Riksflödet
Logga in
Mikael Larsson
Mikael Larsson

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Mikael Larsson

Centerpartiet · 25 partikamrater i riksdagen
Röstade Nej · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Nej · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Ställde en skriftlig fråga till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson · 30 juni 2026

Järnvägsfärjorna Sverige-Polen

Skriftlig fråga 936
Transporter och en fungerande infrastruktur är viktiga utifrån aspekter som import, export och människors resande men sedan några år tillbaka också utifrån ett försvars- och beredskapsperspektiv. På grund av Trafikverkets felaktiga uppgifter i olika utredningar känner marknaden inte till att förbindelsen mellan Sverige och Polen fortfarande existerar. Polen är en viktig aktör för Sverige inom såväl tillväxt och handel som turism och försvarssamarbeten. Från hamnen i Ystad går dagligen färjor till Polen, och från Ystad går också dagligen en färja med järnvägsspår, alltså en järnvägsfärja. I dag sker godstransporter av bland annat järnvägsräls till Sverige, och vagnar som exempelvis X 2000 skickas i motsatt riktning för renovering i Polen och transporteras därefter tillbaka. För att säkerställa ett robust och redundant transportsystem med Öresundsbron, färjorna Helsingborg–Helsingör, järnvägsfärjorna Trelleborg–Tyskland samt järnvägsfärjorna Ystad–Polen krävs en helhetsbild. Polen är ett Natoland med behov av stabila förbindelser med Sverige, härunder en tågfärjeförbindelse som redan existerar. Polens strategiska läge vid Ukraina och Baltikum gör förbindelsen än viktigare. Försvarsberedningen skrev i sin senaste rapport Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden: ”Försvarsberedningen anser vidare att tågfärjetrafiken till andra länder, inklusive Polen, är viktigt för mottagande av värdlandsstöd och för ett redundant och robust transportsystem.” Mot denna bakgrund vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson: Avser ministern och regeringen att verka och agera för att linjen Sverige–Polen också ska utredas utifrån järnvägsfärjornas betydelse för handel, transporter och försvar?
Lade fram en motion · 16 juni 2026

med anledning av skr. 2025/26:268 Sveriges strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis

Motion 4205
Talade i kammaren · 4 juni 2026 · Västra Götalands läns södra

Svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland

Fru talman! Ukraina slåss inte bara för sin egen frihet. De slåss mot ett aggressivt Ryssland som startat sitt anfallskrig i syfte att omkullkasta den europeiska säkerhetsordningen. Därmed strider Ukraina också för hela Europas frihet.

Kriget har redan fått enorma konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Sverige och i hela västvärlden. En av dessa konsekvenser på senare tid blev att Sveriges och Finlands resa in i Nato påbörjades. Nu pågår det handfasta arbetet med att bygga upp ett starkt svenskt totalförsvar samtidigt som vi genomför stora försvarssatsningar tillsammans med hela Natoalliansen. Sedan Sverige gick med i Nato pågår arbetet med att helt och hållet delta i övningar och de olika insatser som finns inom ramen för Natoalliansen.

Fru talman! När vi nu är medlemmar i Nato behöver Sverige delta fullt ut i alliansens verksamhet, inte lite och inte ibland utan fullt ut. Propositionen Svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland visar på vikten av att Sverige ska och måste delta fullt ut i hela alliansens verksamhet men också i den region som vi befinner oss i med Östersjön och Nordkalotten. Det ansvar som Sverige kommer att ta i FLF Finland är viktigt för Sverige och hela Natos säkerhet.

Fru talman! Det är en styrka att samtliga partier står bakom både propositionen och betänkandet i sin helhet. Med anledning av detta vill jag yrka bifall till både propositionen och förslaget i betänkandet i sin helhet.

(Applåder)

Ställde en skriftlig fråga till Försvarsminister Pål Jonson · 2 juni 2026

Bilkårens användning av statens fordon

Skriftlig fråga 863
Bilkåren är en frivillig försvarsorganisation som verkar över hela landet och som har till uppgift att rekrytera och utbilda fordonsförare till totalförsvaret. Bilkårens och alla frivilliga försvarsorganisationers uppgifter är väldigt viktiga. Man får stöd från staten via det så kallade 2:4-anslaget inom utgiftsområde 6. När exempelvis utbildning till bandvagnsförare ska genomföras för offentliga aktörer som inte själva förfogar över exempelvis bandvagnar måste Bilkåren hyra bandvagnar från privata aktörer i stället för att nyttja de bandvagnar som finns inom staten, exempelvis hos Svenska kraftnät och Trafikverket. Detta blir en stor kostnad inom ramen för 2:4-anslaget, och de pengarna kunde Bilkåren ha lagt på annat, exempelvis på fler deltagare. Om staten, via myndigheter som Trafikverket och Svenska kraftnät, hade lånat ut sina bandvagnar när utbildningar ska genomföras hade det blivit en vinst för både Bilkåren och staten. Utbildningarna som Bilkåren genomför är ju till för att stärka staten och hela det svenska samhället i händelse av krig och kris. Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: Avser ministern och regeringen att verka för och ta några initiativ till att de bandvagnar eller andra fordon som staten äger via exempelvis Trafikverket och Svenska kraftnät ska kunna användas av Bilkåren vid deras utbildningar för andra offentliga aktörer?
Talade i kammaren · 29 april 2026 · Västra Götalands läns södra

Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap

Fru talman! Skydd av civilbefolkningen är något som Ukraina har fått jobba oerhört mycket med sedan Rysslands fullskaliga invasion. När nu totalförsvarsplaneringen pågår för fullt i Sverige är det också en viktig fråga för oss här. Jag kommer från Centerpartiets sida att ta upp flera viktiga områden i dagens debatt om skyddsrum, tillgänglighet och tillgänglighet över hela landet.

Fru talman! Det är välkommet att regeringen genom sin proposition nu lägger fram en ny lag om befolkningsskyddet. Centerpartiet anser att detta är viktigt och har motionerat mycket om det i riksdagen under tidigare mandatperioder.

En viktig del i befolkningsskyddet är att det ska omfatta hela befolkningen. Centerpartiet anser därför, i likhet med vad som anförs i en del remissvar, att tillgänglighetsfrågorna måste tas på allra största allvar. När det gäller nya skyddsrum som byggs menar Centerpartiet att de ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Är det så att det befintliga skyddsrumsbeståndet ska renoveras och fräschas upp är det också möjligt att göra det tillgängligt för fler.

Fru talman! Information är A och O. Det är viktigt att Sveriges invånare vet var skyddsrummen finns, och det är viktigt att olika aktörer – fastighetsägare, stat och kommun – informerar om detta. Likaså är det viktigt att informationen ska komma alla till del och finnas på flera olika språk och på lätt svenska.

Fru talman! Som Centerpartiet tidigare anfört finns det mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget starka skäl att se över och stärka säkerheten för civila vid höjd beredskap och i värsta fall krig. Inte minst är det viktigt att se över var i Sverige skyddet av civilbefolkningen brister i dag. Det finns områden och orter i landet där skyddsrummen är mycket få eller rent av helt saknas.

Givetvis finns det orter och platser där det av uppenbara skäl finns särskilda behov av hög kapacitet i befolkningsskyddet. Men det är som bland andra Försvarshögskolan påpekar: ”Mot bakgrund av bl.a. det ryska angreppet mot Ukraina, är det svårt att i förväg peka ut områden som har mindre behov av skyddsrum.” Detta betyder att människor i hela landet, i städer och kanske i större tätorter i landsbygdsnära områden behöver veta var de kan ta skydd.

Centerpartiet gör bedömningen att skyddsrum i flera delar av landet kommer att behövas mot bakgrund av detta och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med besked om hur man avser att tillgodose detta.

Fru talman! När det gäller ändringar i plan- och bygglagen ser Centerpartiet behov av att man redan i en tidig planprocess, exempelvis vid en större exploatering, kan planera för behovet av nya skyddsrum. Helst bör man redan innan man kommit så långt som till ett bygglovsärende ha en bild av hur behovet ser ut när det gäller just befolkningsskyddet runt om i landet. Då krävs det täta kontakter mellan kommuner och ansvariga myndigheter.

Behovet av riktlinjer, råd och stöd är uppenbart, i synnerhet mot bakgrund av den oro för att lagändringarna ska leda till mer utdragna bygglovsprocesser som vissa remissinstanser lyfter fram.

När man har kommit så långt att bygglovet ska sökas och huset ska uppföras bör frågan om skyddsrum kunna hanteras skyndsamt. Detta betyder självklart att regeringen på detta område behöver vara tydlig i sin styrning av de berörda myndigheterna.

Fru talman! Mot bakgrund av detta – och kopplat till vår följdmotion som behandlas i det här betänkandet – tycker vi att det är viktigt och bra att detta har kommit och att det är mycket bra levererat. Men vi har reservationer.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 5.

Lade fram en motion · 28 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor

Motion 4111
Ställde en skriftlig fråga till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin · 27 april 2026

Elnätsstolpar i trä

Skriftlig fråga 750
Den pågående prövningen hos Kemikalieinspektionen av kreosot, som bland annat används vid impregnering av kraftledningsstolpar, aktualiserar frågor som sträcker sig bortom ett rent kemikalieperspektiv. I Sverige används i dag i princip inte kreosotimpregnerade stolpar, då elnätsbolagen i stor utsträckning har gått över till alternativa impregneringsmedel. Samtidigt produceras fortfarande betydande volymer kreosotimpregnerade stolpar i Sverige för export, vilket bidrar till att upprätthålla inhemsk produktionskapacitet, kompetens och lagerhållning. Flera aktörer, däribland elnätsbolag, har samtidigt lyft att det finns ett stort och kontinuerligt behov av stolpar för drift, underhåll och återuppbyggnad av elnätet. Vid större störningar, såsom omfattande stormar eller andra krissituationer, kan möjligheten att snabbt få fram stora volymer stolpar vara avgörande. Denna förmåga är i dag beroende av att det finns produktion och i viss mån lagerhållning i landet. Mot denna bakgrund finns en oro för att en kraftig begränsning eller ett upphörande av kreosotanvändning kan få konsekvenser för den samlade produktionskapaciteten i Sverige, vilket i sin tur kan öka beroendet av import i ett läge där tillgången inte är given. Mot denna bakgrund väcks frågor om hur denna typ av industriell kapacitet och försörjningsförmåga beaktas ur ett beredskapsperspektiv, särskilt i ljuset av ett ökat fokus på totalförsvar och robust samhällsinfrastruktur. Utifrån ovanstående vill jag fråga minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin: Hur avser ministern att säkerställa att konsekvenser för Sveriges beredskap och förmåga att upprätthålla och snabbt återställa elnätsinfrastruktur beaktas i samband med pågående prövningar som kan påverka inhemsk produktionskapacitet?
Ställde en skriftlig fråga till Landsbygdsminister Peter Kullgren · 20 april 2026

Fortsatt lokal förankring i Leader

Skriftlig fråga 721
Leader är en landsbygdsutvecklingsmetod som funnits i olika former sedan Sverige gick med i EU. Leader finns i alla EU-länder och är ett viktigt sätt att utveckla Europas landsbygder. Leader bygger på ett trepartnerskap, där civilsamhället, näringslivet och det offentliga fattar beslut om olika projekt inom olika geografiska områden. De pengar som fördelas kommer från EU, staten, regioner och många kommuner. När man från samhällets olika delar sitter vid samma bord och fattar dessa beslut är det en framgång och en styrka för Sveriges landsbygder. Många är också de projekt som Leader stöttat och som sedan kanske har blivit permanenta verksamheter. När den nya CAP inom EU och de olika fonderna nu går över i en ny period och Sverige ska implementera detta finns det en del oro kring att mycket av det lokala arbetet som skett ute med allt från idéer till beslut nu ska centraliseras och bestämmas nationellt. En del i just Leader har varit att mycket av besluten legat lokalt på Leader LAG-grupperna och på kontoren. Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Hur säkerställer ministern att den lokala förankringen och det decentraliserade systemet med Leader fortsätter i den nya programperioden?
Ställde en skriftlig fråga till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson · 16 april 2026

Uppdrag om införskaffande av beredskapsfärjor

Skriftlig fråga 716
Det säkerhetspolitiska läget har försämrats alltmer under de senaste tio åren – det vet vi men det tål att upprepas. Olika typer av verksamheter och platser kan då bli särskilt utsatta, och det är utifrån det som vi just nu bygger upp och stärker totalförsvaret. Ölandsbron är en plats som kan bli utsatt och helt stanna av vid en olycka, kris eller, om det allvarligaste händer, krig. Bron är känslig eftersom det är den enda fasta förbindelsen mellan Öland och fastlandet. Under sommarmånaderna går det viss färjetrafik, men den är kopplad till besöksnäringen. När en olycka inträffar som leder till att bron stängs av under en längre tid finns det ingen redundans för hur transporter ska kunna komma till och från Öland. Prioritering behöver troligtvis ske utifrån sjuka personer och akuta händelser. I Kalmar hamn och på Ölandssidan finns det möjlighet att köra mindre färjor som kan ta personbilar och lastbilar, men Sverige har i dag inga färjor i beredskap som snabbt kan sättas in. För att införskaffa beredskapsfärjor som ska kunna användas om en olycka eller allvarlig händelse uppstår behöver Trafikverket få ett uppdrag. Min fråga till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson är därför följande: Avser ministern och regeringen att verka för att Trafikverket ska få ett uppdrag att införskaffa beredskapsfärjor som kan stärka beredskapen och redundansen såväl till och från Öland som i ett nationellt perspektiv?
Lade fram en motion · 16 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:214 Lagändringar för ett stärkt nationellt cybersäkerhetscenter

Motion 4093
Talade i kammaren · 15 april 2026 · Västra Götalands läns södra

Personalfrågor

Fru talman! Uppbyggnaden av ett starkt svenskt totalförsvar pågår för fullt och har gjort så sedan ungefär tio år tillbaka.

En av de absolut viktigaste grundpelarna är personalförsörjningen i hela totalförsvaret, i Försvarsmakten, inom det civila försvaret och i de frivilliga försvarsorganisationerna. I mitt anförande kommer jag självklart att fokusera på alla delar inom Försvarsmakten och inom de civila delarna, räddningstjänst, pliktråd och mycket mer.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det görs oerhört mycket bra inom Försvarsmakten just för att stärka personalens förutsättningar att vidareutveckla sig, stanna kvar och få ökad status.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de kanske största utmaningarna framöver, när försvaret växer, krigsdugligheten ska öka och beredskapen ska bli ännu bättre. Vi ska bli fler officerare som ska verka i Sverige, och vi ska utbilda fler värnpliktiga, men vi ska också ut och bemanna Natostaber runt om i världen. Detta ställer högre krav på ännu mer personal som vill verka och jobba inom Försvarsmakten.

Centerpartiets bedömning är att bland annat utökade möjligheter till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och bättre villkor för officersaspiranter kan vara lämpliga åtgärder.

Vi vet, vilket även andra talare har uttryckt, att lönesättningen självklart förhandlas av parterna. Och så ska det vara. Men Centerpartiet vill samtidigt framhålla att det är viktigt att Försvarsmakten kan erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten och kanske stanna kvar i ytterligare några år eller återvända i tjänst efter att ha tjänstgjort i någon annan del. Det är viktigt framåt att vara en attraktiv och modern arbetsgivare. Det är också viktigt att man kan erbjuda attraktiva anställningar.

Vidare är det viktigt att vi får en mer jämställd försvarsmakt. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Dessutom måste Försvarsmakten säkerställa att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som inte hämmar rörelser eller begränsar exempelvis deras sätt att utvecklas och förmåga till strid.

Fru talman! Centerpartiet anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över och bli ännu bättre för att de ska kunna stå helt oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Centerpartiet anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska förbättras och att Pliktrådets ställning ska höjas.

Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskildes, individens, liv. Därför är det av särskild vikt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Centerpartiet anser därför att totalförsvarspliktigas dagersättning ska indexregleras för att följa samhällets prisutveckling, på samma sätt som andra saker räknas upp i samhället. Vi anser också att förplägnadsersättningen för värnpliktiga ska täcka de kostnader som den är avsedd att täcka genom exempelvis en indexreglering.

Jag vill framhålla att det regeringen har gjort kopplat till höjningar av dagersättningen är positivt. Från Centerpartiets sida anser vi dock att mer måste göras inom detta område.

Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationer som verkar över hela landet har en viktig roll både i den fredstida krisberedskapen och i det civila försvaret. Såväl ur ett folkförankringsperspektiv som ur ett rekryteringsperspektiv är det viktigt att de frivilliga försvarsorganisationerna finns utspridda i hela landet. Vi har en viktig roll i att stödja och hjälpa de frivilliga försvarsorganisationerna och förbättra deras möjligheter att utvecklas.

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden. Frivilligheten kommer att få en större roll när det civila försvaret fortsätter att byggas ut runt om i landet, inte minst kopplat till befolkningsskyddet. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten är det viktigt att ansvariga aktörer planerar för att använda sig av frivilliga under exempelvis krishantering och övningar. Organisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övning på ett mer systematiskt sätt. Det är också nödvändigt att verka för att avtal skrivs med samtliga frivilliga försvarsorganisationer.

Herr talman! Att civilplikten är återaktiverad är något som Centerpartiet tycker är väldigt bra. Något annat som är glädjande är den utbildning som ges inom civilplikten och den kommunala räddningstjänsten. Utbildningen sker på Myndigheten för civilt försvars utbildningsplatser. Det är också glädjande att MCF använder den kommunala räddningstjänstens utbildningsplatser för att utbilda inom civilplikten runt om i landet. Att kunna utbildas nära området där man ska verka och att känna till lokalsamhället är avgörande för motståndskraften och försvarsviljan.

Herr talman! Senare under detta riksmöte kommer det att komma både en proposition om personalförsörjningen inom det militära försvaret och en proposition kopplad till det civila försvaret. Dessa propositioner är viktiga, och vi i Centerpartiet kommer självklart att granska dem noga. Det är nödvändigt med fortsatta förstärkningar av personalförsörjningen inom hela totalförsvaret.

Herr talman! Det görs mycket bra för att stärka personalens förutsättningar att verka inom hela totalförsvaret. Jag hoppas att ännu fler saker har gjorts när vi står här nästa år och debatterar personalförsörjningen inom totalförsvaret. Jag hoppas att de lågt hängande frukterna är sådant som vi kan genomföra och att det som behöver göras på längre sikt har påbörjats. Personalen är verkligen grunden för att vi ska lyckas med uppbyggnaden av totalförsvaret.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 8.

Ställde en skriftlig fråga till Försvarsminister Pål Jonson · 1 april 2026

Indexuppräkning av dagsersättningen för landets värnpliktiga

Skriftlig fråga 673
För att försvaret ska kunna växa behöver man se till att rekryteringen av totalförsvarspliktiga under grundutbildning får rätt förutsättningar, exempelvis vad gäller personlig utrustning, infrastruktur med mera. Men lika viktigt är att ha dagersättning, förplägnadsersättning och resekostnadsersättning som är anpassad för 2020-talet och framåt. Detta handlar om att skapa förtroende för myndigheten och se till att allt detta fungerar och är bra. Exempelvis ligger i dag förplägnadsersättningen på 90 kronor medan den enligt Konsumentverkets rekommendationer för 2025 för unga vuxna bör ligga på minst 130 kronor. En värnpliktig kan få resekostnadsersättning med 14,50 kronor per mil medan Skatteverkets rekommenderade summa ligger på 25 kronor per mil. Utredningen om personalförsörjningen inom det militära försvaret som blev klar under 2025 kom fram till att ersättningen till landets värnpliktiga via dagersättningen borde vara 288 kronor, med hänsyn till den förväntade förlusten i livsinkomst för värnpliktiga jämfört med övriga. Utifrån det gick regeringen vidare med ett förslag som dock endast var 200 kronor. Sedan 2017, då plikten återinfördes, har inflationen i Sverige gått upp med nästan 30 procent. Detta innebär att den senaste höjningen av dagersättningen i praktiken inte lett till någon förbättrad ekonomisk situation, jämfört med för 2017 års värnpliktiga. Ska vi lyckas med en god värnplikt, där vi vill att det signaleras till de värnpliktiga att de är viktiga och att vi gärna ser att man fortsätter inom Försvarsmakten, bör villkor och ersättningar vara goda. Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: Avser ministern och regeringen att höja dagersättningen även inför 2027, och kommer ministern och regeringen att verka för att dagersättningen så snart som möjligt blir föremål för indexuppräkning?
Talade i kammaren · 18 mars 2026 · Västra Götalands läns södra

Totalförsvar

Herr talman! I svåra tider krävs det samling och handling och att vi alla arbetar mot samma mål och med idén om att alla behövs. Det är i de starka lokalsamhällena som vi bygger motståndskraft, försvarsvilja och en känsla av att vi ska och vill skydda vår demokrati och de mänskliga rättigheterna och att man ska få älska och leva med den man vill.

När vi nu debatterar totalförsvaret kommer jag att gå in på en hel del olika saker som bygger Sveriges totalförsvar starkare. Det handlar både om det som görs och om det som Centerpartiet tycker är viktigt i detta.

Herr talman! Just nu byggs Sveriges totalförsvar starkare. Det byggs ut i hela landet. Det planeras och byggs nya regementen. Det planeras för skyddsrum och omsättningslager för spannmål. Utbildningar hålls på många platser runt om i landet. Hemma vid köksborden och i lunchrummen pratas det kanske om vad som kommer att hända och om man är förberedd om någonting händer.

I mitt anförande kommer jag att gå in på det stora, som vi påverkar här i kammaren, men också på det som verkligen sker vid köksborden och i lunchrummen.

Herr talman! Jag vill börja med det militära försvaret och nämna några punkter som är viktiga för att stärka totalförsvaret och göra Sverige till en ännu säkrare plats.

Det första som jag vill lyfta är Sveriges inträde i Natoalliansen och det samarbete som vi nu har. Sverige har gjort en fantastiskt fin och bra resa in i alliansen, och det arbetet ska fortsätta och stärkas alla dagar och alla år framöver. Tillsammans i alliansen är vi tryggare.

På hemmaplan är det viktigt både att den beslutade grundorganisationen byggs ut och blir färdig och att den ständigt utvecklas. Centerpartiet ser alla försvarsgrenar som lika viktiga, och de måste hänga ihop.

Krigsdugligheten ska öka i våra olika krigsförband, vilka vi beslutade om i totalförsvarsbeslutet. Den kanske allra viktigaste frågan är att personalförsörjningen i det militära försvaret måste hänga ihop med materielanskaffningen och också utbyggnaden av infrastrukturen. Personal, materiel och infrastruktur måste hänga ihop i alla beslut som tas. Det viktiga både för att stärka Sveriges totalförsvar och för att kunna samverka i Natoalliansen är att bygga ut och fatta de kloka och bra beslut som gör att Sverige kan bidra till att stärka värdlandsstödet i Sverige och till våra grannländer.

Herr talman! Kopplat till totalförsvaret måste jag också nämna det som rör den digitala världen. Just nu, under denna debatt, kanske Sverige utsätts för stora eller små cyberangrepp. Det kan vara saker som vi aldrig kommer att upptäcka men också sådant som vi kommer att upptäcka. Centerpartiet har föreslagit att ett cyberhemvärn ska instiftas och byggas upp för att sätta ett ännu större fokus på cybersäkerhet och för att kunna stoppa cyberattacker från antagonister.

Herr talman! Näringslivet är en oerhört viktig del i att stärka totalförsvaret. Hela näringslivet i Sverige måste vara med i att bygga ett starkare totalförsvar runt om i hela landet. Jag ska gå in på en del som jag tycker är väldigt viktig att lyfta när vi pratar om totalförsvaret, och det är kopplingen till livsmedelsförsörjningen i händelse av kris och krig.

Sverige är beroende av import av insatsvaror, exempelvis foder, utsäde, fröer, bekämpningsmedel och reservdelar, och när nu kriget rasar i Mellanöstern, där exempelvis handelsgödsel tillverkas, blir vi ännu mer sårbara. Försvarsberedningen föreslog omsättningslager för spannmål, och det är jättebra att detta nu har kommit igång i de fyra norra länen. Jag och Centerpartiet kommer att följa frågan för att se hur det kan tas vidare och kanske även kan utvecklas till att omfatta hela landet.

I budgetpropositionen för 2026 finns det också avsatta medel just för att bygga lager för insatsvaror. Det är oerhört viktigt att uppbyggnaden av lager för insatsvaror kommer igång. Nu är det läge att verkligen visa handling – saker och ting behöver inte utredas mer när det gäller lagerhållningen.

Herr talman! Kriget i Ukraina fortsätter med dagliga hemskheter. Det påverkar Ukraina djupt, men det påverkar också övriga Europa. Sverige och Europa måste fortsätta att stötta Ukraina med materiel, reservdelar, forskning och innovation och verkligen stå på Ukrainas sida framöver. Civilbefolkningen har under åren av krig drabbats oerhört hårt. Det gäller även den gångna vintern. Det är oerhört viktigt att både Sverige och övriga Europa fortsätter att stötta Ukraina och civilbefolkningens behov.

Herr talman! I denna debatt om totalförsvaret vill jag även lyfta fram de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. Dessa organisationer bidrar genom sin närvaro i hela landet på ett viktigt sätt till folkförankring, försvarsvilja och samlad totalförsvarsförmåga. För att kunna planera och bemanna för krigets krav behöver dock de frivilliga försvarsorganisationerna ha aktuell kunskap och hela tiden bjudas med i planering och övningar i hela samhället.

Hemvärnet har en hög beredskap och mycket god lokalkännedom runt om i hela landet och skapar därmed förutsättningar för krigsförbanden att mobilisera för att skydda och bevaka viktiga områden och anläggningar. Vidare har också hemvärnet en viktig roll i värdlandsstödet. För att kunna utföra sin roll behöver modernare och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet så att de ständigt kan utvecklas.

Centerpartiet har länge drivit på att vi vill se en starkare frivillighet både vid fredstida kriser och i ett modernt civilt försvar. Det är viktigt att kommunerna och regionerna tänker frivillighet också i ett scenario av höjd beredskap och att man där utvecklar verksamheten tillsammans. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika viktiga områden och kan ha en viktig roll inte minst kopplat till befolkningsskyddet.

Civilsamhällets aktörer kan också ha en aktiv roll både i den operativa krishanteringen och det konsekvensförebyggande arbete som behöver ske. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv behöver bli bättre på en bred front i hela samhället. Frivilliga behöver komma in i utbildning och planering men också i övningar på ett ännu mer systematiskt sätt. Därtill behöver avtal och överenskommelser regelbundet skrivas och uppdateras.

Herr talman! Jag brukar i alla debatter som rör totalförsvaret nämna två viktiga saker som vi ibland glömmer men som är en viktig del i att stärka Sveriges totalförsvar och därför aldrig får glömmas. Det är folkbildningen, och det är samlingslokaler med bygdegårdar, Folkets hus och nykterhetsrörelsens Våra Gårdar. Dessa kan tillsammans verkligen stärka uppbyggnaden av totalförsvaret och få med hela svenska folket i att förstå allvaret och att det är tillsammans som vi bygger ett starkare totalförsvar.

Med detta, herr talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 15.

(Applåder)

Lade fram en motion · 18 mars 2026

med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid

Motion 3956
Lade fram en motion · 11 mars 2026

med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap

Motion 3938
Ställde en skriftlig fråga till Försvarsminister Pål Jonson · 9 mars 2026

Krigsorganisation vid försvarsmyndigheterna

Skriftlig fråga 584
Totalförsvarsuppbyggnaden pågår i hela Sverige och har tagit verklig fart de senaste åren. I detta arbete finns bland annat personalförsörjning i kris och krig men också krigsplacering och att sätta en krigsorganisation. Många kommuner, regioner och myndigheter runt om i landet ligger långt framme med att krigsplacera sin personal, och många har satt sin krigsorganisation. Men mycket finns kvar att göra. Samtidigt finns det försvarsmyndigheter som fortsatt inte har en krigsorganisation. Detta är ett arbete som måste till skyndsamt för att uppbyggnaden av totalförsvaret inte ska stanna av. Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är därför: Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att samtliga försvarsmyndigheter skyndsamt ska ha en krigsorganisation?
Ställde en skriftlig fråga till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 6 mars 2026

Renovering av elledningar, ställverk och transformatorer

Skriftlig fråga 578
Sveriges företag är viktiga för skatteintäkter och för att producera sådant som används i Sverige men också sådant som går på export. Energifrågan är något som många företag lyfter som avgörande för sin verksamhet. Ibland kan det handla om att mer el behövs men ibland handlar det om systemet med elledningar, ställverk och transformatorer. Hos CJ Automotive som grundades 1895 i Dalstorp, Sjuhärad, har det varit tio strömavbrott sedan i maj 2025. Företaget som sysselsätter cirka 200 personer och tillverkar bromspedaler till den internationella fordonsindustrin är i behov av ett elnät som fungerar och inte slås ut då maskiner stannar och behöver startas om. Dessa strömavbrott försämrar deras konkurrenskraft. Vattenfall ansvarar för de ledningar, ställverk och transformatorer som finns i regionen, och mycket av detta är gammalt och behöver bytas ut. Dessa föråldrade installationer i infrastrukturen uppges vara skäl till flera av strömavbrotten.. Att ha en långsiktig underhållsplan för infrastrukturen för elförsörjningen krävs för att få till en helhet från produktion till leverans. Mot bakgrund av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch: Avser ministern och regeringen att verka för att ställverk, transformatorer och ledningar snabbare byts ut och uppdateras i syfte att säkerställa elförsörjningen till företaget i Dalstorp men också andra företag i landet?
Talade i kammaren · 5 mars 2026 · Västra Götalands läns södra

Samhällets krisberedskap

Fru talman! Kriser kommer, och kriser går. Så har det alltid varit, och det kommer att vara så även framöver. Vi kommer att få leva med kriser och måste hela tiden jobba för att göra det lättare att klara av dem.

Fru talman! Centerpartiet har under många år uppmärksammat att svensk räddningstjänst behöver utvecklas så att alla som bor i Sverige, i städer och på landsbygden, ska kunna känna samma trygghet och säkerhet. I dag varierar det beroende på var i landet man bor.

Under många år har det varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän, framför allt till landsbygden. Det finns emellertid goda exempel på kommuner som har lyckats bredda sin rekrytering med hjälp av enkla metoder. Dessa goda exempel bör spridas så att man kan ta efter dem på andra håll i landet. Myndigheten för civilt försvar bör i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner göra mer för att lyfta fram och sprida dessa goda exempel och tala om hur man kan lyckas med rekrytering av deltidsbrandmän i hela landet.

En sak som emellanåt kan försvåra för snabb inryckning om det värsta inträffar är att det inte alltid är den närmaste räddningstjänststationen som rycker ut när något händer. Det bör vara närhetsprincipen som ska gälla. Exempelvis administrativa eller geografiska gränser ska inte sätta käppar i hjulet för det.

Fru talman! Regeringen behöver också ta större ansvar för att se till att kommunerna har de rättsliga verktyg de behöver för att se till att fler utbildar sig inom räddningstjänsten och till brandmän. I dag sker utbildning av räddningstjänstpersonal främst genom de utbildningar som Myndigheten för civilt försvar ger på olika nivåer.

Det är viktigt för likvärdigheten i landet att utbildningar inom räddningstjänsten ges i den utsträckning som motsvarar kommunernas behov av utbildad personal. Genom att skapa fler utbildningsplatser för brandmän ökar man också den statliga närvaron runt om i landet. Inte minst brandmännens och räddningsledarnas specialistkompetenser när det gäller att bekämpa stora skogsbränder kan behöva utvecklas och öka.

Centerpartiet vill, precis som flera andra talare har sagt, välkomna det goda arbete som regeringen har initierat för att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten.

Fru talman! Jag nämnde tidigare goda exempel. Jag vill därför lyfta fram räddningstjänsten i Ljungby, i Kronobergs län, där man just för att bemanna de lokala brandvärnen runt om i kommunen har tagit hjälp av lokala LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, i kommunkretsen. Det är när det offentliga och det civila samarbetar som vi lyckas åstadkomma resultat och ökar motståndskraften.

Fru talman! Drönare har blivit ett allt viktigare verktyg för räddningstjänsten, som man kan använda inför och under olika insatser. Men de skulle kunna användas i ännu större utsträckning. Med drönare kan räddningstjänsten snabbare och smidigare skaffa sig en överblick över ett potentiellt insatsområde, lättare lokalisera en skogsbrand och snabbare ta reda på var en olycka har skett om det är på en lång väg utan mobiltäckning. Drönare kan också förses med exempelvis hjärtstartare och nå en person med hjärtstopp före till exempel en utryckande brandbil eller insatsbil. I dagsläget omgärdas dock räddningstjänstens möjligheter att använda drönare av alltför mycket byråkrati och höga kostnader.

Fru talman! Jag vill betona att det här betänkandet handlar om samhällets krisberedskap. Men vi håller samtidigt på att bygga upp hela totalförsvaret. Uppbyggnaden av totalförsvaret och samhällets krisberedskap får inte ställas mot varandra. Båda behövs.

Totalförsvaret är all verksamhet som sker runt om i landet för att rusta oss till ett tryggare samhälle om kriget, det värsta, skulle inträffa. I krisberedskap räknar vi kanske oftare in skogsbränder, översvämningar, bussolyckor och mycket annat.

Just begreppen krisberedskap tillsammans med det civila försvaret och totalförsvaret i stort får inte ställas mot varandra. Vi måste kunna jobba med båda delarna. De hör verkligen ihop.

Fru talman! Sverige utsätts i dag för cyberattacker med geopolitiska, ekonomiska och försvarsmässiga syften av statsaktörer eller statsunderstödda aktörer. Ofta är de både anonyma och förnekbara, och det finns en uppenbar risk att de kommer undan och varken avslöjas eller straffas för sina handlingar.

Kostnaden för aggressiva statsunderstödda cyberaktiviteter mot Sverige måste höjas, och det rejält. Centerpartiet anser att Sverige oftare och tydligare ska uttala sig om och markera mot de cyberangrepp vi utsätts för. Centerpartiet anser också att det är på tiden att vi förmår möta de hot som kommer och agera på ett mycket tuffare sätt. Det är en del av vårt lands motståndskraft att agera när vi blir utsatta i cyberdomänen.

Sverige behöver också ha förmåga att snabbt skydda viktiga tillgångar och spåra, störa och slå tillbaka mot angripare. I dag gör Försvarsmakten ett stort arbete när det gäller det. Centerpartiet tycker att det är viktigt och bra, men med tanke på den digitala samhällsutvecklingen bör det självklart utvecklas. Cyberkompetensen i samhället måste också breddas och öka. Vi ser bland annat yrkeshögskolorna som en viktig del i det arbetet.

Fru talman! I krig och kriser är folkförankringen, försvarsviljan och motståndskraften kanske det allra viktigaste. Vi ser när större kriser uppstår hur civilsamhället och lokalsamhällen runt om i hela landet ställer upp och vill vara med och hjälpa till. Vi har sett det vid de skogsbränder och översvämningar som skett, vi ser det när snöstormar inträffar och vi såg det verkligen under pandemin.

Här är det verkligen viktigt att hela samhället verkar och jobbar tillsammans – det offentliga, näringslivet och självklart också civilsamhället. Dit hör givetvis även de frivilliga försvarsorganisationerna. Men det behövs mer samarbete och självklart satsningar på att få med hela befolkningen i arbetet med uppbyggnaden av totalförsvaret och krisberedskapen. I detta arbete har folkbildningen, kyrkan, samlingslokaler som bygdegårdar och kanske även de ideella idrottsföreningarna en oerhört viktig del.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.

Talade i kammaren · 26 feb 2026 · Västra Götalands läns södra

Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

Herr talman och statsrådet! Det civila försvaret är verkligen all verksamhet som bedrivs runt om i landet. Det gäller alla – vi är alla en del av det civila försvaret. I det civila försvaret är planering, övning, ansvar och styrning det absolut viktigaste.

I den riksrevisionsrapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad som vi diskuterar i dag beskriver Riksrevisionen, som tidigare kollegor har pratat om, att det fram till nu har funnits en otydlighet i ansvar och styrning. Detta är också något jag får höra mycket när jag reser runt i landet och träffar kommuner, regioner och organisationer.

Regeringen har till våren aviserat en proposition vid namn Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig med åtgärder inom detta område. Det är väldigt bra. Det måste bli tydlighet när det gäller ansvar, styrning och ekonomiska medel till kommuner och regioner. Vi i Centerpartiet kommer att läsa propositionen noga. Det måste bli ännu mer verkstad framöver, och vi måste alla jobba tillsammans för att stärka det civila försvaret i hela landet.

Herr talman! Centerpartiet anser att förmågan till ledning i totalförsvaret behöver utvecklas både inom alla ledningsnivåer och mellan nivåerna. Förmågan att fatta beslut vid osäkra situationer behöver utvecklas på alla nivåer – allt från kriser som inträffar i kommuner och regioner runt om i landet till större och allvarligare händelser. Det behöver ske såväl lokalt och regionalt som kopplat till det politiska ledarskapet i regering och riksdag.

För att detta ska bli möjligt behöver styrningen av den fredstida krisberedskapen bli tydligare och mer reglerad och hänga samman med hela totalförsvarsperspektivet. Centerpartiet anser att en sömlös övergång med minskade sårbarheter och otydligheter kring roller, ansvar och regelverk är nödvändig. Det är av yttersta vikt att mandat är kända och övade i förväg. Just att öva går inte att göra för mycket.

Centerpartiet står bakom det som Försvarsberedningen har skrivit i sina rapporter sedan flera år tillbaka: Planerar vi för krig klarar vi också en kris. Detta ska självklart gå hand i hand.

Herr talman! Centerpartiet anser att beslutsfattandet på kommunal och regional nivå är av avgörande vikt. Därför anser vi att en översyn bör göras av hur kommun- och regionpolitiker i kommun- och regionstyrelser runt om i landet ska kunna fullfölja sina uppdrag under höjd beredskap och krig.

Under höjd beredskap och krig har både kommun- och regionstyrelserna det politiska ansvaret för all ordinarie verksamhet och för sina respektive delar av det civila försvaret. Centerpartiet anser därför att frågan om hur man ska krigsplacera politiska företrädare runt om i landet bör ses över.

Herr talman! Det fruktansvärda som händer i Ukraina måste få ett slut. Vi har stöttat och hjälpt Ukraina fram till nu och ska fortsätta göra det framåt. Samtidigt kan vi lära oss saker av Ukraina, kopplat både till det militära och det civila försvaret.

Det civila försvaret på hemmaplan är något som alla behöver ha i beaktande. Alla måste känna att de är en del av det. Jag vill särskilt lyfta att det offentliga, näringslivet och civilsamhället tillsammans måste arbeta för att vi ska stå starkare tillsammans och klara av tuffa och svåra påfrestningar om så blir fallet.

Herr talman! När nu Försvarsberedningen har startat sitt arbete är det viktigt att vi följer detta och ser hur totalförsvarsuppbyggnaden går. Deras arbete måste fortsätta och bli ännu bättre. Jag vill – och det är ett tydligt besked även från Centerpartiet – att vi fortsätter ha bred enighet i de frågor som rör uppbyggnaden av totalförsvaret. Det är tillsammans vi står starkare mot främmande makt och mot sårbarheter i samhället.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 2.

Ställde en skriftlig fråga till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson · 18 feb 2026

Ölandsbron

Skriftlig fråga 523
Ölandsbron är en flitigt nyttjad 50-åring som ser till att binda ihop ön med fastlandet. Bron är den enda fasta förbindelsen mellan Öland och fastlandet. Det finns i dagsläget inga permanenta bilfärjor eller andra förbindelser till och från Öland, kort uttryckt; den hårt nyttjade transportleden Ölandsbron saknar redundans. Öland/Smålandskusten är efter Ölandsbrons tillkomst en växande gemensam arbetsmarknadsregion. Tusentals människor pendlar dagligen åt båda hållen över Kalmarsund. Bara för att nämna en arbetsplats: Av Länssjukhuset i Kalmars 2 900 anställda är cirka 300 bosatta på Öland. Landskapet Öland är också en mycket tung spelare avseende de gröna näringarna, med stor djurhållning. Där finns många nötkötts- och mjölkproducenter. Dessutom är företaget Guldfågelns anläggning på Öland landskapets största enskilda arbetsgivare, med 600 anställda, samt ett av landets största förädlingsföretag för fågel. Enbart transporter relaterade till livsmedelsproduktion utgör alltså en betydande mängd av de transporter som i båda riktningar nyttjar broförbindelsen mellan Öland och fastlandet. Jag har tidigare frågat statsrådet om vilken beredskap som finns om Ölandsbron skulle råka ut för något stopp, orsakat av olycka eller sabotage. Som säkert även statsrådet förstår skulle ett längre stopp i broförbindelsen innebära att livsmedel, medicin, insatsvaror och människor inte längre kan ta sig mellan landskapet Öland och Småland/fastlandet. Det förra frågetillfället handlade om vilken beredskap som finns att flytta Trafikverkets färjor så att dessa kan utgöra en nödtorftig ersättning för broförbindelsen. Statsrådets besked innebar att det kan ta upp till två veckor att få ett av Trafikverkets fartyg på plats. Innevarande vinter har det på grund av trafikolyckor vid minst två tillfällen uppstått långa trafikstopp på Ölandsbron. Att det händer trafikolyckor på en hårt trafikerad bro är beklagligt men inget nytt. Det som förvärrat situationen är att det tagit så orimligt lång tid att få inblandade fordon bärgade och ur vägen, och följden har blivit väldiga köer med fara för liv. Folk i allmänhet upprörs över det faktum att trots att det funnits tillgängliga bärgare på plats har dessa inte tillåtits nyttjas eftersom väghållaren, Trafikverket (statsrådets egen expertmyndighet), upphandlat bärgning på Ölandsbron, med en tillåten inställelsetid på 120 minuter. I sammanhanget är 120 minuter att betrakta som oceaner av tid. Utifrån ovanstående vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson: Avser ministern och regeringen att verka för att inställelsetiden för att kunna bärga undan fordon vid allvarlig händelse på Ölandsbron kortas?
Lade fram en motion · 6 feb 2026

med anledning av prop. 2025/26:95 Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd

Motion 3901
Ställde en interpellation till Försvarsminister Pål Jonson · 5 feb 2026

Indexuppräkning av dagersättningen för landets värnpliktiga

Interpellation 325
För att försvaret ska kunna växa behöver man se till att rekryteringen av totalförsvarspliktiga under grundutbildning får rätt förutsättningar, som exempelvis personlig utrustning, infrastruktur med mera. Men lika viktigt är att ha dagersättning, förplägnadsersättning och resekostnadsersättning som är anpassad för 2020-talet och framåt. Detta handlar om att skapa förtroende för myndigheten och för att allt detta fungerar och är bra. Exempelvis ligger i dag förplägnadsersättningen på 90 kronor medan den enligt Konsumentverkets rekommendationer för unga vuxna bör ligga på minst 130 kronor. En värnpliktig kan få resekostnadsersättning med 14,50 kronor per mil, medan Skatteverkets rekommenderade summa ligger på 25 kronor per mil. Utredningen om personalförsörjningen inom det militära försvaret som blev klar under 2025 kom fram till att ersättningen till landets värnpliktiga via dagersättningen borde vara 288 kronor, med hänsyn till den förväntade förlusten i livsinkomst för värnpliktiga jämfört med övriga. Utifrån det gick regeringen vidare med ett förslag som dock endast var 200 kronor. Sedan 2017, då plikten återinfördes, har priserna i Sverige gått upp med nästan 30 procent. Detta innebär att den senaste höjningen av dagersättningen i praktiken inte lett till någon förbättrad ekonomisk situation, jämfört med 2017 års värnpliktiga. Ska vi lyckas med en god värnplikt och där vi vill att det ska signaleras till de värnpliktiga att de är viktiga och att vi gärna ser att man fortsätter inom Försvarsmakten bör villkor och ersättningar vara goda. Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: Är ministerns och regeringens avsikt att dagersättningen ska höjas även inför 2027? Avser ministern och regeringen att verka för att dagersättningen så snart som möjligt ska bli föremål för indexuppräkning?
Lade fram en motion · 23 jan 2026

med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Motion 3894
Ställde en skriftlig fråga till Energi- och näringsminister Ebba Busch · 22 jan 2026

Upphävd förordning om kooperativ utveckling

Skriftlig fråga 412
”Ordet kooperation kommer från det latinska uttrycket för ”arbeta tillsammans”, eller samverka. Och det är precis vad man gör inom kooperation – både i kooperativa företag och mellan olika kooperativa företag handlar det om att förverkliga idéer tillsammans.” Ovanstående citat är hämtat direkt från Coompanions hemsida. Coompanion finns i hela landet och har en lång tradition av rådgivning och hjälp till den som vill kunna starta ett kooperativt företag runt om i hela landet. Coompanion möjliggör för fler personer, som inte självklart nås av andra, mer traditionella företagsstöd, att tillsammans våga satsa och få kunskap om att driva företag. Med uppdrag och ekonomiskt stöd från svenska staten är man en kraft för att stärka kooperationens fördelar. Coompanion bidrar också till att stärka det lokala företagandet på landsbygden, och på så vis är man med och bygger en mer robust bygd där man kan leva och verka. Coompanion har haft en förordningsstyrd del från staten där uppdraget har tydliggjorts. Nu har regeringen valt att dra in förordningen från och med 2027, och det har uppstått en del frågor kring detta. Kommer det ekonomiska stödet och uppdraget från staten att minska eller att försvinna? Kommer verksamheten att tvingas nedmonteras eller att läggas ned helt? Utifrån ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch: Anser ministern att Coompanions roll och uppdrag är viktiga, och kommer ministern och regeringen att verka för att verksamheten fortsatt ska kunna bedrivas som tidigare?
Talade i kammaren · 10 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem - en ny cybersäkerhetslag

Herr talman! Vi utsätts dagligen för attacker i cyberdomänen, och medan vi står här och debatterar blir någon, något företag eller någon organisation utsatt. Det är en ny verklighet som vi behöver förbereda oss väl för.

Centerpartiet välkomnar att regeringen har lämnat förslag om en ny cybersäkerhetslag. Även om lagen är efterlängtad vill Centerpartiet framföra ett antal synpunkter. Centerpartiet efterlyser mer tydlighet vad gäller ledningens ansvar för att cybersäkerheten i en verksamhet lever upp till lagens krav. Enligt NIS 2-direktivet, en av orsakerna till lagen, skulle ledningen inom enskilda verksamheter få ett personligt ansvar för överträdelser av kraven på säkerhetsåtgärder. Detta saknas i cybersäkerhetslagen och har i praktiken ersatts av ett krav på att ledningen ska utbildas.

Denna förändring medför kraftigt minskade krav på ledningen i utpekade och för samhället kritiska organisationer. Tydlighet och ansvar är A och O.

Herr talman! Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas. För många aktörer kan den nya lagen tydligt omfatta en del av verksamheten, medan andra delar inte är relevanta. Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas. Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag, exempelvis inom de gröna näringarna, vilket LRF har varit noga med att påpeka.

Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer. Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma med klargöranden i dessa frågor för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.

I regeringens förslag till cybersäkerhetslag finns möjlighet att ta ut sanktionsavgifter vid överträdelser. Enligt förslaget kan sanktionsavgiften bestämmas till högst 10 miljoner euro för företag respektive 10 miljoner kronor för 20 offentliga organisationer. Det är en kraftig differens i bötesbeloppet som tillsammans med otydligheten om när sanktioner kan bli aktuella skapar risk för orimliga skillnader mellan olika organisationsformer.

Centerpartiet anser att man bör se över sanktionsavgifternas utformning för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för de mindre verksamheterna. Centerpartiet anser också att lagen missar att harmonisera sanktionsavgifternas storlek mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, vilket kan skapa ojämlik behandling och osäkerhet. Centerpartiet anser vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.

Herr talman! Det bör vidare klargöras vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn och tillämpning av cybersäkerhetslagen respektive säkerhetsskyddslagen. Vidare bör man säkerställa samordning mellan de båda regelverken för att undvika att flera myndigheter har överlappande tillsyn och att samma typ av överträdelse leder till olika sanktioner beroende på vilket regelverk den hanteras under. Regeringen måste också tydliggöra myndigheternas ansvar genom kravställningar i regleringsbrev och i instruktioner till myndigheterna.

En majoritet av Sveriges företag påpekar att de behöver ökat stöd och information från myndigheter för att skapa den höga nivå av cybersäkerhet vi alla vill se. Denna lag är inget undantag och riskerar att bidra till ökad osäkerhet. Det behövs en nationellt samordnad tillsynsmodell där roller och ansvar förtydligas. Centerpartiet anser därför att en nationell koordineringsmekanism för tillsyn och kunskapsdelning bör införas, så att om en myndighet utövat tillsyn över en verksamhet kan andra tillsynsmyndigheter också ta del av den.

Finansiering och stöd till mindre aktörer som inte tidigare omfattats av liknande lagstiftning behövs om det ska vara möjligt att leva upp till lagen i tid. Alternativt anser Centerpartiet att det finns behov av ett stegvis införande av lagen så att mer tid ges till de organisationer som inte har så stora resurser och kompetens på området. Det är särskilt relevant för mindre företag och organisationer.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation, nummer 2. Jag vill också tillönska talmannen, ledamöter och ersättare i försvarsutskottet samt försvarsutskottets kansli en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Talade i kammaren · 10 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Är demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och alla människors lika rätt och värde viktigt? Är det viktigt att vi skyddar detta? Jag hoppas verkligen att alla säger ja, och gör vi det är det viktigt att vi fortsätter stärka vårt totalförsvar i Sverige.

Centerpartiets budgetmotion fokuserar på att stärka jobb, företagande och tillväxt, att sänka klimatutsläppen och att investera i välfärd och infrastruktur i hela landet.

Sverige står inför flera djupgående och sammanlänkade kriser. Centerpartiets budget är ett liberalt och grönt alternativ som tar ansvar för Sveriges ekonomi, klimat och sammanhållning. Centerpartiets politik skapar förutsättningar för en starkare och mer hållbar framtid i hela landet.

För att klara framtidens utmaningar krävs en politik som försvarar grundläggande principer: att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete, att företagen är den jobbskapande motorn för svensk tillväxt och att välfärden ska vara tillräcklig och av god kvalitet i hela landet. Och det ska vara en klimatpolitik som underlättar den gröna omställningen.

Herr talman! Ställda inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europa och en alltmer hotfull rysk regim har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen under mycket lång tid – detta redan i arbetet i Försvarsberedningen.

Strax före sommaren kom riksdagens samtliga partier överens om en ökning av anslagen till Natos nya utgiftsmål på 3,5 procent av bnp årligen samt ytterligare 1,5 procent till bredare försvarsrelaterade investeringar, exempelvis inom det civila försvaret. Det är viktigt att dessa nya mål nås, och Centerpartiet lägger stor vikt vid att hedra den breda politiska överenskommelsen inom försvarsområdet.

Samtliga partier är också överens om att 50 miljarder av de 300 lånefinansierade miljarderna ska gå till just det civila försvaret. I arbetsgruppen var Centerpartiet särskilt drivande just för att få till satsningar inom det civila försvaret.

Herr talman! Centerpartiet ser att hela försvaret fortsatt behöver stärkas – armén, flygvapnet, marinen och självklart hemvärnet. Det handlar om personal, infrastruktur, materiel och mycket mer. Varje dag genomför Försvarsmakten så mycket bra verksamhet som ska se till att skydda oss i alliansen – i dag och i morgon.

I den digitala arenan pågår cyberattacker dygnet runt. Centerpartiet har i årets budget föreslagit att ett cyberhemvärn ska inrättas så att arbetet med cyber och de hot som finns där kan stärkas ytterligare.

Herr talman! Den uppgörelse mellan riksdagens partier som jag nämnde tidigare är oerhört viktig. Jag är som centerpartist jättestolt över den överenskommelsen. Den visar att detta är en viktig fråga och att vi behöver komma överens. Centerpartiet anser dock att fler satsningar behövs på sikt, och därtill fler uppoffringar, för att alla ska förstå att världen tyvärr har förändrats.

Centerpartiet kommer att fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar ska komma på plats och för att de beslut som är fattade av riksdagen ska få genomslag i hela landet. När ökade krav ställs på kommuner och regioner i fråga om civilt försvar behöver finansieringsprincipen fortsättningsvis få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd av samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i det civila försvaret över hela landet.

Centerpartiet anser att beredskapen behöver stärkas på en rad punkter – från infrastruktur och livsmedelsförsörjning till inhemsk drivmedelsproduktion och energiproduktion, samlingslokaler som bygdegårdar och inte minst folkbildning. I det stora hela är det också investeringar som är viktiga för att förbättra förutsättningarna för tillväxten, företagandet och välfärden i hela landet. Ja, allt hänger verkligen ihop. Resurserna till såväl det militära försvaret som det civila försvaret måste användas till konkreta insatser så snabbt och kraftfullt som möjligt.

Vid Centerpartiets partistämma i november antog vi programmet 10 miljoner försvarsberedda svenskar. Det är precis vad det handlar om. Alla måste vara beredda, och alla måste ha en plats i totalförsvaret. Totalförsvaret gäller alla, och det gäller hela landet.

Herr talman! Stödet till Ukraina måste fortsätta att vara prioriterat för Sverige, EU och Nato. Det hemska som Ukraina får utstå måste få ett slut, och Sverige måste stå vid Ukrainas sida så länge som det verkligen behövs. Vi i Centerpartiet har under flera år pratat om att vi vill se att 1 procent av bnp ska gå till olika stödpaket till Ukraina. Alla de förslag om stödpaket som kommit från regeringen till riksdagen har Centerpartiet stått bakom, och vi kommer att fortsätta kämpa för att Ukraina ska få det som man behöver.

Herr talman! Vi lever i oroliga tider och har så gjort sedan Ryssland annekterade Krim, redan 2014. Dock har vi kanske inte velat se det förrän för bara några år sedan. Samtidigt som vi i Sverige och hela västvärlden rustar för att skydda vår demokrati och det vi tror på måste vi från politiken ändå kunna förmedla framtidstro och hopp – en framtidstro där vi tror på en ljusare framtid, där våra värderingar och sätt att leva är de rätta och där vi skapar en bättre värld tillsammans.

Som avslutning, herr talman, vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande i detta betänkande.

(Applåder)

Talade i kammaren · 10 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Det här är en fråga som är viktig att lösa, förhoppningsvis tillsammans, så att ersättningarna för de värnpliktiga blir bättre.

Som jag sa inledningsvis har jag två frågor som verkligen är spridda på kartan över frågor som rör totalförsvaret.

Helena Bouveng talade i sitt anförande om att livsmedelsförsörjningen ska stärkas, vilket Centerpartiet självklart står bakom. Det är frågor som vi har haft inom ramen för Försvarsberedningen men också inom ramen för den överenskommelse som träffades här strax före midsommar.

Regeringen har gått vidare med att man vill se omsättningslager av spannmål, och det är de fyra nordligaste länen som har varit aktuella för detta. Det är verkligen jättebra, och det är viktigt och bra att detta kommer på plats. Det står jag verkligen fullt och helt bakom.

Men det som min fråga rör är att tanken, utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder och utifrån hur vi väljer att ha den här typen av omsättningslager för spannmål, är att lagren kommer att bli så stora att man troligtvis inte kommer att kunna lagra spannmål på fler än ett fåtal platser, exempelvis på Lantmännens anläggningar. Det är jättebra. Men för att sprida spannmålen och för att få ett mer redundant system vore det faktiskt bra att kunna lagra spannmålen exempelvis på gårdsnivå ute hos de gårdar som känner att de skulle vilja ta detta ansvar och verkligen bidra i detta.

Det som blir min fråga kopplad till omsättningslagren, framför allt i de fyra nordligaste länen men också i de andra länen om vi börjar lagra spannmål där, är om regeringsföreträdarna, Moderaterna och även andra är villiga att se över om spannmålslagring kan ske även på mellanstora gårdar och mindre gårdar.

Talade i kammaren · 10 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Försvar och samhällets krisberedskap

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Helena Bouveng för anförandet men också för det samarbete som finns i försvarspolitiken. Jag tycker att det stärker Sveriges försvarsförmåga och tron på det arbete som politiken verkligen ska utföra.

Jag hade tänkt ställa frågor till statsrådet, men jag tänkte att jag ändå kan ställa två olika frågor från helt olika delar av skalan. Jag hoppas att ledamoten Bouveng kan svara så gott som möjligt.

Jag tänkte fortsätta lite grann på den fråga som tidigare ställdes av Hanna Gunnarsson om de värnpliktigas ersättningar. Hanna Gunnarsson var inne på det i sitt sista inlägg, och jag undrar om Helena Bouveng kan utveckla det lite grann.

Värnpliktsrådet har ju beslut på att man vill se en årlig indexuppräkning av dagersättningen. Jag vet att även flera partier, exempelvis Centerpartiet, har det som beslut. Vi fick höra här att ersättningen inte har höjts på länge, och det borde verkligen ha gjorts. Då är min fråga – och Helena Bouveng kanske vill svara utifrån det moderata perspektivet – om man framåt ser att en indexuppräkning av dagersättningen för de värnpliktiga vore det bästa. Helena Bouveng får som sagt gärna svara dels utifrån hur regeringen tänker och dels utifrån hur Moderaterna ser på den här frågan.

Talade i kammaren · 10 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026

Herr talman! Ukraina slåss inte bara för sin egen frihet. De slåss mot ett aggressivt Ryssland, som har startat sitt anfallskrig i syfte att omkullkasta den europeiska säkerhetsordningen. Därmed strider Ukraina också för hela Europas frihet.

Kriget har redan fått enorma konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Sverige och hela västvärlden. En av konsekvenserna blev tidigt Finlands och Sveriges resa in i Nato. Nu pågår det handfasta arbetet med att bygga upp ett starkt svenskt totalförsvar samtidigt som vi genomför stora försvarssatsningar i samarbete med våra allierade.

Herr talman! När Sverige nu är medlem i Nato behöver vi delta fullt ut i alliansens verksamhet, inte lite och inte ibland utan fullt ut. Propositionen Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 visar på vikten av att Sverige ska och måste delta fullt ut och självklart när vi får frågan.

Försvarsutskottet besökte under 2025 FLF Lettland och Sveriges deltagande där. Att på plats i Lettland få ta del av det bidrag som Sverige hade där var värdefullt och viktigt för oss inför de framtida beslut vi ska fatta, exempelvis det som ligger på bordet här i dag.

Jag vill verkligen tacka alla soldater, sjömän, män och kvinnor som under 2025 deltagit i Natos verksamhet för Sveriges räkning.

Herr talman! Centerpartiet har ingen följdmotion på denna proposition utan står helt bakom förslaget i både propositionen och betänkandet.

Talade i kammaren · 3 dec 2025 · Västra Götalands läns södra

(forts. från § 13) Internationell samverkan (forts. UU1)

Fru talman! Att Sverige är ett land som bygger säkerhet tillsammans med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det svenska Natomedlemskapet, som kraft sätts bakom just de orden. Nu kan vi samlat och solidariskt bidra till att fortsatt ge ett starkt stöd till Ukraina och ett kraftfullt svar på Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Det, tillsammans med klimatinsatser, är de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna just nu. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör Sveriges roll i Nato.

Sverige ska vara en aktiv partner på den internationella arenan. Vi ska bidra till fred, säkerhet och utveckling av människors livschanser och rättigheter i världen. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra. Även det som händer långt bort påverkar var och en av oss. Det som händer globalt påverkar lokalt.

Den liberala världsordningen har skapat välstånd och stabilitet, men också en möjlighet för världens stater att lösa problem tillsammans. Nu ser vi hur denna världsordning är under fullskalig attack från dem som gör anspråk på att styra världen genom stormaktsspråk: Kina, USA, Ryssland och några till, som helst vill göra upp spelreglerna bakom de mindre staternas ryggar.

Fru talman! Sverige får inte och ska inte tystna under auktoritära ledares maktspråk. Vi ska heller inte ha en utrikespolitik som är inåtvänd och nationalistisk. En global utblick är fortsatt viktig. Svensk utrikespolitik får inte bidra till att länder i det globala syd tar avstånd från oss eller från andra liberala demokratier. Den ska inte heller bidra till att vi försvagas på bekostnad av exempelvis ryskt och kinesiskt inflytande.

Den liberala demokratin är kärnan i Centerpartiets utrikespolitik. Vi vill ha en utrikespolitik som försvarar och främjar demokrati och mänskliga rättigheter, motverkar korruption, stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och stärker vårt samarbete med andra demokratier runt om i världen.

I en tid av stora globala omvälvningar ska Sverige vara en pålitlig, självklar och ledande röst för frihet, frihandel, demokrati, rättsstatens principer och den multilaterala världsordningen. Den multilaterala världsordningen måste försvaras och utvecklas. Den får inte försvagas ytterligare. Sverige ska vara en stark och ledande röst för FN och dess domstolar, som är ryggraden i det multilaterala systemet.

Globalt står världen inför nya utmaningar. Det handlar bland annat om nya motsättningar mellan stormakter, kärnvapenupprustning och effekter av klimatförändringarna. Rysslands krig i Ukraina får inte bara fruktansvärda konsekvenser i Ukraina utan påverkar hela Europa. Kriget mellan Israel och Hamas i Gaza har fått oerhörda civila konsekvenser och spridningseffekter. Även andra långvariga konflikter runt om i världen ställer krav på agerande från demokratiska aktörer, exempelvis EU.

Fru talman! Sammantaget krävs en långsiktig utrikespolitik där handel, säkerhet och bistånd hänger ihop och där diplomatins goda förutsättningar får verka. Men framför allt krävs det en modig utrikespolitik där Sverige står upp för mänskliga rättigheter och en multilateral världsordning även när det blåser riktigt kallt omkring oss.

Med detta, fru talman, ber jag att få hänvisa till Centerpartiets budgetmotion samt till vårt särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Då det är min första gång i utrikesutskottets debatt vill jag också tillönska utskottets ledamöter och kansliet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Skriv till Mikael Larsson

Tjänstgörande riksdagsledamot. Brevet skickas från din egen e-postadress — annars kan inget svar komma tillbaka till dig. Formuläret skriver bara ihop texten och öppnar ditt e-postprogram; ingenting skickas härifrån.

Uppdragshistorik
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet Suppleant
    19 maj 20264 juni 2026 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet Deputerad
    25 sep 202510 dec 2025 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Kristdemokraterna Ledamot
    18 juni 202528 sep 2026 · Krigsdelegationen
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet Suppleant
    13 mars 202520 mars 2025 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet Deputerad
    5 nov 202412 dec 2024 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet Suppleant
    23 maj 202418 juni 2024 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Nato-delegationen Suppleant
    10 april 202428 sep 2026 · Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling
  • Nato-delegationen Suppleant
    16 jan 202410 april 2024 · Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling
  • Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet Deputerad
    20 okt 202221 dec 2022 · Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
  • Utrikesutskottet Suppleant
    12 okt 202228 sep 2026 · Utrikesutskottet
  • Ledamotsrådet Ledamot
    12 okt 202228 sep 2026 · Ledamotsrådet
  • Försvarsutskottet Ledamot
    4 okt 202228 sep 2026 · Försvarsutskottet
  • Kammaren Riksdagsledamot
    26 sep 202228 sep 2026
  • Arbetsmarknadsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Civilutskottet
  • Finansutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Finansutskottet
  • Justitieutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • Skatteutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Skatteutskottet
  • Socialutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Socialutskottet
  • Utbildningsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Utbildningsutskottet
  • Konstitutionsutskottet Suppleant
    18 mars 20203 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet Suppleant
    18 mars 20203 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • EU-nämnden Suppleant
    18 mars 20204 okt 2022 · EU-nämnden
  • Försvarsutskottet Suppleant
    16 okt 201826 sep 2022 · Försvarsutskottet
  • Trafikutskottet Suppleant
    2 okt 201826 sep 2022 · Trafikutskottet
  • Kammaren Riksdagsledamot
    24 sep 201826 sep 2022