legitimerade lärare i den svenska skolan. Man hittar på saker som att internationella skolor inte behöver ha det och så vidare, men vi vet alla vad detta handlar om. Jag kommer alltså inte – även om det här är min första chans och första gången jag står i talarstolen sedan jag slutade i utbildningsutskottet – att yrka bifall till min motion utan till reservation 1 i utbildningsutskottets betänkande nummer 16, Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation.

Även om jag är politisk vilde har jag inte slutat vara aktiv i de här frågorna. Jag kommer alltså tillbaka till utbildningsutskottets debatter framöver och pratar om marknadsexperimentet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 mars.)

Fru talman! Regeringen är bra på att snacka om brottslighet och om att bekämpa kriminalitet och brott. Men det finns ett visst brott som den här regeringen sällan vill prata om, nämligen det högerextrema våldet som har skakat om vårt land under flera års tid. Våldet återfinns i en stor majoritet av de politiskt motiverade morden och våldsdåden under de senaste tre decennierna i vårt land.

En gruppering och en politisk åsikt har via släktingar till och med tagit sig djupt in i Regeringskansliet. Det har lett till att vi i dag har en regering som bärs upp av ett parti som grundades av nazister.

Vad kommer Gunnar Strömmer att göra för att säkerställa att vi kan motverka högerextremismen, inte premiera den? Gunnar Strömmer är skyldig dem som dödades på Campus Risbergska och deras släktingar, dem som har släktingar i Kronogården i Trollhättan och andra människor som har drabbats av det högerextrema våldet ett svar.

Herr talman! Jag har inte fått något svar att tacka för från ministern.

Återigen fortsätter regeringen och migrationsministern att måla upp ett falskt narrativ över vad som är konfliktlinjen i vårt samhälle: att det skulle handla om att människor är trötta på att det finns sådana som ser ut som jag i det här landet, när det i stället handlar om att vi har en regering som har fört Sverige hundra år bakåt i tiden när det kommer till arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, skolpolitik, sjukvårdspolitik, finanspolitik och en rad andra områden.

En gång i tiden kunde vi stå stolta och höra Sverige omtalas i resten av världen som ett av världens mest jämlika länder som tog emot människor och gav dem en fristad. I dag är vi kända för att regeringen bärs upp av ett parti som byggdes upp av nazister. Det är konfliktlinjen i vårt samhälle. Så kommer det att vara under valet 2026, när den här regeringen tack och lov kommer att försvinna från statsmakten. Vi hoppas att få till en omläggning av politiken i sin helhet, få ordning på samhället och premiera solidaritet och gemenskap bland människor snarare än att stå här och försöka splittra människor. Det har ministern och Nima Gholam Ali Pour från Sverigedemokraterna alltid gjort. De målar upp en falsk bild av problemen i vårt samhälle.

Regeringen säljer vapen till diktaturer, vilket leder till att människor måste fly från sina länder. Sedan vill man inte ta ansvar för dem. Regeringen ger 300 miljoner kronor till en IS- och al-Qaida-styrd regim i Syrien. Kurderna slaktas och flyr, men vi vill inte ta emot dem.

Regeringen ingår avtal med diktatur efter diktatur för att hålla människor borta från Sveriges gränser. Jag och framtidens svenskar kommer aldrig att ställa upp på den linjen.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att ingen människa är illegal. Handlingar kan vara olagliga, men inga människor är illegala.

Sedan var det väldigt intressant hur det jag i mitt förra anförande sa om att detta är en SD-ledd regering illustrerades i livesändning framför hela Sverige. Jag ställer en fråga till migrationsministern, som tillhör Moderaterna, och då kommer en sverigedemokrat – som själv har varit kvotflykting och fått hela sin resa till Sverige betald – upp och talar om för ministern vad regeringen ska ha för linje. Därefter får migrationsministern tala utifrån den linje som Sverigedemokraterna har satt.

Det är jättemånga i vårt hemland Iran, Nima Gholam Ali Pour, som gärna hade bytt plats med dig och kommit hit efter de massiva attackerna och den dödliga terrorn mot befolkningen den senaste tiden. Om man är emot den typen av migration kan man börja med sig själv.

Enligt ministern är detta en fråga som en väldigt stor andel av väljarna sätter högt, alltså att vi ska ha en massiv utvisningspolitik och en inhuman asyl- och flyktingpolitik. Det är inget annat än lögn. Frågan om migration kommer inte ens på topp tre i sammanvägningarna av alla opinionsinstituts undersökningar av vilka politiska frågor som är viktiga just nu. Där handlar det om sjukvård, ekonomi, skola, arbetslöshet och andra frågor.

Ändå fortsätter man än i dag med detta mantra, som är en lögn för att få människor att tro att problemen i vårt samhälle handlar om hur många människor som ser ut som jag – inte om att man har förstört de svenska sociala skyddsnäten, att man har ökat splittringen och de ekonomiska klyftorna så att de är lika stora som på 30-talet och att vi har fler arbetslösa än på flera decennier. I stället pratar man om att migrationen fortfarande är hög och att vi måste stoppa den.

Så ser det inte ut. Jag har siffrorna framför mig. Det är 6 procent av dem som beviljats uppehållstillstånd som har fått permanent uppehållstillstånd under de senaste tre åren. Det är en väldigt låg siffra. Hur ska människor kunna känna trygghet och bli en del av det svenska samhället om de riskerar att utvisas i morgon eller inte vet om det är om en månad, om två månader eller om två år?

Jag känner till det här, för jag har varit en av de människorna. Jag hade kommit till det här landet, lärt mig svenska språket och varit en del av det svenska samhället i flera års tid när min familj inte fick en rättssäker prövning, så som de flesta andra familjer inte heller får en. Vi fick också ett utvisningsbeslut. Men tack vare människor som stod upp för solidaritet, till skillnad från den SD-ledda regeringen, och såg till att vi fick vi stanna i landet kan jag i dag stå här och ta debatten mot denna SD-ledda, nationalistiska regering som har kört Sverige i botten inom alla områden, inklusive migrationsfrågorna.

Det pratas också om bristande vandel och om att vi behöver utvisa fler människor som begår brott. Räknas inte de som är aktiva i nazistiska organisationer i Sverige? Hur gör vi med de familjerna? Ska vi splittra familjer där till exempel en son är aktiv i en nazistisk klubb? Ska vi gå till väga på det sättet? Är det den typen av debatt vi vill ha?

Låt oss sluta blanda äpplen och päron i den här debatten!

Fru talman! Sedan de blåbruna partierna tog över regeringsmakten efter valet 2022 har den SD-styrda migrationspolitiken lett till extremt negativa konsekvenser såväl för de utvisade och utvisningshotade som för hela samhället. Familjer har splittrats. Arbetsgemenskap och vänskapsband har slagits sönder.

Det Sverige som en gång i tiden utmärkte sig för saker vi kunde vara stolta över utmärker sig nu i stället genom att ett parti som startats av nazister styr landets politik, inte minst migrationspolitiken, som vi har hört migrationsministern stå här och företräda och prata om.

De utvisningar som bland annat sker till länder som Sverige avråder svenska medborgare från att resa till slår rekord efter rekord. Majoriteten av riksdagens partier verkar inte ha några problem med denna inhumana politik.

Den senaste tiden har det uppmärksammats mycket hur undersköterskor, sjuksköterskor, journalister, lärare, fritidsledare, egenföretagare och människor från samhällets alla delar riskerar att utvisas.

Avtal med diktaturer har lett till en osäkerhet bland vissa grupper. Jag vill att de som lyssnar på denna debatt är vaksamma, för det ministern kallar för ”oavsett styrelseskick” betyder diktaturer.

Ett exempel där regeringen har skrivit avtal med en diktator för att skicka hem ett stort antal människor som riskerar förföljelse, tortyr och fängelse är kurderna. I det här fallet har regeringen genom väldigt långtgående mandat till Säkerhetspolisen sett till att hemligstämpla hundratals migrationsärenden och utvisningar. Det här gjordes efter Sveriges Natoförhandlingar med diktator Erdoğan, där han krävde utvisning av oppositionella och kurder och där den svenska regeringen och minister Forssell sa: Ja, absolut – det ska vi ordna åt er!

Trots att Sverige inte har haft en så här liten invandring på flera decennier och inte beviljat så här få uppehållstillstånd i modern tid fortsätter den SD-ledda regeringen med den rasistiska migrationspolitiken, samtidigt som stora delar av vårt land vänder sig emot denna inhumana migrationspolitik och denna rasism. Alltifrån moderatstyrda till vänsterstyrda kommuner protesterar just nu mot regeringens ansvarslösa utvisningspolitik och påtalar de negativa konsekvenser detta får för både individer och samhället i stort.

Utvisningshoten har mötts av ilska bland folket och bland kollegor. Människor sluter sig samman för att protestera mot ministerns politik.

Jag har därför frågat hur ministern ser på att man splittrar barnfamiljer som har sökt asyl i Sverige för att få skydd och om ministern har för avsikt att vidta några åtgärder för att förhindra att det sker.

Jag har också frågat hur ministern ser på att man utvisar människor till diktaturer. Jag tror att ni hör svaret: Regeringen avser inte att sluta skicka människor till tortyr, förtryck och döden. Regeringen stoltserar i stället här i dag från talarstolen med att man för en migrationspolitik som är en ansvarslös utvisningspolitik som riskerar både individers rättigheter och liv och vårt samhälle som sådant. Den skiljer barn från deras föräldrar och partner från varandra, den bryter vänskapsband och den splittrar vårt samhälle.

Varför är det så viktigt för Sveriges migrationsminister att människor utvisas till diktaturer – varför?

Fru talman! Jag tycker också att det är fantastiskt att det har blivit positionsförändringar. Jag tycker dock att det är beklagligt att vissa partiföreträdare verkar ha fått i uppdrag att komma hit i dag och säga att det här är någon annans fel, inte regeringens. Det är respektlöst mot frågan, folket och dagens debatt.

Låt mig återgå till vad den svenska regeringen kan göra. Jag tycker att det är väldigt märkligt att EU fram till 2008 eller 2009 kunde terrorstämpla Nelson Mandela och hans frihetsrörelse men att man inte kan terrorstämpla det iranska revolutionsgardet, som massmördar människor på gatorna. Man kunde terrorstämpla den enda grupp som stod upp mot Isis i Syrien för några år sedan, men man kan inte terrorstämpla det iranska revolutionsgardet, som massfängslar och massmördar civila.

Jag menar att det är möjligt. Men då måste alla korten upp på bordet. För några år sedan belönades till och med den iranska statsmakten i FN genom att få presidiepositioner i olika FN-organ. Då hade den svenska utrikesministern ett hemligt möte med den iranska utrikesministern. Vi vill veta vad som sägs på dessa möten. Vad framför den svenska regeringen? Vilka krav ställs på Iran? Och vad sägs på mötena med de iranska ambassadörerna? Tyvärr dröjer det alldeles för länge innan ni har dessa möten, men vad säger ni när ni väl har dem?

Till sist: Hur tillgängliggör vi internet för människor i Iran så att de kan nå ut med nyheter och slipper vara isolerade från hela omvärlden? Sveriges regering och andra europeiska regeringar kan åstadkomma detta. Låt mig påminna om att svenska företag har sett till att den iranska statsmakten kan avlyssna människor. Varför kan då inte svenska företag se till att vi kan hjälpa människor att nå ut till omvärlden? Vi kan göra det, och vi ska göra det.

Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!

(Applåder)

Fru talman, ledamöter, åhörare och alla som lyssnar hemifrån! Jag hade också tänkt skriva ett tal, och jag påbörjade ett sådant. Men likt många andra tycker jag att det känns väldigt svårt att bara läsa från ett papper. För detta handlar om mer än bara några bokstäver på ett papper. Dödstalen är mer än bara några siffror.

Miljontals människor – över 90 miljoner – har haft svårt att sova om nätterna de senaste veckorna. Miljontals människor har under 47 års tid blivit förtryckta av en diktatur som, ska vi komma ihåg, kom till makten inte på grund av att folket ville ha dem utan för att några andra bestämde vilka som skulle vara deras ledare.

Jag ville skriva ett tal, men det gick inte. Varje gång jag försökte få ned det på papper kom jag att tänka på dödstalen och på de personer som mördas varje dag. Jag tänkte på alla de människor som sitter i fängelse. Vi vet inte om de kommer ut därifrån levande.

Jag kunde inte skriva därför att Jina, Nika och många andra har gått döden till mötes på grund av omvärldens passivitet. I stället för att på riktigt sanktionera regimen, sätta den på terrorlistan och stänga ambassaderna fortsätter man att prata.

Man säger: Vi står bakom det iranska folket. Men det behövdes 10 000 döda innan den svenska regeringen sa att man skulle stoppa utvisningarna till Iran. Varför behövdes det 10 000 döda innan man sa det? Varför tog det tre år innan den svenska högern gick med på att vi skulle driva frågan om att sätta IRGC på terrorlistan i EU? Varför är det bara 230 personer som är på sanktionslistan just nu?

Jag är inte en av dem som säger att västvärlden ska utföra revolutionen åt folket. Vi har sett hur det blir när västvärlden utför revolutioner åt folken. Det blir Isisregimen i Syrien och andra brutala regimer. Jag är inte ute efter att ersätta en diktatur med en annan.

Men västvärldens demokratier, som de kallar sig, har skyldigheten att hjälpa folket. De är skyldiga att se till att människor får internet, att se till att sanktioner slår mot rätt personer och att se till att regimföreträdares barn, andra släktingar och företag inte kan gå fria överallt i hela världen.

Jag förstår inte längre hur de här sanktionerna funkar. Det räcker med att åka till Kanada, England eller Schweiz för att se hur regimföreträdare öppet kan föra ut miljoner i pengar från landet medan människor i Iran knappt längre har råd att mätta sina barn.

Någonting behöver göras här och nu. Ord räcker inte. Vi vill inte att ni ska ta över folkets revolution, men vi kräver att ni stöttar folkets revolution. Vi kräver att ni gör det med beslutsamhet och på riktigt och inte bara i ord. Därför fortsätter jag att säga jin, jiyan, azadi – det betyder kvinna, liv, frihet. Det är det som människor kämpar för.

Jag hoppas att man en dag ska kunna ha en debatt i parlamentet i Iran. Jag hoppas att människor då ska stå fria, oavsett politisk åsikt, och att de kan ha den typ av debatt som vi har här i dag. Men den ska då handla om hur man ska utveckla landet efter regimens fall, som jag hoppas blir brutalt.

(Applåder)